Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt

Arbetsförmågans
värdering ur
försäkringsläkarens
synpunkt
Försäkringsläkare
Teemu Takala
Veritas
19.10.2016
Roll av försäkringsmedicin
• Trygga likvärdiga beslut för olika människor i likadana
sjukdomssituationer
• Alla sökanden skall vara likställda och bli rättvist lika
behandlade då anstalten bestämmer rätten till
ersättning
Samma utbildning, olika roller och kunnande
• Vårdande läkare
• Försäkringsläkare
•
Specialistläkare,
specialkompetens i
försäkringsmedicin
Gör diagnosen
•
Läser utlåtanden noggrant
•
Ger behandlingen
•
•
Planerar rehabilitering
•
Följer tillfrisknandet
Säkrar att diagnostiken,
behandlingen och
funktionsförmågan är logiskt
sammanbunda.
•
Gör utlåtanden som används till
sökandet av olika form av
socialskydd
•
Känner försäkringslagstiftningen
och beslutslinjer
•
Gör medicinsk bedömning av
rätt till ersättning
•
Specialistläkare, allmänläkare
•
Undersöker patienten
•
Försäkringsläkare arbetar på olika
försäkringsbranscher
• Socialförsäkring (FPA)
– Sjukdagpenning, läkemedelersättning, handikappbidrag, krävande
rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, psykoterapi
• Pensionsförsäkring
– (Del)invalidpension, yrkesinriktad rehabilitering
• Olycksfallsförsäkring
– Trafikförsäkring, arbetsolycksfallsförsäkring
• Sjukkostnadsförsäkring
• Livförsäkring
Skydd för arbetsoförmögenhet
Arbetsgivarens anmälan till
företagshälsovården om en
månads sjuksfrånvaro
90 dagar: Företagshälsovårdens
utlåtande om möjligheter att
fortsatta arbeta
Arbetsinriktad rehabilitering
Delsjukdagpenning?
Lön
Sjukdagpenning
Arbetspension
Folkpension
Insjuknandet
Ansökning
av
dagpenning
2 mån
Lönbetalning
slutar
60 dagar, FPA måste
utreda
rehabiliteringsbehov
150 dagar: FPA utmanar
att söka rehabilitering
eller pension, om
arbetsoförmögenheten
fortsatter
300 dagar: rätt till
sjukdagpenning
slutar
Sjukdom - Beslut
Sjukdom
Symptomer
Funktionsförmåga
Arbetsförmåga
=
Funktionsförmåga
Arbetets krav
Behandlingsmöjligheter?
Rehabiliteringsmöjligheter?
En viktig fråga:
Yrkesmässig eller allmän arbetsoförmögenhet?
• Yrkesmässig
– Arbetsoförmögen till eget arbete eller yrke
• Sjukdagspenning
• Invaliditetspension eller rehabiliteringsstöd inom den
offentliga sektorn, Keva (arbetsavtals- eller
tjänsteförhållandet fortgår)
• Invaliditetspension eller rehabiliteringsstöd om personen
fyllt 60 år
• Allmän
– Arbetsoförmögen till allt arbete
– Invaliditetspension eller rehabiliteringsstöd inom den privata
sektorn eller enligt folkpensionslagen
Yrkesmässig eller allmän?
• 1-300 vardagar (ca 1 år) yrkesmässig bedömning
(sjukdagpenning)
• Efter 1 år oftast allmän arbetsoförmögenhet
• Svårt för vårdande läkare och patienten att veta när
det är fråga om yrkesmässig eller allmän
arbetsoförmögenhet – därför viktigt att beskriva
funktionsförmågan i B1-utlåtande och inte bara
konstatera ”arbetsoförmögenhet”
Invalidpension (och
rehabiliteringsstöd)
Sjukdagpenning
på grund av sjukdom är oförmögen
att utföra sitt sedvanliga eller
därmed nära jämförbart arbete
tillgängligt arbete som skäligen
kan förutsättas.
Beaktas utbildning, tidigare verksamhet,
ålder, andra därmed jämförbara
omständigheter.
60 år: arbetsoförmågans
yrkesmässiga karaktär betonas
Invalidpension och rehabiliteringsstöd
• Rehabilitering är alltid primära alternativet jämförtt med
invalidpension (sjukpension)
• Pensionsanstalten måste säkerställa att arbetstagarens
möjligeter till rehabilitering har utretts. Före det kan
beslut om invalidpension inte fattas.
• Rehabiliteringsstöd är i praktiken invalidpension för viss
tid. Rehabiliteringsplan behövs.
• Arbetspension
• Arbetsoförmögen minst ett
år
• Delinvalidpension och
invalidpension
• Beror på tidigare inkomster
• Folkpension
• Arbetsoför minst en månad
• Invalidpension men inte
delinvalidpension
• Garantipension (766,85 euro)
Rätt till arbetspensionsrehabilitering
• en sjukdom, ett lyte eller en skada som
konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför
risk för arbetsoförmåga
– en situation där det är sannolikt att arbetstagaren
under de närmaste åren (~5 år)
– trots att möjligheterna till vård och medicinsk
rehabilitering beaktas,
– utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder skulle bli
beviljad full invalidpension eller delinvalidpension.
Olika möjligheter för arbetstagare
Arbetsgivare eller företagshälsovården märker problem i arbetsförmågan
(t.ex i sjukfrånvaron)
Företagshälsovårdens
intervju
Åtgärder på arbetsplats
t.ex. anpassning, ergonomi
Samtal mellan förman
och arbetstagare
(medarbetarsamtal)
Möte:
anställd, förman,
personaladministration
företagshälsovård
1.
Nuvarande
arbetsuppgifter
2.
Nya arbetsuppgifter
3. Yrkesvägledning
4.
Arbetsprövning,
anpassade
arbetsuppgifter
Arbetsprövning,
arbetsträning
läroavtalsutbildning
Utbildning till
ett nytt yrke
Problem löst, fortsatter
i det tidigare arbetet
Lättad
tidigare arbete
Nya arbetsuppgifter
i samma arbetsplats
Ny arbetsplats /
arbetsgivare
Invalidpension/ rehabilteringsstöd
Utmaningar i vårt arbete ur försäkrarens
synpunkt
• Situation är unik
• Att bli sjuk är skrämmande
• Medicinsk situation
• Säkringen av inkomsten
• Subjektivitet/Objektivitet
• Helhetsbedömning
Yrkesinriktad rehabilitering
• Risk för arbetsoförmåga förutsättas
• Man syftar till konkreta resultat. Målet är återgång i arbete.
• Är ofta förmånlig till arbetestagaren och till arbetsgivaren
• I praktiken: Arbetsprövning eller utbildning
• Arbetstagarens möjligheter till rehabilitering utredas alltid
när beslut av invalidpension fattas
• Yrkesinriktad rehabilitering har ökat (och kommer sannoligen
att inom fem kommande år överstiga mängden av årligen
påborjade invalidpensioner)
Beslutsfattandet
• Den försäkrade/arbetstagare gör ansökan
• Den vårdande läkaren beskriver sjukdomen i
läkarutlåtandet
• Försäkringsläkare bedömer sjukdomens betydelse
gällande försäkring
• Försäkringsanstalt ger ersättningsbeslut
• Det är möjligt att söka ändring till beslut
• Besvärsinstanser (TELK- Besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden - Försäkringsdomstolen )
bedömer saken på nytt och ger beslut