PM
1(4)
2012-04-19
Vår referens
Miljö- och vattenstrategiska
Charlotte Carlsson
040-25 26 12
Sammanfattning av Hanöbuktsprojektet
Hanöbuktsprojektet startades efter signaler om att den kustnära fisken har
migrerat till djupare vattenområden, ökad frekvens av sårskador på fisk, brunt
illaluktande vatten, döda fåglar mm. Dessutom upplevdes det som att
vindförhållandena hade varit mer syd-syd-ostliga än normalt.
Sommaren 2011 tillsattes en projektgrupp där länsstyrelsen tillsammans med
kommuner, Region Skåne, Sportfiskarna och lokal fiskare ingår. Syftet med
projektet är att få en kvalitetssäkrad beskrivning av vad som händer i Hanöbukten.
På Länsstyrelsen i Skånes hemsida finns projektet presenterat och där läggs
material ut fortlöpande. Inom projektet har ett antal delprojekt och
datasammanställningar genomförts. Nedan ges en kort sammanfattning av dessa.
Projekten har varit:
Vindförhållanden
Vattenfärg + TOC
Vattenkemi i kustvattnet
Fiskintervjuer
Fångststatistik
Sårskador på fisk
Studie av brunifieringens påverkan på fisk i kustområde belastat av
humöst vatten
Vindar i Hanöbukten 2010 och 2011
SMHI har analyserat vinddata för Hanöbukten med sin modell MESAN. Syftet
med analysen var att se om vindhastigheter och vindriktningar har avvikit för åren
2010 och 2011 jämfört med normalförhållandet. Normalförhållandet
representerades av perioden 1999-2009.
265342468
Postadress
Besöksadress
Telefon
205 15 Malmö
Kungsgatan 13
040-25 20 00 vx 040-25 21 10 000000
Telefax
Plusgiro/Bankgiro E-post
291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 21 10 000000
www
[email protected] www.lansstyrelsen.se/skane
PM
2012-04-20
Resultatet av analysen visar att det under januari, februari och november 2010 var
mer dominerande vindriktningar från den ostliga sektorn än under
referensperioden. Februari och december 2011 har det varit mer ostliga och nordnordostliga vindar jämfört med referensperioden. Figur ?
En teori som projektet har haft är att vindar från den ostliga sektorn ger strömmar
som pressar in Helgeå vatten mot kusten. Istället för att normalt följa strömmen
söderut längs Skånes kust trycks vattnet från Helgeå norrut och in mot kusten.
Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helgeå och
Skräbeån
Helge ån och Skräbeån har liksom många andra vattendrag blivit betydligt
brunare de senaste decennierna. Den bruna färgen kan bero på mer humusämnen,
mer järn samt organiskt material som läcker till vattendragen. Syftet med denna
sammanställning är att redovisa både färgutvecklingen och mängden av
humusämnen som åarna transporterat till havet under de två senaste decennierna.
Data som sammanställts är hämtad från den samordnade recipientkontrollen i
respektive vattendrag.
Vattenfärgen i Helge å har ökat betydligt under perioden 1990-2010. Även den
totala organiska kolhalten (TOC) har också ökat men ökningen är något svagare
än ökningen i vattenfärg. Koncentrationen av järn har också ökat under samma
period. Figurer ??
I Skräbeån har vattenfärgen mer än fördubblats under perioden 1990-2010 men
det är lägre nivåer än vattenfärgen i Helge å. Den totala organiska halten ökade
också.
Vattenkemi
I Hanöbukten finns ett samordnat recipientkontrollprogram som drivs av
vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten sedan början av 1990-talet. I
programmet ingår provtagning av kemisk-fysikaliska parametrar, bottendjur,
vegetation samt miljögifter. Trender för ett antal parametrar har sammanställts i
figurer. Resultaten visar inte på några drastiska förändringar som skulle kunna
förklara situationen i Hanöbukten.
