Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 A Wikström M arine onitoring Marine Monitoring AB M Magnusson AB ! Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 2 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed 2 kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm samt Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Utförd av Marine Monitoring AB Andreas Wikström Marina Magnusson Anders Einarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län Granskad av Prof. Leif Pihl Foto Andreas Wikström Marina Magnusson ISBN: 978-91-86461-01-0 M arine onitoring AB Postadress Marine Monitoring AB Verkstadsgatan 6 S-453 30 Lysekil Marine Monitoring AB Telefon 0523-101 82 0702-565 551 Fax 0523-101 83 E-post [email protected] Hemsida www.marine-monitoring.se 3 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1 Områdesbeskrivning 5 2. Metod och material 6-7 2.1 Provtagning av fiskfaunan 7 2.2 Indikatorer för beskrivning- och uppföljning av förändringar i kustfisksamhället 2.3 Statistisk analys 7 - 8 9 3. Resultat 10 3.1 Fångst 10 - 13 3.1.1 Abundans, biomassa och artförekomst 13 3.1.2 Shannon´s equitabilitetsindex 13 3.1.3 Fisksamhällets trofiska nivå 13 3.1.4 Andel fiskätande fiskar 13 3.1.5 Kvot abborre/karpfiskar 13 3.1.6 Hotade och främmande arter 13 3.2 Statistisk analys av samhällslikhet 14 3.2.1 Pukavik/Elleholm 14 - 15 3.2.2 Skräbeånsmynning/Valjevik 15 3.2.3 Pukavik/Elleholm jämfört med Skräbeånsmynning/Valjevik 16 4. Diskussion 18 5 . Referenser 20 Appendix I I - III 4 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Pukavik/Elleholm Skräbeånsmynning/Valjevik Figur 1. Karta över de 2 provfiskelokalerna (röda) utmed Blekinges sydkust Pukavik/Elleholm och Skånes ostkust Skräbeånsmynning/Valjevik, i Hanöbukten. 1. Inledning Marine Monitoring AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län planerat och utfört ett provfiske inom 2 kustområden utanför Skånes ostkust och Blekinges sydkust i Hanöbukten (Figur 1). Provfisket utanför den skånska kusten genomfördes i ett område vid Skräbeåns mynning samt i Valjeviken. I Blekinges kustband provfiskades områdena Pukaviken och Elleholm. Provfisket syftar till att inventera fiskfaunan dels för att skapa en bild över fisksamhället struktur, och dels för att få ett underlag för eventuell framtida övervakning av kustfisksamhället. 1.1 Områdesbeskrivning Kuststräckan i västra Hanöbukten, från Åhus ner till Simrishamn, präglas av en öppen kust med sandstränder från Åhus ned mot Stenshuvud. Därefter övergår kusten till att vara av mer klipp- och moränkaraktär. Området har en god vattenomsättning med välsorterade bottensubstrat ned till c:a 25 m vattendjup, detta visar på att området är mycket exponerat för vågor och vind. Från Åhus i nordostlig riktning mot Sölvesborg och Hanö är kuststräckan flack med inslag av moränöar som på vissa ställen bildar en smal skärgård. Utanför ”skärgården” består bottnarna främst av sand och grus. Öster om Sölvesborg följer Valjeviken som ligger skyddad från exponering av vågor och vind. Här består bottnarna av gyttja med stort inslag av organiskt material. Utefter Listerlandet följer en öppen moränkust med enstaka partier av klippkust. På Listerlandets södra del återfinns områden vid Hällevik och Torsö med stort inslag av sand. Efter Listerlandet påträffas Pukaviksbukten och Elleholm i Hanöbuktens nordvästra hörn. Detta område karakteriseras av en tämligen öppen kuststräcka ut mot havet vilket medför en god vattenomsättning. I de inre delarna av Pukaviken kan emellertid vattenutbytet vara något begränsat. Havsbottnarna inom Pukaviksbukten består främst av sand med något inslag av finsand. Underlaget till områdesbeskrivningen är hämtad från Hanöbukten Kustvattenmiljö Marine Monitoring AB 5 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 2 Metod och Material översiktsnät 2.1 Provtagning av fiskfauna 30mm 15mm 38mm 10mm 48mm 12mm 24mm 60mm 19mm 45 m Provfisket planerades i tillämpliga delar med hänsyn till metodik från Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning avseende djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn (Naturvårdsverket, 2008). Metoden avser provfiske utefter Östersjöns kustnära vattenområden, och föreföll således vara en lämplig metod för denna undersökning (Holmqvist m.fl., 2003; Söderberg m.fl., 2004; Forsgren Johansson m.fl., 2005). De Nordiska kustöversiktsnät som användes i undersökningen är uppbyggda av 9 stycken 5 m långa och 1,8 m höga nätsektioner med olika maskstorlekar mellan 10 och 60 mm (stolplängd; Figur 2). Användning av denna typ av garn medför att flertalet fiskarter och storleksklasser kan fångas. Provfisket ger således en acceptabel täckning av artförekomst och en trovärdig bild av fisksamhällenas och beståndens storleksstruktur (Holmqvist m.fl., 2003). Provfisket utfördes under tidsperioden 24:e – 31:a augusti, år 2009. Inom vardera kustområde, Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik, provfiskades totalt 35 stationer. Provfiskestationerna fördelades slumpmässigt inom djupintervallen 0 – 3 m, 3 – 6 m, 6 – 10 m samt 10 – 20 m. De tre grundaste djupintervallen representerades av 10 provfiskestationer vardera och djupintervallet 10 – 20 m representerades av 5 provfiskestationer per område (Figur 3). I området Pukavik/Elleholm utnyttjades 20 m djupkurva som geografisk avgränsning i djupled. I en studie av Söderberg m.fl., 2004 har djupintervallet 20 – 30 m provfiskats men resultatet visade ingen förekomst av ytterliggare arter och endast ett litet fångsttillskott. För varje provfiskestation artbestämdes fångsten och totalvikt i kg per art (biomassa) och antal individer per art (abundans) registrerades. Individuella längder mättes hos varje fiskart avrundat nedåt till hel respektive halv cm enligt gängse praxis inom provfiske. Djup noterades vid varje station utifrån ekolod (Lowrance LCX27c). Geografisk position erhölls med handburen GPS (Garmin GPSmap 76CSx). Varje provfiskestation fiskades under ett dygn (24 h). 