Familj Arbetslöshet påverkar hela familjen Arbetslösas barn – högre olycksrisk Forskning om konsekvenser av föräldrars arbetslöshet för barn har länge varit Om undersökningen I undersökningen används två olika empiriska material, nämligen Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991 och 2000, samt Longitudinell Studie bland Arbetssökande (LSA) från 1992 och 1993. Data har alltså samlats in före, under och efter 1990-talets lågkonjunktur och höga arbetslöshet. Undersökningarna är genomförda vid Institutet för social forskning i samarbete med SCB. 16 Arbetslösa ökar hushållsarbetet Familjer och familjemedlemmar påverkas även på andra sätt när någon blir arbetslös. Två välkända faktum i empirisk forskning är att män förvärvsarbetar mer än kvinnor, och att kvinnor gör mer hushållsarbete än män. En vanlig fråga i arbetslöshetsforskning är om män blir mer aktiva i hushållsarbete under perioder av arbetslöshet. Ytterligare en, men Arbetslösas barn – hög olycksrisk Olycksfall bland barn med arbetslösa föräldrar uppdelade efter olika karakteristika. Jämförelser med barn till förvärvsarbetande föräldrar Index (förvärvsarbetande i resp. kategori = 1) 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 -93 fterkrigstidens Sverige var under lång tid ett samhälle präglat av näst intill full sysselsättning. Under det tidiga 1990-talet steg dock som bekant arbetslösheten till uppseendeväckande höga nivåer. Arbetslösheten slog under lågkonjunkturens tidiga faser främst mot den privata sektorn, där en hög andel av de anställda är män. I de efterföljande faserna genomgick den offentliga sektorn stora nedskärningar, vilket fick stora konsekvenser för arbetslöshetstalen bland kvinnor. Många arbetslösa hade barn. 1990-talets höga arbetslöshet drabbade därmed inte bara vuxna utan indirekt också barn. lösa föräldrar med högt psykiskt välbefinnande. Olycksrisker i barns fysiska miljö röner omfattande uppmärksamhet och ansträngningarna för att skapa en säker miljö för barn är stora. Resultaten som rapporteras i denna studie visar dock att det även finns samband mellan sociala faktorer och barns olycksrisk. Det framstår alltså som viktigt att även ta hänsyn till denna del av barns liv när det gäller risken att drabbas av en allvarlig olycka. -91 E Av Sara Ström ett eftersatt område. Här har det dock varit möjligt att ägna uppmärksamhet åt kopplingen mellan föräldrars arbetslöshet och en aspekt av barns hälsa och välbefinnande, nämligen risken att råka ut för en allvarlig olycka. Det visar sig att barn till arbetslösa föräldrar löper en högre risk att råka ut för en olycka som kräver läkarvård än barn till förvärvsarbetande föräldrar. Detta gäller under högkonjunktur (1991) såväl som lågkonjunktur (1992 och 1993), och överrisken är ungefär 25 procent. Resultaten är kontrollerade för föräldrarnas socioekonomiska status, boendeort, samt familjetyp (dvs. tvåförälders- respektive enföräldershushåll). Uppgifterna om olycksfall har erhållits genom intervju med föräldrarna. En klassisk fråga i arbetslöshetsforskning rör orsaksriktningen: orsakar arbetslöshet ohälsa eller löper individer med dålig hälsa högre risk att bli arbetslösa? I det senare fallet skulle alltså individer selekteras in i arbetslöshet. För att pröva om den förhöjda olycksrisken i själva verket är en selektionseffekt fokuseras analysen enbart på barn till föräldrar med högt psykiskt välbefinnande, föräldrar som hade kontantmarginal och som inte var storkonsumenter av alkohol. Arbetslösas barn visar sig ha högre olycksrisk även om man enbart studerar dessa grupper. Detta tolkas som att den förhöjda olycksrisken bland arbetslösas barn kan ha en bakgrund just i arbetslösheten. Att överrisken är en selektionseffekt framstår alltså som mindre troligt. Slutligen prövades också om lågt psykiskt välbefinnande, avsaknad av kontantmarginal och hög alkoholkonsumtion kan tänkas vara orsaksfaktorer bakom den högre olycksrisken. Barn till arbetslösa föräldrar med dessa egenskaper eller karaktäristika jämfördes med barn till arbetslösa föräldrar utan dessa