Klass 1a

1 Tillgångar
Kontoklassens struktur
I kontoklass 1 redovisas organisationens samtliga tillgångar indelade i två huvudgrupper –
anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Anläggningstillgångar omfattar:
Immateriella anläggningstillgångar (kontogrupp 10)
 Materiella anläggningstillgångar: byggnader och mark, maskiner och inventarier (kontogrupp 11
respektive 12)
Finansiella anläggningstillgångar (kontogrupp 13)
Omsättningstillgångar omfattar:
Lager (kontogrupp 14)
Kundfordringar (kontogrupp 15)
Övriga kortfristiga fordringar (kontogrupp 16)
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (kontogrupp 17)
Kortfristiga placeringar (kontogrupp 18)
 Kassa och bank (kontogrupp 19)
Årsbokslut/årsredovisning
Enligt BFN R9 om rörelsegrenar bör en oberoende rörelsegren särredovisas bl a om rörelsegrenens
tillgångar utgör en väsentlig del av organisationens totala tillgångar. Som riktmärke har BFN angivit 10
%. Se ingressen till kontoklass 3.
Det samlade bokförda värdet av organisationens tillgångar kallas balansomslutning. Denna, definierad
som tillgångarnas nettovärde, dvs. balansomslutningen minskad med eventuellt redovisade passivposter
som har direkt samband med posten (dvs. inte ackumulerade överavskrivningar) har betydelse som
gränsvärde i olika sammanhang. Om antalet anställda uppgår till högst tio under de senaste två
räkenskapsåren och balansomslutningen för det senaste räkenskapsåret uppgår till högst 24 MSEK (s k
10/24 -företag) finns vissa lättnadsregler i ÅRL. Större organisationer måste lämna mer information i sin
årsredovisning. Om balansomslutningen överstiger 1 000 prisbasbelopp1) (2000 = 36 600 kr) är en
organisation skyldigt att ha auktoriserad revisor och till sin årsredovisning foga en finansieringsanalys.
Sådan skyldighet kan även grundas på andra kriterier.
Anläggningstillgångar
Årsbokslut/årsredovisning
ÅRL innehåller tvingande bestämmelser om uppdelning av anläggningstillgångar i immateriella,
materiella och finansiella poster.
Bidrag eller stöd som avser förvärv av anläggningstillgång ska enligt BFN reducera tillgångens
anskaffningsvärde, något som även minskar de årliga avskrivningsbeloppen. Bruttobeloppen ska anges i
not.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 4§ om avskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 6-8 § om uppskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 5 kap 3 § om upplysning om anskaffningsvärde, av-, ned- och uppskrivningar
BFL 6 kap 7 § om upplysningar om anskaffningsvärde, av-, ned- och uppskrivningar
BFNAR 2000:4 om redovisning av leasingavtal
BFN R5 om redovisning av statliga stöd
BFN R9 om redovisning av rörelsegrenar m m
BFN U 89:12 om anläggningsregister
BFN U 90:9 om utgifter för förkastade alternativ
RRs rek 6:99 om leasingavtal
RRs rek 12 om materiella anläggningstillgångar
RRs rek 13 om intresseföretag
RRs rek 14 om joint venture
RRs rek 15 om immateriella anläggningstillgångar
RRs rek 17 om nedskrivningar
RRs utkast om lånekostnader
Omsättningstillgångar
Årsbokslut/årsredovisning
Enligt ÅRL ska omsättningstillgångar delas upp i varulager, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar
samt kassa och bank. Dessa underrubriker måste alltid särredovisas i balansräkningen.
Bidrag eller stöd som avser förvärv av omsättningstillgång ska enligt BFN reducera tillgångens
anskaffningsvärde.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 9 § om värdering av omsättningstillgångar
BFNAR 2000:2 om redovisning av varulager
10 Immateriella anläggningstillgångar
I kontogruppen redovisas immateriella anläggningstillgångar och rättigheter som förvärvats eller - i vissa
fall - tagits fram internt av organisationen. Till denna grupp av anläggningstillgångar hör patent, hyresrätt,
programvaror, copyright, filmer, recept, franchiseavtal och goodwill.
När får en immateriell anläggningstillgång redovisas som en tillgång?
För att en immateriell tillgång ska få redovisas som anläggningstillgång krävs enligt RR15 att den ska vara
identifierbar, organisationen ska ha kontroll över den och det måste komma framtida ekonomiska fördelar
av investeringen som tillfaller organisationen. Dessutom måste det vara möjligt att kunna beräkna
anskaffningsvärdet på tillgången på ett tillförlitligt sätt.
 RR 15 p 8-22 om när en immateriell tillgång är balansgill
Beräkning av anskaffningsvärdet
Immateriella anläggningstillgångar bokförs vid förvärvstillfället i balansräkningen till anskaffningsvärde.
Anskaffningsvärdet för en inköpt tillgång utgörs främst av inköpspriset och andra direkta
inköpskostnader:
 RR 15 p 23-35 om anskaffningsvärde för inköpt tillgång
 RR 15 p 53-55 om anskaffningsvärde för internt upparbetad tillgång
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter får balanseras i den mån de är värdehöjande.
 RR 15 p 60-62 om tillkommande utgifter
Nedskrivningar
Nedskrivning ska göras om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet och denna värdenedgång
kan bedömas vara varaktig. Nedskrivningar ska som huvudregel omedelbart kostnadsföras i
resultaträkningen, se konteringsinstruktionerna till kontogrupp 77 Nedskrivningar och återföringar av
nedskrivningar.
Om en nedskrivning inte längre är motiverad ska den återföras.
 RR 15 p 82-87 om nedskrivningar
 RR 17 om nedskrivningar
Avskrivningar
En immateriell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp (anskaffningsvärdet minskat med beräknat
restvärde) ska periodiseras enligt en systematisk plan över tillgångens nyttjandeperiod (den ekonomiska
livslängden). Om inte annat kan visas gäller antagandet att en immateriell anläggningstillgångs
nyttjandeperiod som huvudregel uppgår till fem år (ÅRL) och kan inte överstiga 20 år (RR). Den
avskrivningsmetod som väljs ska återspegla hur tillgångens värde successivt förbrukas. Avskrivningarna
bokförs på konto 7810 Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar.
 RR 15 p 64-75 om avskrivning av immateriella anläggningstillgångar
Uppskrivningar
En immateriell anläggningstillgång får aldrig skrivas upp.
Bokföring i BAS
Efter anskaffningstidpunkten ska immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet
(10x0–10x8) med avdrag för ackumulerade avskrivningar (10x9). Årets avskrivningar debiteras konto
7810 Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. Avdrag ska göras för nedskrivningar. Konto
för ackumulerade nedskrivningar saknas i FRII-BAS 2002 men det kan vara lämpligt att lägga dessa på
nivå 10x8, både för att underlätta eventuella återföringar (reverseringar) av nedskrivningar och med
avseende på notupplysningen till anläggningstillgångar i såväl årsbokslutet som årsredovisningen (se
nedan).
Årsbokslut/ årsredovisning
I såväl årsbokslut som årsredovisning ska för varje slag av immateriell anläggningstillgång upplysning
lämnas om bl a tillämpad avskrivningsmetod och nyttjandeperioden/tillämpad procentsats för
avskrivning.
I not ska enligt ÅRL respektive BFL följande upplysningar lämnas per tillgångsslag:
Årsredovisning
 Ingående anskaffningsvärde
 Investeringar
 Anskaffningsvärde på avyttrade och utrangerade tillgångar
 Årets nedskrivning
 Återföring av nedskrivningar
 Ackumulerade nedskrivningar
 Årets avskrivning
 Ackumulerade avskrivningar på avyttrade/utrangerade tillgångar
 Ackumulerade avskrivningar
 Korrigeringar av tidigare års ned- och avskrivningar
 Omfördelningar mellan tillgångsslag
Årsbokslut
 Anskaffningsvärde
 Årets nedskrivning
 Ackumulerade nedskrivningar
 Årets avskrivning
 Ackumulerade avskrivningar
I såväl årsredovisning som årsbokslut ska enligt ÅRL motivering lämnas om nyttjandeperioden överstiger
fem år. Om nyttjandeperioden överstiger tjugo år ska i årsredovisningen enligt RR lämnas upplysning om
skälen till att RRs antagande om maximal nyttjandeperiod om tjugo år frångåtts samt de faktorer som hade
väsentlig betydelse vid bedömningen av perioden beskrivas. I RR 15 finns fler upplysningskrav.
 RR 15 p 93-101 om tilläggsupplysningar
Organisationer som bedriver verksamhet inom forskning och utveckling ska enligt ÅRL i
förvaltningsberättelsen lämna upplysning om denna verksamhet.
Inom organisationen upparbetad goodwill (ofta benämnd internt genererad goodwill) och liknande får inte
balanseras.
Skattemässig avskrivning av immateriella anläggningstillgångar följer samma regler som gäller för
maskiner och inventarier. Se vidare instruktionerna till kontogrupp 12.
Redovisning i resultaträkningen
Intäkter i form av licensintäkter och royalty redovisas som huvudregel i kontogrupp 39. Om de däremot
utgör organisationens huvudsakliga intäkter redovisas de i kontogrupperna 30-34.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 2 § om definition av immateriella tillgångar
ÅRL 4 kap 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 5 kap 3 § om upplysning om anskaffningsvärde, av- och nedskrivningar
BFNs rek R1 om redovisning av FoU-kostnader
BFNs rek R5 om redovisning av statliga stöd
BFN U 88:12 om redovisning av utgifter vid produktion av film
RRs rek 1:00 om koncernredovisning
RRs rek 15 om immateriella tillgångar
RRs rek 17 om nedskrivningar
RRs akutgrupps uttalande om redovisning av intellektuellt kapital
1010 Balanserade utgifter
Löpande bokföring
Kontot debiteras för utgifter för forskning och utveckling, egentillverkade dataprogram mm. som kan
balanseras som tillgång. För att kunna tas upp som tillgång måste utgifterna ha ett väsentligt värde för
organisationen i framtiden. Utgifter som balanseras kan vara dels externa och dels sådana som genererats
internt inom organisationen.
Företagsbildningskostnader får inte balanseras. Utgifter för utbildning är som huvudregel inte aktiverbara
eftersom organisationen inte har kontroll över hur länge de anställda (och organisationens ledning) stannar
i organisationen. Inte heller utgifter för att bygga upp kundrelationer och kundlojalitet är aktiverbara
eftersom organisationen inte har varken legala eller andra möjligheter att "värdesäkra" för framtiden
sådana utgifter eller att "kontrollera" kunderna.
 RR 15 p 55 om ej balansgilla utgifter
Årsbokslut/ årsredovisning
Under året balanserade utgifter ska i samband med upprättande av bokslut bli föremål för avskrivning
enligt plan, om avskrivning inte gjorts löpande under året. Om utgifterna kan anses successivt uppkomna
under året, kan första årets avskrivning göras med hälften av den årliga avskrivningen enligt plan.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton:
1011 Balanserade utgifter för forskning och utveckling
Kontot debiteras för redovisning av utgifter för forskning och utveckling. Sådana utgifter får - i vissa fall tas upp som tillgång. Avgörande är om utgifterna kan anses vara av väsentligt värde för organisationen
under kommande år. Utgifter som balanseras får inte överstiga summan av de merintäkter eller
kostnadsbesparingar som FoU-arbetet beräknas ge upphov till.
Om organisationen använder funktionsindelad resultaträkning enligt ÅRL, bör enligt FAR utgifterna
särredovisas som en egen funktion i organisationer med stor forsknings- och utvecklingsverksamhet. Se
även avsnittet ”Något om flerdimensionell registrering”.

BFN R1 om redovisning av FoU-kostnader
 FARs vägledning om årsredovisning i aktiebolag
1012 Balanserade utgifter för dataprogram
Kontot debiteras för redovisning av utvecklingsutgifter för programvara avsedd för vidareförsäljning till
användare eller för utveckling av skräddarsytt system för eget bruk. Utgifter för standardprogram, som i
praktiken utgör en nyttjanderätt, kan i vissa fall balanseras. Såväl förvärvade standardprogram som
anpassas till organisationen som utveckling av skräddarsydda program kan ha ett väsentligt värde för
organisationen i framtiden och utgifterna för dessa kan således balanseras. Utgifter för datorer och annan
hårdvara debiteras konto 1250 Datorer. Om utgiften kostnadsförs används konto 5420 Dataprogram.
Ackumulerade avskrivningar på balanserade utgifter redovisas som korrektivpost på konto
1019 Ackumulerade avskrivningar på balanserade utgifter
Årets avskrivning enligt plan debiteras konto 7811 Avskrivningar på balanserade utgifter.

