Nätverksstrukturer och genus
Vad tar boken ”Nätverk och
skuggstrukturer” upp?
• Diskuterar ”nätverksstyrning” och dess möjliga
konsekvenser i termer av ”inkludering” och
”exkludering”
• Boken illustrerar hur ”nätverksstyrning” är
exkluderande vad gäller kvinnor i centrala nätverk.
• Vad händer med ”normal” politisk styrning?
(genom representativitet och val).
I det ”traditionella samhället” var personliga
nätverk oerhört centrala. I övergången till
det moderna samhället formaliseras
styrning/politik och byråkratier
skapas/uppstår.
Idag återgång till nätverkens centrala
betydelse.
Bokens utgångspunkt – Värmlandsregionens
tillväxtprogram
• Utarbetades av Länsstyrelsen och Region
Värmland under 2004-2007.
• Aktörer från många olika näringar och
organisationer försökte komma fram till ett
gemensamt program för att stärka tillväxten i
länet
• Skulle bli en ny ”berättelse” om Värmland
• Pekade ut verksamheter som man kunde skapa
kluster kring för att samarbete inom en näring
Vad är ett kluster?
• ”En geografisk koncentration av företag inom
en viss bransch. Ett klusterinitiativ är en
organisation som har till syfte att samordna
företag i ett kluster och driva ett organiserat
utvecklingsarbete i syfte att stärka klustrets
tillväxt och konkurrenskraft.” (Tillväxtverket)
Resultatet av tillväxtprogrammet (enligt boken)
• Representativiteten: Kvinnor fick kvantitativt
lägre representation och ett mindre inflytande
i nätverken
• Innehållsmässigt: Det satsades på traditionella
mansdominerande kluster (Stål, papper, IT)
Bokens syfte
• Hur kan det Värmländska tillväxtprogrammets
syn på tillväxt m m, förstås och förklaras med
hjälp av genusanalys?
• Studien ville förstå hur kvinnor och
kvinnodominerade branscher kom att
exkluderas från centrala nätverk och de
kluster som definierades i programmet
Bokens syfte (forts)
• Studien hade ett normativt inslag – ett kritiskt
perspektiv som försökte lyfta fram alternativ
och skapa förutsättningar för förändring
• Studien omfattade samtal, intervjuer,
observationer och dokumentanalyser
Genussystemet
• Begreppet ”Genus” introducerades i Sverige av
idéhistoriken Yvonne Hirdman på 1980-talet.
• Andra förekommande begrepp (för samma sak)
är ”genusordning” och ”könsmaktsordning”.
• Begreppen beskriver de strukturer och de
processer som skapar och upprätthåller
ojämställdhet i ett samhälle. Detta genom att
tillskriva män och kvinnor olika uppgifter, roller
och positioner.
• Sociologer skiljer mellan kön och genus. ”Kön” rör det
biologiska skillnaderna mellan mäns och kvinnors
kroppar. ”Genus” handlar om psykologiska, sociala och
kulturella skillnader mellan män och kvinnor.
• En sociologisk uppfattning är att köns- eller
genussocialisationen sker via ”agenter” som ex vis
familj och media, och börjar så snart barnen föds.
”Normalt” socialiseras man i sina könsroller
(manligt/kvinnligt) som stämmer överens med deras
biologiska kön.
Två bärande principer för bokens genusanalys:
• Isärhållande: Våra föreställningar kring manligt
och kvinnligt skapar män och kvinnor som
separata, åtskilda grupper (blir motsatser). Dessa
grupper ses som homogena och man bortser från
att det finns inomgruppsliga variationer beroende
på t ex ålder, etnicitet och klass.
• Lösning: ”Intersektionellt perspektiv”; dvs man
studerar skärningspunkten mellan flera sociala
dimensioner samtidigt.
• Effekten av isärhållande blir att pojkar och
flickor uppmuntras till olika intressen, väljer
olika utbildningar och hamnar inom olika
yrken (könssegregation med andra ord).
• Hierarki: Manlig överordning – manliga
normer gäller. Det som är manligt ses som mer
eftersträvansvärt och mer ”normalt” än det
som är kvinnligt.
Isärhållande och Hierarki inom
”Tillväxtprogrammet för Värmland”
• Isärhållande:
Här identifieras tre mansdominerade branscher (skog, stål
och IT) . Möjliga alternativ (ex vis inom kultur, omsorg och
hälsa) med många kvinnor ryms inte i programmet.
• Hierarki:
Män i ledande positioner är de som utformar
tillväxtprogrammet. Framförallt är det män som blir valda
som representanter för ”sina” organisationer. Eftersom
kvinnorna är få i dessa ”moderorganisationer”, kommer
inte kvinnorna med i nätverken heller.
