Pressmeddelande Stockholm 18 januari 2017 Uppsalaforskare ska se om behandling med magnetisk stimulering av hjärnan kan ge glädjen tillbaka Patienter som lider av depression eller schizofreni har svårt att uppleva glädje i form av social samvaro eller fysisk njutning, vilket kan leda till likgiltighet och isolering. Jonas Persson, forskare vid Uppsala universitet, är en av årets stipendiater som med stöd av Hjärnfondens postdoktorala stipendium, ska ta reda på vad som händer i hjärnan när man med hjälp av magnetstimulering behandlar symtomet som kallas anhedoni. Det är den första studien i världen som ska pröva effekten av denna typ av magnetisk stimulering hos patienter med schizofreni och depression. Anhedoni, dvs att sakna förmågan att njuta och inte tycka någonting är roligt är förknippat med ett stort lidande och drabbar personer med psykiska sjukdomar såsom schizofreni och depression. Trots behandling med samtalsterapi och läkemedel finns ofta symtom kvar. Nu vill Jonas Persson och forskarteamet han ingår i ta reda på om magnetstimulering kan ge en bättre behandling än de metoder som finns idag och minska besvären av anhedoni. - Tack vare den tekniska utvecklingen har vi idag helt nya möjligheter att se vad som händer med hjärnans kemi och kommunikation när man behandlar anhedoni. Kunskap om detta kan leda till att vi ytterligare kan förfina och skräddarsy behandlingar, säger Jonas Persson, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Vid anhedoni uppstår en obalans i hjärnan under främre delen av pannloberna som gör att man inte längre känner positiva upplevelser. Med behandling av magnetstiumlatorn hoppas man att återställa balansen så att patienten åter igen kan känna glädje. De 80 patienter som omfattas av den pågående behandlingsstudien, får en magnetstimulator riktad mot huvudet. Med hjälp av två avbildningstekniker, PET, positronemissionstomografi, och MR, magnetisk resonanstomografi, kommer man kunna studera och göra avbildningar för att se vad som händer med obalansen i hjärnan vid behandling med magnetstimulering. Totalt delar Hjärnfonden ut 8.4 miljoner kronor i form av stipendier, vilket i år ger möjlighet för 18 unga hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor och delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 19 januari. Sedan 1996 har Hjärnfonden delat ut cirka 123 miljoner kronor i postdoktorala stipendier. - Hjärnfondens utdelning av 8.4 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel demens, stroke eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden. Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktade eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation. Årets postdoktorala stipendiater 2017 Namn Jonas Persson Petra Suchankova Karlsson Erik Studer Mishra Devesh Anna Stokowska Eric Thelin Fahimeh Darki Carolyn Marks David Conradsson Fatima Memic Caroline Ran Katarina Tengvall Daniel Nätt Olof Lindberg Magnus Hansson Julia Uddén Nina Karalija Kristoffer Brännström Forskningsområde Depression, Schizofreni Beroende Stress Ätstörningar Stroke Traumatisk hjärnskada Barnhjärnan ALS Stroke Enteriska nervsystemet Migrän MS Depression, stress Alzheimers sjukdom och övrig demens Hjärnans funktion Barnhjärnan Alzheimers sjukdom och övrig demens Alzheimers sjukdom och övrig demens Lärosäte Uppsala universitet Göteborgs universitet Göteborgs universitet Göteborgs universitet Göteborgs universitet Karolinska Institutet Karolinska Institutet Karolinska Institutet Karolinska Institutet Karolinska Institutet Karolinska Institutet Karolinska Institutet Linköpings universitet Lunds universitet Stockholms universitet Stockholms universitet Umeå universitet Umeå universitet För mer information kontakta gärna: Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 [email protected] Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 [email protected] Jonas Persson, psykolog och forskare vid Uppsala universitet, 0739 - 36 36 26 [email protected] Om Hjärnfonden: Hjärnfonden arbetar för att samla in pengar och finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter