Pukavik/Elleholm - Länsstyrelserna

Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden
i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
A Wikström
M
arine
onitoring
Marine Monitoring AB
M Magnusson
AB
!
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
2
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn
utmed 2 kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm samt Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Utförd av
Marine Monitoring AB
Andreas Wikström
Marina Magnusson
Anders Einarsson
På uppdrag av
Länsstyrelsen i Blekinge län
Granskad av
Prof. Leif Pihl
Foto
Andreas Wikström
Marina Magnusson
ISBN: 978-91-86461-01-0
M
arine
onitoring
AB
Postadress
Marine Monitoring AB
Verkstadsgatan 6
S-453 30 Lysekil
Marine Monitoring AB
Telefon
0523-101 82
0702-565 551
Fax 0523-101 83
E-post
[email protected]
Hemsida
www.marine-monitoring.se
3
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Innehållsförteckning
1.
Inledning
5
1.1 Områdesbeskrivning
5
2.
Metod och material
6-7
2.1 Provtagning av fiskfaunan
7
2.2 Indikatorer för beskrivning- och uppföljning av förändringar i kustfisksamhället
2.3 Statistisk analys 7 - 8
9
3.
Resultat
10
3.1 Fångst
10 - 13
3.1.1 Abundans, biomassa och artförekomst
13
3.1.2 Shannon´s equitabilitetsindex
13
3.1.3 Fisksamhällets trofiska nivå 13
3.1.4
Andel fiskätande fiskar
13
3.1.5
Kvot abborre/karpfiskar
13
3.1.6
Hotade och främmande arter
13
3.2 Statistisk analys av samhällslikhet
14
3.2.1 Pukavik/Elleholm
14 - 15
3.2.2 Skräbeånsmynning/Valjevik
15
3.2.3 Pukavik/Elleholm jämfört med Skräbeånsmynning/Valjevik
16
4.
Diskussion
18
5 . Referenser
20
Appendix I
I - III
4
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Pukavik/Elleholm
Skräbeånsmynning/Valjevik
Figur 1. Karta över de 2 provfiskelokalerna (röda) utmed Blekinges sydkust Pukavik/Elleholm och Skånes ostkust Skräbeånsmynning/Valjevik, i Hanöbukten.
1.
Inledning
Marine Monitoring AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län planerat och utfört ett
provfiske inom 2 kustområden utanför Skånes
ostkust och Blekinges sydkust i Hanöbukten
(Figur 1). Provfisket utanför den skånska kusten
genomfördes i ett område vid Skräbeåns mynning samt i Valjeviken. I Blekinges kustband
provfiskades områdena Pukaviken och Elleholm. Provfisket syftar till att inventera fiskfaunan dels för att skapa en bild över fisksamhället
struktur, och dels för att få ett underlag för eventuell framtida övervakning av kustfisksamhället.
1.1 Områdesbeskrivning
Kuststräckan i västra Hanöbukten, från Åhus
ner till Simrishamn, präglas av en öppen kust
med sandstränder från Åhus ned mot Stenshuvud. Därefter övergår kusten till att vara av mer
klipp- och moränkaraktär. Området har en god
vattenomsättning med välsorterade bottensubstrat ned till c:a 25 m vattendjup, detta visar på
att området är mycket exponerat för vågor och
vind. Från Åhus i nordostlig riktning mot Sölvesborg och Hanö är kuststräckan flack med
inslag av moränöar som på vissa ställen bildar
en smal skärgård. Utanför ”skärgården” består
bottnarna främst av sand och grus. Öster om
Sölvesborg följer Valjeviken som ligger skyddad
från exponering av vågor och vind. Här består
bottnarna av gyttja med stort inslag av organiskt
material. Utefter Listerlandet följer en öppen
moränkust med enstaka partier av klippkust.
På Listerlandets södra del återfinns områden
vid Hällevik och Torsö med stort inslag av sand.
Efter Listerlandet påträffas Pukaviksbukten och
Elleholm i Hanöbuktens nordvästra hörn. Detta
område karakteriseras av en tämligen öppen
kuststräcka ut mot havet vilket medför en god
vattenomsättning. I de inre delarna av Pukaviken kan emellertid vattenutbytet vara något
begränsat. Havsbottnarna inom Pukaviksbukten består främst av sand med något inslag av
finsand. Underlaget till områdesbeskrivningen
är hämtad från Hanöbukten Kustvattenmiljö
Marine Monitoring AB
5
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
2
Metod och Material
översiktsnät
2.1 Provtagning av fiskfauna
30mm
15mm
38mm
10mm
48mm
12mm
24mm
60mm
19mm
45 m
Provfisket planerades i tillämpliga delar
med hänsyn till metodik från Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning avseende djupstratifierat provfiske med Nordiska
kustöversiktsgarn (Naturvårdsverket, 2008).
Metoden avser provfiske utefter Östersjöns
kustnära vattenområden, och föreföll således vara en lämplig metod för denna undersökning (Holmqvist m.fl., 2003; Söderberg
m.fl., 2004; Forsgren Johansson m.fl., 2005).
De Nordiska kustöversiktsnät som användes
i undersökningen är uppbyggda av 9 stycken
5 m långa och 1,8 m höga nätsektioner med
olika maskstorlekar mellan 10 och 60 mm (stolplängd; Figur 2). Användning av denna typ av
garn medför att flertalet fiskarter och storleksklasser kan fångas. Provfisket ger således en
acceptabel täckning av artförekomst och en
trovärdig bild av fisksamhällenas och beståndens storleksstruktur (Holmqvist m.fl., 2003).
Provfisket utfördes under tidsperioden 24:e
– 31:a augusti, år 2009. Inom vardera kustområde, Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik, provfiskades totalt 35 stationer.
Provfiskestationerna fördelades slumpmässigt
inom djupintervallen 0 – 3 m, 3 – 6 m, 6 – 10
m samt 10 – 20 m. De tre grundaste djupintervallen representerades av 10 provfiskestationer
vardera och djupintervallet 10 – 20 m representerades av 5 provfiskestationer per område
(Figur 3). I området Pukavik/Elleholm utnyttjades 20 m djupkurva som geografisk avgränsning i djupled. I en studie av Söderberg m.fl.,
2004 har djupintervallet 20 – 30 m provfiskats
men resultatet visade ingen förekomst av ytterliggare arter och endast ett litet fångsttillskott.
