Tarmcancer Kolorektal cancer IBD Akut behandling

Kolorektal cancer
Symtom
Utredning
SVF
Marina Sörensson
Överläkare, sektionschef Kolorektal
Kirurgkliniken Karlstad
Hur uppstår cancer
Genom föränd ringar i cellens
arvsm assa
-
Mu tationer
Onkogener är från början norm ala gener som genom genetiska avvikelser
(m u tationer) ger en föränd ring av cellen, så att cellen blir en tu m örcell m ed
hög d elningstakt och som inte har en norm al celld öd u tan fortsätter att
växa okontrollerat.
Suppressorgener är är gener som m otverkar okontrollerad celltillväxt och
ser till att celler d ör och sen nybild as.
För att få cancer behöver m an flera m u tationer i båd e
onkogener och su ppressorgener.
Mu tationer kan orsakas av m ånga saker, rök, olika gaser, rad on, UVstrålning, annan strålning, kronisk inflam m ation (H elicobacter) och m ånga
and ra saker - även en d el som vi id ag inte känner till helt och hållet!
Mu tationer kan ärvas!
Tumörutveckling
Tar vanligen flera år!
Ärftlighet
Ärftliga faktorer
beräknas orsaka
ungefär 20% av
kolorektal cancer!
Remiss för onkogenetisk bedömning vid
Universitetssjukhusens onkogenetiska mottagningar
rekommenderas vid:
•
•
•
•
•
Individ/familj där någon insjuknat i kolorektal- eller
endometriecancer före 50 års ålder
Individ/familj med två eller flera personer med kolorektal
cancer
Individ/familj med två eller flera personer med maligna
tumörer associerade till ärftlig kolorektal cancer (kolorektal
cancer samt cancer i endometrium, ovarier, tunntarm,
ventrikel eller urinvägar)
Individ med metakron/synkron tumör associerad till ärftlig
kolorektal cancer (främst kolon, rektum, endometrium,
ovarier, tunntarm, ventrikel, övre urinvägar och hjärntumör)
Individ med 10 eller fler kolorektala polyper
Symtom
Symtomen vid kolorektal cancer är ospecifika och förekommer
även vid olika benigna tarmsjukdomar.
Misstanke om kolorektal cancer bör uppkomma vid:
•
•
•
•
•
•
Blod i avföringen
Anemi
Ändring av annars stabila avföringsvanor i >4 veckor utan
annan förklaring hos patienter över 40 år
Smärta
Knöl i magen
Totalstopp - tarmvred
Utredning tarmcancer
•
Anamnes
•
Klinisk undersökning
•
Rektoskopi
•
Koloskopi
•
Datortomografi (DT)
•
MR vid rektalcancer
•
PET-DT vid lokalt avancerad
rektalcancer alt metastas
där kurativ beh är möjlig
Behandling
•
Operation är grunden för all
behandling . 200 fall av CRC i
Värmland/år. Operation på
CSK eller Torsby
•
Förbehandling
- Strålning
- Cellgifter
•
Efterbehandling
- Cellgifter
•
Allt mer och mer titthålskirurgi
Behandling
Robotoperationer börjar komma
http://www.youtube.com/watch?v=VJ_3GJNz4fg
Om sjukdomen har spridit sig!
•
20% har spridning
•
Cellgiftbehandling
•
Operation
•
Cellgiftbehandling igen
•
Femårs-överlevnad 40%
Om sjukdomen spridit sig!
Palliativ behandling
•
•
•
Cellgifter
Antikroppsbehandling
Med modern behandling
möjlighet till överlevnadstid
2-3 år
Standardiserade vårdförlopp
SVF Tjock- och
ändtarmscancer
startade i Värmland 1:e
februari 2016
cancercentrum.se
SVF
•
Snabba tider till utredning – koloskopi inom 10 dagar
•
Snabb vidare utredning om något hittas - DT, MR - reserverade
tider
•
Kontaktsjuksköterskor
•
”Tid i handen”
•
Multidisciplinär konferens - behandlingsbeslut
•
Information till patient
•
Behandling
Välgrundad misstanke - kriterier för
start av utredning enligt
standardiserat vårdförlopp
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande:
ändring av annars stabila avföringsvanor i > 4 veckor utan annan
förklaring hos patienter över 40 år
fynd vid bilddiagnostik som inger misstanke om kolorektalcancer
fynd vid rektoskopi eller rektalpalpation som inger misstanke om
kolorektalcancer
synligt blod i avföringen hos högriskpatienter (se ovan)
synligt blod i avföringen där rektalpalpation och rektoskopi inte
visar annan uppenbar blödningskälla
synligt blod i avföringen där blödningen kvarstår efter 4 veckor
trots adekvat behandling av annan blödningskälla
blödningsanemi som inte förklaras av standardanemiutredning.
Välgrundad misstanke…
Om rektalpalpation och rektoskopi visar annan blödningskälla
ska denna behandlas med uppföljning efter 4 veckor. För
högriskpatienter ska blödningskällan behandlas, men
uppföljningen ska inte inväntas innan remiss för utredning
enligt standardiserat vårdförlopp skrivs.
Som högriskpatienter räknas här individer med något av
följande i anamnesen: har haft kolorektalcancer eller ingår i
polypuppföljningsprogram, har haft kolit i minst 20 år, har två
förstagradssläktingar med kolorektalcancer, har någon
släkting som har insjuknat i kolorektalcancer eller
endometriecancer före 50 års ålder
Individer som har symtom som väcker misstanke om
kolorektalcancer men inte uppfyller kriterierna för välgrundad
misstanke ska utredas enligt ordinarie rutiner.
Observera att blodförtunnande medicinering inte minskar
sannolikheten för att individer med blod i avföringen eller anemi
har en bakomliggande kolorektalcancer.
Fekalt Hb har dåligt prediktivt värde för kolorektalcancer. Positivt
fekalt Hb utan andra kriterier för välgrundad misstanke ska
utredas enligt rutin men inte enligt standardiserat vårdförlopp.
Positivt fekalt Hb funnet inom screeningprogram, hos en frisk
symtomfri individ, ska utredas enligt rutin men inte enligt
standardiserat vårdförlopp.
Läget på våra endoskopienheter
Csk ökat från 2 till 12 svf-tider/ vecka
Laxabon!!!
Patientfall SVF
Patientfall 1: 50-årig kvinna, op GBP 2010. Nu 2 mån lösare
tarmtömning 2-3 ggr/dag, tid 1-2 ggr/ vecka. Lab, vikt ua. 2/3
pos F-Hb. Rekto ua
Patientfall 2: 51-årig kvinna, 2013 beh för hemorrhojder via
kirurgen. Nu blödning vid toalettbesök. Rekto visar klara
hemorrhojder. Behandlat sig med salva> 1 månad
Patientfall 3: 67-årig kvinna. Tid väs frisk. Blod, slem 2-3
ggr/dag i 3 mån. Polyp? Vid rektoskopi
Patientfall 4: 81-årig man. 1999 op rektalcancer. Nu anemi, Hb
118 tid 128. Ej järnbrist. 1/3 pos F-hb ( stomi )
Hur går vi
vidare?
-Koordinatorsfunktion
-stöd för vården
- ”Snabba rektoskopier” vb
- Lokala utbilningsinsatser, subspecialisering på resp Vc
- FRÅGOR???
TACK!