Promemoria
Sid. 1(11)
2014-08-21
Belgrad
Landfakta Serbien
Officiellt namn:
Republiken Serbien
Gränser:
Norr: Ungern
Öst: Rumänien, Bulgarien
Söder: Makedonien, Kosovo, Montenegro
Väst: Bosnien och Hercegovina, Kroatien
Storlek:
77.474 km² (Sveriges landyta 450.000 km²)
Huvudstad (med antal
invånare):
Belgrad (1.639.000) (2011 Census)
Större städer (med antal Novi Sad (335.000), Niš (258.000), Kragujevac
invånare):
(177.000), Leskovac (144.000), Subotica
(140.000), Kruševac (127.000), Kraljevo
(125.000), Pančevo (123.000), Zrenjanin
(122.000), Šabac (115.000), Čačak (115.000),
Smederevo (108.000) (2011 Census)
Folkmängd:
Ca 7.100.000 (Serbiens statistiska centralbyrå
2014)
Ålder:
Medianålder 39,3 år (UNDP 2014)
Förväntad levnadsålder för kvinnor 76,9 år, för
män 71,3 år (UNDP 2013).
Kvinnor i parlamentet:
Befolkningsgrupper:
33,2 % (UNDP 2013)
83% serber, övriga: ungrare, rumäner, romer,
Promemoria
Sveriges Ambassad
Belgrad
2014-08-21
slovaker, bosniaker, bulgarer och albaner
Språk:
Serbiska, ungerska, albanska och andra
minoritetsspråk
Officiell skrift:
Kyrillisk och latinsk
Religion:
De flesta serber är ortodoxt kristna och
medlemmar i den serbisk-ortodoxa kyrkan.
Merparten av ungrarna är romerska katoliker. En
majoritet av albanerna är muslimer. I Sandžakregionen finns dessutom en betydande slaviskmuslimsk minoritet som är sunniter.
Statsskick:
Republik
Statschef:
President Tomislav Nikolić
Regeringschef:
Premiärminister: Aleksandar Vučić
BNP per capita:
11.269 USD (IMF 2013)
BNP tillväxt:
2,5% (Economist Intelligence Unit, (EIU) 2013)
Valuta:
Serbiska Dinarer (RSD)
Statsskuld:
62,9% av BNP (EIU 2013)
Utlandsreserv:
15 miljarder USD (EIU 2013)
Handel:
Export: 15 miljarder USD
Import: 20 miljarder USD (EIU 2013)
Löner:
Genomsnitt; brutto 730 USD/mån, netto 529
USD/mån (Serbiens statistiska centralbyrå 2014)
Arbetslöshet:
27,2% (EIU 2013)
2(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
Politisk utveckling
Utrikespolitik
Serbien har under de senaste åren haft två huvudsakliga utrikespolitiska
mål: EU-integrationen och Kosovofrågan (enligt den serbiska
konstitutionen är Kosovo fortfarande en integrerad del av Serbien).
Serbien har sedan mars 2012 varit ett kandidatland till medlemskap i EU. I
juni 2013 fattades det beslut om att Serbien skulle få inleda
medlemskapsförhandlingar. Dessa inleddes officiellt i januari 2014. Den
nuvarande regeringen (ledd av president Nikolić och premiärminister
Aleksandar Vučić) har flera gånger förklarat att den fortsatta EUintegrationen är dess högsta prioritet. Sedan 2009 är visumtvånget
gentemot Schengenländerna avskaffat.
Konflikten kring Kosovos självständighet är pågående. Serbien vill inte
erkänna Kosovos suveränitet. I den serbiska konstitutionen står det att
Kosovo är en del av landet och kan därför omöjligen bilda en egen stat.
Serbien har fått stöd i frågan av flera andra länder som också valt att inte
erkänna Kosovo. Republiken Kosovo har dock de facto kontroll över
området, med undantag för de serbiskdominerade delarna, i norra Kosovo.
Det största hindret för en EU-anslutning är den pågående konflikten
rörande Kosovos självständighet. För att Serbien ska kunna slutföra
medlemskapsförhandlingar med EU måste relationerna med Kosovo vara
normaliserade. Kosovo förklarade sin självständighet från Serbien 2008
men har förvaltats av dels av EU, dels av FN (enligt resolution 1244 sedan
1999). Sedan självständighetsförklaringen har 108 länder erkänt dess
suveränitet, däribland 23 av 28 EU-länder. År 2010 uttalade Internationella
domstolen i Haag (ICJ) att Kosovos självständighetsförklaring inte står i
strid med internationell rätt. Samma år antog FNs generalförsamling en
resolution som uppmanade till direkta samtal mellan Serbien och Kosovo.