BFN U 88:15 och 88:16 om redovisning av dataprogram
1060 Hyresrätter
Löpande bokföring
Kontot debiteras för förvärv av hyresrätter till lokaler med hyresrättens värde enligt köpekontraktet. Det
bör dock observeras att hyresrätter inte betraktas som rättighet av goodwillnatur utan som en begränsad
sakrätt till fast egendom för vilken betalats ett pris på grund av en bristsituation.
Ackumulerade avskrivningar på hyresrätt redovisas som korrektivpost på konto
1069 Ackumulerade avskrivningar på hyresrätter
Årets avskrivning enligt plan, som kan baseras på hyresavtalets löptid, debiteras konto 7816
Avskrivningar på hyresrätt.
11 Byggnader och mark
Byggnader och mark enligt denna kontogrupp utgör tillsammans med inventarier (kontogrupp 12) posten
Materiella anläggningstillgångar. För dessa gäller gemensamma bestämmelser enligt RRs rek 12 om
materiella anläggningstillgångar.
När får byggnader och mark redovisas som tillgång?
För att byggnader och mark ska få redovisas som tillgång i balansräkningen krävs enligt RR 12 att det
är sannolikt att den ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet av tillgångar kommer att komma
organisationen tillgodo. Samt att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
 RR 12 p 4 om när en materiell anläggningstillgång är balansgill
Beräkning av anskaffningsvärdet
Byggnader och mark bokförs vid förvärvstillfället i balansräkningen till anskaffningsvärde.
Anskaffningsvärdet för en inköpt tillgång utgörs främst av inköpspriset och andra direkta inköpskostnader.
Till anskaffningsvärdet för en byggnad kan man även räkna in exempelvis anslutningsavgifter för vatten,
avlopp och el i anskaffningsvärdet.
 RR 12 p 6-13 om en materiell tillgångs anskaffningsvärde
Donerade tillgångar
Tillgångar som donerats till organisationen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde och
redovisas som anläggningstillgång om syftet med innehavet är att behålla tillgången. Tillgångar som
organisationen avser att avyttra inom ett år kan redovisas i kontogrupp 14 Varulager.
 BFN U 95:3 om redovisning i avkastningsstiftelser
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter får balanseras i den mån de är värdehöjande. Övriga tillkommande utgifter
redovisas på konto 5170 Reparation och underhåll av fastighet i den period de uppkommer.
 RR 12 p 14-17 om tillkommande utgifter
Avskrivningar
En materiell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp (anskaffningsvärdet minskat med beräknat
restvärde) ska periodiseras enligt en systematisk plan över tillgångens nyttjandeperiod (den ekonomiska
livslängden). Den avskrivningsmetod som väljs ska återspegla hur tillgångens värde successivt förbrukas,
dvs linjärt, progressivt, degressivt eller produktionsberoende. Avskrivningarna bokförs på konto 7820
Avskrivningar på byggnader och markanläggningar.
 RR 12 p 19-29 om avskrivningar
Nedskrivningar
Nedskrivning ska göras om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet och denna värdenedgång
kan bedömas vara varaktig. Nedskrivningar ska som huvudregel omedelbart kostnadsföras i
resultaträkningen, se konteringsinstruktionerna till kontogrupp 77 Nedskrivningar och återföringar av
nedskrivningar.
 RR 12 p 30 om nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
 RR 17 om nedskrivningar
Bokföring i BAS
Efter anskaffningstidpunkten ska byggnader och mark redovisas till anskaffningsvärdet (11x0–11x8) med
avdrag för ackumulerade avskrivningar (11x9). Årets avskrivningar debiteras konto 7820 Avskrivningar
på byggnader och markanläggningar
Avdrag ska göras för nedskrivningar. Balanskonto för nedskrivningar saknas i FRII-BAS 2002 men det
kan vara lämpligt att lägga de ackumulerade nedskrivningarna på nivå 11x8, både för att underlätta
eventuella återföringar (reverseringar) av nedskrivningar men också notupplysningen till
anläggningstillgångar i såväl årsbokslutet som årsredovisningen (se nedan).
Redovisning i resultaträkningen
Avskrivningar enligt plan redovisas på konto 7820 Avskrivningar på byggnader och markanläggningar.
Resultat vid avyttring redovisas på konto 3970 Vinst vid avyttring av immateriella och materiella
anläggningstillgångar eller konto 7970 Förlust vid avyttring av immateriella och materiella
anläggningstillgångar. Förändring av överavskrivningar redovisas på konto 8852 Förändring av skillnad
mellan bokförd och planenlig avskrivning, byggnader och markanläggningar med konto 2152
Ackumulerade överavskrivningar på byggnader och markanläggningar som motkonto.
Årsbokslut/årsredovisning
I såväl årsbokslut som årsredovisning ska för varje slag av materiell anläggningstillgång upplysning
lämnas om bl a tillämpad avskrivningsmetod och nyttjandeperioden/tillämpad procentsats för avskrivning.
I not ska enligt ÅRL respektive BFL följande upplysningar lämnas per tillgångsslag:
Årsredovisning:
 Ingående anskaffningsvärde
 Investeringar
 Anskaffningsvärde på avyttrade och utrangerade tillgångar
 Årets nedskrivning
 Återföring av nedskrivningar
 Ackumulerade nedskrivningar
 Årets avskrivning
 Ackumulerade avskrivningar på avyttrade/utrangerade tillgångar
 Ackumulerade avskrivningar
 Korrigeringar av tidigare års ned-, och avskrivningar
 Omfördelningar mellan tillgångsslag
Se även RR 12 för ytterligare upplysningskrav
 RR 12 p 38-44 om tilläggsupplysningar
Årsbokslut:
 Anskaffningsvärde
 Årets nedskrivning
 Ackumulerade nedskrivningar
 Årets avskrivning
 Ackumulerade avskrivningar
Taxeringsvärdet ska enligt ÅRL framgå av not.
 RR 12 p 38 om upplysning om taxeringsvärdet
Inom linjen redovisas pantsatta materiella anläggningstillgångar tillsammans med andra inskränkningar i
äganderätten under rubriken Ställda säkerheter.
Oftast klassificeras alla leasingavtal som operationella. I leasegivarens årsredovisning ska de leasade
tillgångarna fördelas efter slag i balansräkningen. Hur detta görs och vilka upplysningskrav som finns
framgår av RR 6:99.
 RR 6:99 p 6-12 om klassificering av leasingavtal
 RR 6:99 p 24, 28, 40 och 49 om upplysningar om leasingavtal
 RR 6:99 p 60-61 om redovisning i den juridiska personen
Övrigt
Särredovisning av investeringar
Organisationer som vill få en samlad bild av sina investeringar och försäljningar från kontoplanen kan
antingen utnyttja underkonton för investeringar, försäljningar och utrangeringar eller utnyttja klass 0. Se
vidare avsnittet ”Något om användning av klass 0”.
Denna metod kan användas för samtliga konton inom kontoklasserna 11 och 12. Därigenom underlättas
framtagandet av såväl finansieringsanalys som uppgiftslämnandet till SCB avseende finansstatistik och
investeringsenkäter. SCB efterfrågar investeringarna uppdelade på maskiner och inventarier, byggnader,
mark och övrig fast egendom samt pågående nyanläggningar.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde
ÅRL 5 kap 3 § om upplysning om anskaffningsvärde, av-, ned- och uppskrivningar
ÅRL 5 kap 4 § om upplysning om taxeringsvärde
ÅRL 5 kap 11 § om upplysning om ställda säkerheter
BFL 6 kap 7 § om upplysning om anskaffningsvärde, av-, ned- och uppskrivningar
BFNs rek R5 om redovisningar av statliga stöd
BFN U 89:14 om redovisning av avskrivningar efter brand
RRs rek 6:99 om leasingavtal
RRs rek 12 om materiella anläggningstillgångar
RRs rek 17 om nedskrivningar
RRs utkast om lånekostnader
RRs akutgrupps uttalande om klassificering av ett leasingavtal
1110 Byggnader
Byggnader och mark redovisas normalt under en gemensam rubrik. Byggnader och mark ska dock
redovisas i separata delposter, om de var för sig uppgår till väsentliga belopp. Skäl kan också finnas för en
uppdelning av byggnader av olika karaktär, t ex bostads-, kontors- och industribyggnader.
Fastighetsbegreppet indelas i redovisningen i byggnader, inventarier och mark. Denna kontogrupp indelas
i huvudsak i två huvudgrupper: (1) byggnader och (2) mark. Den sistnämnda gruppen omfattar mark och
markanläggningar. Byggnadsinventarier redovisas i kontogrupp 12 Inventarier. Observera således att det
civilrättsliga begreppet byggnadstillbehör skiljer sig från redovisningsbegreppet byggnadsinventarier.
Löpande bokföring
Kontot debiteras för anskaffningsvärdet för byggnader. Detta värde utgörs i princip av anskaffningsvärdet
för den egentliga byggnadsstommen och de anordningar som behövs för byggnadens allmänna funktion,
sedan de delar som behandlas som byggnadsinventarier brutits ut (jämför konto 1222
Byggnadsinventarier). Vid ny-, till- eller ombyggnad inräknas i anskaffningsvärdet bl a utgifter för
byggnadsstomme, pålning, schaktning för grund, ledningar för byggnadens allmänna funktion,
personhissar och arkitektarvode.
I de fall byggnad och mark förvärvats samtidigt fördelas anskaffningsvärdet genom proportionering av
köpeskillingen efter de taxeringsvärden som gällde vid förvärvet. Observera att en av köpare och säljare i
köpekontrakt eller på annat sätt överenskommen fördelning av köpeskillingen på mark och byggnad i
princip inte gäller för en uppdelning.
Skatter och avgifter
Privatbostäder beskattas alltid i inkomstslaget kapital. Om en fastighet används både som privatbostad och
i näringsverksamhet ska fastigheten i sin helhet redovisas antingen i inkomstslaget kapital eller i
inkomstslaget näringsverksamhet. Vid bedömningen utgår man från hur fastigheten används till
övervägande del (= mer än 50 %).
Fastigheter ägda av organisationer betraktas dock alltid skattemässigt som näringsfastighet.
Näringsfastigheter
Då en näringsfastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, eller bodelning inträder förvärvaren i den
tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag m m.
Vid ny-, till- och ombyggnad, som medför en höjning av fastighetsvärdet, är det ofta lämpligt att inte
direkt debitera byggnadskontot utan i stället använda konto 1180 Pågående nyanläggningar och förskott
för byggnader och mark.
För att skilja mellan byggnader på egen och annans mark kan kontot indelas i följande underkonton.
1111 Byggnader på egen mark
1112 Byggnader på ofri grund
Avskrivningsreglerna finns i IL.
Ackumulerade avskrivningar för byggnader redovisas som korrektivpost på konto
1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader
Årets avskrivning debiteras konto 7821 Avskrivningar på byggnader.

