Remissvar från Bibliotekshögskolan till förslag på ny form för nationell
bibliotekssamverkan - KB:s samverkansstruktur
Dnr 6.5-2015-31
Strukturen – med utgångspunkt i KB:s olika uppdrag
Flexibiliteten
En flexibel struktur är förstås önskvärd då det skapar möjlighet att följa utvecklingen och anpassa
samverkansstrukturen till den föränderliga omvärlden och föränderliga behov. Flexibiliteten får dock
inte drivas så långt att en hamnar i motsättning till befintliga direktiv eller skadar förtroendet mellan
parter och deltagare i samverkansstrukturen. Frågor som bör aktualiseras och besvaras är hur (på
vilka grunder, förankringsprocesser, framförhållning och kommunikation) grupper kan läggas ned och
nya startas, och på vems initiativ. Kommer t.ex. nationella samverkans- och utvecklingsrådet att ha
någon roll i sammanhanget? Det kunde vara rimligt med tanke på den roll som rådet kommer att ges
beträffande omvärldsbevakning etc.
NU-gruppen
NU-gruppens uppdrag, sammansättning och relation till KB:s övriga organisation är otydligt
beskriven. Hur förhåller sig NU-gruppen till KB:s övriga ordinarie organisation och till
samverkansstrukturens olika organ?
Två områden
Det kan vara svårt att ta ställning till förslaget på ny samverkansstruktur utan att få en fylligare
beskrivning av KB:s tolkning av sina uppdrag. Detta gäller framför allt uppdrag som är mindre
preciserade och mer allmänna till sin karaktär. Skrivningar i KB:s instruktion (förordning 2008:1 421)
och bibliotekslagen om KB:s ansvar för nationell överblick och att främja samverkan inom det
allmänna biblioteksväsendet uttolkas av KB för att utgöra en utgångspunkt med implikationerna för
samverkansstrukturen och direktiven/uppdragsbeskrivningarna för de olika grupperna/organen.
Tolkningen är inte explicitgjord i förslaget. T.ex. hade avsnitt 2.1.4 kunnat utvecklas och förklaringar
getts till hur de två områdena infrastruktur för forskning och fri information, respektive nationell
överblick relaterar till KB:s olika uppdrag enligt instruktion, förordningar och lagstiftning. När inte ”att
främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet” nämns i sammanhanget blir det otydligt
hur denna del av KB:s uppdrag i praktiken har tolkats, vad man ser för möjligheter och begränsningar
att inom givna resurser arbeta för att åstadkomma detta etc. En samverkansstruktur med
representation från biblioteksfältets olika områden är i sig inte något svar till denna fråga. Förslagets
brister i detta avseende kan ge anledning till oro för hur frågor och problem som har större
förankring i den kommunala delen av det allmänna biblioteksväsendet kommer att fångas upp och
hanteras inom det kommande samverkansarbetet – ny form för nationell bibliotekssamverkan.
I nästa steg får vi invänta de utvecklade direktiven till grupperna, de nationella utvecklingslinjerna
och en kommande biblioteksstrategi för att se hur dessa tillsammans fångar upp denna
grundläggande dimension av det ”nya” KB.
Formalia – mandatperioder, sammansättning av grupperna, hur ledamöter utses och av
vilka organisationer/sammanslutningar/grupperingar etc.
Det framgår av några skrivningar i förslaget att grupperna ska arbeta både strategiskt och
operationellt. Oavsett arbetsformer och inriktning i arbetet är det angeläget att det skapas en
tydlighet kring hur kostnader för gruppernas arbete fördelas mellan de olika medverkande aktörerna.
Operationellt arbete i t.ex. arbetsgrupper kan bli tidskrävande och det kan vara rimligt att överväga
hur detta arbete ska finanseras – här kan jämförelser göras t.ex. med de medel som ska finansiera de
nationella utvecklingslinjerna.
Sammansättning av en del grupper kan ge intryck att inte vara framåtsyftande – representationen i
grupperna utgår från vad som ser ut att vara aktuella intressesfärer och avgränsningen mellan de
olika bibliotekssektorerna riskerar då att få en konserverande betydelse för inriktningen på
samverkan och samarbetet. Man kan fråga sig om det skulle kunna finnas ett intresse för insyn och
deltagande från kommunalt håll i grupperna för OpenAcces.se och publiceringsfrågor och BIBSAMkonsortiet.
Representationen i Forskarrådet när det gäller deltagare från KB är inte explicitgjord. Deltar någon
mer är riksbibliotekarien?
Sammansättningen av gruppen Kvalitetsdialog är otydlig – ett särskilt beslut kring organisering av
kvalitetsdialog finns. Det skulle vara önskvärt om sammansättningen av gruppen tydliggörs.
Det nationella samverkans- och utvecklingsrådet blir en stor grupp. Det kan ifrågasättas varför SUHF
och SKL ska ha så pass relativt många ledamöter i denna grupp som också riskerar att bli
svårhanterlig.
Gruppernas direktiv – nivå, tydlighet etc.
Direktivet för Forskarrådet, oaktat att det vilar på ett tidigare beslut, skulle tjäna på att utvecklas och
preciseras. Innebörden av forskningsrelaterade frågor och problemställningar med
relevans/beröringspunkter för KB skulle behöva ges en större tydlighet – t.ex. genom att relateras till
olika delområden/ansvarsområden av KBs verksamhet. Därmed skulle också representationen av
olika ämnen och forskningsområden bland de 12-15 ledamöter som utses av KB kunna bli något mer
transparent. Även innebörden av ge råd och följa upp ansökningar kring forskningsrelaterade projekt
som KB medverkar i skulle behöva förklaras – vad impliceras av detta, om något, i relation till de
kommande nationella utvecklingslinjerna etc?
Direktivet för gruppen Kvalitetsdialog säger inte så mycket, vilket förmodligen kan hänföras till den
formativa process som grupperingen fortfarande är uppe i. Även här är en precisering önskvärd.
Direktivet till nationella samverkans- och utvecklingsrådet talar om gruppens betydelse för arbetet
med att utveckla nationella utvecklingslinjer, men säger inte något om relationen till arbetet med
den nationella biblioteksstrategin. Det skulle vara angeläget att peka på en sådan relation.