Governance (-styrning)
• Nygammalt begrepp – har sedan 1990-talet
använts för att beskriva ett alternativ till statlig
styrning
• Man talar ofta om en förändring från
”government to governance”, dv s från central
politisk styrning till interaktiv samhällsstyrning.
Det handlar om att utveckla nya samarbetsformer
mellan olika samhällsaktörer för att öka den
offentliga politikens förmåga.
• Ofta används begreppet för att illustrera att man
också involverar flera ”gräsrötter” (”Buttom-up”)
Värmländska elitnätverk
• I Värmland finns sedan några hundra år nätverk
bland den ekonomiska och politiska eliten
(brukssamhällena, officerare, läkare m m)
• Frimurare, Rotary, Lions, Old Fellows exempel
på slutna nätverk
• Uttrycker inkluderingsprincipen tydligt. Man
väljer från egna led (utser varandra genom
”rekommendationer), och är kraftigt
mansdominerade.
• Egna diskussioner bakom ”stängda dörrar”
Socialt kapital
• Pierre Bourdieu: Summan av de resurser som
finns tillgängliga för en individ eller grupp,
genom att ha tillgång till personliga kontakter,
sociala relationer, nätverk av släkt och vänner.
• ”Kapital” används som begrepp för att
beskriva de resurser/tillgångar individer och
grupper kan ha.
• Olika typer av kapital; ekonomiskt, kulturellt
och socialt. Bredare begrepp än ”klass”
Homosocialitet
• ”Lika söker lika”. I boken diskuteras homosociala
manliga nätverk. (Homosocialtet kan också
handla om andra likheter som ligger till grund för
gemenskap, ex vis klass, intressen, åsikter.)
• I (manliga) hierarkier (ex vis arbetslivet) finns
”knatte-, fnatte- och tjattesyndromet.” ”Seniora
män” väljer ”juniora män” som sina efterträdare
– ofta genom likhet. ”Juniorerna” visar lojalitet
och ställer sig till förfogande. Karriärsklättringen
blir belöningen.
Skuggsidan …..
• …. utgörs av män som i olika positioner träffas
informellt (i bastun, på golfbanan, på jakt etc).
Hierarkier försvinner, men maskuliniteten
förstärks genom jargong och
intressegemenskapen.
Kvinnliga nätverk
• Kvinnliga företagare bildar egna homosociala
nätverk
• Dessa nätverk fungerar på andra sätt än de
manligt dominerande elitnätverken
• Alltid öppna nätverk – man vill inte ha
hierarkier
• Fokuserar på att organisera goda utvecklande
relationer mellan de ingående medlemmarna
Summering av boken
• Beslutsfattandet inom den regionala politiken
har en manligt dominerad homosocial slagsida
• Informella nätverk influerar det formella
beslutssystemet
• Eftersom dessa nätverk är manligt
homosociala, blir den formella politiken också
detta.
Den kommande Värmlandsstrategin –
nya utmaningar mot bakgrund av ett
genusperspektiv!
Tema 1. Ledarskap
• Kvinnor och män har inte samma makt att
påverka näringslivet
• Den befintliga strukturen inom det regionala
tillväxtarbetet har skapat normer som
värderar mäns företagande (och deras
branscher) högre än kvinnor
• Offentliga medel som delas ut riskerar att
gynna traditionellt manliga intresseområden
Tema 2: Innovativa miljöer
• Näringar med hög andel kvinnor missgynnas
och osynliggörs
• Kvinnodominerade och könsblandade
branscher – kulturella och kreativa näringar,
vård och omsorg, klassas sällan som
innovativa.
Tema 3: Kompetensförsörjning
• Pojkar och flickor befinner sig på olika
”utbildningsarenor” och rådande normer riskerar
att befästas
• Sämre arbetsmiljö, trivsel, lönsamhet och
produktivitet.
• Män har högre lönespridning än kvinnor eftersom
kvinnor oftare befinner sig inom lågbetalda
yrken.
• Lägre utbildningsnivå kan kopplas till sämre
folkhälsa.
Tema 4: Tillgänglighet
• Kvinnors arbetsmarkand blir mindre än mäns
• Kvinnors löner blir lägre än mäns
• Traditionella könsroller cementeras när
kvinnor hämtar och lämnar på förskola
• Tillgängligheten kan begränsas av upplevd
otrygghet. Ex vis upplever kvinnor otrygghet
när går hem från buss när det är mörkt
Tema 5: livskvalitet
• Ekon oberoende innebär olika saker för
kvinnor och män. Män är oberoende om de
inte behöver arbeta för försörjning – kvinnor
om de inte är beroende av sin partners
inkomst.
• Kvinnors sammanlagda livsinkomst är lägre än
mäns (deltidsarbete, större uttag av
föräldraledighet, lägre löner)