BFN U 94:3 om redovisning av skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
 IL 19 kap. 4-7 §§ om avskrivning på byggnader

RSV 313 om försäljning av näringsfastighet
1130 Mark
Löpande bokföring
Kontot debiteras för näringsfastighetens markvärde, dvs oftast anskaffningsvärdet för mark.
Då byggnaden förvärvats genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt tillsammans med den mark, på
vilken byggnaden är uppförd, ska markvärdet beräknas utgöra så stor del av vederlaget för hela fastigheten
som det vid förvärvet gällande taxerade markvärdet utgör av taxeringsvärdet i dess helhet. Om det enligt
denna s k proportioneringsregel framräknade markvärdet avsevärt över- eller understiger ett skäligt värde
på marken, kan köparen yrka jämkning av detta värde. Observera att en av köpare och säljare i
köpekontrakt eller på annat sätt överenskommen fördelning av köpeskillingen på mark och byggnad i
princip inte gäller för en uppdelning.
Markvärdet är inte föremål för avskrivning, utan en eventuell värdenedgång hanteras genom nedskrivning,
som debiteras konto 7720 Nedskrivningar av byggnader och mark.
1140 Tomter och obebyggda markområden
Löpande bokföring
Kontot debiteras för anskaffningsvärdet för tomter och markområden avsedda för bebyggelse dock inte
byggrätter. Dessa klassificeras som en immateriell rättighet och kan därigenom inte skrivas upp enligt
ÅRL.
Redovisning i resultaträkningen
Tomter och markområden är inte föremål för avskrivning, utan en värdenedgång hanteras genom
nedskrivning, som debiteras konto 7720 Nedskrivningar av byggnader och mark.
1150 Markanläggningar
Löpande bokföring
Med markanläggningar menas av organisationen på marken uppförda anordningar av permanent natur
samt vissa slag av markarbeten.
Som markanläggning räknas enligt IL:
Markarbeten genom vilka marken görs plan eller fast, såsom röjning av träd, buskar och annat,
schaktning av jord och bergmassor, uppförande av stödmurar samt torrläggning av marken.
Rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten.
Olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner,
parkeringsplatser, planteringar, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar
för personal.
Brunnar, källare och tunnlar e d, om de inte vid fastighetstaxeringen är att hänföra till byggnad.
Utgifter för tillfälliga anläggningar avsedda att användas endast ett fåtal år får omedelbart
omkostnadsföras (t ex på konto 5190 Övriga fastighetskostnader). En anläggning som är avsedd att
användas under en tid av endast tre år anses som tillfällig. Gränsdragningen mellan tillfälliga och
permanenta markanläggningar är dock inte helt klar.
Observera att råmark och inköpt mark med vid förvärvstillfället tillhörande markanläggningar redovisas
på konto 1140 Tomter och obebyggda markområden.
Ackumulerade avskrivningar på markanläggningar redovisas som korrektivpost på konto
1159 Ackumulerade avskrivningar på markanläggningar
Årets avskrivning debiteras konto 7824 Avskrivningar på markanläggningar.
Skatter och avgifter
Avskrivningsunderlaget för markanläggningar, anskaffade fr o m 1 juli 1990, utgörs av den faktiska
anskaffningskostnaden. Skattemässigt medges avdrag för avskrivning med fem procent per år. För
täckdiken och skogsvägar beräknas avdraget enligt avskrivningsplan till 10% av anskaffningsvärdet.
 IL 20 kap 2 § om definition av markanläggning
 IL 20 kap 4-7 §§ om värdeminskningsavdrag

RSV 331 om skatteupplysningar vid näringsverksamhet
1180 Pågående nyanläggningar och förskott för byggnader och mark
Löpande bokföring
Så länge organisationen har pågående ny-, till- och ombyggnader kan det vara lämpligt att dessa
särredovisas, både för att underlätta kostnadsuppföljning och därför att posten inte blir föremål för
avskrivning förrän tillgången tas i bruk.
1181 Pågående nybyggnad
På kontot redovisas sådana utgifter som avser pågående byggnadsarbeten vid uppförande av en ny
byggnad. Då organisationen själv uppfört eller låtit uppföra en byggnad, utgörs den skattemässiga och
oftast det redovisningsmässiga anskaffningsvärdet av utgifterna för uppförandet. Se även ingressen till
denna kontogrupp. När byggnadsarbetena färdigställts fördelas utgifterna på byggnad,
byggnadsinventarier och markanläggningar varefter avskrivning påbörjas.

BFNs rek 5 om redovisning av statliga stöd

BFN U 89:7 om redovisning av lokaliseringsbidrag
1182 Pågående tillbyggnad
Kontot debiteras för redovisning av sådana utgifter som avser pågående tillbyggnad av en byggnad som
medför en höjning av byggnadsvärdet. När tillbyggnadsarbetena avslutats ska utgifterna fördelas och
avskrivning påbörjas (se även instruktionerna till konto 1181).
1183 Pågående ombyggnad
Kontot debiteras för redovisning av sådana utgifter som avser pågående ombyggnad av en byggnad och
som medför en höjning av byggnadsvärdet. När ombyggnaden avslutats, ska utgifterna fördelas och
avskrivning påbörjas (se även instruktionerna till konto 1181).
Årsbokslut/årsredovisning
1188 Förskott för byggnader och mark
Kontot debiteras för redovisning av förskott som avser byggnader och mark. Posten är inte föremål för
avskrivning så länge tillgången inte tagits i bruk av organisationen.
Årsbokslut/årsredovisning
Kontot särredovisas i årsredovisningen.
1190 Övriga byggnader och mark
Löpande bokföring
Kontot debiteras för övriga byggnader och mark för vilka några särskilda konton inte lagts upp inom
kontogruppen.
Ackumulerade avskrivningar på övriga byggnader och mark redovisas som en korrektivpost på konto.
1199 Ackumulerade avskrivningar på övriga byggnader
Årets avskrivning debiteras konto 7829 Avskrivningar på övriga byggnader.
12 Inventarier
Inventarier enligt denna kontogrupp utgör tillsammans med kontogrupp 11 Byggnader och mark posten
Materiella anläggningstillgångar. För dessa gäller gemensamma bestämmelser enligt RRs rek 12 om
materiella anläggningstillgångar.
Av förenklingsskäl balanseras inventarier ofta endast när tillgångens beräknade nyttjandetid överstiger tre
år och när anskaffningsvärdet inte är obetydligt. Vad som kan räknas som obetydligt måste bedömas
individuellt för varje organisation. Inventarier som inte balanseras redovisas lämpligen i kontogrupp 54
Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial.
SCB: s definition av investeringar i anläggningstillgångar inkluderar alla investeringar med en beräknad
nyttjandetid som överstiger ett år varför man vid rapportering till SCB även måste ta hänsyn till vad som
redovisas bl a i kontogrupp 54.
När får inventarier redovisas som tillgång?
För att inventarier ska få redovisas som tillgång i balansräkningen krävs enligt RR 12 att det är sannolikt
att den ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet av en tillgång kommer att komma
organisationen tillgodo samt att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
 RR 12 p 4 om när en materiell anläggningstillgång är balansgill
Beräkning av anskaffningsvärdet
Inventarier bokförs vid förvärvstillfället i balansräkningen till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för
en inköpt tillgång utgörs främst av inköpspriset och andra direkta inköpskostnader.
 RR 12 p 6-13 om en materiell tillgångs anskaffningsvärde
Donerade tillgångar
Tillgångar som donerats till organisationen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde och
redovisas som anläggningstillgång om syftet med innehavet är att behålla tillgången. Tillgångar som
organisationen avser att avyttra inom ett år kan redovisas i kontogrupp 14 Varulager.
 BFN U 95:3 om redovisning i avkastningsstiftelser
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter får balanseras i den mån de är värdehöjande. Övriga tillkommande utgifter
redovisas under gruppkonto 55 Reparation och underhåll eller i kontogrupp 56 Kostnader för
transportmedel.
 RR 12 p 14-17 om tillkommande utgifter
Nedskrivningar
Nedskrivning ska göras om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet och denna värdenedgång
kan bedömas vara varaktig.
Nedskrivningar ska som huvudregel omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Om en nedskrivning
inte längre är motiverad ska den återföras. Genom återföringen får inte det bokförda värdet överstiga vad
organisationen skulle ha redovisat (efter avskrivningar) om ingen nedskrivning hade gjorts.
 RR 12 p 30 om nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
 RR 17 om nedskrivningar
Avskrivningar
 En materiell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp (anskaffningsvärdet minskat med
beräknat restvärde) ska periodiseras enligt en systematisk plan över tillgångens nyttjandeperiod (den
ekonomiska livslängden). Den avskrivningsmetod som väljs ska återspegla hur tillgångens värde
successivt förbrukas, dvs linjärt, progressivt, degressivt eller produktionsberoende. Avskrivningarna
debiteras konto 7830 Avskrivningar på inventarier
Bokföring i BAS
Efter anskaffningstidpunkten ska materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet (12x0–
12x8) med avdrag för ackumulerade avskrivningar (12x9). Årets avskrivningar debiteras konto 7830
Avskrivningar på inventarier.
Avdrag ska göras för nedskrivningar. Balanskonto för nedskrivningar saknas i FRII-BAS 2002 men det
kan vara lämpligt att lägga de ackumulerade nedskrivningarna på nivå 12x8, både för att underlätta
eventuella återföringar (reverseringar) av nedskrivningar men också notupplysningen till
anläggningstillgångar i såväl årsbokslutet som årsredovisningen (se nedan).
Redovisning i resultaträkningen
Avskrivningar enligt plan debiteras konto 7830 Avskrivningar på inventarier. Resultat vid avyttring
krediteras konto 3970 Vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar eller
debiteras konto 7970 Förlust vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Förändring av överavskrivningar redovisas på konto 8853 Förändring av skillnad mellan bokförd och
planenlig avskrivning, maskiner och inventarier med konto 2153 Ackumulerade överavskrivningar på
inventarier som motkonto.
Det finns två sätt att redovisa avskrivningar på:
Planenlig avskrivning (redovisning med plan) för företagsekonomiskt erforderliga avskrivningar
I organisationer som skiljer mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar, ska
den planenliga avskrivningen bokföras på konto 7832 Avskrivningar på inventarier och verktyg.
Ackumulerade avskrivningar ökas med den planenliga avskrivningen. Nettot av saldona på tillgångskontot
och avskrivningskontot för respektive tillgång visar redovisat värde. Förändringen av detta ska
särredovisas i årsredovisningen, se ingressen till denna kontoklass. Över- respektive underavskrivningar
redovisas som bokslutsdisposition på konto 8853 Förändring av skillnad mellan bokförd och planenlig
avskrivning, inventarier. Ackumulerade överavskrivningar redovisas på konto 2153 Ackumulerade
överavskrivningar på inventarier.
Vid försäljning respektive utrangering av tillgångar matchas försäljningsbeloppet och planenligt restvärde
genom redovisning på 3970 Vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar eller
konto 7970 Förlust vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessutom debiteras
konto 2153 Ackumulerade överavskrivningar på inventarier, med konto 8853 Förändring av skillnad
mellan bokförd och planenlig avskrivning, inventarier som motkonto för kvarstående överavskrivningar.
 IL 18 kap 13-22 §§ om skattemässigt avdrag för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier

RSV 331 om skatteupplysningar näringsverksamhet
Skattemässig avskrivning för företagsekonomiskt erforderliga avskrivningar (bokföringsmässig
avskrivning)
Skattemässig avskrivning (räkenskapsenlig metod) krediteras avskrivningskontot, t ex konto 1229, och
debiteras konto 7832 Avskrivningar på inventarier och verktyg, dvs. någon uppdelning görs inte mellan
avskrivning enligt plan och överavskrivningar.
Vid försäljning respektive utrangering av tillgångar matchas försäljningsbeloppet mot de bokförda
värdena genom redovisning på konto 3970 Vinst vid avyttring av immateriella och materiella
anläggningstillgångar eller konto 7970 Förlust vid avyttring av immateriella och materiella
anläggningstillgångar. I årsredovisningen enligt ÅRL ska dock överavskrivningar specificeras eftersom de
inte ingår i lagens definition av redovisat värde.
Årsbokslut/årsredovisning
Hela kontogrupp 12 redovisas i balansräkningen som Inventarier. I såväl årsbokslut som årsredovisning
ska för varje slag av materiell anläggningstillgång upplysning lämnas om bl a tillämpad
avskrivningsmetod och nyttjandeperioden/tillämpad procentsats för avskrivning.
I not ska enligt ÅRL respektive BFL följande upplysningar lämnas per tillgångsslag:
Årsredovisning:
 Ingående anskaffningsvärde
 Investeringar
 Anskaffningsvärde på avyttrade och utrangerade tillgångar
 Årets nedskrivning
 Återföring av nedskrivningar
 Ackumulerade nedskrivningar
 Årets avskrivning
 Ackumulerade avskrivningar på avyttrade/utrangerade tillgångar
 Ackumulerade avskrivningar
 Korrigeringar av tidigare års ned- och avskrivningar
 Omfördelningar mellan tillgångsslag
Se även RR 12 för ytterligare upplysningar
 RR 12 p 38-44 om tilläggsupplysningar
Årsbokslut:
 Anskaffningsvärde
 Årets nedskrivning
 Ackumulerade nedskrivningar
 Årets avskrivning
 Ackumulerade avskrivningar
Taxeringsvärdet ska enligt ÅRL framgå av not.
Inom linjen redovisas pantsatta materiella anläggningstillgångar tillsammans med andra inskränkningar i
äganderätten under rubriken Ställda säkerheter.
Oftast klassificeras alla leasingavtal som operationella. I leasegivarens årsredovisning ska de leasade
tillgångarna fördelas efter slag i balansräkningen. Hur detta görs och vilka upplysningskrav som finns
framgår av RR 6:99.
 RR 6:99 p 6-12 om klassificering av leasingavtal
 RR 6:99 p 24, 28, 40 och 49 om upplysningar om leasingavtal
 RR 6:99 p 60-61 om redovisning i den juridiska personen
Övrigt
Särredovisning av investeringar
Organisationer som vill få en samlad bild av sina investeringar och försäljningar från kontoplanen kan
antingen utnyttja underkonton för investeringar, försäljningar och utrangeringar eller utnyttja klass 0. Se
vidare avsnittet ” Användning av klass 0”.
Denna metod kan användas för samtliga konton inom kontoklasserna 11 och 12. Därigenom underlättas
framtagandet av såväl finansieringsanalys som uppgiftslämnandet till SCB avseende finansstatistik och
investeringsenkäter. SCB efterfrågar investeringarna uppdelade på maskiner och inventarier, byggnader,
mark och övrig fast egendom samt pågående nyanläggningar.
Observera att SCB:s statistikinsamling avseende investeringar omfattar maskiner och inventarier med en
ekonomisk livslängd överstigande ett år.
För att upprätthålla en god intern kontroll och uppfylla lagens krav i fråga om redovisning av
anläggningstillgångar fordras i praktiken sidoordnad redovisning i någon form av anläggningsregister.
BFN har därför gett ut ett uttalande om anläggningsregister. Enligt BFN bör registret innehålla uppgifter
som gör det möjligt att identifiera tillgången, uppgift om tidpunkt för anskaffningen och
anskaffningsvärdet samt uppgift om av- och nedskrivningar. Tilläggsupplysningen om förändringarna av
anläggningstillgångar som ska finnas i såväl årsbokslutet som årsredovisningen kräver att även andra
uppgifter om tillgången bör framgå av anläggningsregistret (se ovan). Se även avsnittet ”Flerdimensionell
registrering”.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 12 § om värdering till bestämd mängd och fast värde
ÅRL 5 kap 3 § om upplysning om anskaffningsvärde, av-, ned- och uppskrivningar
ÅRL 5 kap 5 § om upplysning om uppskrivningsfond
ÅRL 5 kap 11 § om upplysning om ställda säkerheter
BFL 6 kap 7 § om upplysning om anskaffningsvärde, av-, ned- och uppskrivningar
BFN R5 om redovisning av statliga stöd
BFN U 87:6 och U 87:7 om periodisering av leasingavgifter
BFN U 89:7 om redovisning av lokaliseringsbidrag
BFN U 89:12 om anläggningsregister
BFN U 89:14 om redovisning av avskrivningar efter brand
BFN U 90:13 om redovisning av maskinanläggningar och reservdelar
BFN U 92:4 om redovisning av förbättringsutgifter på annans fastighet
RRs rek 6:99 om leasingavtal
RRs rek 12 om redovisning av materiella anläggningstillgångar
RRs rek 17 om nedskrivningar
RRs uttalande om klassificering av leasingavtal
1220 Inventarier och verktyg
Löpande bokföring
Kontot debiteras för anskaffningsvärdet för inventarier och verktyg som är avsedda att användas på
hjälpavdelningar och inom administrationen. Med inventarier avses annan utrustning än maskiner, som
inte är fasta och som är nödvändiga för att driva verksamheten. Som inventarier räknas även fordon såsom
släpvagnar, dragkärror, cyklar. Med verktyg menas reservdelar och maskintillbehör för reparation och
underhåll. Verktyg av omkostnadskaraktär debiteras konto 5520 Reparation och underhåll av inventarier,
verktyg och datorer m m. Kontot debiteras även för byggnadsinventarier i byggnad för affärsändamål t ex
butiksinredning.
Vissa installationer för exempelvis datakommunikation redovisas på konto 1230 Installationer. Datorer
redovisas på konto 1250 Datorer
Om inventarier behöver specificeras på olika typer av inventarier (t ex verkstadsinventarier,
kontorsinventarier, butiksinventarier) kan konto 1220 underindelas.
Ackumulerade avskrivningar på inventarier och verktyg redovisas som korrektivpost på konto
1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier och verktyg
Årets avskrivning debiteras konto 7832 Avskrivningar på inventarier och verktyg. Överavskrivningar
krediteras konto 2153 Ackumulerade överavskrivningar på maskiner och inventarier, med konto 8853
Förändring av skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning, maskiner och inventarier som
motkonto.
1230 Installationer
Löpande bokföring
Kontot debiteras för anskaffningsvärdet för installationer som gjorts i organisationens lokaler och som har
ett värde för organisationen, t ex andra ledningar än sådana som behövs för byggnadens allmänna
funktion, såsom kommunikationsinstallationer. Installationer kan bestå av utgifter för både material och
arbeten.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1231 Installationer på egen fastighet
Kontot debiteras för anskaffningsvärdet för installationer som gjorts på egen fastighet.
1232 Installationer på annans fastighet
Kontot debiteras för anskaffningsvärdet för installationer som gjorts på annans fastighet.
1233 Förbättringsutgifter på annans fastighet
Kontot debiteras för redovisning av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på annans fastighet, då
fastighetsägaren – och inte nyttjanderättshavaren – omedelbart blir ägare till det som utförts/anskaffats.
Eftersom äganderätt till byggnaden saknas, kan inte dessa utgifter redovisas i kontogrupp 11.
Enligt BFN bestäms avskrivningstiden med hänsyn till investeringens livslängd och då som huvudregel
över den återstående hyrestiden enligt hyresavtal.

BFN U 92:4 om förbättringsutgifter på annans fastighet
 IL 19 kap 26–29 §§ om nyttjanderättshavarens förbättringar
1239 Ackumulerade avskrivningar på installationer
Kontot krediteras för ackumulerade avskrivningar på installationer. Årets avskrivning debiteras konto
7833 Avskrivningar på installationer.
1240 Bilar och andra transportmedel
Löpande bokföring
Kontot debiteras för anskaffningsvärdet för motordrivna fordon. Andra fordon redovisas på konto 1220
Inventarier och verktyg.
I anskaffningsvärdet ingår eventuell accis men inte avbetalningstillägg, som bokförs som räntekostnad.
För personbilar ingår i de flesta fall även momsen i anskaffningsvärdet.
Om bilar med olika användningsområden förekommer i organisationen, kan kontot underindelas i
lastbilar, personbilar, servicebilar etc.
Se även instruktioner till kontogrupp 56 Kostnader för transportmedel.
Vid behov kan kontot delas in i följande underkonton
1241 Personbilar
1249 Ackumulerade avskrivningar på bilar och andra transportmedel
Årets avskrivning debiteras konto 7834 Avskrivningar på bilar och andra transportmedel.
1250 Datorer
Löpande bokföring
Kontot debiteras med organisationens utgifter för inköp av s k hårdvara. Förutom datorer inkluderas här
skärm, printer, server, minnen, hårddiskar, CD-brännare, band back-up m m. Utgifter för programvara
debiteras konto 1012 Balanserade utgifter för dataprogram.
Hyra/leasing av datorer redovisas på konto 5250 Hyra av datorer. Kostnader för standardprogram som
innehas med nyttjanderätt debiteras konto 5420 Dataprogram. Om sådan programvara tas upp som
tillgång, kan detta konto användas.
Ackumulerade avskrivningar på datorer redovisas som korrektivpost på konto
1259 Ackumulerade avskrivningar på datorer
Årets avskrivning debiteras konto 7835 Avskrivningar på datorer.
13 Finansiella anläggningstillgångar
I kontogruppen redovisas följande grupper av tillgångar:
värdepapper som anskaffats som en långfristig placering
långfristiga fordringar.
Exempel på andra poster som tillhör finansiella anläggningstillgångar är bostadslånepost m m enligt Lag
(1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m m. Spärrkonton redovisas som
särskilda bankkonton i kontogrupp 19.
Anskaffningsvärde
I anskaffningsvärdet för aktier och andelar inräknas köpeskilling och direkta kostnader för förvärvet, t ex
omsättningsskatt, courtage, kostnader för utredningar och externa arvoden som har direkt samband med
aktieköpet.
Lånefordringar med räntevillkor som avviker från marknadsränta ska som huvudregel redovisas till sitt
nuvärde.
Donerade tillgångar
Tillgångar som donerats till organisationen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde och
redovisas som anläggningstillgång om syftet med innehavet är att behålla tillgången. Aktier och andelar
som organisationen avser att avyttra inom ett år redovisas i kontogrupp 18 Kortfristiga placeringar.
 BFN U 95:3 om redovisning i avkastningsstiftelser
Nedskrivningar
Nedskrivning måste göras om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet och denna värdenedgång
kan bedömas vara varaktig. En bedömning av om det finns någon indikation om att tillgången minskat i
värde ska göras vid varje bokslutstillfälle.
Nedskrivningar ska som huvudregel omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. Om en nedskrivning
inte längre är motiverad ska den återföras.
Enligt ÅRL får finansiella anläggningstillgångar skrivas ned även om värdenedgången inte kan anses som
varaktig, dvs en värdering enligt lägsta värdets princip är tillåten för finansiella anläggningstillgångar. Om
en organisation utnyttjar denna möjlighet måste notupplysningen om ackumulerade nedskrivningar
innehålla en upplysning om hur stor del av dessa nedskrivningar som gjorts frivilligt. Nedskrivning av
värdepapper och långfristiga fordringar görs med användning av kontona 1359 Värdereglering av aktier,
andelar och värdepapper, 1369 Värdereglering av finansiella instrument och 1389 Värdereglering av andra
långfristiga fordringar.
 RRs rek 17 om nedskrivningar
Bokföring i BAS
Efter anskaffningstidpunkten ska finansiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet (13x013x8).
Avdrag ska göras för nedskrivningar. Balanskonto för nedskrivningar saknas i FRII-BAS 2002 men det
kan vara lämpligt att lägga de ackumulerade nedskrivningarna på nivå 13x8, både för att underlätta
eventuella återföringar (reverseringar) av nedskrivningar med också notupplysningen till
anläggningstillgångar i såväl årsbokslutet som årsredovisningen (se nedan).
Nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisas i kontoklass 8. Kontona är parallellkopplade
till kontostrukturen i denna kontogrupp. Resultat från olika finansiella anläggningstillgångar redovisas i
kontogrupperna 80, 81 och 82.
Årsbokslut/årsredovisning
Monetära tillgångar i utländsk valuta ska som huvudregel på balansdagen räknas om till balansdagens
kurs. Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. För
tilläggsupplysningar se avsnittet “Valutakursdifferenser”.
 RR 8 p 7 om omräkning av monetära tillgångar och skulder
 RR 8 p 10 om redovisning av kursdifferenser
I not ska enligt ÅRL respektive BFL följande upplysningar lämnas per tillgångsslag:
Årsredovisning:
 Ingående anskaffningsvärde
 Investeringar
 Anskaffningsvärde på avyttrade och utrangerade tillgångar
 Årets nedskrivning
 Återföring av nedskrivningar
 Ackumulerade nedskrivningar
 Korrigeringar av tidigare års nedskrivningar
 Omfördelningar mellan tillgångsslag
Årsbokslut:
 Anskaffningsvärde
 Årets nedskrivning
 Ackumulerade nedskrivningar
 Årets avskrivning
 Ackumulerade avskrivningar
Inom linjen redovisas pantsatta finansiella anläggningstillgångar tillsammans med andra inskränkningar i
äganderätten under rubriken Ställda säkerheter.
Upplysningar ska i årsredovisningen lämnas om varje direktägt dotterföretag, dotterdotterföretag och om
andra företag där innehavet överstiger 20 %. I årsredovisningen ska upplysning för dessa företag lämnas
om:
namn
organisationsnummer
säte
eget kapital
resultat för det senaste räkenskapsåret
kapitalandel
antal aktier/andel och redovisat värde
Enligt BFN bör upplysning lämnas om andelar som är registrerade eller noterade på en svensk eller
utländsk börs för att belysa innehavets värde. De upplysningar som efterfrågas är redovisat värde samt på
balansdagen gällande börsvärde eller liknande. Dessa värden behöver inte anges post för post utan kan
anges för anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar.
Enligt RR finns tillkommande upplysningskrav för innehav i intresseföretag och joint venture.
 RR 13 p 26-31 om upplysningar om intresseföretag
 RR 14 p 46-58 om upplysningar om joint venture
Koncernredovisning
Moderföretag ska som huvudregel upprätta koncernredovisning. Från denna huvudregel finns två
undantag:
 Moderföretag som i sig är moderföretag i en mellankoncern och vars moderföretag finns inom EES
och dessutom upprättar egen koncernredovisning, behöver inte upprätta koncernredovisning.
Företagets årsredovisning tillsammans med koncernredovisningen för det egna moderföretaget
skickas in till PRV. Om företaget väljer att inte upprätta en koncernredovisning ska detta upplysas
om i not tillsammans med namn, organisationsnummer och säte för det moderföretag som upprättar
en koncernredovisning.
 Moderföretag där antalet anställda i koncernföretagen under de senaste två räkenskapsåren uppgått
till högst 10 och där koncernföretagets nettotillgångar under det senaste räkenskapsåret uppgått till
högst 24 mkr är helt undantagna från att upprätta koncernredovisning.
För båda dessa undantag gäller att varken moderföretag eller någon av dotterföretagen får vara noterat på
en börs inom EES.
Som huvudregel ska samtliga dotterföretag omfattas av koncernredovisningen. Ett dotterföretag behöver
dock inte omfattas av en koncernredovisning om
 det är av ringa betydelse (om flera dotterföretag undantas ska de tillsammans vara av ringa
betydelse)
 det finns betydande och varaktiga hinder som gör att moderföretag möjligheter att utöva sitt
inflytande över dotterföretaget begränsas.
 det inte går att få den nödvändiga information som behövs för att kunna upprätta
koncernredovisningen inom rimlig tid och utan att åsamkas en oskälig kostnad.
 andelarna endast ska innehas tillfälligt, exempelvis vid köp av en koncern där vissa företag inte
”passar in” och därför så snart som möjligt ska avyttras. I normalfallet menas med tillfälligt att det
avyttras inom ett år från förvärvstidpunkten.
Den moderföretag som väljer att inte inkludera något eller några av dotterföretagen ska detta upplysas om
i not tillsammans med skälen till att dotterföretagen inte inkluderats. Ett sådant dotterföretag redovisas i
koncernbalansräkningen enligt anskaffningsvärdemetoden.
Redovisning i resultaträkningen
Avkastning på innehav som redovisas i kontogrupp 13 redovisas i kontogrupperna 80 Resultat från
andelar i koncernföretag, 81 Resultat från andelar i intresseföretag och 82 Resultat från övriga
värdepapper och långfristiga fordringar.
Lagar och normer
ÅRL 1 kap 4 § om koncerndefinition
ÅRL 1 kap 5 § om intresseföretagsdefinition
ÅRL 1 kap 6 § om innehav via mellanman
ÅRL 4 kap 1 § om definition av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar
ÅRL 4 kap 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta
ÅRL 5 kap 3 § om upplysning om anskaffningsvärde, av-, ned- och uppskrivningar
ÅRL 5 kap 5 § om upplysning om uppskrivningsfond
ÅRL 5 kap 8-9 §§ om upplysningar om dotterföretag och vissa andra företag
ÅRL 5 kap 12 § om lån till ledande befattningshavare
ÅRL 7 kap 1-3 § om moderföretags skyldighet att upprätta koncernredovisning
ÅRL 7 kap 5 § om dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisning
ÅRL 7 kap 16-17§§ om upplysning om dotterföretag i koncernredovisningen
BFNs rek R5 om redovisning av statliga stöd
BFN U 92:3 om redovisning av nollkupongsobligationer
BFN U 99:1 om tilläggsupplysningar om andelsinnehav
RRs rek 1:96 om koncernredovisning p. 5-6
RRs rek 3 om redovisning av fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och dold
räntekompensation
RRs rek 8 om redovisning av effekter av ändrade valutakurser
RRs rek 13 om intresseföretag
RRs rek 14 om joint venture
RRs akutgrupps uttalande om redovisning av reala nollkupongsobligationer
RRs akutgrupps uttalande om koncernbidrag och aktieägartillskott
FARs rek 8 om aktieföretags redovisning av kreditgivning till och andra engagemang för företaget
närstående personer
FARs rek 12 om redovisning av aktier och andelar
1310 Aktier och andelar i koncernföretag*
Löpande bokföring
Kontot debiteras för aktier och andra andelar i koncernföretag. Ett koncernförhållande uppstår i princip
enligt ÅRL, ABL, SL och FL när det ägande företaget genom förvärv har ett bestämmande inflytande över
det ägda företaget.
På kontot redovisas även lämnade aktieägartillskott enligt ett uttalande från Redovisningsrådets
akutgrupp. Lämnade aktieägartillskott ses därmed som en ökning av investeringen i dotterföretagen.
Redovisning i resultaträkningen
Utdelningar på aktier och andelar redovisas på konto 8010 Utdelning på aktier och andelar i
koncernföretag. Resultat vid försäljning av aktier och andelar i koncernföretag redovisas på konto 8020
Resultat vid försäljning av aktier och andelar i koncernföretag. Nedskrivningar av värdet på aktier och
andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag redovisas på konto 8070 Nedskrivningar av
andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag. Återföring av nedskrivningar redovisas på konto
8080 Återföring av nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag.
Årsbokslut/årsredovisning
Saldot på kontot särredovisas i årsbokslutet eller årsredovisningen som posten Andelar i koncernföretag
under rubriken Finansiella anläggningstillgångar.
Övrigt
När aktier i dotterföretag förekommer samtidigt med aktier i andra koncernföretag och fordringar på
koncernföretag, kan underkonton läggas upp för att underlätta uppgiftslämnandet till SCB.
1311
1312
1313
1314
Aktier och andelar i svenska dotterföretag*
Aktier och andelar i utländska dotterföretag*
Aktier och andelar i andra svenska koncernföretag*
Aktier och andelar i andra utländska koncernföretag*
För bokföring av insatsemissioner i ekonomiska föreningar används konto
1316 Insatsemission ek för, koncernföretag*
Om organisationen vill särredovisa värdereglering används konto
1319 Värdereglering av aktier och andelar i koncernföretag*
Kontot krediteras för erforderlig nedskrivning respektive debiteras för återföring av nedskrivning med
konto 8070 Nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag respektive 8080
Återföring av nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag som motkonto.