Intervjuer med fiskare
2(4)
PM
2012-04-20
Länsstyrelsen har genomfört telefonintervjuer med ett 40-tal yrkesfiskare från
södra Öresund till västra Blekinge för att höra om deras observationer.
Sammanfattningsvis har fiskarna gett följande bild:
Torsken ”försvann” ut på djupare vatten vintern 2009 och den är mager
Sill, simpa och skrubba finns inte kustnära men på ca 40 m djup
Rödspätta och storspigg är betydligt vanligare idag
Tånglake och tobis har minskat radikalt
Räkor, gammarus, mysis och tånggråsugga har gått tillbaka kraftigt
Sårig och sjuk fisk på grunda områden, levern är outvecklad
Skador på säl, öppna sår kring ögon och på kroppen
Ökad mängd döda alger, mycket påväxt på redskapen
Vattenkvalitén har påtagligt förändrats de senaste 5 åren, mörkare .
främmande lukt, skumbildning mm
Fångststatistik
Fångstdata från fångstruta 4059 har bearbetats. Det syns ett tydlig mönster där
fisket flyttats ut från kusten till djupare liggande vatten. Resultatet visar att
fångsterna av torsk i inre delen av Hanöbukten har minskat gradvis från 2001 till
2011. 2011 fångades 10 % av torsken i den inre delen av ruta 4059 medan
fångsten 2001 var 46 % i samma område. I hela rutan 4059 har det skett en
gradvis nedgång av krok- och garnfiske efter torsk under perioden 2001-2011.
Sårskador på fisk
Under 2011 skickade Länsstyrelsen fisk till Statens veterinärmedicinska anstalt
för analys av sårskador. Analyserna visade på svampangrepp hos fisken (torsk)
men inga parasiter eller virus. En ål hade en del maskparasiter som kan vara
tärande på dess allmäntillstånd och eventuell kan bidra till att ålen får nedsatt
motståndskraft mot sjukdomar. Resultaten visar inte på någon anmärkningsvärd
påverkan som skulle förklara varför fisken flyr området.
Studie av brunifieringens påverkan på fisk i kustområde belastat av humöst
vatten
En av förklaringarna till varför fisken flyr inre delen av Hanöbukten skulle kunna
vara att Helge ås vattenkvalitet i kombination med andra faktorer påverkar faunan
i det kustnära området. Studier visar på att sötvatten med innehåll av humus och
3(4)
PM
2012-04-20
organiskt material flockulerar vid möte med saltare vatten. Frågan är hur dessa
utfällningar påverkar faunan.
Projektet sker i samarbete med Lunds universitet. Genom akvarieförsök med
humusrikt vatten med olika inblandningar av saltvatten studeras effekter på ål.
Studier görs i första hand av dödlighet, tillväxt och flockulering av järn på
gälarna. Projektet är påbörjats och beräknas pågå ytterligare någon vecka. Inga
resultat är redovisade i dagsläget.
Sammanfattning
Under arbetets gång har det konstaterats att trots att det genomförs kontroll och
övervakning så finns det brister inom vissa områden. Till exempel finns ingen
kontinuerlig provtagning av växt- och/eller djurplankton, grundområdes fauna i
Hanöbukten. Fiskskador finns det heller ingen statistik på då det detta inte
rapporteras.
De olika delprojekten har rättat ut en del frågetecken men inte gett svar på
problematiken. Det finns inga resultat ännu som entydigt pekar åt något håll.
Det finns dock ett flertal olika teorier om orsaken till problemen som t ex
födobrist för fisk i kustnära områden, ökande mängd humus i kustområdet gör att
fisken inte trivs där, någon form av näringsbrist och brist på viktiga aminosyror i
födodjuren.
Länsstyrelsen i Skåne län har efter ovan genomgång kommit till den punkt i
projektet där det bedömts nödvändigt att involvera berörda centrala verk och
statliga myndigheter samt närliggande kustlän för att få till stånd en bredare
diskussion kring orsak och verkan, behovet av fortsatta åtgärder, fördjupade
forskningsinsatser etc.
4(4)