6 sjunklina Figur 2. Schematisk skiss över en nätuppsättning av Nordiska kustöversiktsgarn. Resultatet har standardiserats och redovisas som CPUE (Catch per Unit Effort) det vill säga fångst (abundans eller biomassa) per ansträngning (garn/dygn). En ansträngning motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgarn fiskat under ett dygn (24 h). 2.2 Indikatorer för beskrivning- och uppföljning av förändringar i kustfisksamhället I de samordnade programmen för övervakning av kustfisk i Östersjön (Söderberg m.fl., 2004; Forsgren Johansson m.fl., 2005, Naturvårdsverket, 2008) används ett flertal olika indikatorer och parametrar som kan undersökas med data från provfiske med Nordiska kustöversiktsnät. Indikatorerna kan dels användas för att beskriva ett kustfisksamhällets struktur och status, och dels användas för uppföljning av förändringar i kustfisksamhället. I denna rapport har resultat redovisats genom ett urval av dessa indikatorer; antal arter, biomassa (fångst per ansträngning), abundans (fångst per ansträngning), Shannon equitabilityindex (diversitetsindex), förekomst av hotade eller främmande arter, trofisk nivå, andel fiskätande fisk (biomassa), kvot abborrar/ karpfiskar, andel marina arter samt förekomst av hotade eller främmande arter. För mer information om Naturvårdverkets indikatorer och dess beskrivning av kustfisksamhällen se faktabox 1. Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Pukavik/Elleholm 0-3m 3-6m 6 - 10 m 10 - 20 m Skräbeånsmynning/Pukavik 0-3m 3-6m 6 - 10 m 10 - 20 m Figur 3. Kartbilder över de 2 provfiskelokalerna Pukavik/Elleholm (övre bild) och Skräbeånsmynning/Valjevik (nedre bild). De provfiskade områdena är markerade med streckad linje och har vardera 35 provfiskestationerna utmarkerade. Dessa provfiskestationer är fördelade över djupintervall 0 - 3 m (grön), 3 - 6 m (röd), 6 - 10 m (blå) och 10 - 20 m (gul). Marine Monitoring AB 7 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Faktabox 1 - Beskrivning av kustfisksamhällen genom indikatorer hos fiskfaunan. Fisksamhällets diversitet Artförekomst och biomassa per art ger information om ett fisksamhälles diversitet och visar om någon art i fångsten dominerar starkt i ett område eller om flera arter bidrar mer jämnt till den totala fångsten. Diversiteten varierar naturligt från norr till söder längs den svenska ostkusten och med kustvattentyp. Förändringar av diversitet kan vara en indikation på eutrofiering, överfiske, förlust av habitat (livsmiljöer) eller klimatförändringar. Shannon equitabilityindex (diversitetsindex) Ett diversitetsindex utgör ett relativt mått på mångfald och tar hänsyn till antal arter och antal individer av varje art (Söderberg m.fl., 2004). Shannon equitabilityindex visar jämnheten i ett fisksamhälle baserat på individantal per art och anges med ett värde mellan 0 – 1 (Fowler m.fl., 2004). Ett värde av 1 innebär att fisksamhället har lika många individer per art. Fisksamhällets kvantitet och struktur, totalfångst Fångst per ansträngning av alla arter tillsammans ger en bild av hur produktivt ett område är. Detta uttrycks både som abundans och biomassa per ansträngning. Biomassa dividerat med abundans ger ett grovt mått på storleksfördelningen i det provfiskade området. Fisksamhällets funktion Trofisk nivå Trofisk nivå för en art avser dess position i näringsväven. Fisksamhällenas trofiska nivå baserades på värden för respektive fiskart. Värdena för fiskarnas trofiska nivå hämtades från www.Fishbase.org/ och baseras på förhållanden i Östersjön. Trofisk nivå för fisksamhälle som helhet kan således fungera som ett mått på fisksamhällets ekologiska roll. Låga värden indikerar att en liten andel av fisksamhället återfinns på hög nivå i näringsväven och att samhället till större del består av fisk som livnär sig på exempelvis plankton, växtdelar etc. En minskning av trofisk nivå kan vara ett resultat av övergödning eller kan indikera på ett högt fisketryck på fiskätande arter (Forsgren Johansson m.fl., 2005). 