En sådan dialog har pågått de senaste åren, under ledning av EU:s höge
representant Catherine Ashton. I april 2013 slöts ett historiskt avtal mellan
Serbien och Kosovo som, när det implementerats fullt ut, kommer att lösa
ut ett antal praktiska och politiska frågor länderna mellan. Ett viktigt steg i
den pågående normaliseringsprocessen var lokalvalet 2013 i Kosovo samt
parlamentsvalet i juni (2014).
3(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
Säkerhetspolitiskt sett, uppfattar Serbien sig som neutralt. I den pågående
konflikten i Ukraina vägrar Serbien (trots uppmaningar från EU-länder) att
ansluta sig till EU:s sanktioner mot Ryssland.
Serbiskt deltagande i internationella fredsbevarande insatser förekommer.
Inställningen till NATO är däremot av historiska skäl komplicerad på
grund av de väpnade konflikter som präglade landet på 1990-talet.
Samarbete med NATO sker dock inom ramen för Partnerskap för fred
(PfF).
Inrikespolitik
Serbien i nuvarande form som enskild stat existerar sedan Montenegro blev
självständigt 2006. Därmed upplöstes statsunionen Serbien-Montenegro.
Statsskicket i Serbien är republik med parlamentsval var fjärde år och
presidentval var femte år. Serbiens parlament har 250 platser.
Enligt konstitutionen finns två autonoma provinser i landet; Vojvodina i
norr med en viss grad av självstyre, samt den södra provinsen Kosovo.
Kosovo förvaltas av FN enligt resolution 1244 sedan Serbien-Kosovokriget
1999, men utropade sin självständighet den 17 februari 2008. Serbien har
dock inte erkänt Kosovos självständighet utan förhandlingar i frågan pågår
fortfarande.
Tomislav Nikolić (tidigare SNS) är Serbiens president men har enligt
landets konstitution relativt begränsade befogenheter. Premiärminsistern
som leder regeringen är Aleksandar Vučić. Regeringsombildningar och
nyval är vanligt förekommande i Serbien. Sen millenniumskiftet har sju
olika regeringar styrt landet. Efter vårens nyval utgör Serbiens regering en
koalition ledd av framstegspartiet (SNS) i samarbete med socialistpartiet
(SPS).
Den tidigare premiärministern Ivica Dačić (SPS) är för närvarande
utrikesminister. Dušan Vujović är finansminister och den tidigare
ordföranden för Serbiens handelskammare, Željko Sertić är ny
ekonomiminister. Nikola Selaković (SNS) är justitieminister och Jadranka
Joksimović är ministern utan portfölj som ansvar för EUintegrationsfrågor.
4(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
Regeringen har uttalat som sina viktigaste prioriteringar dels fortsatt EUnärmande, dels ekonomisk utveckling. Man vidtar också åtgärder mot den
utbredda korruptionen i landet. Trots närmanden mot EU och omfattande
utvecklingsarbete har Serbien fortfarande en lång väg att gå gällande
sociala reformer och lagar, samt implementeringen av dessa.
Värderingsmässigt sett är samhället traditionellt patriarkalt med
konservativa sociala strukturer. Några av de sociala problem som finns är
en utbredd diskriminering gentemot minoritetsgrupper i landet, främst
romer. Både rättssäkerhet och medvetandegrad av mänskliga rättigheter
bedöms som låga jämfört med övriga Europa. Flera större internationella
organisationer uppmanar Serbien att handskas med dessa problem på ett
effektivare sätt, men reformerna tar tid.
Ekonomiska huvuddrag
Inledning
Den goda ekonomiska utvecklingen under början av 2000-talet drabbades
och bromsades upp av den globala finansiella krisen 2008. Landets
blygsamma export- och turistnäringar har gjort att BNP-fallet blivit lägre
än i flera grannländer. Finanskrisen drabbade Serbien relativt sent men
återhämtningen kommer att ta lång tid och sätta landets ekonomi på prov.
Under 2012 föll BNP med 1,7% för att sedan stiga med 2,5% under 2013.
En anledning till den relativt höga tillväxten under 2013 var är att
jordbruksproduktion och skörd höll en god nivå. Prognosen för 2014 väntas
hamna på -0,5%. I maj 2014 drabbades Serbien (och västra Balkan) av de
värsta översvämningarna på över hundra år. Kostnaderna för skadorna
väntas hamna 1,5 miljarder kronor (3 % av BNP) och kommer att slå hårt
på den redan utsatta ekonomin.
