Nr 1, 2017
Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland
Influensa
Säsongens influensaepidemi började redan i november och nådde sin kulmen under vecka 2
här i länet. Läs gärna våra återkommande rapporter om influensaläget på Landstingets
intranät och lvn.se.
Behandlingslinjer hepatit B och C samt HIV
Behandlingslinjer för hepatit B och C samt HIV har nyligen publicerats, under rubriken
Infektioner. Sedan tidigare finns en behandlingslinje för klamydia under rubriken Hud- och
könssjukdomar.
BCG-vaccin, lokalt lager
Landstinget Västernorrland har köpt in ett lager (13 set, motsvarande 1300 doser) av
licenspreparatet BCG-vaccin Japan, vnr 824937. Det lagerhålls på sjukhusapoteket i
Sundsvall. Enheter som har licens och beställer BCG-vaccin Japan från sjukhusapoteket
kommer inte att få någon faktura. Frågor hänvisas till sjukhusapoteket i Sundsvall.
Därmed har vi nu god tillgång till BCG-vaccin i Västernorrland.
Vaccination av barn och ungdomar – vägledning för vaccination enligt
föreskrifter och rekommendationer
Från och med 1 juni 2016 gäller Folkhälsomyndighetens nya
föreskrifter för vaccination av barn. De reglerar ramarna för
vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet
för barn. För att ge stöd vid dessa vaccinationer samt
vaccinationer enligt rekommendationer om
riskgruppsvaccinationer, har Folkhälsomyndigheten tagit
fram en vägledning.
2
Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn
Vaccinera i tid, upptäck i tid och var uppmärksam. Vi påminner om Folkhälsomyndighetens
nya rekommendationer till hälso- och sjukvården för att stärka åtgärderna mot kikhosta och
förebygga svåra fall bland spädbarn.
Figur. Förekomst av kikhosta hos spädbarn i Sverige 1989–2015.
I Västernorrland anmäldes fyra fall av kikhosta under 2016, vilket innebär att incidensen var
klart under riksgenomsnittet.
Flera fall av papegojsjuka bland personer som rengjort fågelbord
Folkhälsomyndigheten rapporterar att totalt 15 personer i Sverige har smittats av
papegojsjuka sedan november i fjol, läs mer här. Det är ovanligt att så många fall
rapporteras under så kort tid. Många av dem som insjuknat uppger att de kommit i kontakt
med avföring från vilda fåglar, framförallt genom hantering av fågelbord. I Västernorrland
har inga fall av papegojsjuka anmälts på senare år.
Papegojsjuka är en lunginflammation, som orsakas av en bakterie, Chlamydophila
psittaci. Andra namn på denna sjukdom är ornitos och psittakos. Sjukdomen kan
drabba både människor och djur. Inkubationstiden är vanligen cirka 10 dagar (1-4
veckor). Papegojsjuka visar sig oftast som en atypisk pneumoni där symtomen från
luftvägarna kan vara diskreta. Hosta kan saknas och ofta hörs inga biljud över
lungorna utan diagnosen pneumoni får ställas med röntgen. Insjuknandet kan likna
influensa med frossa, hög feber och huvudvärk. Sjukdomen är anmälningspliktig
enligt smittskyddslagen.
2
www.lvn.se/smittskydd
3
Aktuellt i länet
Ett par av de gamla ”barnsjukdomarna” är just nu i högsta grad aktuella i länet (källor: 1177
Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten):
Vattkoppor är en vanlig infektionssjukdom som orsakas
av varicella-zostervirus. Vattkoppor är mycket smittsamt
och smittar redan före insjuknandet och tills alla blåsor har
torkat in. Vanliga symtom är feber, huvudvärk och
vätskefyllda blåsor, som kan klia mycket. Vuxna blir ofta
svårare sjuka än barn. Genomgången infektion ger god
immunitet, men virus finns kvar latent i kroppen och kan
ge upphov till bältros senare i livet. Barn ska vara hemma
från förskolan eller skolan tills de är feberfria och orkar
delta i de vanliga aktiviteterna och kopporna torkat in.
Scharlakansfeber är en mycket smittsam
infektionssjukdom hos barn, som orsakas av
exotoxin-bildande grupp A-streptokocker.
Scharlakansfeber ska alltid behandlas med
antibiotika (normalt penicillin V) och bryter
ut två till fyra dagar efter att barnet har
smittats. Barnet får snabbt feber och
halsont; viss allmänpåverkan, illamående och
kräkningar är vanligt. Något dygn efter
insjuknandet uppkommer små knottriga
utslag på huden. Tonsillerna blir större och
röda och får ofta en beläggning av vitgula
varproppar som vid halsfluss. Tungan blir röd
med upphöjda prickar, s.k. smultrontunga.
Barn som går på förskola bör stanna hemma
tills de är feberfria och mår bra men minst
två dygn efter påbörjad antibiotikakur.