8 Andel fiskätande fisk Abborre, gädda och gös räknas som fiskätande fisk, och i denna undersökning har även arterna torsk och vitling inkluderats som fiskätande arter. Fraktionen fiskätande fiskar baseras på arternas biomassa i förhållande till den totala biomassan av fångsten. En högre andel fiskätande fisk kan indikera på ett rikare fisksamhälle (Hjerpe m.fl., 2004). Fiske (sport- och yrkesmässigt) inriktas vanligen på rovfisk och andelen fiskätande fisk kan därför fungera som ett mått på effekten av fiske i ett område. Dessutom kan det indikera på eutrofierring då detta missgynnar abbore. Kvot abborre/karpfiskar Kvoten beräknat på biomassa mellan funktionella grupper som abborrar/karpfiskar kan ge indikation på om ett område är närsaltsbelastats. Vid övergödning påverkas siktdjupet negativt och då kan konkurrensförhållandet dessa arter emellan påverkas. Abborrar är visuella rovfiskar och därför mer beroende av goda siktförhållanden än jämfört med karpfisk som kan söka föda trots låg ljusintensitet (Diehl, 1988). Ökande näringstillförsel tenderar därför att gynna karpfiskar i förhållande till abborrar och således ge en lägre abborre/karp-kvot. Andel marina arter Andelen biomassa av marina arter i förhållande till sötvattensarter används huvudskakligen för att beskriva typen av ett provfiskeområde (Söderberg m.fl., 2004). Indelning av fiskarter som marin- respektive sötvattenslevande har baserats på Kullander (2002). Förekomst av hotade eller främmande arter Beskriver om området hyser särskilt hotade eller känsliga arter. För arternas klassificering til�lämpas Artdatabankens rödlista för hotade arter (www.artdata.slu.se/rodlista/index.cfm). Främmande arter räknas de som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, spridits utanför sina naturliga biologiska barriärer. Marine Monitoring AB Källa: Naturvårdsverket 2008 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 2.3 Statistisk analys Resultatet har analyserats genom multivariat statistik i programvaran PRIMER-E Ltd v6 (Clark & Warwick). För att testa om fisksammansättningen skiljer sig åt beroende på djupintervall tillämpades ANOSIM med ”Djupintervall” som faktor. Dessutom testades om fisksamhället generellt sett (alla djupintervall) skiljde sig åt mellan provfiskeområdena; Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Detta testades genom ANOSIM med ”område” som faktor. Data har √-transformerats för att minska inflytandet av de mest förekommande arterna. I ANOSIM-testerna applicerades variablerna abundans och biomassa per art. Vid skillnader i artsammansättning mellan de testade faktorerna tillämpades en SIMPER-analys. Detta för att tolka vilken art/grupp av arter som skapar likheter respektive olikheter mellan de undersökta miljöerna. Likheten mellan provfiskestationerna presenteras dessutom grafiskt genom en MDS – ordinering (Bray-Curtis similarity index). För mer information avseende Multivariatstatistik och MDS se faktabox 2. Faktabox 2 - Multivariat statistik Multivariat statistik I multivariat statistik baseras jämförelser mellan prov på hur lika dessa är avseende artsammansättning baserat på exempelvis abundans- eller biomassa per art. Likheterna baseras på ett rangbaserat likhetsindex vilket används som underlag för metoder som MDS-ordinering och variansanalys (ANOSIM). För analyserna i denna rapport har Bray-Curtis likhetsindex använts. MDS (Multi Dimensional Scaling) Illustrerar likheter mellan prov i en 2- eller 3-dimensionell graf där avståndet mellan proverna avspeglar likheten mellan dessa. Hur väl grafen representerar proverna anges med ett stress-värde. Ett värde på stress upp till 0,05 representerar en utmärkt illustration av relationen mellan proverna. Värden upp till 0,1 är att betrakta som en god representation. Värden upp till 0,2 är att betrakat som relativt funtionella representationer av prover men viss försiktighet bör iakttas särskilt då stress-värdet närmar sig 0,2. ANOSIM (Analysis of Similarity) Testar om det finns signifikanta skillnader mellan grupper av prov. Ett Globalt R-värde anger huruvida skillnader föreligger mellan några av de grupper av prover som testas. R-värdet faller vanligtvis mellan 0 och 1. Ett R-värde på 1 förekommer då alla prov inom en grupp är mer lika varandra än något annat prov från en annan grupp. R-värdet är 0 då likheter inom och mellan grupper av prover är lika. Ett R-värde över 0,5 är att betrakta som högt. Vilka grupper som skiljer sig åt testas sedan genom parvisa tester mellan alla grupper. SIMPER (Similarity percentages) En statistisk metod som indikerar vilka arter som är ansvariga för observerade skillnader mellan grupper av prover och/eller för likheter inom en grupp av prov. Källa: Clarke & Warwick 2001 Marine Monitoring AB 9 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 3. Resultat 3.1 Fångst 3.1.1 Abundans, biomassa och artförekomst Under provfiskeperioden, som totalt utgjordes av 70 fiskeansträngningar, fångades 1 178 individer motsvarande 185 kg fisk. Inom kustområdet Pukavik/Elleholm fångades 769 (65%) av dessa individer fördelat på 124 kg fisk (medelvikt 0,16 kg per fisk) och i kustområdet utanför den skånska ostkusten, Skräbeånsmynning/ Valjevik, fångades totalt 409 (35%) individer och 61 kg fisk (medelvikt 0,15 kg per fisk). Inom djupintervallet 0 – 10 m var fångsten av fisk i Pukavik/Elleholm 665 individer fördelat på 100 kg fisk (medelvikt 0,15 kg per fisk), och i Skräbeånsmynning/Valjevik var fångsten 353 individer och 51 kg fisk (medelvikt 0,14 kg per fisk). Fångst per fiskeansträngning beräknades i Pukavik/Elleholm till 3,5 kg fisk och 22 individer, och i Skräbeånsmynning/Valjevik till 1,8 kg fisk och 12 individer. För detaljerad information avseende fångst per fiskeansträngning se figur 4a-d och 5a-d. Totalt noterades 20 olika arter av fisk i de undersökta havsområdena, 18 arter påträffades i Pukavik/Elleholm och 15 arter i Skräbeånsmynning/Valjevik (figur 4a-d och 5a-d). Inom Pukavik/Elleholm förekom arten vitling endast