För varje provfiskestation artbestämdes fångsten och totalvikt i kg per art (biomassa) och
antal individer per art (abundans) registrerades.
Individuella längder mättes hos varje fiskart
avrundat nedåt till hel respektive halv cm enligt
gängse praxis inom provfiske. Djup noterades
vid varje station utifrån ekolod (Lowrance LCX27c). Geografisk position erhölls med handburen GPS (Garmin GPSmap 76CSx). Varje
provfiskestation fiskades under ett dygn (24 h).
6
sjunklina
Figur 2. Schematisk skiss över en nätuppsättning av Nordiska
kustöversiktsgarn.
Resultatet har standardiserats och redovisas som CPUE (Catch per Unit Effort)
det vill säga fångst (abundans eller biomassa) per ansträngning (garn/dygn). En
ansträngning motsvarar ett Nordiskt kustöversiktsgarn fiskat under ett dygn (24 h).
2.2 Indikatorer för beskrivning- och
uppföljning av förändringar i kustfisksamhället
I de samordnade programmen för övervakning
av kustfisk i Östersjön (Söderberg m.fl., 2004;
Forsgren Johansson m.fl., 2005, Naturvårdsverket, 2008) används ett flertal olika indikatorer
och parametrar som kan undersökas med data
från provfiske med Nordiska kustöversiktsnät.
Indikatorerna kan dels användas för att beskriva
ett kustfisksamhällets struktur och status, och
dels användas för uppföljning av förändringar i
kustfisksamhället. I denna rapport har resultat
redovisats genom ett urval av dessa indikatorer;
antal arter, biomassa (fångst per ansträngning),
abundans (fångst per ansträngning), Shannon
equitabilityindex (diversitetsindex), förekomst
av hotade eller främmande arter, trofisk nivå,
andel fiskätande fisk (biomassa), kvot abborrar/
karpfiskar, andel marina arter samt förekomst
av hotade eller främmande arter. För mer information om Naturvårdverkets indikatorer och
dess beskrivning av kustfisksamhällen se faktabox 1.
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Pukavik/Elleholm
0-3m
3-6m
6 - 10 m
10 - 20 m
Skräbeånsmynning/Pukavik
0-3m
3-6m
6 - 10 m
10 - 20 m
Figur 3. Kartbilder över de 2 provfiskelokalerna Pukavik/Elleholm (övre bild) och Skräbeånsmynning/Valjevik (nedre bild).
De provfiskade områdena är markerade med streckad linje och har vardera 35 provfiskestationerna utmarkerade. Dessa
provfiskestationer är fördelade över djupintervall 0 - 3 m (grön), 3 - 6 m (röd), 6 - 10 m (blå) och 10 - 20 m (gul).
Marine Monitoring AB
7
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Faktabox 1 - Beskrivning av kustfisksamhällen genom indikatorer hos fiskfaunan.
Fisksamhällets diversitet
Artförekomst och biomassa per art ger information om ett fisksamhälles diversitet och visar om
någon art i fångsten dominerar starkt i ett område
eller om flera arter bidrar mer jämnt till den totala
fångsten. Diversiteten varierar naturligt från norr
till söder längs den svenska ostkusten och med
kustvattentyp. Förändringar av diversitet kan vara
en indikation på eutrofiering, överfiske, förlust
av habitat (livsmiljöer) eller klimatförändringar.
Shannon equitabilityindex (diversitetsindex)
Ett diversitetsindex utgör ett relativt mått på
mångfald och tar hänsyn till antal arter och
antal individer av varje art (Söderberg m.fl.,
2004). Shannon equitabilityindex visar jämnheten i ett fisksamhälle baserat på individantal per art och anges med ett värde mellan 0 – 1
(Fowler m.fl., 2004). Ett värde av 1 innebär att
fisksamhället har lika många individer per art.
Fisksamhällets kvantitet och struktur, totalfångst
Fångst per ansträngning av alla arter tillsammans ger en bild av hur produktivt ett område
är. Detta uttrycks både som abundans och biomassa per ansträngning. Biomassa dividerat med abundans ger ett grovt mått på storleksfördelningen i det provfiskade området.
Fisksamhällets funktion
Trofisk nivå
Trofisk nivå för en art avser dess position i näringsväven. Fisksamhällenas trofiska nivå baserades på
värden för respektive fiskart. Värdena för fiskarnas
trofiska nivå hämtades från www.Fishbase.org/
och baseras på förhållanden i Östersjön. Trofisk
nivå för fisksamhälle som helhet kan således fungera som ett mått på fisksamhällets ekologiska roll.
Låga värden indikerar att en liten andel av fisksamhället återfinns på hög nivå i näringsväven och att
samhället till större del består av fisk som livnär sig
på exempelvis plankton, växtdelar etc. En minskning av trofisk nivå kan vara ett resultat av övergödning eller kan indikera på ett högt fisketryck på
fiskätande arter (Forsgren Johansson m.fl., 2005).
8
Andel fiskätande fisk
Abborre, gädda och gös räknas som fiskätande
fisk, och i denna undersökning har även arterna
torsk och vitling inkluderats som fiskätande arter.
Fraktionen fiskätande fiskar baseras på arternas
biomassa i förhållande till den totala biomassan av fångsten. En högre andel fiskätande fisk
kan indikera på ett rikare fisksamhälle (Hjerpe
m.fl., 2004). Fiske (sport- och yrkesmässigt) inriktas vanligen på rovfisk och andelen fiskätande
fisk kan därför fungera som ett mått på effekten
av fiske i ett område. Dessutom kan det indikera
på eutrofierring då detta missgynnar abbore.
Kvot abborre/karpfiskar
Kvoten beräknat på biomassa mellan funktionella
grupper som abborrar/karpfiskar kan ge indikation
på om ett område är närsaltsbelastats. Vid övergödning påverkas siktdjupet negativt och då kan
konkurrensförhållandet dessa arter emellan påverkas. Abborrar är visuella rovfiskar och därför mer
beroende av goda siktförhållanden än jämfört med
karpfisk som kan söka föda trots låg ljusintensitet
(Diehl, 1988). Ökande näringstillförsel tenderar
därför att gynna karpfiskar i förhållande till abborrar och således ge en lägre abborre/karp-kvot.
Andel marina arter
Andelen biomassa av marina arter i förhållande till sötvattensarter används huvudskakligen för att beskriva typen av ett provfiskeområde (Söderberg m.fl., 2004). Indelning
av fiskarter som marin- respektive sötvattenslevande har baserats på Kullander (2002).
Förekomst av hotade eller främmande arter
Beskriver om området hyser särskilt hotade eller
känsliga arter. För arternas klassificering til�lämpas Artdatabankens rödlista för hotade
arter
(www.artdata.slu.se/rodlista/index.cfm).
Främmande arter räknas de som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, spridits utanför sina naturliga biologiska barriärer.
Marine Monitoring AB
Källa: Naturvårdsverket 2008
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
2.3 Statistisk analys
Resultatet har analyserats genom multivariat statistik i programvaran PRIMER-E Ltd
v6 (Clark & Warwick). För att testa om fisksammansättningen skiljer sig åt beroende på
djupintervall tillämpades ANOSIM med ”Djupintervall” som faktor. Dessutom testades om
fisksamhället generellt sett (alla djupintervall)
skiljde sig åt mellan provfiskeområdena; Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik.
Detta testades genom ANOSIM med ”område”
som faktor. Data har √-transformerats för att
minska inflytandet av de mest förekommande
arterna. I ANOSIM-testerna applicerades variablerna abundans och biomassa per art. Vid
skillnader i artsammansättning mellan de testade faktorerna tillämpades en SIMPER-analys.
Detta för att tolka vilken art/grupp av arter som
skapar likheter respektive olikheter mellan de
undersökta miljöerna. Likheten mellan provfiskestationerna presenteras dessutom grafiskt genom en MDS – ordinering (Bray-Curtis
similarity index). För mer information avseende
Multivariatstatistik och MDS se faktabox 2.
Faktabox 2 - Multivariat statistik
Multivariat statistik
I multivariat statistik baseras jämförelser mellan
prov på hur lika dessa är avseende artsammansättning baserat på exempelvis abundans- eller
biomassa per art. Likheterna baseras på ett rangbaserat likhetsindex vilket används som underlag för metoder som MDS-ordinering och variansanalys (ANOSIM). För analyserna i denna
rapport har Bray-Curtis likhetsindex använts.
MDS (Multi Dimensional Scaling)
Illustrerar likheter mellan prov i en 2- eller
3-dimensionell graf där avståndet mellan proverna avspeglar likheten mellan dessa. Hur väl
grafen representerar proverna anges med ett
stress-värde. Ett värde på stress upp till 0,05
representerar en utmärkt illustration av relationen mellan proverna. Värden upp till 0,1 är att
betrakta som en god representation. Värden upp
till 0,2 är att betrakat som relativt funtionella
representationer av prover men viss försiktighet
bör iakttas särskilt då stress-värdet närmar sig 0,2.
ANOSIM (Analysis of Similarity)
Testar om det finns signifikanta skillnader mellan
grupper av prov. Ett Globalt R-värde anger huruvida skillnader föreligger mellan några av de grupper av prover som testas. R-värdet faller vanligtvis mellan 0 och 1. Ett R-värde på 1 förekommer
då alla prov inom en grupp är mer lika varandra
än något annat prov från en annan grupp. R-värdet är 0 då likheter inom och mellan grupper av
prover är lika. Ett R-värde över 0,5 är att betrakta
som högt. Vilka grupper som skiljer sig åt testas
sedan genom parvisa tester mellan alla grupper.
SIMPER (Similarity percentages)
En statistisk metod som indikerar vilka arter som är
ansvariga för observerade skillnader mellan grupper
av prover och/eller för likheter inom en grupp av prov.
Källa: Clarke & Warwick 2001
Marine Monitoring AB
9
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
3.
Resultat
3.1 Fångst
3.1.1 Abundans, biomassa och artförekomst
Under provfiskeperioden, som totalt utgjordes
av 70 fiskeansträngningar, fångades 1 178 individer motsvarande 185 kg fisk. Inom kustområdet Pukavik/Elleholm fångades 769 (65%) av
dessa individer fördelat på 124 kg fisk (medelvikt 0,16 kg per fisk) och i kustområdet utanför
den skånska ostkusten, Skräbeånsmynning/
Valjevik, fångades totalt 409 (35%) individer
och 61 kg fisk (medelvikt 0,15 kg per fisk). Inom
djupintervallet 0 – 10 m var fångsten av fisk i
Pukavik/Elleholm 665 individer fördelat på 100
kg fisk (medelvikt 0,15 kg per fisk), och i Skräbeånsmynning/Valjevik var fångsten 353 individer och 51 kg fisk (medelvikt 0,14 kg per fisk).
Fångst per fiskeansträngning beräknades i
Pukavik/Elleholm till 3,5 kg fisk och 22 individer, och i Skräbeånsmynning/Valjevik till 1,8 kg
fisk och 12 individer. För detaljerad information
avseende fångst per fiskeansträngning se figur
4a-d och 5a-d.
Totalt noterades 20 olika arter av fisk i de
undersökta havsområdena, 18 arter påträffades i Pukavik/Elleholm och 15 arter i Skräbeånsmynning/Valjevik (figur 4a-d och 5a-d).
Inom Pukavik/Elleholm förekom arten vitling endast djupare än 10 m, dock bara i ett
exemplar. Skillnaderna i artförekomst mellan
de undersökta områdena utgjordes av 7 olika
fiskarter. I Pukavik/Elleholm fångades gärs
(Gymnocephlus cernuus), gös (Stizostedion
lucioperca), piggvar (Psetta maxima), skarpsill (Sprattus sprattus) och vitling (Merlangius
merlangus) i enstaka exemplar. Dessa arter
påträffades inte i Skräbeånsmynning/Valjevik,
men i detta område återfanns istället några
fåtal individer av rötsimpa (Myoxcocephalus scorpius) och björkna (Abramis bjoerkna).