Den pressade ekonomiska situationen har bidragit till en höjd arbetslöshet,
ökad korruption, en generellt försämrad levnadsstandard och en utbredd
misstro på landets framtid. Arbetslösheten ligger på ungefär 26-27%.
Inför ett EU-inträde pågår betydande reformer för att främja
konkurrenskraften och skapa en hållbar ekonomisk utveckling. Den
ekonomiska krisen i kombination med externa globala obalanser har
medfört att dinaren har minskat i värde. Den årliga inflationen 2013 blev
enligt Centralbanken 2,2% och förutses öka till omkring 4% under 2014.
Faktorer som driver inflationen fortsätter att vara livsmedelspriser samt
dinarens utveckling.
5(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
Övriga hinder på vägen mot en stabil samhällelig utveckling är den
komplicerade byråkratin och den utbredda korruptionen. Serbien har
mycket stora behov av investeringar i infrastruktur och flertalet
internationella organisationer bistår landet med krediter. Dessa är i sin tur
kopplade till en rad åtaganden i form av strukturreformer.
Arbetet med utvärderingen och effektiviseringen av Serbiens ”icke
privatiserade bolag” som staten kraftigt subventionerat har påbörjats,
tillsammans med Världsbanken. VB identifierade 179 statliga bolag som på
något sätt behöver åtgärdas. Flera av dessa har redan tvingats stänga (d.v.s.
försatts i konkurs). Det specifika problemet med skatteindrivning bör
prioriteras för att möjliga intäkter till statskassan inte skall gås om miste.
Serbien antog sommaren 2014 ett antal nya arbetsmarknadslagar. De
viktigaste förändringarna som lagändringarna inneburit var att det blivit
enklare för arbetsgivare att anställa samt att säga upp personal, att personal
kan korttidsanställas upp till tre år, samt att minimilönerna kommer att
regleras en gång per år istället för två gånger per år som tidigare. De nya
reglerna gäller dock endast den privata sektorn. Kvar att reformera är
däremot pensionssystemet, som upptar en alltför stor del av budgeten.
Pensionsåldern för män och kvinnor skiljer sig med 5 år (högsta
skillnadsgapet i Europa), och hela 70% av männen och hälften av
kvinnorna går i förtidspension. Personer över 65 år i befolkningen väntas
öka från dagens 17% till 21% år 2020, och år 2050 väntas 1/3 av
befolkningen vara över 65 år.
Under en längre tid har landets import varit dubbel så stor som exporten.
De senaste åren har importen växt ytterligare, och exporten fått en
begränsad skjuts i och med den serbiska dinarens (RSD) låga kurs. En stark
ökning av exporten, kombinerat med ett fall på importsidan under året har
gjort att handelsbalansen förbättrats på kort tid. Exportökningen var väntad
då produktionen av FIAT-bilar tog rejäl fart under året ifrån fabriken i
Kragujevac. Biltillverkningen av FIAT står numera för hela 20% av
Serbiens totala export. Tetra Pak är i jämförelsevis den tolfte största
exportören i Serbien.
Serbien är rikt på naturtillgångar i form av mineraler såsom koppar, bauxit
och järnmalm. Landet är självförsörjande på kol (främst brunkol).
Tillgångarna av olja och naturgas, främst i provinsen Vojvodina i norr,
6(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
täckte en tredjedel respektive en fjärdedel av landets behov före kriget
1999. NATO-flygets bombningar förstörde då de två största
oljeraffinaderierna, oljelager och en stor del av rörledningarna. Två år
senare återupptogs produktionen till en del, men landets behov av import är
fortfarande stort.
Jordbruket och industrierna i Serbien producerar till stor del råvaror och
basprodukter, vilket gör det tillvaratagna förädlingsvärdet inom landet lågt.
På grund av en inkonsekvent utveckling och implementering av
jordbrukspolitiken samt dåligt investeringsklimat i industrin finns en stor
utvecklingspotential, såväl effektivitets/produktionsmässigt som
miljömässigt.
World Economic Forums senaste konkurrenskraftsrapport påvisar att
Serbien halkat ner en aning på Global Competitiveness Index jämfört med
föregående år. 2013 låg Serbien på plats 101 av 148, precis efter länder
som Albanien, Kenya, Bolivien och Algeriet.
Handelspolitiska kopplingar med omvärlden
Det totala handelsutbytet för perioden januari-december 2013 var 35,1
miljarder USD, en ökning med 10,1%, jämfört med samma period
föregående år. Serbiens främsta exportdestinationer är Italien (2,4 miljard
USD, 16,4% av den totala exporten), Tyskland (1,7 miljarder USD, 11.9%
av den totala exporten), Bosnien och Hercegovina (1,2 miljarder USD,
8,0% av den totala exporten), Ryssland (1,1 miljarder USD, 7,3% av den
totala exporten) och Montenegro (840 miljoner USD, 5,7% av den totala
exporten).