djupare än 10 m, dock bara i ett exemplar. Skillnaderna i artförekomst mellan de undersökta områdena utgjordes av 7 olika fiskarter. I Pukavik/Elleholm fångades gärs (Gymnocephlus cernuus), gös (Stizostedion lucioperca), piggvar (Psetta maxima), skarpsill (Sprattus sprattus) och vitling (Merlangius merlangus) i enstaka exemplar. Dessa arter påträffades inte i Skräbeånsmynning/Valjevik, men i detta område återfanns istället några fåtal individer av rötsimpa (Myoxcocephalus scorpius) och björkna (Abramis bjoerkna). Mest förekommande arter var mört (Rutilus rutilus), torsk (Gadus morhua), abborre (Perca fluviatilis), sill (Clupea harengus) och skrubbskädda (Platichtys flesus). Mört och abborre fångades huvudsakligen inom de grunda djupintervallen 0 – 3 m och 3 - 6 m. I Pukavik/Elleholm var dessa båda arter även vanliga inom djupintervallet 6 – 10 m, men inte inom Skräbeånsmynning/Valjevik. Torsk påträffades huvudsakligen i de tre djupaste intervallen medan sill och skrubbskädda påträffades inom alla djupintervall. Figur 4a. Fångst avseende abundans (ind. per art) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10). inom Pukavik/Elleholm för de 3 vanligaste arterna. Pukavik/Elleholm Fångst per ansträngning (Abundans) 0 5 10 15 20 25 Abborre 0-3m 3-6m 6 - 10 m Mört 10 - 20 m Torsk 10 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Figur 4b. Fångst avseende abundans (ind. per art) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10) inom Pukavik/Elleholm för övriga arter. Pukavik/Elleholm (övrig fångst) Fångst per ansträngning (Abundans) 0 1 2 3 4 5 6 Vitling Tånglake Tobiskung Svart smörbult Skrubbskädda 0-3m Skarpsill 3-6m Sill 6 - 10 m Sik 10 - 20 m Piggvar Oxsimpa Id Horngädda Gös Gärs Gädda Figur 4c. Fångst avseende biomassa (kg) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10) inom Pukavik/Elleholm för de 3 vanligaste arterna. Pukavik/Elleholm Fångst per ansträngning (Biomassa) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Abborre 0-3m 3-6m 6 - 10 m Mört 10 - 20 m Torsk Figur 4d. Fångst avseende biomassa (kg) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10). inom Pukavik/Elleholm för övriga arter. Pukavik/Elleholm (övrig fångst) Fångst per ansträngning (Biomassa) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Vitling Tånglake Tobiskung Svart smörbult Skrubbskädda 0-3m Skarpsill 3-6m Sill 6 - 10 m Sik 10 - 20 m Piggvar Oxsimpa Id Horngädda Gös Gärs Gädda Marine Monitoring AB 11 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Figur 5a. Fångst abundans (ind. per art) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10) inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik för de 3 vanligaste arterna. Skräbeånsmynning/Valjevik Fångst per ansträngning (Abundans) 0 5 10 15 20 25 Abborre 0-3m 3-6m 6 - 10 m Mört 10 - 20 m Torsk Figur 5b. Fångst abundans (ind. per art) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10) inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik för övriga arter. Skräbeånsmynning/Valjevik (övrig fångst) Fångst per ansträngning (Abundans) 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 Björkna Gädda Horngädda Id 0-3m Oxsimpa 3-6m 6 - 10 m Rötsimpa 10 - 20 m Sik Sill Skrubbskädda Svart smörbult Tobiskung Tånglake Figur 5c. Fångst biomassa (kg) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10) inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik för de 3 vanligaste arterna. Skräbeånsmynning/Valjevik Fångst per ansträngning (Biomassa) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Abborre 0-3m 3-6m 6 - 10 m Mört 10 - 20 m Torsk 12 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Figur 5d. Fångst biomassa (kg) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10) inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik för övriga arter. Skräbeånsmynning/Valjevik (övrig fångst) Fångst per ansträngning (Biomassa) 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 Björkna Gädda Horngädda Id 0-3m Oxsimpa 3-6m 6 - 10 m Rötsimpa 10 - 20 m Sik Sill Skrubbskädda Svart smörbult Tobiskung Tånglake 3.1.2 Shannon´s equitabilitetsindex Enligt Shannon´s equitabilityindex erhölls ett värde på 0,68 inom Pukavik/Elleholm respektive 0,74 inom Skärbeånsmynning/Valjevik. 3.1.3 Fisksamhällets trofiska nivå Resultatet för fisksamhällena i Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik hade en likvärdig trofinivå motsvarande en trofisk nivå på 3,7. 3.1.4 Andel fiskätande fiskar Andel biomassa som utgjordes av fiskätande arter i Pukavik/Elleholm var 59% (0 - 20 m). Inom djupintervallet 0 - 10 m utgjordes andelen fiskätande fiskar av 57% och inom 10 - 20 m var resultatet för andelen fiskätande fisk 67%. Inom Skräbeånsmynning/Valjevik var det totalt 55% (0 – 20 m) fiskätande arter. Inom djupintervallet 0 - 10 m utgjordes 49% av biomassa fisk av fiskätande arter medan inom djupintervallet var resultatet 85%. mellan abborre/karpfisk 0,81 och för Skräbeånsmynning/Valjevik var kvoten 0,62. 3.1.6 Andel marina arter Inom provfiskeområdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik utgjordes andelen marina fiskarter i fisksamhällena av 60% respektive 61%. 3.1.7 Hotade och främmande arter Under provfisket noterades förekomst av tre fiskarter uppsatta på Artdatabankens rödlista för hotade arter (www.artdata.slu.se/rodlista/ index.cfm). Dessa arter var piggvar och tånglake (Zoarces viviparus) som erhållit klassificeringen Missgynnad (NT) samt torsk vilken klassificerats som Hotad (EN). Inga främmande arter påträffades under provfisket. 