ÅRL 1 kap 4 § om koncerndefinition

BFN U 92:2 om redovisning av tilldelade aktier i portföljförvaltnings- och riskkapitalbolag

BFN U 99:1 om tilläggsupplysningar om andelsinnehav

RRs akutgrupps uttalande om koncernbidrag och aktieägartillskott

RRs akutgrupps uttalande om nedskrivning av aktier i dotterföretag i samband med en koncernintern
omstrukturering
 FARs rek 12 om redovisning av aktier och andelar
1320 Långfristiga fordringar hos koncernföretag*
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av långfristiga fordringar hos koncernföretag.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1321 Långfristiga fordringar hos moderföretag*
1322 Långfristiga fordringar hos dotterföretag*
1323 Långfristiga fordringar hos andra koncernföretag*
1329 Värdereglering av långfristiga fordringar hos koncernföretag*
Kontot krediteras för erforderlig nedskrivning respektive debiteras för återföring med tillämpligt konto
8070 Nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag respektive 8080
Återföring av nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag som motkonto.
Redovisning i resultaträkningen
Nedskrivningar av långfristiga fordringar hos koncernföretag redovisas på konto 8070 Nedskrivningar av
andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag. Återföring av nedskrivningar redovisas på konto
8080 Återföring av nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos koncernföretag.
Valutakursdifferenser på långfristiga fordringar redovisas på konto 8230 Valutakursdifferenser på
långfristiga fordringar.
Årsbokslut/årsredovisning
Kortfristig del av långfristiga fordringar hos koncernföretag redovisas på konto 1660 Kortfristiga
fordringar hos koncernföretag.
Saldot på kontot särredovisas i årsredovisningen enligt ÅRL i posten Fordringar hos koncernföretag under
rubriken Finansiella anläggningstillgångar.
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernföretagen ska elimineras i
koncernredovisningen. Orealiserade vinster och förluster som hänger samman med dessa transaktioner ska
även dessa elimineras.
1330 Aktier och andelar i intresseföretag*
Löpande bokföring
Kontot debiteras för aktier och andra andelar i intresseföretag. Ett innehav i ett intresseföretag
kännetecknas av att det ägande företaget har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och
finansiella styrningen samt att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan företagen. Ett innehav
i ett intresseföretag kan därför definitionsmässigt endast vara långfristigt. Har ett företag minst 20 procent
av rösterna för samtliga andelar i en annan juridisk person, anses det föreligga ett innehav av
intresseföretag om inte motsatsen kan påvisas, t ex genom att innehavet inte är långsiktigt.
För bokföring av insatsemission i ekonomiska föreningar används konto
1336 Insatsemission ek för, intresseföretag*
Om företaget vill särredovisa värdereglering används konto
1339 Värdereglering av aktier och andelar i intresseföretag*
Kontot krediteras för erforderlig nedskrivning respektive debiteras för återföring av nedskrivning med
konto 8170 Nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos intresseföretag respektive 8180
Återföring av nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos intresseföretag som motkonto.
Redovisning i resultaträkningen
Utdelning på aktier och andelar i intresseföretag redovisas på konto 8110 Utdelning på aktier och andelar
i intresseföretag. Resultat vid avyttring av aktier och andelar i intresseföretag redovisas på konto 8120
Resultat vid försäljning av aktier och andelar i intresseföretag. Nedskrivningar av värdet på aktier och
andelar i intresseföretag redovisas på konto 8170. Nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar
hos intresseföretag. Återföring av nedskrivningar redovisas på konto 8180. Återföring av nedskrivningar
av andelar i och långfristiga fordringar hos intresseföretag.
Årsbokslut/årsredovisning
Saldot på kontot särredovisas i årsbokslutet eller årsredovisningen i posten Andelar i intresseföretag under
rubriken Finansiella anläggningstillgångar.
Såväl resultat i intresseföretag som joint venture som är handelsföretag redovisas enligt praxis i
ägarföretagets årsredovisning för att sedan i koncernredovisningen konsolideras enligt
kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden. I årsredovisningen ingår det ägande företagets andel av
resultatet i ägarföretagets resultaträkning (se konto 8130 Resultatandelar i handelsföretag) och påverkar
därmed det bokförda värdet av andelarna. Andelar i övriga företagsformer redovisas enligt
anskaffningsmetoden i den juridiska personen.
 RR 13 bilaga 1 om intresseföretag som är handelsföretag
 RR 14 bilaga 1 om joint venture som är handelsföretag
I såväl RR 14 som RR 13 finns tilläggsupplysningar utöver vad ÅRL kräver (se ingressen till kontogrupp
13).
 RR 13 p 25-31 om tilläggsupplysningar om intresseföretag
 RR 14 p 46-58 om tilläggsupplysningar om joint venture
 ÅRL 1 kap 5 § om intresseföretagsdefinition

BFN U 99:1 om tilläggsupplysningar om andelsinnehav

BFN U 92:2 om redovisning av tilldelade aktier i portföljförvaltnings- och riskkapitalföretag
 RRs rek 13 om intresseföretag
 RRs rek 14 om joint venture

FARs rek 12 om redovisning av aktier och andelar

FARs utkast om redovisning för andel i intresseföretag
1340 Långfristiga fordringar hos intresseföretag*
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av långfristiga fordringar hos intresseföretag.
1349 Värdereglering av långfristiga fordringar hos intresseföretag*
Kontot krediteras för erforderlig nedskrivning respektive debiteras för återföring med konto 8170
Nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos intresseföretag respektive 8180 Återföring av
nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos intresseföretag som motkonto.
Redovisning i resultaträkningen
Nedskrivningar av långfristiga fordringar hos intresseföretag redovisas på konto 8170 Nedskrivningar av
andelar i och långfristiga fordringar hos intresseföretag. Återföring av nedskrivningar redovisas på konto
8180 Återföring av nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos intresseföretag.
Årsbokslut/årsredovisning
Kortfristig del av långfristiga fordringar hos intresseföretag redovisas på konto 1670 Kortfristiga
fordringar hos intresseföretag.
Saldot på kontot särredovisas i årsredovisningen enligt ÅRL i posten Fordringar hos intresseföretag under
rubriken Finansiella anläggningstillgångar.
1350 Aktier, andelar och värdepapper i andra företag
Löpande bokföring
Kontot debiteras för andra långfristiga värdepappersinnehav, dvs andra än innehav i koncern- och
intresseföretag.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1351 Aktier i svenska börsnoterade företag
1352 Andra svenska aktier och andelar
1353 Andelar i bostadsrättsföreningar
1354 Obligationer, svenska
1356 Aktier i utländska börsnoterade företag
1357 Andra utländska aktier och andelar
1358 Obligationer, utländska
1359 Värdereglering av aktier, andelar och värdepapper
Kontot krediteras för erforderlig nedskrivning respektive debiteras för återföring av nedskrivning med
tillämpligt konto 8270 Nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos andra företag respektive
8280 Återföring av nedskrivningar av andelar i och långfristiga fordringar hos andra företag som
motkonto.
Redovisning i resultaträkningen
Utdelning på innehav i andra företag redovisas på konto 8210 Utdelning på aktier och andelar i andra
företag. Resultat vid försäljning av aktier och andelar i och långfristiga fordringar hos andra företag
redovisas på konto 8220 Resultat vid försäljning av värdepapper i och långfristiga fordringar hos andra
företag.
Årsbokslut/årsredovisning
Saldot på kontot ska i årsbokslutet/årsredovisningen ingå i posten Andra långfristiga värdepappersinnehav
under rubriken Finansiella anläggningstillgångar