Mest förekommande arter var mört (Rutilus
rutilus), torsk (Gadus morhua), abborre (Perca
fluviatilis), sill (Clupea harengus) och skrubbskädda (Platichtys flesus). Mört och abborre
fångades huvudsakligen inom de grunda djupintervallen 0 – 3 m och 3 - 6 m. I Pukavik/Elleholm var dessa båda arter även vanliga inom
djupintervallet 6 – 10 m, men inte inom Skräbeånsmynning/Valjevik. Torsk påträffades huvudsakligen i de tre djupaste intervallen medan sill
och skrubbskädda påträffades inom alla djupintervall.
Figur 4a. Fångst avseende abundans (ind. per
art) per ansträngning
±SE (n = 5 - 10). inom
Pukavik/Elleholm för de
3 vanligaste arterna.
Pukavik/Elleholm
Fångst per ansträngning (Abundans)
0
5
10
15
20
25
Abborre
0-3m
3-6m
6 - 10 m
Mört
10 - 20 m
Torsk
10
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Figur 4b. Fångst avseende abundans (ind.
per art) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10)
inom Pukavik/Elleholm
för övriga arter.
Pukavik/Elleholm (övrig fångst)
Fångst per ansträngning (Abundans)
0
1
2
3
4
5
6
Vitling
Tånglake
Tobiskung
Svart smörbult
Skrubbskädda
0-3m
Skarpsill
3-6m
Sill
6 - 10 m
Sik
10 - 20 m
Piggvar
Oxsimpa
Id
Horngädda
Gös
Gärs
Gädda
Figur 4c. Fångst avseende biomassa (kg) per
ansträngning ±SE (n = 5
- 10) inom Pukavik/Elleholm för de 3 vanligaste
arterna.
Pukavik/Elleholm
Fångst per ansträngning (Biomassa)
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
Abborre
0-3m
3-6m
6 - 10 m
Mört
10 - 20 m
Torsk
Figur 4d. Fångst avseende biomassa (kg) per
ansträngning ±SE (n = 5
- 10). inom Pukavik/Elleholm för övriga arter.
Pukavik/Elleholm (övrig fångst)
Fångst per ansträngning (Biomassa)
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
Vitling
Tånglake
Tobiskung
Svart smörbult
Skrubbskädda
0-3m
Skarpsill
3-6m
Sill
6 - 10 m
Sik
10 - 20 m
Piggvar
Oxsimpa
Id
Horngädda
Gös
Gärs
Gädda
Marine Monitoring AB
11
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Figur 5a. Fångst abundans (ind. per art) per
ansträngning ±SE (n =
5 - 10) inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik för de 3 vanligaste
arterna.
Skräbeånsmynning/Valjevik
Fångst per ansträngning (Abundans)
0
5
10
15
20
25
Abborre
0-3m
3-6m
6 - 10 m
Mört
10 - 20 m
Torsk
Figur 5b. Fångst abundans (ind. per art) per
ansträngning ±SE (n =
5 - 10) inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik för övriga arter.
Skräbeånsmynning/Valjevik (övrig fångst)
Fångst per ansträngning (Abundans)
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
Björkna
Gädda
Horngädda
Id
0-3m
Oxsimpa
3-6m
6 - 10 m
Rötsimpa
10 - 20 m
Sik
Sill
Skrubbskädda
Svart smörbult
Tobiskung
Tånglake
Figur
5c.
Fångst
biomassa
(kg)
per
ansträngning ±SE (n =
5 - 10) inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik för de 3 vanligaste
arterna.
Skräbeånsmynning/Valjevik
Fångst per ansträngning (Biomassa)
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
Abborre
0-3m
3-6m
6 - 10 m
Mört
10 - 20 m
Torsk
12
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Figur 5d. Fångst biomassa (kg) per ansträngning ±SE (n = 5 - 10)
inom Skräbeånsmynningsområde/Valjevik
för övriga arter.
Skräbeånsmynning/Valjevik (övrig fångst)
Fångst per ansträngning (Biomassa)
0,00
0,50
1,00
1,50
2,00
2,50
Björkna
Gädda
Horngädda
Id
0-3m
Oxsimpa
3-6m
6 - 10 m
Rötsimpa
10 - 20 m
Sik
Sill
Skrubbskädda
Svart smörbult
Tobiskung
Tånglake
3.1.2 Shannon´s equitabilitetsindex
Enligt Shannon´s equitabilityindex erhölls ett
värde på 0,68 inom Pukavik/Elleholm respektive 0,74 inom Skärbeånsmynning/Valjevik.
3.1.3 Fisksamhällets trofiska nivå
Resultatet för fisksamhällena i Pukavik/Elleholm
och Skräbeånsmynning/Valjevik hade en likvärdig trofinivå motsvarande en trofisk nivå på 3,7.
3.1.4 Andel fiskätande fiskar
Andel biomassa som utgjordes av fiskätande
arter i Pukavik/Elleholm var 59% (0 - 20 m).
Inom djupintervallet 0 - 10 m utgjordes andelen fiskätande fiskar av 57% och inom 10
- 20 m var resultatet för andelen fiskätande
fisk 67%.
Inom Skräbeånsmynning/Valjevik var det totalt 55% (0 – 20 m) fiskätande
arter. Inom djupintervallet 0 - 10 m utgjordes
49% av biomassa fisk av fiskätande arter
medan inom djupintervallet var resultatet 85%.
mellan abborre/karpfisk 0,81 och för Skräbeånsmynning/Valjevik var kvoten 0,62.
3.1.6 Andel marina arter
Inom provfiskeområdena Pukavik/Elleholm och
Skräbeånsmynning/Valjevik utgjordes andelen
marina fiskarter i fisksamhällena av 60% respektive 61%.
