Plattform för hållbar stadsutveckling
Hans Gustafsson, Boverket
Samordnare
Tillsammans för ett bättre liv i staden!
Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan
för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas
olika förutsättningar och behov i syfte att driva på deras
hållbara utveckling.
Detta görs genom att Plattformen erbjuder befintliga och
nya mötesplatser.
Styrgrupp
Myndighetsgemensam
arbetsgrupp
Samrådsmyndigheter
Relevanta aktörer
Riksantikvarieämbetet
Folkhälsomyndigheten
Tillväxtanalys
SKL
Länsstyrelserna
Transportstyrelsen
Trafikanalys
SMHI
Mistra
Arkdes
Formas
SLU/Movium
Andra relevanta aktörer
Vinnova
Statens konstråd
Naturvårdsverket
Tillväxtverket
Trafikverket
Boverket
Energimyndigheten
Aktörer med
samordningsansvar för
regionalt tillväxtarbete
• Samverkan
• Samordning
• Kunskapsutveckling
• Kunskapsspridning
• Erfarenhetsutbyte
1. Människan i centrum
Bristande livskvalitet
Dagens planeringskultur riskerar att trycka undan flera av de värden som är kopplade till människors livskvalitet.
Detta trots att vi ofta i strategiska dokument tar beslut om att vi ska utgå ifrån människan och hennes vardag samt
utgå från miljö, hälsa och säkerhet, jämställdhet, trygghet, tillit och rättvisa, arkitektonisk kvalitet. Svårigheten sägs
ofta bero på att många av värdena är omätbara och därför inte lyfts upp på samma nivå som mätbara värden när
avvägningar behöver göras. De sociala utmaningarna i staden är flera. För att motverka befintlig och framtida
uppdelning av staden - och få en bostadsmarknad som fungerar för alla - behövs ett helhetsperspektiv som omfattar
såväl bostadsbyggande som stads- och boendemiljön. Människan tillbringar 90 procent av sin tid inomhus och
betydelsen av hållbara byggnader, baserade på människans efterfrågan, kan inte nog understrykas.
Tvärvetenskaplig kunskapsutveckling
Ohållbar
livsstil på kunskapsutveckling inom hållbar stadsutveckling. Fältet är brett och
Det bedrivs ett stort
antal satsningar
Människans eget engagemang
och vilja till livsstilsförändringar
är avgörande.och
Ungefär
30 procent av alla bilresor är
omfattar allt från kollektivtrafiklösningar
till medborgardialoger.
Ofta saknas tvärvetenskaplig
praktiknära
kortarepå
änatt
fem
kilometer
ochproblem,
20 procent
av alla resor kortare
än två kilometer
skerSärskilt
med bil.viktigt
Samtidigt vi vet att brist
forskning som fokuserar
lösa
komplexa
tvärvetenskapliga
och horisontella
lösningar.
på fysisk
aktivitet
är ett
stort hot av
mot
folkhälsan. Dessutom
visar klimatrapporterna
är innovativa pilotprojekt
som
synliggör
mervärdet
sektorsövergripande
arbetssätt,
bidrar till hållbarfrån Intergovernmental Panel on
Change,
IPCC, att
omställning
av samhället
inklusive
konsumtion
för att
stadsutveckling därClimate
politiska
mål uppnås
ochen
belyser
sektoriseringens
negativa
effekter.
Mycketbehövs
har gjorts
på minska
senare
Människan
påverkar
och påverkas
av klimatförändringen.
år men fler insatserkoldioxidutsläppen.
behövs i denna riktning.
Det behöver
bildas
starka kluster
och interaktioner mellan forskare,
Tidig
dialog
avgörande
innovatörer, beslutsfattare, näringslivet och det civila samhället.
Tvärsektoriell samverkan
Omsätt kunskap Det är en medborgerlig rättighet att vara delaktig i att forma sin närmiljö. Det bidrar till ett ansvarstagande för den
egna
närmiljön
samt ärsamt
grundläggande
för kortsiktig
god folkhälsa.
Enligt
planoch
bygglagen
ska samråd ske med
Vårt samhälle är organiserat
i sektorer,
vilket
medför
attaktörer
sakområden
ofta hanteras
skilda
åt samt
att
varje
aktör
ofta
Bristande
kunskaper
hos
många
bristande
och
projektuppföljning
begränsar
finansieringens
medborgarna,
men det
lagstadgade
samrådet
skersektorsstyrd
ofta
för sent
förforskningsresultat
att medborgarna ska
prioriterar sitt särintresse.
Jämbördig,
flexibel
och tvärsektoriell
samverkan
försvåras
av en
effekter
på en hållbar
stadsutveckling.