3.1.5 Kvot abborre/karpfiskar Kvoten abborre/karpfisk baserades på biomassa hos fångst inom djupintervallen 0 – 10 m (Forsgren Johansson m.fl., 2005; Nilsson, 2007). För Pukaviken/Elleholm var kvoten Marine Monitoring AB 13 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 3.2 Statistisk analys av samhällslikhet Nedan följer analys av artsammansättning inom Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Därefter följer en analys mellan de undersökta havsområdena. För information om statistiska resultattabeller se Appendix I. 3.2.1 Pukavik/Elleholm För att grafiskt presentera skillnaderna och likheterna mellan djupintervallen avseende artsammansättning gjordes en MDS-ordinering (figur 6a-b). Stress-värdena i de båda MDS-graferna (abundans=0,17; biomassa=0,14) indikerar att avståndet mellan punkterna i grafen relativt bra presenterar deras relation. MDS-grafen indikerar en gradvis ökande skillnad i artsammansättning för både variblerna abundans och biomassa med ökande djupintervall, i synnerhet mellan djupintervallen 0 – 3 m och 10 – 20 m (figur 6a-b). De observerade skillnaderna i artsammansättning som illustreras i MDS-grafen (figur 6a-b) testades statistiskt med multivariat statistik (ANOSIM) om artsammansättningen skilde sig åt mellan olika djupintervall. Testet indikerade att artsammansättningen i det undersökta området huvudsakligen var relativt enhetlig (Global R < 0,05) men att vissa skillnader förelåg i abundans (Global R=0,327; P<0,05) och biomassa (Global R=0,29; P<0,05). Parvisa tester av artsammansättningen mellan djupintervallen visade att 0 – 3 m och 3 – 6 m inte skildes åt (abundans: R=0,086; P<0,05 och biomassa: R=0,105; P<0,05). Ett likvärdigt resultat erhölls mellan djupintervallen 3 – 6 m och 6 – 10 m (abundans: R=0,132; P<0,05 och biomassa: R=0,103; P<0,05). Jämförelse mellan djupintervallen 0 – 3 m och 6 – 10 m visade på något större skillnader i artsammansättningen (abundans: R=0,477; P<0,05 och biomassa: R=0,469; P<0,05). Liknande resultat erhölls vid en jämförelse mellan djupintervallen 3 – 6 m och 10 – 20 m avseende abundans (R=0,492; P<0,05) medan artsammansättningen baserat på biomassa uppvisade mindre olikheter mellan de undersökta djupintervallen (R=0,311; P<0,05). Djupintervallen 6 – 10 m och 10 – 20 m hyste liknande artsamhällen (abundans: R=0,161; P<0,05 och biomassa: R=0,-0,021; P<0,05). Tydligast skillnad i artsammansättning inom området Pukavik/Elleholm kunde påvisas mellan 0 – 3 m och 10 – 20 m (abundans: R=0,868; P<0,05 och biomassa: R=0,-0,887; P<0,05). Figur 6a. MDS-graf över fångst (abundans) av fisk inom varje djupintervall (n = 5 - 10). Varje punkt motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgran fiskat under 24 h i Pukavik/ Elleholm. Avståndet mellan varje punkt i grafen beskriver samhällslikheten baserat på artsammansättningen mellan varje provfiskestation. Detta innebär att ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto mer lika är fångstens sammansättning. 14 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Figur 6b. MDS-graf över fångst (biomassa) av fisk inom varje djupintervall (n = 5 - 10). Varje punkt motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgran fiskat under 24 h i Pukavik/ Elleholm. Avståndet mellan varje punkt i grafen beskriver samhällslikheten baserat på artsammansättningen mellan varje provfiskestation. Detta innebär att ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto mer lika är fångstens sammansättning. SIMPER-analysen visade att likheterna i artsammansättningen inom djupintervall 0 – 3 m huvudsakligen kunde förklaras av arterna mört, abborre och sill (Tabell I). I de djupare intervallen 6 – 10 m och 10 – 20 m var arterna torsk, sill och skrubbskädda betydelsefulla för likheten inom djupintervallen. Ett flertal arter varav främst mört, torsk och abborre bidrog till olikheter i artsammansättning mellan djupintervallen 0 – 3 m och 6 – 10 m. Liknande resultat uppvisades för 0 - 3 m och 10 - 20 m då mört, torsk, abborre samt skrubbskädda utgjorde de huvudsakliga fiskarterna för de observerade olikheterna i artsammansättningen mellan dessa djupintervall. Tabell I.Sammanställning av resultat från SIMPER-analys. Tabellen redovisar visar vilka fiskarter som bidrar mest till att förklara likheter inom djupintervall (övre) respektive olikheter mellan djupintervall (nedre). Värden i tabellen anges i procent (%). Djupintervall Variabler Medellikhet inom djupintervall (%) Abborre Mört Sill Skrubbskädda Sv. Smörbult Tobiskung Torsk Djupintervall Variabler Medelolikhet mellan djupintervall (%) Abborre Gärs Mört Oxsimpa Sill Skarpsill Skrubbskädda Sv. Smörbult Tobiskung Torsk 0-3m Abundans 45 29 52 12 Biomassa 48 35 52 8 6 - 10 m Abundans 45 10 10 27 20 23 0 - 3 m vs 6 - 10 m 10 - 20 m Biomassa 50 11 12 24 8 11 Abundans 66 33 Biomassa 56 22 21 16 22 50 58 0 - 3 m vs 10 - 20 m Abundans 71,21 13,07 Biomassa 66,92 15,09 Abundans 10,92 Biomassa 84,54 12,56 23,19 3,09 9,67 5,55 7,25 9,38 3,81 17,27 16,02 3,26 8,18 3,79 10,28 6,63 3,97 22,93 24,41 18,16 8,71 6,32 10,75 7,74 3,73 16,26 5,35 24,17 5,38 26,66 Marine Monitoring AB 15 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 