BFN U 92:2 om redovisning av tilldelade aktier i portföljförvaltnings- och riskkapitalföretag

BFN U 92:3 om redovisning av nollkupongsobligationer

BFN U 99:1 om tilläggsupplysningar om andelsinnehav

FARs rek 12 om redovisning av aktier och andelar
1360 Finansiella instrument
Kontot debiteras för sådana finansiella instrument som redovisas i balansräkningen. Exempel på tillgångar
som kan redovisas här är värdepappersfonder, aktieindexobligationer, optioner och terminskontrakt.
Kortfrisiga innehav i finansiella instrument redovisas på konto 1860.
Värdereglering av finansiella instrument krediteras på konto
1369 Värdereglering av finansiella instrument
1380 Andra långfristiga fordringar
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av övriga fordringar med längre löptid än ett år.
Årsbokslut/årsredovisning. Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1381 Långfristiga reversfordringar
Kontot debiteras för lämnade lån till utomstående som grundar sig på skuldebrev eller motsvarande
handling.
1382 Långfristiga fordringar hos anställda
Kontot används om organisationen lämnat lån till anställda för inköp av bil eller för att finansiera
vidareutbildning, bostad el dyl. För kortfristiga fordringar hos anställda används konto 1610 Kortfristiga
fordringar hos anställda.
1383 Lämnade depositioner, långfristiga
Kontot debiteras när organisationen lämnar en deposition för anbudsunderlag, men också för depositioner
som avser garantier för arbetens utförande inom en viss tid eller på ett visst sätt.
Även långfristiga depositioner i samband med leasing debiteras på detta konto. Observera dock skillnaden
mellan en deposition och en första förhöjd leasingavgift (s k framtung leasing). Se instruktionerna till
konto 1720 Förutbetalda leasingavgifter, kortfristig del.
Tillfälliga depositioner redovisas på konto 1689 Övriga kortfristiga fordringar
1385 Värde av kapitalförsäkring
Kontot debiteras för värdet av kapitalförsäkring när organisationen är ägare eller förmånstagare.
Redovisning av värdet som tillgång sker när försäkringspremien erlagts och värdeuppgift erhållits från
försäkringsföretaget. Om försäkringen förfaller till utbetalning inom tolv månader, ska den
omklassificeras och redovisas som kortfristig fordran t ex på konto 1689 Övriga kortfristiga fodringar.
Om försäkringen tecknats för att täcka ett ansvar för en pensionsutfästelse, bör motsvarande värde framgå
av konto 2210 Avsättningar för pensioner.
1388 Övriga långfristiga fordringar
Kontot debiteras för övriga långfristiga fordringar för vilka några särskilda konton inte lagts upp inom
kontogruppen, t ex för uppskjutna skattefordringar.
1389 Värdereglering av andra långfristiga fordringar
Kontot krediteras för erforderlig nedskrivning respektive debiteras för återföring.
Redovisning i resultaträkningen
Nedskrivningar av andra långfristiga fordringar redovisas på konto 8270 Nedskrivningar av långfristiga
fordringar. Återföring av nedskrivningar redovisas på konto 8280 Återföring av nedskrivningar av
långfristiga fordringar.
Årsbokslut/årsredovisning
Den del av långfristiga fordringar, som ska amorteras under nästa räkenskapsår, omförs i samband med
bokslut till konto 1687 Kortfristig del av långfristiga fordringar. Saldot på kontot särredovisas i
årsbokslutet/årsredovisningen i posten Andra långfristiga fordringar under rubriken Finansiella
anläggningstillgångar.
14 Lager
I kontogruppen redovisas organisationens lager av råvaror, tillsatsmaterial och förnödenheter, halvfabrikat, produkter i arbete, färdiga varor, handelsvaror och pågående arbeten samt förskott när sådana avser
varu- och materialleveranser till lager
Ett varuparti ska redovisas som varulager hos organisationen om äganderätten till varupartiet övergått från
säljare till köpare. Om de risker och rättigheter som är förknippade med varorna har övergått till köparen
så har säljaren fullgjort sin prestation och, i normalfallet, i köprättslig mening avlämnat varorna och
därmed ska de ingå i köparens lager.
Årsbokslut/årsredovisning
I årsbokslutet/årsredovisningen ska lager, antingen direkt i balansräkningen eller i not, delas upp i
posterna
Handelsvaror
Pågående arbete för annans räkning
Förskott till leverantörer.
Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (lägsta värdets princip =
LVP).
 RR 2 p 9 om LVP
Med verkligt värde menas som huvudregel ett beräknat försäljningspris för lagret minskat med beräknade
försäljningskostnader (nettoförsäljningsvärde). Med försäljningskostnader avses som huvudregel
varurabatter, bonus, provision och liknande samt en skälig andel av indirekta försäljningskostnader och
allmänna administrationskostnader. Om anskaffningsvärdet överstiger verkligt värde ska nedskrivning
göras.
 RR 2 p 22 om verkligt värde
 RR 2 p 23-25 om nettoförsäljningsvärde
I vissa fall kan återanskaffningsvärdet ge det enda praktiska användbara uttrycket för verkligt värde,
exempelvis för halvfabrikat.
 RR 2 p 28 om återanskaffningsvärde
Om en order bedöms medföra förlust ska förlusten redovisas då den kan beräknas.
 RR 2 p 29-30 om beaktande av framtida förluster
Lagrets anskaffningsvärde får beräknas enligt den s k FIFU-principen (först-in-först-ut) eller enligt vägda
genomsnittspriser. Någon annan metod får inte tillämpas. Mindre lager av råvaror och förnödenheter som
löpande omsätts och förnyas får dock värderas till en bestämd mängd och till ett fast pris. Lagrets
kvantitet, värde och sammansättning får då inte variera väsentligt mellan åren. Dessa lagertillgångar är
undantagna från inventeringsplikt enligt inventeringslagen. Samma belopp behålls således för posten i
balansräkningen under ett antal år.
 RR 2 p 13-14 om beräkning av anskaffningsvärde
Som huvudregel ska värdering göras post för post. Kollektiv värdering är dock tillåten för homogena
varugrupper, t ex rå- och stapelvaror, eller då en individuell värdering av kostnadsskäl är svår att
motivera.
 RR 2 p 31 om kollektiv värdering