3.1.7 Hotade och främmande arter
Under provfisket noterades förekomst av tre
fiskarter uppsatta på Artdatabankens rödlista
för hotade arter (www.artdata.slu.se/rodlista/
index.cfm). Dessa arter var piggvar och tånglake (Zoarces viviparus) som erhållit klassificeringen Missgynnad (NT) samt torsk vilken
klassificerats som Hotad (EN). Inga främmande arter påträffades under provfisket.
3.1.5 Kvot abborre/karpfiskar
Kvoten abborre/karpfisk baserades på biomassa hos fångst inom djupintervallen 0 – 10
m (Forsgren Johansson m.fl., 2005; Nilsson,
2007). För Pukaviken/Elleholm var kvoten
Marine Monitoring AB
13
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
3.2 Statistisk analys av samhällslikhet
Nedan följer analys av artsammansättning inom
Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Därefter följer en analys mellan de undersökta havsområdena. För information om statistiska resultattabeller se Appendix I.
3.2.1 Pukavik/Elleholm
För att grafiskt presentera skillnaderna och likheterna mellan djupintervallen avseende artsammansättning gjordes en MDS-ordinering (figur
6a-b). Stress-värdena i de båda MDS-graferna
(abundans=0,17; biomassa=0,14) indikerar att
avståndet mellan punkterna i grafen relativt bra
presenterar deras relation. MDS-grafen indikerar en gradvis ökande skillnad i artsammansättning för både variblerna abundans och biomassa
med ökande djupintervall, i synnerhet mellan
djupintervallen 0 – 3 m och 10 – 20 m (figur 6a-b).
De observerade skillnaderna i artsammansättning som illustreras i MDS-grafen (figur
6a-b) testades statistiskt med multivariat statistik (ANOSIM) om artsammansättningen skilde
sig åt mellan olika djupintervall. Testet indikerade att artsammansättningen i det undersökta
området huvudsakligen var relativt enhetlig
(Global R < 0,05) men att vissa skillnader förelåg i abundans (Global R=0,327; P<0,05) och
biomassa (Global R=0,29; P<0,05). Parvisa
tester av artsammansättningen mellan djupintervallen visade att 0 – 3 m och 3 – 6 m inte
skildes åt (abundans: R=0,086; P<0,05 och biomassa: R=0,105; P<0,05). Ett likvärdigt resultat
erhölls mellan djupintervallen 3 – 6 m och 6 – 10
m (abundans: R=0,132; P<0,05 och biomassa:
R=0,103; P<0,05). Jämförelse mellan djupintervallen 0 – 3 m och 6 – 10 m visade på något
större skillnader i artsammansättningen (abundans: R=0,477; P<0,05 och biomassa: R=0,469;
P<0,05). Liknande resultat erhölls vid en jämförelse mellan djupintervallen 3 – 6 m och 10
– 20 m avseende abundans (R=0,492; P<0,05)
medan artsammansättningen baserat på biomassa uppvisade mindre olikheter mellan de
undersökta djupintervallen (R=0,311; P<0,05).
Djupintervallen 6 – 10 m och 10 – 20 m hyste
liknande artsamhällen (abundans: R=0,161;
P<0,05 och biomassa: R=0,-0,021; P<0,05).
Tydligast skillnad i artsammansättning inom
området Pukavik/Elleholm kunde påvisas mellan
0 – 3 m och 10 – 20 m (abundans: R=0,868;
P<0,05 och biomassa: R=0,-0,887; P<0,05).
Figur 6a. MDS-graf över
fångst (abundans) av fisk
inom varje djupintervall
(n = 5 - 10). Varje punkt
motsvarar ett Nordiskt
kustöversiktsgran fiskat
under 24 h i Pukavik/
Elleholm.
Avståndet
mellan varje punkt i
grafen beskriver samhällslikheten baserat på
artsammansättningen
mellan varje provfiskestation. Detta innebär att
ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto
mer lika är fångstens
sammansättning.
14
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Figur 6b. MDS-graf över
fångst (biomassa) av fisk
inom varje djupintervall
(n = 5 - 10). Varje punkt
motsvarar ett Nordiskt
kustöversiktsgran fiskat
under 24 h i Pukavik/
Elleholm.
Avståndet
mellan varje punkt i
grafen beskriver samhällslikheten baserat på
artsammansättningen
mellan varje provfiskestation. Detta innebär att
ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto
mer lika är fångstens
sammansättning.
SIMPER-analysen visade att likheterna i artsammansättningen inom djupintervall 0 – 3 m
huvudsakligen kunde förklaras av arterna mört,
abborre och sill (Tabell I). I de djupare intervallen 6 – 10 m och 10 – 20 m var arterna torsk,
sill och skrubbskädda betydelsefulla för likheten
inom djupintervallen. Ett flertal arter varav främst
mört, torsk och abborre bidrog till olikheter i artsammansättning mellan djupintervallen 0 – 3 m
och 6 – 10 m. Liknande resultat uppvisades för
0 - 3 m och 10 - 20 m då mört, torsk, abborre
samt skrubbskädda utgjorde de huvudsakliga
fiskarterna för de observerade olikheterna i artsammansättningen mellan dessa djupintervall.
Tabell I.Sammanställning av resultat från SIMPER-analys. Tabellen redovisar visar vilka fiskarter som bidrar mest till att
förklara likheter inom djupintervall (övre) respektive olikheter mellan djupintervall (nedre). Värden i tabellen anges i
procent (%).