3.2.2 Skräbeånsmynning/Valjevik Resultatet illustreras i Figur 7a-b genom MDS-ordinering. Stress-värdena i de båda MDSgraferna (abundans=0,12; biomassa=0,11) visar att avståndet mellan punkterna ger en god bild av deras relation. MDS-grafen indikerar på skillnader i artsammansättning mellan djupintervallet 0 – 3 m och 10 – 20 m. Artsammansättningen i de övriga undersökta djupintervallen inom Skräbeånsmynning/Valjevik tycks vara tämligen homogen då punkterna i MDS-grafen är placerade relativt blandat. Genom ANOSIM testades resultatet efter provfisket i Skräbeånsmynning/Valjevik. Testet visade att havsområdet hyser en likvärdig artsammansättning av fisk avseende abundans (Global R = 0,149; P<0,05) och biomassa (Global R = 0,154; P<0,05) mellan de undersökta djupintervallen 0 – 3 m, 3 – 6 m, 6 – 10 m samt 10 – 20 m. Figur 7a. MDS-graf över fångst (abundans) av fisk inom varje djupintervall (n = 5 - 10). Varje punkt motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgran fiskat under 24 h i Skräbeånsmynning/Pukavik. Avståndet mellan varje punkt i grafen beskriver samhällslikheten baserat på artsammansättningen mellan varje provfiskestation. Detta innebär att ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto mer lika är fångstens sammansättning. Figur 7b. MDS-graf över fångst (biomassa) av fisk inom varje djupintervall (n = 5 - 10). Varje punkt motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgran fiskat under 24 h i Skräbeånsmynning/Pukavik. Avståndet mellan varje punkt i grafen beskriver samhällslikheten baserat på artsammansättningen mellan varje provfiskestation. Detta innebär att ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto mer lika är fångstens sammansättning. 16 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 3.2.3 Pukavik/Elleholm jämfört med Skräbeånsmynning/Valjevik I figur 8a-b ses jämförelser mellan resultatet från de undersökta områdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Värdena på stress i MDS-graferna (abundans=0,17; biomassa=0,14) indikerar att avståndet mellan punkterna i grafen relativt bra presenterar deras relation för variablerna abundans och biomassa (figur 8a-b). Punkterna i grafen ligger blandade vilket indikerar en likvärdig artsammansättning av fisk inom de två områdena. Den statistiska analysen visade att artsammansättningen baserat på variablerna abundans och biomassa inte skiljdes åt mellan områdena (abundans: Global R = 0,049; P<0,05) och biomassa: Global R = 0,028; P<0,05). Figur 8a. MDS-graf över fångst (abundans) av fisk inom Pukavik/Elleholm (Blekinge) och Skräbeånsmynninmg/Valjevik (Skåne). Varje punkt motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgran fiskat under 24 h. Avståndet mellan varje punkt i grafen beskriver samhällslikheten baserat på artsammansättningen mellan varje provfiskestation. Detta innebär att ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto mer lika är fångstens sammansättning. Figur 8b. MDS-graf över fångst (biomassa) av fisk inom Pukavik/Elleholm (Blekinge) och Skräbeånsmynninmg/Valjevik (Skåne). Varje punkt motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgran fiskat under 24 h. Avståndet mellan varje punkt i grafen beskriver samhällslikheten baserat på artsammansättningen mellan varje provfiskestation. Detta innebär att ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto mer lika är fångstens sammansättning. Marine Monitoring AB 17 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 4. Diskussion Provfisket med Nordiska kustöversiktsgarn i Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/ Valjevik är i nuläget att betrakta som en ögonblicksbild eftersom det inte upprepats över tid. Fångsten av fisk får således ses som en grov skattning av abundans och biomassa. I diskussionen görs genomgående jämförelse med resultaten inom de samordnade programmen för övervakning av kustfisk i Östersjön, särskilt i förhållande till provfiskelokalen Torhamn eftersom denna lokal är placerad utmed Blekinges kust (Holmqvist m.fl., 2003; Söderberg m.fl., 2004; Forsgren Johansson m.fl., 2005). Fisksamhällenas diversitet uttryckt som antal arter, bedöms som högt för havsområdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Detta att jämföra med liknande provfiske av Nilsson (2007) i Elleholmsområdet som fångade 14 arter och i Torham som uppvisade mellan 11 – 13 arter mellan år 2002 – 2004 (Forsgren Johansson m.fl., 2005). Shannons equitabilityindex indikerar också en hög mångfald i Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/ Valjevik (0,68 respektive 0,74). I Rånefjärden och Örefjärden har högst index uppmäts 0,60 – 0,75, mellan år 2002 – 2003 inom Östersjöns kustfiskeprogram (Söderberg m.fl., 2004). I Torhamn var värdet på diversitetsindex 0,40 – 0,50, under samma tidsperiod. Fisksamhällets produktivitet mätt som fångst per ansträngning (biomassa och abundans) visar att Pukavik/Elleholm hade högre värde än Skräbeånsmynning/Valjevik vid provtagningen 2009. I förhållande till andra provtagningar bedöms produktiviteten avseende fångst per biomassa vara normal i Pukavik/Elleholm men lägre för Skräbeånsmynning/Valjevik. I Elleholm (Nilsson, 2007) fångades 27,90 individer och 2,47 kg per ansträngning (inom 0 - 10 m) vilket anses vara förhållandevis likvärdigt med Pukavik/Elleholm. Biomassa