3
www.lvn.se/smittskydd
4
SmiNet
På SmiNet anmäler behandlande läkare anmälningspliktiga sjukdomar enligt
smittskyddslagen. I Västernorrland hittar du SmiNet via Landstingets intranät, lvn.se eller
https://www.sminet.sjunet.org/.
För elektronisk anmälan behövs ett lösenord (gemensamt för den klinik/mottagning du
arbetar på) som erhålls från Smittskyddsenheten. Anmälan går parallellt både till
Smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten. Saknar du lösenord kontakta oss gärna på
Smittskyddsenheten.
Anmälan kan i undantagsfall göras i pappersform och ska då postas till: Smittskyddsenheten,
Skölevägen 19, 864 31 Matfors. Observera att en anmälan på papper innebär långsammare
hantering och extraarbete. Det blir alltid säkrare om informationen matas in så nära källan
som möjligt och då är elektronisk anmälan det bästa.
Personalförändringar
Biträdande smittskyddsläkare Lars Blad, som varit anställd vid Smittskyddsenheten sedan
2006, lämnade sin tjänst, och Landstinget Västernorrland, i slutet av sommaren 2016. Han
har främst arbetat med Strama- och vårdhygienfrågor och bl.a. varit ordförande i Strama
Västernorrland. Vi tackar honom för hans stora och goda insatser och önskar honom lycka till
i fortsättningen.
Sedan början av 2016 har vi å andra sidan fått inte mindre än tre nya medarbetare, som här
presenterar sig själva:
4
www.lvn.se/smittskydd
5
Jag heter Maria Tempé och började jobba på Smittskyddsenheten som
biträdande smittskyddsläkare i månadsskiftet oktober-november 2016.
Jag kommer att ägna mig åt Strama (samverkan mot antibiotikaresistens)
och smittskyddsarbete, men även vårdhygien på Kvalitets- och
patientsäkerhetsavdelningen. Jag har tidigare arbetat i många år som
infektionsläkare på Sundsvalls sjukhus. De olika delarna av mitt nya jobb
överlappar varandra på många sätt. Antibiotikaresistens är ett av de
största hoten mot människors hälsa och även om vi har ett relativt
gynnsamt läge i Sverige, ökar resistenta bakterier även här. Genom att
använda antibiotika på ett klokt sätt kan vi försöka bevara möjligheten att
behandla bakterieinfektioner även i framtiden. Genom vårdhygieniska insatser kan vi
förebygga smittspridning inom vården både av resistenta bakterier och andra smittsamma
sjukdomar. Smittskyddsanmälan och smittspårningsplikt av vissa sjukdomar, såsom MRSA,
ESBLcarba och VRE hjälper oss även att stoppa smittkedjor.
Ulrika Bengtsson heter jag och arbetar på Smittskyddsenheten som
smittskyddssjuksköterska. Jag har arbetat åt Landstinget Västernorrland i
många år så några av er kanske känner igen mig. Jag har då arbetat på
Akutmottagningen i Sundsvall både som undersköterska, där jag tog
mina första trevande steg redan 1995, och som sjuksköterska där jag
hann vara med på den ”nya akuten”. Jag studerade vidare till
distriktssköterska där jag efter barnledighet arbetade inom
primärvården. Jag började arbeta på Smittskyddsenheten i januari 2016
och trivs mycket bra med mitt arbete. Det har varit en stor omställning
från att ha arbetat i patientnära verksamheter till att nu inte ha så stor
kontakt med patienter, utan det handlar mer om förebyggande och rådgivande arbete i olika
verksamheter. Ett roligt och utmanande arbete där jag får använda min ”akuta ådra” för att
driva arbetet i olika smittspårningar som då kan leda till att hitta olika smittkällor.
Jag heter Anna Westin och började arbeta som sjuksköterska i
Landstinget Västernorrland 1991, arbetade inom Medicin- och
Infektionskliniken fram till hösten 2000. Har därefter arbetat i Sundsvalls
kommun, primärvården samt senaste åren inom företagshälsovård. Är
utbildad inom äldrevård, diabetes, distriktssköterska samt
företagssköterska. Påbörjade min anställning på Smittskyddsenheten i
slutet av augusti 2016. Jag ser fram emot nya kommande utmaningar
som smittskyddssjuksköterska.
Foto: Karin Mattsson
Vi som arbetar på Smittskyddsenheten, Landstinget Västernorrland:
Hans Boman, smittskyddsläkare
Maria Tempé, bitr. smittskyddsläkare
Ulrika Bengtsson, smittskyddssjuksköterska
Anna Westin, smittskyddssjuksköterska
Maria Book, apotekare/Strama
Karin Mattsson, administratör
060-13 52 47
060-13 52 42
060-13 52 46
060-13 52 43
060-13 52 45
060-13 52 41
5
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.lvn.se/smittskydd