2013 var de främsta importländerna Italien (2,4 miljarder USD, 11,5% av
den totala importen), Tyskland (2,3 miljarder USD, 11,0% av den totala
importen), Ryssland (1,9 miljarder USD, 9,2% av den totala importen),
Kina (1,5 miljarder USD, 7,4% av den totala importen) och Ungern (1,0
miljarder USD, 4,9% av den totala importen).
Serbien har sedan år 2000 även ett frihandelsavtal med Ryssland och sedan
år 2010 ett frihandelsavtal med Turkiet. Serbien har även ett frihandelsavtal
med Vitryssland. Ett Serbien med EU-ambitioner har många ekonomiska
reformer framför sig; bland annat den statliga industrin som i princip fallit
samman sedan upplösningen av Jugoslavien, utan att ersättas av privata
satsningar. Ett fåtal större utländska investerare har under 2000-talet stått
7(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
för en allt större andel av landets export men det finns fortfarande stora
behov av investeringar och upprustning inom sektorerna för transport,
energi och miljö.
Flera omfattande stödprojekt för att främja ett sunt ekonomiskt klimat
pågår för närvarande i Serbien. Dessa sträcker sig från stödprogram och
krediter (bl.a. USAID, Sida, EBRD) till utländska privata investeringar;
exempelvis FIAT:s produktionslina för personbilar och Securum Equity
Partners storinvestering inom förnybar energi. För att ytterligare locka
utländska investerare är större marknadsmässiga avregleringar och
privatiseringar planerade.
Flera större projekt pågår för att locka utländska investerare och reformer
för att förenkla entreprenörskap pågår inom den statliga byråkratin. I mars
2013 investerade bolaget Al Dahra Agriculture från Förenade
Arabemiraten (UAE) 800 miljoner USD i jordbrukssektorn. I augusti 2013
köpte flygbolaget Ethiad (UAE) 49% av JAT Airways (numera Air Serbia).
Den Förenade Arabemiratiska staten planerar vidare att under åren 2014 2016 investera omkring 2,5 miljarder € i ett byggprojekt (Belgrade
Waterfront) som går ut på att renovera delar av huvudstaden.
Bygget av gasledningen South Stream, som är tänkt att leverara gas från
Ryssland till centrala och södra Europa, är tänkt att dra igång i mars 2015.
Ekonomiska utsikter 2014
Serbiens BNP bedöms under 2014 krympa med 0,5%. År 2013 uppgick
budgetunderskott till 4,9% av BNP och enligt flera bedömare kommer
statsskulden (som idag ligger runt 62,9%) fortsätta att växa fram till år
2017, för att därefter stabiliseras. Räknas det serbiska finanspolitiska rådets
(Serbian Fiscal Council) siffror på ett underskott om cirka 6% kommer
statsskulden de närmsta åren komma upp till över 70%. Andra bedömare,
bl.a. IMF menar att budgetunderskottet riskerar att hamna på närmare 7%,
vilket i sin tur kommer att få svåra konsekvenser.
Den serbiska centralbanken har äntligen börjat få bukt med landets
inflation. Från att inflationen bara för något år sedan var uppe runt 10%
hamnade inflationen 2013 på 2,2%. Under 2014 förväntas inflationen
fortsätta att falla något.
8(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
De huvudsakliga problem regeringen kommer behöva handskas med är just
inom det ekonomiska området. Med en stigande arbetslöshet, försämrade
levnadsvillkor och en allt mer utbredd korruption behövs politikernas fulla
uppmärksamhet. Ett led till tryggare statsfinanser är också att stabilisera
valutan, dinaren, som idag i princip saknar egenvärde utan vars värde är
direkt kopplat till Eurons växlingskurs.
Sveriges relationer med Serbien
De diplomatiska kontakterna mellan Sverige och Serbien är goda, och
Sverige har i området mycket gott rykte. Sverige har ambassad i Belgrad
och Business Sweden (tidigare Exportrådet) har sedan 2001 kontor i
Belgrad. Serbien har ambassad i Stockholm. Uppskattningsvis finns det
cirka 120.000 personer med serbisk härkomst i Sverige.