av fisk per ansträngning i Skräbeånsmynning/Valjevik var likartad den vid provfiskelokalen Kinnbäcksfjärden, en lokal som uppvisade lägst fångstbiomassa per ansträngning inom övervakning av kustfisk i Östersjön mellan år 2002 – 2004 (Forsgren Johansson m.fl., 2005). Under åren 2002 – 2003 fångades fler individer per ansträngning inom provfiskelokalerna i Östersjöns övervakningsprogram 18 jämfört med både Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Emellertid uppvisar de två sistnämnda områdena en större medelvikt per individ vilket innebär en generell förekomst av större individer i fisksamhället. Fisksamhällets ekologiska roll avseende trofisk nivå och andel fiskätande fisk var likvärdig mellan provfiskeområdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Områdena uppvisade högst andel fiskätande arter inom djupintervallet 10 – 20 m, i synnerhet Skräbeånsmynning/Valjevik. De dominerande fiskätande arterna var abborre och torsk. Abborre var mest förekommande inom de grundaste djupintervallet 0 – 3 m och torsk inom de två djupaste 6 – 20 m. Områdena som helhet hade en något högre andel fiskätande fisk (59 respektive 55%) jämfört med Elleholm (49%), men uppvisade ungefär samma trofiska nivå inom fisksamhället 3,70 (Nilsson, 2007). I Torhamn varierade fisksamhällets trofiska nivå mellan 3,5 - 4,0 (Forsgren Johansson m.fl., 2005). Detta tolkas som att fisksamhället inom Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik inte avviker mot vad som kan förväntas vara normalt inom denna del av Östersjön. Kvoten abborre/ karpfiskar var dock något högre inom Pukavik/ Elleholm än Skräbeånsmynning/Valjevik (0,81 respektive 0,62). För Elleholm, var kvoten 0,95 (Nilsson, 2007) och för Torhamn <0,5 (Forsgren Johansson m.fl., 2005). Detta kan indikera på viss ökad belastning av närsalter inom främst Skräbeånsmynning/Valjevik (Naturvårdsverket, 2008), men för att utvärdera detta krävs upprepade provfisken under flera år. Andelen marina arter (ca 60 %) inom de undersökta områdenas fisksamhällen bedöms vara högt i förhållande till övriga provfiskelokaler inom övervakningsprogrammet för kustfisk i Östersjön. Högsta värden uppnås i Forsmark och Brunskär med drygt 30% marina arter, vilket motsvarar endast hälften av andelen marina fiskar hos fisksamhällena i Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Lägst andel observerades i Torhamn och Rånefjärden där knappt 10% av biomassan i fisksamhället utgörs av marina arter (Söderberg m.fl., 2004). Orsaken till detta kan förklaras av att områdena kring Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik karakteriseravisades av öppen kust med god vattenomsättning och regelbunden uppvällning (Tobiasson m.fl., 2007), vilket därigenom förser områdena med salt vatten. Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Jämförelse av artsammansättningen hos fisk (baserat på biomassa och abundans) mellan Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik visade att områdena hyser likvärdiga fisksamhällen. Fisksamhällenas grundare delar dominerades av abborre och mört och de djupare delarna (6 – 20 m) dominerades av torsk. Andra vanligt förekommande arter var sill, skrubbskädda, tobiskung, svart smörbult och oxsimpa. Ingen torsk eller tobiskung fångades i Elleholm inom djupintervallet 0 – 10 m (Nilsson, 2007). Fisksamhället inom Skräbeånsmynning/ Valjevik är mer enhetligt jämfört med Pukavik/ Elleholm. Pukavik/Elleholm uppvisade skillnader mellan det grundaste djupintervallet och de båda djupaste (6 – 10 m och 10 – 20 m). Skillnaderna bestod huvudsakligen av variationer i förekomsten av mört, torsk, abborre och skrubbskädda. Sammanfattningsvis visar resultatet av provfisket inom Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik på ett förhållandevis normalt fisksamhälle för denna del av Östersjön. Vissa indikationer tyder på något mindre produktivitet inom Skräbeånsmynning/Valjevik, men området hade i stället en större storleksstruktur hos fisksamhället. Dessutom kan fisksamhället inom Skräbeånsmynning/Valjevik till viss del vara påverkat av ökad närsaltstillförsel. Detta bör i nuläget beaktas med försiktighet då provtagning endast genomförts vid ett tillfälle. Tack till: Anders Einarsson Marine Monitoring AB 19 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 5 Referenser • Clarke, K.R., Warwick, R.M. (2001) Change in Marine Communities: An Approach to Statistical Analysis and Interpretation, 2nd edition. PRIMER-E Ltd, Plymouth • Diehl S. (1988) Foraging efficiancy of three freshwater fish es: effects of structural complexity and light. Oikos 53: 207 - 214. • Fowler, J., Cohen, L., Jarvis, P. (1998) Practical statistics for Field Biology - second edition. John Wiley & Sons Ltd, Chichester. • Hjerpe, J., Bergström, U., Florin, A-B., Grip K. (2004) Bakgrundsmaterial för utredning av möjligheten att införa fiskestopp i ett skyddat marint område. Fiskeriverket Informerar 2004:4 • Holmqvist, M., Appelberg, M., Forsgren, G. (2003) Strategi för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfisk i Bottniska viken. Fiskeriverket informerar 2003:5 • Forsgren Johansson G., Söderberg, K., Halvarsson, C., Appelberg, M. (2005) Samordnad kustfiskövervakning i Östersjön – övervakningsstrategi. Fiskeriverket informerar 2005:13, • Kullander, S.O. (2002) Svenska Fiskar: Förteckning över svenska