Inventeringslagen (1955:257)
Varor som på balansdagen ännu inte mottagits av köparen men som av säljaren avlämnats för transport för
köparens räkning redovisas på särskilt upplagt konto, Varor på väg, under respektive lagerkonto.
 RR 2 p 32 om gränsen mellan kontrakt och varulager
Pågående arbeten får, som alternativ till värdering enligt lägsta värdets princip, värderas över
anskaffningsvärdet varför en successiv vinstavräkning är tillåten. Avsättning för förlustrisk ska göras så
snart situationen motiverar detta och oberoende av om projektet börjat upparbetas eller ej. Detta gäller
oavsett om lägsta värdets princip eller successiv vinstavräkning tillämpas vid värderingen av de pågående
arbetena.
 RR 10 om entreprenader och liknande arbeten
 IL 17 kap 23–32 §§ om värdering av pågående arbeten
Årsbokslut/årsredovisning
I årsbokslutet och årsredovisningen ska värderingsprinciperna för varulagret anges och också i vilken
omfattning organisationen gjort en kollektiv värdering av varulagret. Det är också viktigt att varulagrets
sammansättning är uppdelad på ett lämpligt sätt. Uppdelningen i huvudkonton i denna kontogrupp kan
tjäna som en vägledning till en sådan uppdelning.
 RR 2 p 33 om upplysningar
Skatter och avgifter
Civilrättsligt gäller således enligt ovan en värdering enligt lägsta värdets princip. Skatterättsligt finns en
alternativ värderingsregel. Denna säger att om hela lagret inventeras till anskaffningsvärdet, så får det
totala lagret med vissa undantag tas upp till 97% av det samlade anskaffningsvärdet vid
inkomstbeskattningen. Denna regel kan givetvis inte tillämpas vid värdering till verkligt värde, eftersom
hänsyn redan tagits till eventuellt nedskrivningsbehov. Denna skattemässiga reserv redovisas som
huvudregel som en minskning av lagersaldot i denna kontogrupp och inte som en obeskattad reserv.
 IL 17 kap 3–4 §§ om värdering av lager
Övrigt
Genom indelning av lagret enligt nedan underlättas uppgiftslämnandet till SCB:s finansstatistik. I denna
efterfrågas en fördelning av varulagret på:
insatsvaror
produkter i arbete
färdigvaror av egen tillverkning
färdigvaror av främmande tillverkning.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 9 § om värdering av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 10 § om värdering av pågående arbeten
ÅRL 4 kap 11 § om beräkning av varulagrets anskaffningsvärde
ÅRL 4 kap 12 § om värdering av råvaror och förnödenheter till bestämd mängd och fast värde
BFNs rek R5 om redovisning av statliga stöd
BFN U 92:1 om redovisning av varulager vid tillämpning av den s k 97-procentsregeln
BFN U 96:2 om redovisning av förnödenheter
RRs rek 2 om redovisning av varulager
RRs rek 10 om entreprenader och liknande uppdrag
FARs rek 2 avsnitt 6 om redovisning av varulager (delvis ersatt av ovanstående RR 2)
Olika typer av lagerredovisning
Kontona 1400-1480 kan användas på i princip två olika sätt beroende på om organisationen tillämpar löpande lagerredovisning eller inte. Med löpande lagerredovisning avses sådan redovisning där förbrukningen av material och kostnad för sålda varor redovisas löpande genom uttag från lager/förråd t ex i
samband med tillverkning (råvaror etc) eller fakturering (färdiga varor, handelsvaror etc).
Löpande lagerredovisning
Löpande lagerredovisning förutsätter som regel en ADB-baserad redovisning. Därvid bokförs inköp av
varor och material i kontogrupp 14, antingen på tillämpligt lagerkonto eller på ett särskilt upplagt
underkonto för inköp. Uttag ur lager/förråd krediteras tillämpligt lagerkonto eller särskilt upplagt
underkonto för lageruttag. Samtidigt debiteras förbrukningskonton i kontoklass 4 för varor och material.
Lagerkontona i kontogrupp 14 utvisar därefter löpande den aktuella lagerbehållningen. Kostnaden för
sålda varor i kontoklass 4 kan redovisas ned på enskild artikel genom användning av flerdimensionell
registrering. Se även avsnittet ”Flerdimensionell registrering”.
Avsaknad av löpande lagerredovisning
Många organisationer saknar löpande lagerredovisning. Lagerbehållningen fastställs i stället genom
inventering vid bokslut. I vissa organisationer finns emellertid behov av att löpande kunna redovisa en
preliminärt beräknad bruttovinst. En sådan redovisning kan hanteras genom s k automatkontering i ADBbaserade redovisningssystem på två olika sätt.
En metod är att bokföra inköpen i kontoklass 4 och genom automatkontering beräkna kostnaden för sålda
varor. Härvid används kontona för lagerförändring i kontogrupp 14 och kontoklass 4.
Enligt den andra metoden bokförs varuinköp i kontogrupp 14. Därefter beräknas kostnaden för sålda varor
och redovisas i de löpande resultatrapporterna genom automatkontering som kostnad för sålda varor i
kontoklass 4.
Se vidare instruktionerna till kontoklass 4.
1400 Lager (gruppkonto)
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av samtliga typer av lager som omfattas av kontogrupp 14. Kontot
används som gruppkonto när olika typer av lager inte behöver särredovisas.
Om organisationen vill redovisa löpande lagerförändring kan följande underkonto användas.
1409 Förändring av lager
1460 Lager av handelsvaror
Löpande bokföring
Kontot debiteras för handelsvaror som har anskaffats för vidareförsäljning i den ordinarie verksamheten.
I anskaffningsvärdet för handelsvaror inräknas inköpspris, importavgifter, tull, transport- och andra
hanteringskostnader tillsammans med andra utgifter som är direkt hänförliga till varan. Avdrag ska ske för
återbäring, varurabatter, bonus och liknande.
 RR 2 p 12-14 om beräkning av anskaffningsvärde
Om organisationen vill redovisa löpande lagerförändring, kan följande underkonto användas.
1469 Förändring av lager av handelsvaror
1480 Förskott för varor och tjänster
På kontot redovisas förskott till leverantörer som avser leveranser av varor och tjänster. Detta konto har en
särställning bland fordringar genom att de avräknas mot kommande leveranser.
Årsbokslut/årsredovisning
Organisationer som använder den kostnadsslagsindelade resultaträkningen ska redovisa lagerförändringen
av handelsvaror tillsammans med värdet av årets inköp på särskild rad i resultaträkningen benämnd
Handelsvaror enligt FARs vägledning Om årsredovisning i aktiebolag.
15 Kundfordringar
I denna kontogrupp debiteras fordringar på organisationens kunder som förfaller till betalning inom ett år.
Till den del kundfordringar förfaller först senare än efter tolv månader sker redovisning på tillämpligt
konto i kontogrupp 13.
Vissa varufordringar kan bli redovisade på ett missvisande sätt om man inte tar hänsyn till att de
räntevillkor som avtalats inte återspeglar den faktiska kompensation som kreditgivaren erhåller för sin
kreditgivning. Detta kan uppkomma både om varufordringarna löper helt utan ränta men också om de
löper med en ränta som väsentligt avviker från marknadsräntan.
 RR 3 p 4-9 om varufordringar med räntekompensation
Om organisationen fakturerar i utländsk valuta (inkl euro), ska fakturabeloppet räknas om till svenska
kronor vid bokföring av fakturan. Justeringar av den ursprungliga fakturan beroende på returer, rabatter el
dyl. bör räknas om till samma kurs som använts vid bokföringen av den ursprungliga fakturan.
Kursdifferenser kan då endast uppstå när betalning för fakturan erhålles, eftersom likviden alltid ska
räknas om till betalningsdagens kurs. Kursvinster krediteras som huvudregel på konto 3960
Valutakursvinster på fordringar och skulder av verksamhetskaraktär medan kursförluster debiteras på
konto 7960 Valutakursförluster på fordringar och skulder av verksamhetskaraktär. Om en stor del av
försäljningen sker i utländsk valuta bör dock organisationen överväga att inkludera
valutakursdifferenserna i nettoomsättningen eftersom valutaexponeringen är en integrerad del i
försäljningsverksamheten.
Osäkra kundfordringar redovisas på konto 1515 Osäkra kundfordringar respektive konto 1575 Osäkra
kundfordringar hos intresseföretag. Nedskrivningar av kundfordringar krediteras på kontona 1519
Värdereglering av kundfordringar 1569 Värdereglering av kundfordringar hos koncernföretag och 1579
Värdereglering av kundfordringar hos intresseföretag med konto 6350 Förluster på kundfordringar som
motkonto. För växelfordringar, kontraktsfordringar m fl sker motsvarande kreditering direkt på respektive
fordringskonto.
Årsbokslut/årsredovisning
Monetära tillgångar i utländsk valuta ska som huvudregel på balansdagen räknas om till balansdagens
kurs. Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. För
tilläggsupplysningar se avsnittet “Valutakursdifferenser”.
 RR 8 p 7-11om omräkning av monetära poster
Hela kontogruppen förutom kundfordringar hos koncern- och intresseföretag redovisas som posten
Kundfordringar i balansräkningen. Kundfordringar på koncernföretag respektive intresseföretag
särredovisas i posterna Fordringar hos koncernföretag (tillsammans med konto 1660) respektive
Fordringar hos intresseföretag (tillsammans med konto 1670).
Skatter och avgifter
Moms på kundförluster debiteras respektive konto för utgående moms i kontogrupp 26. På så sätt
”återfås” momsbeloppet i den SKD som omfattar den redovisningsperiod, när förlusten uppkom. Vid
större kundförluster kan separat förklaring till SKD behövas, eftersom relationen mellan utgående moms
och omsättning i perioden rubbas.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 9 § om värdering av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta
ÅRL 5 kap 10 § om upplysning om kortfristiga och långfristiga balansposter
BFNs rek 5 om redovisning av statliga stöd
BFNs rek 6 om bokföring av fakturor
BFN U 90:2 om tidpunkt för bokföring av kundfordringar och leverantörsskulder under räkenskapsåret
samt i samband med bokslut
RRs rek 8 om redovisning av effekter av ändrade valutakurser
RRs rek 3 om redovisning av fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och dold
räntekompensation
FARs rek 6 om redovisning av avtal om försäljning eller belåning av organisationens kundfordringar
(factoring)
1510 Kundfordringar
Löpande bokföring
Kontot används för redovisning av samtliga kundfordringar. Kundfordringar hos koncernföretag respektive intresseföretag kan redovisas på konto 1560 Kundfordringar hos koncernföretag respektive 1570
Kundfordringar hos intresseföretag. Omföring till dessa konton görs ofta i samband med bokslut.
Kontot debiteras för redovisning av organisationens ordinära kundfordringar. Kassarabatter och andra
intäktsreduktioner, som kunderna dragit av vid betalningen, krediteras kontot med tillämpligt konto i
kontogrupp 37 som motkonto.
1560 Kundfordringar hos koncernföretag*
Löpande bokföring
På kontot debiteras sådana kundfordringar som avser moderföretag, dotterföretag och andra
koncernföretag.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1561 Kundfordringar hos moderföretag*
1562 Kundfordringar hos dotterföretag*
1563 Kundfordringar hos andra koncernföretag*
1568 Ej reskontraförda kundfordringar hos koncernföretag*
1569 Värdereglering av kundfordringar hos koncernföretag*
Årsbokslut/årsredovisning
Kontot redovisas i årsredovisningen enligt ÅRL tillsammans med konto 1660 Kortfristiga fordringar hos
koncernföretag i posten Fordringar hos koncernföretag under rubriken Kortfristiga fordringar.
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernföretag ska elimineras i
koncernredovisningen. Orealiserade vinster och förluster som hänger samman med dessa transaktioner ska
även dessa elimineras.
1570 Kundfordringar hos intresseföretag*
Löpande bokföring
På kontot debiteras sådana kundfordringar som avser intresseföretag.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1575 Osäkra kundfordringar hos koncernföretag*
1578 Ej reskontraförda kundfordringar hos intresseföretag*
1579 Värdereglering av kundfordringar hos intresseföretag*
Årsbokslut/årsredovisning
Kontot redovisas tillsammans med konto 1670 Kortfristiga fordringar hos intresseföretag i posten
Fordringar hos intresseföretag under rubriken Kortfristiga fordringar.
1580 Fordringar för kontokort och kuponger
Löpande bokföring
Kontot debiteras för fordringar som uppstår mot kontokorts- och kuponginlösenföretag när betalning
erhålles via kontokort eller i form av rabattkuponger och liknande. Vid betalning från kontokorts- resp
kuponginlösenföretag krediteras kontot.
Eventuellt kan underkonton (1581-1589) läggas upp för resp kontokorts- alternativt kuponginlösenföretag.
16 Övriga kortfristiga fordringar
I kontogruppen redovisas andra kortfristiga fordringar än kundfordringar. Med kortfristiga fordringar
avses sådana fordringar som förfaller till betalning inom ett år.
Årsbokslut/årsredovisning
Monetära tillgångar i utländsk valuta ska som huvudregel på balansdagen räknas om till balansdagens
kurs. Valutakursdifferenser redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer. För
tilläggsupplysningar se avsnittet “Valutakursdifferenser”.
 RR 8 p 7-11 om omräkning av monetära poster
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 9 § om värdering av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta
ÅRL 5 kap 10 § om upplysning om kortfristiga och långfristiga balansposter
BFN U 87:2 om redovisning av fordran på provision
RRs rek 8 om redovisning av effekter av ändrade valutakurser
FARs rek 8 om aktiebolags redovisning av kreditgivning till och andra engagemang för bolaget
närstående personer
1610 Kortfristiga fordringar hos anställda
Löpande bokföring
Kontot debiteras för kortfristiga fordringar hos anställda, såsom reseförskott, övriga förskott, tillfälliga lån
m m. För långfristiga fordringar och långfristig del av fordringar hos anställda används konto 1382
Långfristiga fordringar hos anställda.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1611 Reseförskott
1612 Kassaförskott
1613 Övriga förskott
1614 Tillfälliga lån till anställda
1619 Övriga fordringar hos anställda
1630 Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto)
Löpande bokföring
Kontot, som ofta benämns skattekontot, debiteras/krediteras månadsvis vid upprättande av SKD med
något eller några av kontona 2510/2518 Skatteskulder/Betald F-skatt, 2650 Redovisningskonto för moms,
2710 Personalskatt, 2731/2732/2738 Avräkning lagstadgade sociala avgifter/Avräkning särskild
löneskatt/Betalda lagstadgade sociala avgifter och särskild löneskatt som motkonton.
Kontot debiteras vid betalning till skattekontot och krediteras vid återbetalning från skattekontot och stäms
av mot kontoutdrag från SKM. Om saldot på kontot är negativt på balansdagen bör saldot återföras till
konto 2850 Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto). Därmed undviks att tillgångs- och
skuldkonton kvittas.
Årsbokslut/årsredovisning
Saldot på kontot ska vid bokslut stämmas av mot kontoutdrag från SKM.
 BFN U97:2 om redovisning av avräkning mot skattekonto hos skattemyndigheten, mm