Djupintervall
Variabler
Medellikhet inom djupintervall (%)
Abborre
Mört
Sill
Skrubbskädda
Sv. Smörbult
Tobiskung
Torsk
Djupintervall
Variabler
Medelolikhet mellan djupintervall (%)
Abborre
Gärs
Mört
Oxsimpa
Sill
Skarpsill
Skrubbskädda
Sv. Smörbult
Tobiskung
Torsk
0-3m
Abundans
45
29
52
12
Biomassa
48
35
52
8
6 - 10 m
Abundans
45
10
10
27
20
23
0 - 3 m vs 6 - 10 m
10 - 20 m
Biomassa
50
11
12
24
8
11
Abundans
66
33
Biomassa
56
22
21
16
22
50
58
0 - 3 m vs 10 - 20 m
Abundans
71,21
13,07
Biomassa
66,92
15,09
Abundans
10,92
Biomassa
84,54
12,56
23,19
3,09
9,67
5,55
7,25
9,38
3,81
17,27
16,02
3,26
8,18
3,79
10,28
6,63
3,97
22,93
24,41
18,16
8,71
6,32
10,75
7,74
3,73
16,26
5,35
24,17
5,38
26,66
Marine Monitoring AB
15
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
3.2.2 Skräbeånsmynning/Valjevik
Resultatet illustreras i Figur 7a-b genom
MDS-ordinering. Stress-värdena i de båda MDSgraferna (abundans=0,12; biomassa=0,11)
visar att avståndet mellan punkterna ger en
god bild av deras relation. MDS-grafen indikerar på skillnader i artsammansättning mellan
djupintervallet 0 – 3 m och 10 – 20 m. Artsammansättningen i de övriga undersökta djupintervallen inom Skräbeånsmynning/Valjevik
tycks vara tämligen homogen då punkterna
i MDS-grafen är placerade relativt blandat.
Genom ANOSIM testades resultatet efter
provfisket i Skräbeånsmynning/Valjevik. Testet
visade att havsområdet hyser en likvärdig artsammansättning av fisk avseende abundans
(Global R = 0,149; P<0,05) och biomassa (Global
R = 0,154; P<0,05) mellan de undersökta djupintervallen 0 – 3 m, 3 – 6 m, 6 – 10 m samt 10 – 20 m.
Figur 7a. MDS-graf över
fångst (abundans) av fisk
inom varje djupintervall
(n = 5 - 10). Varje punkt
motsvarar ett Nordiskt
kustöversiktsgran fiskat
under 24 h i Skräbeånsmynning/Pukavik.
Avståndet mellan varje
punkt i grafen beskriver
samhällslikheten baserat
på artsammansättningen
mellan varje provfiskestation. Detta innebär att
ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto
mer lika är fångstens
sammansättning.
Figur 7b. MDS-graf över
fångst (biomassa) av fisk
inom varje djupintervall
(n = 5 - 10). Varje punkt
motsvarar ett Nordiskt
kustöversiktsgran fiskat
under 24 h i Skräbeånsmynning/Pukavik.
Avståndet mellan varje
punkt i grafen beskriver
samhällslikheten baserat
på artsammansättningen
mellan varje provfiskestation. Detta innebär att
ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto
mer lika är fångstens
sammansättning.
16
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
3.2.3 Pukavik/Elleholm jämfört med Skräbeånsmynning/Valjevik
I figur 8a-b ses jämförelser mellan resultatet
från de undersökta områdena Pukavik/Elleholm
och Skräbeånsmynning/Valjevik. Värdena på
stress i MDS-graferna (abundans=0,17; biomassa=0,14) indikerar att avståndet mellan
punkterna i grafen relativt bra presenterar
deras relation för variablerna abundans och
biomassa (figur 8a-b). Punkterna i grafen
ligger blandade vilket indikerar en likvärdig
artsammansättning av fisk inom de två områdena.
Den statistiska analysen visade att artsammansättningen baserat på variablerna abundans och biomassa inte skiljdes åt mellan områdena (abundans: Global R = 0,049; P<0,05)
och biomassa: Global R = 0,028; P<0,05).
Figur 8a. MDS-graf över
fångst (abundans) av fisk
inom Pukavik/Elleholm
(Blekinge) och Skräbeånsmynninmg/Valjevik
(Skåne). Varje punkt
motsvarar ett Nordiskt
kustöversiktsgran fiskat
under 24 h. Avståndet
mellan varje punkt i
grafen beskriver samhällslikheten baserat på
artsammansättningen
mellan varje provfiskestation. Detta innebär att
ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto
mer lika är fångstens
sammansättning.
Figur 8b. MDS-graf över
fångst (biomassa) av fisk
inom Pukavik/Elleholm
(Blekinge) och Skräbeånsmynninmg/Valjevik
(Skåne). Varje punkt
motsvarar ett Nordiskt
kustöversiktsgran fiskat
under 24 h. Avståndet
mellan varje punkt i
grafen beskriver samhällslikheten baserat på
artsammansättningen
mellan varje provfiskestation. Detta innebär att
ju närmre 2 punkter förhåller sig i grafen desto
mer lika är fångstens
sammansättning.
Marine Monitoring AB
17
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
4.
Diskussion
Provfisket med Nordiska kustöversiktsgarn
i Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/
Valjevik är i nuläget att betrakta som en ögonblicksbild eftersom det inte upprepats över tid.
Fångsten av fisk får således ses som en grov
skattning av abundans och biomassa. I diskussionen görs genomgående jämförelse med
resultaten inom de samordnade programmen
för övervakning av kustfisk i Östersjön, särskilt
i förhållande till provfiskelokalen Torhamn eftersom denna lokal är placerad utmed Blekinges
kust (Holmqvist m.fl., 2003; Söderberg m.fl.,
2004; Forsgren Johansson m.fl., 2005).
Fisksamhällenas diversitet uttryckt som antal
arter, bedöms som högt för havsområdena
Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Detta att jämföra med liknande provfiske
av Nilsson (2007) i Elleholmsområdet som
fångade 14 arter och i Torham som uppvisade
mellan 11 – 13 arter mellan år 2002 – 2004
(Forsgren Johansson m.fl., 2005). Shannons
equitabilityindex indikerar också en hög mångfald i Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/
Valjevik (0,68 respektive 0,74). I Rånefjärden
och Örefjärden har högst index uppmäts 0,60
– 0,75, mellan år 2002 – 2003 inom Östersjöns
kustfiskeprogram (Söderberg m.fl., 2004). I
Torhamn var värdet på diversitetsindex 0,40 –
0,50, under samma tidsperiod.