fiskar. World Wide Web elektronisk publikation; Naturhistoriska riksmuseet. www2nrm.se/ve/pisces/allfish.shtml.se, 2005-11-23. • Naturvårdsverket. (2008) Handbok för miljöövervakning. Programområde: Kust och Hav. Undersökningstyp: Provfiske i Östersjöns kustområde – Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät. Ver 1:2: 2008-09-11. • Nilsson, J. (2007) Provfiske inom vattenområdet tillhörande Elleholms naturreservat. Länsstyrelsen Blekinge län 2007:16 • Söderberg K., Forsgren G., Appelberg M. (2004) Samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken och Stockholms skärgård – utveckling av undersökningstyp och indikatorer. Fiskeriverket informerar 2004:7, Fiskeriverket. • Tobiasson, S., Engkvist, R., Ingemansson, A., Sjölin, A. (2007) Hanöbukten Kustvattenmiljö 2007. Blekingekustens Vattenvårdsföbund. Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Årsrapport 2007. Elektroniska informationskällor • www.artdata.se/rodlista/index.cfm • www.Fishbase.org/ 20 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Marine Monitoring AB 21 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Appendix Sammanställning av resultattabeller från statistiska beräkningar av samhällslikhet inom respektive mellan de undersökta områdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik Pukavik/Elleholm (Abundans) ANOSIM Analysis of Similarities One-Way Analysis Resemblance worksheet Name: Resem1 Data type: Similarity Selection: All Factor Values Factor: Djupintervall 0-3m 3-6m 6 - 10 m 10 - 20 m Global Test Sample statistic (Global R): 0.327 Significance level of sample statistic: 0.1% Number of permutations: 999 (Random sample from a large number) Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 0 Pairwise Tests Groups 0 - 3 m, 3 - 6 m 0 - 3 m, 6 - 10 m 0 - 3 m, 10 - 20 m 3 - 6 m, 6 - 10 m 3 - 6 m, 10 - 20 m 6 - 10 m, 10 - 20 m R Significance Statistic Level % 0.086 7.4 0.477 0.1 0.868 0.1 0.132 7.6 0.492 0.4 0.161 9 Possible Permutations 92378 92378 3003 92378 3003 3003 Actual Permutations 999 999 999 999 999 999 Pukavik/Elleholm (Biomassa) ANOSIM Analysis of Similarities One-Way Analysis Resemblance worksheet Name: Resem1 Data type: Similarity Selection: All Factor Values Factor: Djupintervall 0-3m 3-6m 6 - 10 m 10 - 20 m Global Test Sample statistic (Global R): 0.29 Significance level of sample statistic: 0.1% Number of permutations: 999 (Random sample from a large number) Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 0 I Marine Monitoring AB Number >= Observed 73 0 0 75 3 89 Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Appendix Sammanställning av resultattabeller från statistiska beräkningar av samhällslikhet inom respektive mellan de undersökta områdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik Pairwise Tests Groups 0 - 3 m, 3 - 6 m 0 - 3 m, 6 - 10 m 0 - 3 m, 10 - 20 m 3 - 6 m, 6 - 10 m 3 - 6 m, 10 - 20 m 6 - 10 m, 10 - 20 m R Significance Statistic Level % 0.105 5.8 0.469 0.1 0.887 0.2 0.103 10.4 0.311 1.6 -0.021 49.1 Possible Permutations 92378 92378 3003 92378 3003 3003 Actual Permutations 999 999 999 999 999 999 Number >= Observed 57 0 1 103 15 490 Skräbeånsmynning/Valjevik (Abundans) ANOSIM Analysis of Similarities One-Way Analysis Resemblance worksheet Name: Resem1 Data type: Similarity Selection: All Factor Values Factor: Djupintervall 0-3m 3-6m 6 - 10 m 10 - 20 m Global Test Sample statistic (Global R): 0.149 Significance level of sample statistic: 1.4% Number of permutations: 999 (Random sample from a large number) Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 13 Skräbeånsmynning/Valjevik (Biomassa) ANOSIM Analysis of Similarities One-Way Analysis Resemblance worksheet Name: Resem1 Data type: Similarity Selection: All Factor Values Factor: Djupintervall 0-3m 3-6m 6 - 10 m 10 - 20 m Global Test Sample statistic (Global R): 0.154 Significance level of sample statistic: 1% Number of permutations: 999 (Random sample from a large number) Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 9 Marine Monitoring AB II Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Appendix Sammanställning av resultattabeller från statistiska beräkningar av samhällslikhet inom respektive mellan de undersökta områdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik Pukavik/Elleholm vs Skräbeånsmynning/Valjevik (Abundans) ANOSIM Analysis of Similarities One-Way Analysis Resemblance worksheet Name: Resem1 Data type: Similarity Selection: All Factor Values Factor: Område Skane Blekinge Global Test Sample statistic (Global R): 0.049 Significance level of sample statistic: 3.6% Number of permutations: 999 (Random sample from a large number) Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 35 Pukavik/Elleholm vs Skräbeånsmynning/Valjevik (Biomassa) ANOSIM Analysis of Similarities One-Way Analysis Resemblance worksheet Name: Resem1 Data type: Similarity Selection: All Factor Values Factor: Område Skåne Blekinge Global Test Sample statistic (Global R): 0.028 Significance level of sample statistic: 9.1% Number of permutations: 999 (Random sample from a large number) Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 90 III Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 Marine Monitoring AB Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik 2009 ISBN: 978-91-86461-01-0 Marine Monitoring AB