Familj
Arbetslöshet påverkar
hela familjen
Arbetslösas barn – högre olycksrisk
Forskning om konsekvenser av föräldrars arbetslöshet för barn har länge varit
Om undersökningen
I undersökningen används två olika empiriska
material, nämligen Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991 och 2000, samt
Longitudinell Studie bland Arbetssökande
(LSA) från 1992 och 1993. Data har alltså
samlats in före, under och efter 1990-talets
lågkonjunktur och höga arbetslöshet. Undersökningarna är genomförda vid Institutet för
social forskning i samarbete med SCB.
16
Arbetslösa ökar hushållsarbetet
Familjer och familjemedlemmar påverkas även på andra sätt när någon blir
arbetslös. Två välkända faktum i empirisk forskning är att män förvärvsarbetar
mer än kvinnor, och att kvinnor gör mer
hushållsarbete än män. En vanlig fråga
i arbetslöshetsforskning är om män blir
mer aktiva i hushållsarbete under perioder av arbetslöshet. Ytterligare en, men
Arbetslösas barn – hög olycksrisk
Olycksfall bland barn med arbetslösa
föräldrar uppdelade efter olika karakteristika. Jämförelser med barn till förvärvsarbetande föräldrar
Index (förvärvsarbetande i resp. kategori = 1)
1,7
1,6
1,5
1,4
1,3
1,2
1,1
1
-93
fterkrigstidens Sverige var under
lång tid ett samhälle präglat av
näst intill full sysselsättning.
Under det tidiga 1990-talet steg dock
som bekant arbetslösheten till uppseendeväckande höga nivåer. Arbetslösheten
slog under lågkonjunkturens tidiga faser
främst mot den privata sektorn, där en
hög andel av de anställda är män. I de
efterföljande faserna genomgick den
offentliga sektorn stora nedskärningar,
vilket fick stora konsekvenser för arbetslöshetstalen bland kvinnor. Många
arbetslösa hade barn. 1990-talets höga
arbetslöshet drabbade därmed inte bara
vuxna utan indirekt också barn.
lösa föräldrar med högt psykiskt välbefinnande.
Olycksrisker i barns fysiska miljö
röner omfattande uppmärksamhet och
ansträngningarna för att skapa en säker
miljö för barn är stora. Resultaten som
rapporteras i denna studie visar dock att
det även finns samband mellan sociala
faktorer och barns olycksrisk. Det framstår alltså som viktigt att även ta hänsyn
till denna del av barns liv när det gäller
risken att drabbas av en allvarlig olycka.
-91
E
Av Sara Ström
ett eftersatt område. Här har det dock
varit möjligt att ägna uppmärksamhet åt
kopplingen mellan föräldrars arbetslöshet och en aspekt av barns hälsa och välbefinnande, nämligen risken att råka ut
för en allvarlig olycka. Det visar sig att
barn till arbetslösa föräldrar löper en högre risk att råka ut för en olycka som
kräver läkarvård än barn till förvärvsarbetande föräldrar. Detta gäller under
högkonjunktur (1991) såväl som lågkonjunktur (1992 och 1993), och överrisken
är ungefär 25 procent. Resultaten är
kontrollerade för föräldrarnas socioekonomiska status, boendeort, samt familjetyp (dvs. tvåförälders- respektive enföräldershushåll). Uppgifterna om olycksfall har erhållits genom intervju med
föräldrarna.
En klassisk fråga i arbetslöshetsforskning rör orsaksriktningen: orsakar arbetslöshet ohälsa eller löper individer
med dålig hälsa högre risk att bli arbetslösa? I det senare fallet skulle alltså
individer selekteras in i arbetslöshet. För
att pröva om den förhöjda olycksrisken i
själva verket är en selektionseffekt fokuseras analysen enbart på barn till föräldrar med högt psykiskt välbefinnande,
föräldrar som hade kontantmarginal och
som inte var storkonsumenter av alkohol. Arbetslösas barn visar sig ha högre
olycksrisk även om man enbart studerar
dessa grupper. Detta tolkas som att den
förhöjda olycksrisken bland arbetslösas
barn kan ha en bakgrund just i arbetslösheten. Att överrisken är en selektionseffekt framstår alltså som mindre troligt.
Slutligen prövades också om lågt
psykiskt välbefinnande, avsaknad av
kontantmarginal och hög alkoholkonsumtion kan tänkas vara orsaksfaktorer
bakom den högre olycksrisken. Barn till
arbetslösa föräldrar med dessa egenskaper eller karaktäristika jämfördes med
barn till arbetslösa föräldrar utan dessa
egenskaper. Resultaten visar att barn till
arbetslösa föräldrar med lågt psykiskt
välbefinnande löper en högre risk att
råka ut för en olycka än barn till arbets-
-92
Den höga arbetslösheten under
1990-talet drabbade inte bara de
arbetslösa själva, utan även deras
familjer. De arbetslösas barn löper
en högre olycksrisk än barn till förvärvsarbetande, och detta gäller
både under hög- och lågkonjunktur.