Fisksamhällets produktivitet mätt som fångst
per ansträngning (biomassa och abundans)
visar att Pukavik/Elleholm hade högre värde än
Skräbeånsmynning/Valjevik vid provtagningen
2009. I förhållande till andra provtagningar
bedöms produktiviteten avseende fångst per
biomassa vara normal i Pukavik/Elleholm men
lägre för Skräbeånsmynning/Valjevik. I Elleholm
(Nilsson, 2007) fångades 27,90 individer och
2,47 kg per ansträngning (inom 0 - 10 m) vilket
anses vara förhållandevis likvärdigt med Pukavik/Elleholm. Biomassa av fisk per ansträngning
i Skräbeånsmynning/Valjevik var likartad den vid
provfiskelokalen Kinnbäcksfjärden, en lokal som
uppvisade lägst fångstbiomassa per ansträngning inom övervakning av kustfisk i Östersjön
mellan år 2002 – 2004 (Forsgren Johansson
m.fl., 2005). Under åren 2002 – 2003 fångades
fler individer per ansträngning inom provfiskelokalerna i Östersjöns övervakningsprogram
18
jämfört med både Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Emellertid uppvisar de
två sistnämnda områdena en större medelvikt
per individ vilket innebär en generell förekomst
av större individer i fisksamhället.
Fisksamhällets ekologiska roll avseende trofisk nivå och andel fiskätande fisk var likvärdig
mellan provfiskeområdena Pukavik/Elleholm
och Skräbeånsmynning/Valjevik. Områdena
uppvisade högst andel fiskätande arter inom
djupintervallet 10 – 20 m, i synnerhet Skräbeånsmynning/Valjevik. De dominerande fiskätande arterna var abborre och torsk. Abborre
var mest förekommande inom de grundaste
djupintervallet 0 – 3 m och torsk inom de två
djupaste 6 – 20 m. Områdena som helhet hade
en något högre andel fiskätande fisk (59 respektive 55%) jämfört med Elleholm (49%), men
uppvisade ungefär samma trofiska nivå inom
fisksamhället 3,70 (Nilsson, 2007). I Torhamn
varierade fisksamhällets trofiska nivå mellan 3,5
- 4,0 (Forsgren Johansson m.fl., 2005). Detta
tolkas som att fisksamhället inom Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik inte avviker mot vad som kan förväntas vara normalt
inom denna del av Östersjön. Kvoten abborre/
karpfiskar var dock något högre inom Pukavik/
Elleholm än Skräbeånsmynning/Valjevik (0,81
respektive 0,62). För Elleholm, var kvoten 0,95
(Nilsson, 2007) och för Torhamn <0,5 (Forsgren
Johansson m.fl., 2005). Detta kan indikera på
viss ökad belastning av närsalter inom främst
Skräbeånsmynning/Valjevik (Naturvårdsverket,
2008), men för att utvärdera detta krävs upprepade provfisken under flera år.
Andelen marina arter (ca 60 %) inom de
undersökta områdenas fisksamhällen bedöms
vara högt i förhållande till övriga provfiskelokaler inom övervakningsprogrammet för kustfisk
i Östersjön. Högsta värden uppnås i Forsmark
och Brunskär med drygt 30% marina arter,
vilket motsvarar endast hälften av andelen
marina fiskar hos fisksamhällena i Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik. Lägst
andel observerades i Torhamn och Rånefjärden
där knappt 10% av biomassan i fisksamhället
utgörs av marina arter (Söderberg m.fl., 2004).
Orsaken till detta kan förklaras av att områdena
kring Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik karakteriseravisades av öppen
kust med god vattenomsättning och regelbunden uppvällning (Tobiasson m.fl., 2007), vilket
därigenom förser områdena med salt vatten.
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Jämförelse av artsammansättningen hos fisk
(baserat på biomassa och abundans) mellan
Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik visade att områdena hyser likvärdiga fisksamhällen. Fisksamhällenas grundare delar
dominerades av abborre och mört och de djupare delarna (6 – 20 m) dominerades av torsk.
Andra vanligt förekommande arter var sill,
skrubbskädda, tobiskung, svart smörbult och
oxsimpa. Ingen torsk eller tobiskung fångades i
Elleholm inom djupintervallet 0 – 10 m (Nilsson,
2007). Fisksamhället inom Skräbeånsmynning/
Valjevik är mer enhetligt jämfört med Pukavik/
Elleholm. Pukavik/Elleholm uppvisade skillnader mellan det grundaste djupintervallet och
de båda djupaste (6 – 10 m och 10 – 20 m).
Skillnaderna bestod huvudsakligen av variationer i förekomsten av mört, torsk, abborre och
skrubbskädda.
Sammanfattningsvis visar resultatet av provfisket inom Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik på ett förhållandevis normalt
fisksamhälle för denna del av Östersjön. Vissa
indikationer tyder på något mindre produktivitet inom Skräbeånsmynning/Valjevik, men
området hade i stället en större storleksstruktur
hos fisksamhället. Dessutom kan fisksamhället inom Skräbeånsmynning/Valjevik till viss del
vara påverkat av ökad närsaltstillförsel. Detta
bör i nuläget beaktas med försiktighet då provtagning endast genomförts vid ett tillfälle.
Tack till:
Anders Einarsson
Marine Monitoring AB
19
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
5
Referenser
•
Clarke, K.R., Warwick, R.M. (2001) Change in Marine Communities: An Approach to Statistical Analysis and Interpretation, 2nd edition. PRIMER-E Ltd, Plymouth
•
Diehl S. (1988) Foraging efficiancy of three freshwater fish
es: effects of structural complexity and light. Oikos 53: 207
- 214.
•
Fowler, J., Cohen, L., Jarvis, P. (1998) Practical statistics for
Field Biology - second edition. John Wiley & Sons Ltd, Chichester.
•
Hjerpe, J., Bergström, U., Florin, A-B., Grip K. (2004) Bakgrundsmaterial för utredning av möjligheten att införa
fiskestopp i ett skyddat marint område. Fiskeriverket
Informerar 2004:4
•
Holmqvist, M., Appelberg, M., Forsgren, G. (2003) Strategi
för ett samordnat nationellt/regionalt övervakningsprogram för kustfisk i Bottniska viken. Fiskeriverket informerar 2003:5
•
Forsgren Johansson G., Söderberg, K., Halvarsson, C.,
Appelberg, M. (2005) Samordnad kustfiskövervakning i
Östersjön – övervakningsstrategi. Fiskeriverket informerar
2005:13,
•
Kullander, S.O. (2002) Svenska Fiskar: Förteckning över
svenska fiskar. World Wide Web elektronisk publikation;
Naturhistoriska riksmuseet. www2nrm.se/ve/pisces/allfish.shtml.se, 2005-11-23.