RSV 409 om skattekonto
1640 Skattefordringar
Årsbokslut/årsredovisning
Kontot debiteras vid bokslut för inkomstskattefordran hos staten, som uppstår på grund av att debiterad Fskatt överstiger skatten enligt slutskattebeskedet.
Kontot debiteras vid bokslut med det belopp med vilket skatten på den beskattningsbara inkomsten
understiger debiterad F-skatt. Kontot krediteras när överskottet utbetalas från skattekontot.
Ränta, beräknad på överskott som uppkommer på skattekontot, krediteras konto 8314 Skattefria
ränteintäkter. Se vidare instruktionerna till kontogrupp 25.
 RRs rek 9 om inkomstskatter
1650 Momsfordran
Löpande bokföring
Kontot kan användas i stället för konto 2650 Redovisningskonto för moms, i organisationer som har
moms att återfå från staten.
Årsbokslut/årsredovisning
Moms redovisas i kontogrupp 26 vilket gäller såväl utgående som ingående moms. Konto 1650 används
endast vid bokslut om organisationen har en momsfordran på balansdagen. Se vidare instruktioner till
kontogrupp 26.
1660 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag*
Löpande bokföring
Kontot debiteras för kortfristiga fordringar (exkl. fakturafordringar) hos koncernföretag. Mot fordringar
hos ett koncernföretag är det tillåtet att kvitta skulder till samma koncernföretag, dvs. endast
skillnadsbeloppet redovisas. Förutsättningen för detta är att fordran och skuld är likvärdiga ur
likviditetssynpunkt. Denna princip gäller även övriga organisationer.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1661 Kortfristiga fordringar hos moderföretag*
1662 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag*
1663 Kortfristiga fordringar hos andra koncernföretag*
Årsbokslut/årsredovisning
Kontot redovisas i årsredovisningen eller årsbokslutet tillsammans med konto 1560 Kundfordringar hos
koncernföretag i posten Fordringar hos koncernföretag under rubriken Kortfristiga fordringar.
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernföretag ska elimineras i
koncernredovisningen. Orealiserade vinster och förluster som hänger samman med dessa transaktioner ska
även dessa elimineras.
1670 Kortfristiga fordringar hos intresseföretag*
Löpande bokföring
Kontot debiteras för kortfristiga fordringar (exkl. fakturafordringar) hos intresseföretag. Mot fordringar
hos ett intresseföretag är det tillåtet att kvitta skulder till samma intresseföretag, dvs. endast
skillnadsbeloppet redovisas. Förutsättningen för detta är att fordran och skuld är likvärdiga från
likviditetssynpunkt. Denna princip gäller även övriga organisationer.
Årsbokslut/årsredovisning
Kontot redovisas i årsredovisningen eller årsbokslutet tillsammans med konto 1570 Kundfordringar hos
intresseföretag i posten Fordringar hos intresseföretag under rubriken Kortfristiga fordringar.
1680 Andra kortfristiga fordringar
Löpande bokföring
Kontot debiteras för andra kortfristiga fordringar som inte redovisats på särskilda konton inom
kontogruppen.
Vid behov kan kontot indelas i följande underkonton.
1682 Kortfristiga lånefordringar
Kontot debiteras för kortfristiga lånefordringar. Observera att kortfristiga lån till anställda redovisas på
konto 1614 Tillfälliga lån till anställda.
1684 Kortfristiga fordringar hos leverantörer
Kontot debiteras för fordringar hos leverantörer, t ex förskott och fordringar på grund av
avtalsförhållanden (t ex returnerade varor). Observera att förskott till leverantörer avseende varuleveranser
till lager redovisas på konto 1480 Förskott för varor och tjänster.
1687 Kortfristig del av långfristiga fordringar
Kontot debiteras för den del av långfristiga fordringar som förfaller till betalning inom ett år och som
redovisas i kontogrupp 13.
1689 Övriga kortfristiga fordringar
Kontot debiteras för övriga kortfristiga fordringar, t ex tillfälliga depositioner och värde av
kapitalförsäkring som faller ut inom tolv månader, för vilka speciella underkonton inte lagts upp under
huvudkontot samt kortfristiga fordringar som uppgår till obetydliga belopp.
17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Denna kontogrupp omfattar alla periodavgränsningskonton med debetsaldo, s k interimsfordringar.
Gruppen omfattar dels förutbetalda kostnader (s k transitoriska utgifter), dels upplupna intäkter (s k
transitoriska inkomster).
Kontona i kontogruppen används vid periodisering av utgifter respektive inkomster vid årsbokslut eller
vid kortperiodiska resultatberäkningar. Kontona kan även användas i den löpande bokföringen. Se vidare
avsnittet ”Något om periodisering i den löpande bokföringen”.
Interimskonton debiteras med de periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som
motkonto.
Årsbokslut/årsredovisning
Kontogruppen särredovisas under rubriken Omsättningstillgångar.
Större belopp ska specificeras i not eller direkt i balansräkningen (gäller dock inte s k 10/24-företag).
Lagar och normer
ÅRL 3 kap 8 § om upplysning om större periodiseringsposter
ÅRL 4 kap 1 § om definition av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 9 § om värdering av omsättningstillgångar
ÅRL 4 kap 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta
BFN U 88:4 om redovisning av katalogkostnader i postorderföretag
BFN U 92:3 om redovisning av nollkupongsobligationer
1710 Förutbetalda hyreskostnader
Kontot är interimskonto för periodisering av hyresutgifter. Kontot debiteras för förutbetalda hyresavgifter
som avser en kommande period.
1720 Förutbetalda leasingavgifter, kortfristig del
Kontot är interimskonto för periodisering av leasingavgifter. Kontot debiteras för förutbetalda
leasingavgifter som avser en kommande period. Kontot kan även användas för debitering av kortfristig del
av särskild leasingavgift som eventuellt betalas vid ett leasingavtals ingående (s k framtung leasing).
Depositioner vid leasingavtal bokförs på konto 1383 Lämnade depositioner, långfristiga.

BFN U 87:6 och 87:7 om periodisering av leasingavgifter
1750 Upplupna hyresintäkter
Kontot är interimskonto för periodisering av hyresintäkter. Kontot debiteras för upplupna hyresintäkter för
en period under räkenskapsåret.
1760 Upplupna ränteintäkter
Kontot är interimskonto för periodisering av inkomsträntor. Kontot debiteras för upplupna, ännu ej
erhållna inkomsträntor.

BFN U 92:3 om redovisning av nollkupongsobligationer
1790 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kontot är interimskonto för periodisering av andra förutbetalda utgifter och upplupna intäkter för vilka
några särskilda konton inte lagts upp inom kontogruppen.
18 Kortfristiga placeringar
I kontogruppen redovisas kortfristiga placeringar. Långfristiga placeringar redovisas i kontogrupp 13.
Investeringar i intresseföretag kan aldrig vara kortfristiga eftersom dessa definitionsmässigt ska grunda sig
på ett varaktigt innehav. Bankcertifikat redovisas i kontogrupp 19.
Resultat från kortfristiga placeringar redovisas i kontogrupp 83.
Donerade tillgångar
Aktier och andelar som donerats till organisationen värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde och
redovisas som omsättningstillgång om tillgången ska avyttras inom ett år. Aktier och andelar som
organisationen avser att behålla redovisas i kontogrupp 13 Finansiella anläggningstillgångar.
 BFN U 95:3 om redovisning i avkastningsstiftelser
Årsbokslut/årsredovisning
Kontogruppen särredovisas som egen underrubrik under rubriken Omsättningstillgångar.
Lagar och normer
ÅRL 1 kap 4 § om koncerndefinition
ÅRL 4 kap 1 § om definition av omsättningstillgångar
ÅRL 5 kap 8-9 §§ om upplysning om dotterföretag och vissa andra företag
ÅRL 7 kap 16-17 §§ om upplysning om dotterföretag i koncernredovisningen
BFN U 92:3 om redovisning av nollkupongsobligationer
BFN U 99:1 om tilläggsupplysningar om andelsinnehav
FARs rek 12 om redovisning av aktier och andelar
FARs uttalande 2 om redovisning av företagscertifikat och statsskuldväxlar
FARs utkast om redovisning av standardiserade optioner, terminskontrakt samt valuta- och
ränteswappar
1810 Aktier i börsnoterade företag
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av aktier i börsnoterade företag som förvärvats som kortfristig placering.
Anskaffningsvärdet ska inkludera utgifter för kurtage.
Aktier och andra andelar som förvärvats som långfristig placering redovisas i kontogrupp 13.

BFN U 99:1 om tilläggsupplysningar om andelsinnehav
 FARs rek 12 om redovisning av aktier och andelar
1820 Obligationer
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av obligationer som förvärvats som kortfristig placering.
Anskaffningsvärdet inkluderar utgifter för kurtage.
Obligationsräntor bokförs som intäkt på konto 8312 Ränteintäkter från kortfristiga placeringar, när de
förfaller till betalning. Upplupna räntor fram till balansdagen kan tas upp i balansräkningen som tillgång
på konto 1760 Upplupna ränteintäkter.
Obligationer och andra värdepapper som förvärvats som långfristig placering redovisas på konto 1354
Obligationer.

BFN U 92:3 om redovisning av nollkupongsobligationer
1830 Konvertibla skuldebrev
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av innehav av konvertibla skuldebrev som under viss tidsperiod kan
bytas mot aktier i ett företag (en mellanform mellan skuldebrev och aktie).
1840 Donerade fastigheter till försäljning
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av fastigheter som donerats till organisationen och som organisationen
avser att avyttra inom ett år.
1850 Donerade aktier och andelar till försäljning
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av aktier och andelar som donerats till organisationen och som
organisationen avser att avyttra inom ett år.
1860 Finansiella instrument
Kontot debiteras för sådana finansiella instrument som redovisas i balansräkningen. Exempel på tillgångar
som kan redovisas här är värdepappersfonder, aktieindexobligationer, optioner och terminskontrakt.
Långfristiga innehav i finansiella instrument redovisas på konto 1360. Värdereglering av finansiella
instrument redovisas på konto
1869 Värdereglering av finansiella instrument
1880 Andra kortfristiga placeringar
Löpande bokföring
Kontot debiteras för andra kortfristiga placeringar för vilka några särskilda konton inte lagts upp inom
kontogruppen.
 BFN U 99:1 om tilläggsupplysningar om andelsinnehav
 FARs uttalande 2 om företagscertifikat och statsskuldsväxlar
 FARs uttalande 8 om värdet på inköpsrätt till aktier
1886 Aktier och andelar i koncernföretag*
1890 Värdereglering av kortfristiga placeringar
Löpande bokföring
Kontot krediteras för värdenedskrivningar i organisationens portfölj av kortfristiga placeringar, med konto
8370 Nedskrivningar av kortfristiga placeringar som motkonto.
Årsbokslut/årsredovisning
Kortfristiga placeringar värderas enligt lägsta värdets princip.
Skatter och avgifter
Nedskrivningar på kortfristiga placeringar är som regel inte skattemässigt avdragsgilla eftersom förluster
på sådana tillgångar beaktas först vid en eventuell försäljning av placeringen i fråga.
19 Kassa och bank
I kontogruppen redovisas kassa-, postgiro- och bankbehållningar, dvs sådana tillgångar som även benämns
likvida medel. I årsbokslutet/årsredovisningen rubriceras dock dessa tillgångar som "Kassa och bank". I
kontogruppen redovisas också bankcertifikat. Innehav av utländsk valuta bör särredovisas.
Lagar och normer
ÅRL 4 kap 1 § om definition av omsättningstillgångar
BFN U 89:3 om bokföring av betalningar när överföring sker automatiskt mellan bank- och
postgirokonto
BFN U 90:5 om bokföring av redovisningsmedel
FARs rek 5 om redovisning av kreditavtal
1910 Kassa
Löpande bokföring
Kontot används endast för kontanttransaktioner. Till kontanttransaktioner räknas även erhållna checkar,
postväxlar och postanvisningar som inte överlåtits för insättning på eget bankkonto. Kontot får inte
användas för andra betalningstransaktioner (postgiro, bank etc).
Om flera separata kassor förekommer, kan särskilda underkonton läggas upp för dessa, t ex:
1911 Huvudkassa
1912 Kassa 2
1913 Kassa 3
Om innehav av utländsk valuta förekommer, kan detta redovisas på separat konto.
1920 Postgiro
Löpande bokföring
Kontot används för postgirotransaktioner. Om flera olika postgirokonton förekommer, kan detta konto
användas som huvudkonto för dessa.
Alternativt kan särskilda konton läggas upp för varje enskilt postgirokonto, t ex:
1921 Postgiro 1
1922 Postgiro 2
1930 Checkräkningskonto
Löpande bokföring
Kontot avser checkräkningskonto utan kredit. För checkräkningskonto med kredit används konto 2330
Checkräkningskredit. Om flera olika checkräkningskonton förekommer, kan detta konto användas som
huvudkonto för dessa.
Alternativt kan särskilda konton läggas upp för varje checkräkningskonto, t ex:
1931 Checkräkningskonto 1
1932 Checkräkningskonto 2
Alternativt kan kontot användas i kombination med konto 2330 Checkräkningskredit, som i så fall utvisar
den checkräkningskontolimit som beviljats organisationen. Saldot på konto 1930 utvisar då disponibelt
belopp på organisationens checkräkningskonto.
Årsbokslut/årsredovisning
I samband med bokslut avslutas kontona 1930 och 2330. Därmed blir redovisningen i enlighet med FARs
rekommendation. Se även instruktionerna till konto 2330 Checkräkningskredit.

FARs rek 5 om redovisning av kreditavtal
1940 Bank (övriga konton)
Löpande bokföring
Kontot används som huvudkonto för andra bankkonton än checkräkningskonto, även för valutakonton.
Alternativt kan särskilda konton läggas upp för varje bankkonto, t ex
1941 Bank 1
1942 Bank 2
osv
1950 Bankcertifikat
Löpande bokföring
Kontot debiteras för redovisning av bankcertifikat som är ett inlåningsbevis till innehavaren.
Bankcertifikat löper med fast ränta med en bestämd förfallodag med en maximal löptid om 1 år. Till
skillnad från andra banktillgodohavanden är bankcertifikat ett värdepapper avsett att omsättas på en
andrahandsmarknad.

FARs uttalande 1 om bankcertifikat
1960 Koncernkonto moderföretag*
Löpande bokföring
Kontot är ett gemensamt checkräkningskonto för en koncern. Kontot utgör huvudkonto (centralkonto) till
en grupp företagskonton, ”underkonton”. Syftet med ett koncernkonto är att åstadkomma
likviditetsutjämning mellan företagen. Det är huvudkontots saldo som är företagets (moderföretagets)
fordran hos eller skuld till banken. Saldon på underkonton utgör i detta fall fordran hos eller skuld till
huvudkontoinnehavaren inom koncernen och redovisas på konto 1660 Kortfristiga fordringar hos
koncernföretag respektive 2360 Långfristiga skulder till koncernföretag.
Årsbokslut/årsredovisning
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan koncernföretag ska elimineras i
koncernredovisningen. Orealiserade vinster och förluster som hänger samman med dessa transaktioner ska
även dessa elimineras.

FARs uttalande 5 om gemensamt bankkonto i koncern
Vid behov kan kontotabellen kompletteras med följande huvudkonto