Både män och kvinnor ökar sitt hushållsarbete när dom är arbetslösa,
men minskar deltagandet när dom
återgått till förvärvsarbete. Men
efter återgången till förvärvsarbete
visar sig tidigare arbetslösa män ha
en högre hushållsaktivitet än män
som varit förvärvsarbetande.
Arbetslösa m. Arbetslösa m. Arbetslösa m.
högt psyk.
kontantmåttlig alkoholvälbefinnande
marginal
konsumtion
Barn till arbetslösa löper hög olycksrisk även om föräldrarna mår psykiskt
bra. År 1991 var överrisken högst, kring
1,6 gånger högre än vad som gällde de
förvärvsarbetandes barn. Överrisken var
inte lika stor när föräldrarna hade det
ekonomiskt väl ställt dvs. hade en kontantmarginal att ta till för oförutsedda
utgifter.
VälfärdsBulletinen Nr 4 2002
Familj
Forskning om konsekvenser av föräldrars arbetslöshet för barn har länge varit eftersatt.
lite mer ovanlig fråga, är om eventuella
förändringar kvarstår när individen går
tillbaka till förvärvsarbete.
Män och kvinnor som blir arbetslösa
visar sig göra mer hushållsarbete (matinköp, matlagning, disk; tvätt, strykning
och annan klädvård; samt städning) än
förvärvsarbetande män och kvinnor. Vid
en första intervju uppgav arbetslösa män
att de gör ungefär 10,5 timmar hushållsarbete per vecka. Förvärvsarbetande män
uppgav att de gör ungefär 6,5 timmar.
Bland kvinnor är skillnaderna mindre.
Arbetslösa kvinnor uppgav att de gör
un-gefär 23 timmar hushållsarbete per
vecka, medan de förvärvsarbetande gör
ungefär 20 timmar. Mest hushållsarbete
gör arbetslösa män och kvinnor som lever
tillsammans med en heltidsarbetande
partner. Kvinnor gör dock mest hushållsarbete oavsett om de är arbetslösa eller
inte.
Varaktig förändring?
Både män och kvinnor minskar sin aktivitet i hushållsarbete när de återgår till
förvärvsarbete. Ett intressant resultat är
att tidigare arbetslösa män, som åter får
arbete, fortfarande gör mer än män i en
sysselsatt kontrollgrupp.
När det gäller männen finns det
åt-minstone två tolkningar av resultaten.
En tolkning är att arbetslöshet faktiskt
kan påverka mäns deltagande i hushållsarbete. Detta förutsätter att aktivitetsnivån fortsätter vara densamma som vid
intervjun efter återgången till förvärvsarbete. Dock är det också möjligt att
männens aktivitet fortsätter att minska,
och till slut når samma nivå som bland
de sysselsatta männen i kontrollgruppen.
En alternativ tolkning är alltså att arbetslöshetens effekt på mäns aktivitet i
hushållsarbete endast är temporär. För
Arbetslösa män ägnar mer tid åt hushållet
LNU
LSA
Förvärvsarb.
Förvärvs-
Arbetslösa Arbetslösa f.d.arbetslösa
arbetande (intervju 1) (intervju 2) (intervju 2)
Antal timmar hushållsarbete per vecka
Kvinnor
20,4
23,1
Män
6,6
10,4
37,6
11,1
19,0
7,7
I genomsnitt ägnar de arbetssökande i LSA fler timmar åt hushållsarbete än de förvärvsarbetande i LNU gör (förkortningar se Om
undersökningen). Bland män gäller det även efter att de fått arbete.
VälfärdsBulletinen Nr 4 2002
kvinnor är den mest rimliga tolkningen
att arbetslöshet har en effekt på aktivitet i
hushållsarbete enbart under perioder av
arbetslöshet medan den långvariga
effekten uteblir. Kvinnor gör ju redan
den största delen av hushållsarbetet
oavsett arbetsmarknadsstatus, och det
blir alltså svårt att ytterligare öka aktivitetsnivån.
Sara Ström är forskare i sociologi och
verksam vid Institutet för social forskning,
Stockholms universitet, tfn 08-16 19 20,
e-post: sara.strom @sofi.su.se.
Fr.o.m. januari 2003 är hon verksam vid
Institutet för framtidsstudier.
Lästips
Ström, Sara, A Shared Experience. Stu-
dies on Families and Unemployment.
Stockholm (2002): Swedish Institute for
Social Research Dissertation Series no 55.
Avhandling i ämnet sociologi.
17