Många
aktörer
tar
inte tillräckligt
aktivt
in budgetering.
nya
och kunna ha en reell
Fleravilket
kommuner,
men
långtavifrån
alla,
arbetar
idag
aktivt med
olika
dialoger
i tidigt med
skede. Svårigheterna
Utbildningsväsende ochlärdomar
yrkesliv utformas
med
utgångspunkt
i hindrar
enskilda
sakområden
och
därtill
knuten
problematik,
så även
i sin egenpåverkan.
verksamhet,
lärandet
egna
och
andras
erfarenheter.
Nytänkande
är förenat
äroch
att
ge återkoppling
och behålla
medborgarnas
engagemang
under
hela
planoch byggprocessen samt att
olika styrmedel. Tvärsektoriell
erfarenhetsåterkoppling,
exempelvis
mellan
olika politiska
nämnder
eller
risk ochuppföljning
därför är det
nödvändigt
med offentliga
incitament
som
stimulerar
nytänkande
genom
projektfinansiering.
sakägarkretsen
är begränsad.
myndigheter, genomförs
i liten
omfattning.
Det
behövs
nya former
för kunskapsutbyte
som främjar attitydförändring och ger goda exempel på hållbar
2. Kunskapsutveckling
3. Samverkan
4. Ekonomiska förutsättningar
stadsutveckling, såväl nationellt som internationellt. Projekt initieras och avslutas: utmaningen ligger i att lyckas dra
Bristande samordning nytta av och integrera lärdomarna i det framtida arbetet.
Beslutsunderlag för hållbara
investeringar
Allt stadsbyggande utgår från lokala förutsättningar. Ofta förhindras goda helhetslösningar på grund av att tänkt förändring
Ett hållbart investeringsbeslut
baserasstor
på långsiktigt
beräknad
förbrukning
av samhällets
resurser
avkastning
på dem.
inte i tillräckligt
utsträckning
tar hänsyn
till platsens
förutsättningar.
Det och
saknas
samordnad
planering på regional nivå
Olika modeller för hållbar
investeringskalkylering
är under tar
utveckling
och överlag
har ekonomisk
teoribildning
sigsamordning.
och mellan
kommuner. Myndigheter
fram regelverk
och andra
krav sektorsvis
och oftabörjat
utan röra
statlig
från det kortsiktiga och
begränsade
synsätt
som
varit
dominerande
i
modern
tid.
Samtidigt
kan
man
inte
blunda
för
att
olika
Samverkan mellan centrala verk och den regionala respektive den lokala nivån fungerar inte optimalt.
aktörer har olika ekonomiska förutsättningar till exempel vad gäller finansiering och resultatkrav och utan tillräckligt starka
incitament kommer viljan
och möjligheten
Bristande
ledarskap att fatta långsiktigt hållbara beslut att vara fortsatt begränsad.
Nya sälj- och inköpsprocesser
En brist på kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa och tvärsektoriella processer är ett hinder för hållbar
Marknaden för stadsutveckling
präglasEtt
idag
av traditionella
ochmod,
köpprocesser
leverantörssidan
har
stort inflytande
stadsutveckling.
visionärt
ledarskapsäljkräver
insikt ochdär
kunskaper.
Det krävs
förmåga
att skapa visioner, ta fram
över de lösningar somstrategier
erbjuds. Samtidigt
fattar
beställarsidan
beslut
utifrån
relativt konservativa
tolkningar
av regelverken t
och mål. Ett
sådant
ledarskap kan
skapa
delaktighet
och trovärdighet
i stadsutvecklingen.
ex vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds
idag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer.
Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer
blir involverade både på leverantörs- och beställarsidan. För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver
beställarsidans kravställnings- och inköpsprocess utvecklas. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för
fler och mindre aktörer.
Utvecklad riskhantering
Med längre tidshorisonter och nya systemintegrerande lösningar med fler samverkande aktörer ställs också krav på nya
affärsmodeller som reglerar kostnads- och vinstfördelningen och sprider de långsiktiga riskerna mellan olika parter. Man har
de senaste åren börjat utveckla nya affärsmodeller i avgränsade projekt, men ännu återstår mycket att göra för att man
med viss förvissning ska veta vilka modeller som har den robusthet eller flexibilitet som krävs för en mer allmän tillämpning
inom hållbar stadsutveckling.
•
Verka för att skapa tydligare politiska
mål och prioriteringar
•
Skapa ökad samverkan och samsyn
•
Synliggör och samordna ekonomiskt stöd
•
Möjliggöra arenor som erbjuder nätverk
och tillvaratar nya idéer och innovationer
•
Synliggöra befintlig kunskap, intressanta
exempel och pågående projekt
•
Synliggöra metoder och verktyg
•
Ta fram ny kunskap
Efter två Plattformsmöten har vi nu
sammanställt ett antal områden för
Plattformen att jobba vidare med.
[email protected]
Ulf E Andersson, Naturvårdsverket
Hans Gustafsson, Boverket (samordnare)
Stefan Larsson, Tillväxtverket
Anette Persson, Energimyndigheten
Magnus Bengtsson, Trafikverket