•
Naturvårdsverket. (2008) Handbok för miljöövervakning.
Programområde: Kust och Hav. Undersökningstyp: Provfiske i Östersjöns kustområde – Djupstratifierat provfiske
med Nordiska kustöversiktsnät. Ver 1:2: 2008-09-11.
•
Nilsson, J. (2007) Provfiske inom vattenområdet tillhörande Elleholms naturreservat. Länsstyrelsen Blekinge län
2007:16
•
Söderberg K., Forsgren G., Appelberg M. (2004) Samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken
och Stockholms skärgård – utveckling av undersökningstyp och indikatorer. Fiskeriverket informerar 2004:7, Fiskeriverket.
•
Tobiasson, S., Engkvist, R., Ingemansson, A., Sjölin, A.
(2007) Hanöbukten Kustvattenmiljö 2007. Blekingekustens Vattenvårdsföbund. Vattenvårdsförbundet för västra
Hanöbukten. Årsrapport 2007.
Elektroniska informationskällor
•
www.artdata.se/rodlista/index.cfm
•
www.Fishbase.org/
20
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Marine Monitoring AB
21
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Appendix Sammanställning av resultattabeller från statistiska beräkningar av samhällslikhet inom respektive mellan de undersökta områdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
Pukavik/Elleholm (Abundans)
ANOSIM
Analysis of Similarities
One-Way Analysis
Resemblance worksheet
Name: Resem1
Data type: Similarity
Selection: All
Factor Values
Factor: Djupintervall
0-3m
3-6m
6 - 10 m
10 - 20 m
Global Test
Sample statistic (Global R): 0.327
Significance level of sample statistic: 0.1%
Number of permutations: 999 (Random sample from a large number)
Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 0
Pairwise Tests
Groups
0 - 3 m, 3 - 6 m
0 - 3 m, 6 - 10 m
0 - 3 m, 10 - 20 m
3 - 6 m, 6 - 10 m
3 - 6 m, 10 - 20 m
6 - 10 m, 10 - 20 m
R
Significance
Statistic
Level %
0.086
7.4
0.477
0.1
0.868
0.1
0.132
7.6
0.492
0.4
0.161
9
Possible
Permutations
92378
92378
3003
92378
3003
3003
Actual
Permutations
999
999
999
999
999
999
Pukavik/Elleholm (Biomassa)
ANOSIM
Analysis of Similarities
One-Way Analysis
Resemblance worksheet
Name: Resem1
Data type: Similarity
Selection: All
Factor Values
Factor: Djupintervall
0-3m
3-6m
6 - 10 m
10 - 20 m
Global Test
Sample statistic (Global R): 0.29
Significance level of sample statistic: 0.1%
Number of permutations: 999 (Random sample from a large number)
Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 0
I
Marine Monitoring AB
Number >=
Observed
73
0
0
75
3
89
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Appendix Sammanställning av resultattabeller från statistiska beräkningar av samhällslikhet inom respektive mellan de undersökta områdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
Pairwise Tests
Groups
0 - 3 m, 3 - 6 m
0 - 3 m, 6 - 10 m
0 - 3 m, 10 - 20 m
3 - 6 m, 6 - 10 m
3 - 6 m, 10 - 20 m
6 - 10 m, 10 - 20 m
R
Significance
Statistic
Level %
0.105
5.8
0.469
0.1
0.887
0.2
0.103
10.4
0.311
1.6
-0.021
49.1
Possible
Permutations
92378
92378
3003
92378
3003
3003
Actual
Permutations
999
999
999
999
999
999
Number >=
Observed
57
0
1
103
15
490
Skräbeånsmynning/Valjevik (Abundans)
ANOSIM
Analysis of Similarities
One-Way Analysis
Resemblance worksheet
Name: Resem1
Data type: Similarity
Selection: All
Factor Values
Factor: Djupintervall
0-3m
3-6m
6 - 10 m
10 - 20 m
Global Test
Sample statistic (Global R): 0.149
Significance level of sample statistic: 1.4%
Number of permutations: 999 (Random sample from a large number)
Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 13
Skräbeånsmynning/Valjevik (Biomassa)
ANOSIM
Analysis of Similarities
One-Way Analysis
Resemblance worksheet
Name: Resem1
Data type: Similarity
Selection: All
Factor Values
Factor: Djupintervall
0-3m
3-6m
6 - 10 m
10 - 20 m
Global Test
Sample statistic (Global R): 0.154
Significance level of sample statistic: 1%
Number of permutations: 999 (Random sample from a large number)
Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 9
Marine Monitoring AB
II
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Appendix Sammanställning av resultattabeller från statistiska beräkningar av samhällslikhet inom respektive mellan de undersökta områdena Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
Pukavik/Elleholm vs Skräbeånsmynning/Valjevik (Abundans)
ANOSIM
Analysis of Similarities
One-Way Analysis
Resemblance worksheet
Name: Resem1
Data type: Similarity
Selection: All
Factor Values
Factor: Område
Skane
Blekinge
Global Test
Sample statistic (Global R): 0.049
Significance level of sample statistic: 3.6%
Number of permutations: 999 (Random sample from a large number)
Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 35
Pukavik/Elleholm vs Skräbeånsmynning/Valjevik (Biomassa)
ANOSIM
Analysis of Similarities
One-Way Analysis
Resemblance worksheet
Name: Resem1
Data type: Similarity
Selection: All
Factor Values
Factor: Område
Skåne
Blekinge
Global Test
Sample statistic (Global R): 0.028
Significance level of sample statistic: 9.1%
Number of permutations: 999 (Random sample from a large number)
Number of permuted statistics greater than or equal to Global R: 90
III
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
Marine Monitoring AB
Provfiske med Nordiska kustöversiktsgarn utmed två kustområden i Hanöbukten: Pukavik/Elleholm och Skräbeånsmynning/Valjevik
2009
ISBN: 978-91-86461-01-0
Marine Monitoring AB