egenskaper. Resultaten visar att barn till arbetslösa föräldrar med lågt psykiskt välbefinnande löper en högre risk att råka ut för en olycka än barn till arbets- -92 Den höga arbetslösheten under 1990-talet drabbade inte bara de arbetslösa själva, utan även deras familjer. De arbetslösas barn löper en högre olycksrisk än barn till förvärvsarbetande, och detta gäller både under hög- och lågkonjunktur. Både män och kvinnor ökar sitt hushållsarbete när dom är arbetslösa, men minskar deltagandet när dom återgått till förvärvsarbete. Men efter återgången till förvärvsarbete visar sig tidigare arbetslösa män ha en högre hushållsaktivitet än män som varit förvärvsarbetande. Arbetslösa m. Arbetslösa m. Arbetslösa m. högt psyk. kontantmåttlig alkoholvälbefinnande marginal konsumtion Barn till arbetslösa löper hög olycksrisk även om föräldrarna mår psykiskt bra. År 1991 var överrisken högst, kring 1,6 gånger högre än vad som gällde de förvärvsarbetandes barn. Överrisken var inte lika stor när föräldrarna hade det ekonomiskt väl ställt dvs. hade en kontantmarginal att ta till för oförutsedda utgifter. VälfärdsBulletinen Nr 4 2002 Familj Forskning om konsekvenser av föräldrars arbetslöshet för barn har länge varit eftersatt. lite mer ovanlig fråga, är om eventuella förändringar kvarstår när individen går tillbaka till förvärvsarbete. Män och kvinnor som blir arbetslösa visar sig göra mer hushållsarbete (matinköp, matlagning, disk; tvätt, strykning och annan klädvård; samt städning) än förvärvsarbetande män och kvinnor. Vid en första intervju uppgav arbetslösa män att de gör ungefär 10,5 timmar hushållsarbete per vecka. Förvärvsarbetande män uppgav att de gör ungefär 6,5 timmar. Bland kvinnor är skillnaderna mindre. Arbetslösa kvinnor uppgav att de gör un-gefär 23 timmar hushållsarbete per vecka, medan de förvärvsarbetande gör ungefär 20 timmar. Mest hushållsarbete gör arbetslösa män och kvinnor som lever tillsammans med en heltidsarbetande partner. Kvinnor gör dock mest hushållsarbete oavsett om de är arbetslösa eller inte. Varaktig förändring? Både män och kvinnor minskar sin aktivitet i hushållsarbete när de återgår till förvärvsarbete. Ett intressant resultat är att tidigare arbetslösa män, som åter får arbete, fortfarande gör mer än män i en sysselsatt kontrollgrupp. När det gäller männen finns det åt-minstone två tolkningar av resultaten. En tolkning är att arbetslöshet faktiskt kan påverka mäns deltagande i hushållsarbete. Detta förutsätter att aktivitetsnivån fortsätter vara densamma som vid intervjun efter återgången till förvärvsarbete. Dock är det också möjligt att männens aktivitet fortsätter att minska, och till slut når samma nivå som bland de sysselsatta männen i kontrollgruppen. En alternativ tolkning är alltså att arbetslöshetens effekt på mäns aktivitet i hushållsarbete endast är temporär. För Arbetslösa män ägnar mer tid åt hushållet LNU LSA Förvärvsarb. Förvärvs- Arbetslösa Arbetslösa f.d.arbetslösa arbetande (intervju 1) (intervju 2) (intervju 2) Antal timmar hushållsarbete per vecka Kvinnor 20,4 23,1 Män 6,6 10,4 37,6 11,1 19,0 7,7 I genomsnitt ägnar de arbetssökande i LSA fler timmar åt hushållsarbete än de förvärvsarbetande i LNU gör (förkortningar se Om undersökningen). Bland män gäller det även efter att de fått arbete. VälfärdsBulletinen Nr 4 2002 kvinnor är den mest rimliga tolkningen att arbetslöshet har en effekt på aktivitet i hushållsarbete enbart under perioder av arbetslöshet medan den långvariga effekten uteblir. Kvinnor gör ju redan den största delen av hushållsarbetet oavsett arbetsmarknadsstatus, och det blir alltså svårt att ytterligare öka aktivitetsnivån. Sara Ström är forskare i sociologi och verksam vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 19 20, e-post: sara.strom @sofi.su.se. Fr.o.m. januari 2003 är hon verksam vid Institutet för framtidsstudier. Lästips Ström, Sara, A Shared Experience. Stu- dies on Families and Unemployment. Stockholm (2002): Swedish Institute for Social Research Dissertation Series no 55. Avhandling i ämnet sociologi. 17