Sveriges ambassad i Belgrad
Ambassaden i Belgrad ansvarar för både Serbien och Montenegro. I
ambassadens arbetsuppgifter ingår bl.a. konsulära uppgifter, politisk
rapportering, ekonomisk bevakning, Sverigefrämjande och
migrationsärenden. Förutom ambassadören och Utrikesdepartementet finns
representanter från Försvarsmakten, Polisen och biståndsorganet Sida. Till
ambassaden hör också Business Sweden. Ambassaden har sedan 2012 gjort
en större satsning på offentlig diplomati och finns närvarande på de största
sociala media (som Facebook, Twitter, Instagram, Youtube).
Svensk-serbiska handelsförbindelser och investeringar
Sverige är det land i Norden som har störst handel med Serbien. Svensk
export består mestadels av pappersvaror och verkstadsprodukter såsom
telekomutrustning, pumpar, kompressorer, utrustning för bryggeriindustrin
samt transportmedel. De viktigaste importvarorna från Serbien är frysta
frukter och grönsaker, bildäck, trägolv, trä och maskindelar. Under 2013
var Sveriges export till Serbien 1,0 miljarder SEK. Sveriges import från
Serbien var 0,9 miljarder SEK.
Större svenska företag i landet är bland annat ABB, Atlas Copco, Ericsson,
H&M, Scania, SKF, Tetra Pak och Volvo Lastvagnar. Ett antal svenska
företag har förlagt produktion till Serbien, exempelvis Brovex
(finmekanik), IKEA och Tetra Pak. IKEA planerar en omfattande regional
etablering i landet, med öppnade av ett första varuhus under 2015.
9(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
För närvarande finns ca 70 svenska företag och distributörer representerade
i Serbien. Den största svenska importören till Serbien är Tetra Pak som
firade 50 år på den serbiska marknaden i september 2013. Den största
exportören till Sverige är Corporation (däcktillverkning). Det svenska
investerings- och asset management-bolaget East Capital är den största
aktören på börsen i Belgrad och deras fokus ligger på banking,
oljeraffinering, flygtransporter och livsmedelssektorn. East Capital handel
motsvarar 5% av den totala omsättningen på börsen i Belgrad.
I september 2012 öppnade Lindex sin första butik på licens till sin
strategiske partner Triple Jump Group i Belgrad.
Inversteringsföretaget VERISEC Labs etablerade sig i Serbien under
december 2012. Verisec är ett privatägt svenskt företag som bildades 2002
och är ledande i Norden i säkerhetssystem för bankindustrin. Investeringar
i Verisec Labs gjordes i samarbete med SWEDFUND, inom ramen för
deras program för små och medelstora företag.
I augusti 2013 öppnade H&M sin första butik i Belgrad. Butikjätten har för
tillfället tre butiker i landet och planerar under 2015 att öppna en fjärde.
Utvecklingsarbetet
Utvecklingsarbetet i Serbien pågår på flera olika plan i samhället.
Omfattande reformer har eller håller på att drivas igenom för att underlätta
byråkrati, stävja korruption och för att balansera landets ekonomi. Dessa
projekt drivs av både nationella som internationella reformer och
finansieras till stor del av andra länder. Sida har sedan många år tillbaka
haft olika biståndsprojekt i området. Förutom demokratiprojekt
koncentrerar sig Sida idag på miljö- och infrastrukturfrågor. Under 2014
uppgår Sidas budget för Serbien till ca 105 miljoner SEK.
Kort landshistorik
Efter upplösningen av Socialistiska federationen Jugoslavien bildade de två
kvarvarande delrepublikerna Serbien och Montenegro Förbundsrepubliken
Jugoslavien som år 2003 bytte namn till Statsförbundet Serbien och
Montenegro. Den 3 juni 2006 utropade sig Montenegro självständiga. Den
5 juni 2006 erkände Serbien detta i och med att de själva förklarade sig
självständiga från unionen, som därmed upplöstes.
10(11)
Sveriges Ambassad
Belgrad
Promemoria
2014-08-21
I och med Daytonavtalet i november 1995 var förhoppningarna stora att
oroligheterna på Balkan, efter 90-talets strider, var slut. Tre år senare utbröt
dock strider mellan den serbiska armen och den kosovoalbanska UCKgerillan. År 1999 inledde NATO inledde ett bombkrig mot Serbien för att
stoppa våldet som drabbade civila. De serbiska styrkorna tvingades samma
år att lämna Kosovo som sedan dess har administrerats av bland annat FN
genom UNMIK (med stöd av Säkerhetsrådets resolution 1244).
Slobodan Milosević, som var Serbiens president sedan 1989 avgick från
presidentposten den 6 oktober 2000 efter att ha förlorat valet den 24
september. Han blev arresterad och åtalad för bland annat maktmissbruk i
Serbien i april 2001. Han utlämnades till Internationella
krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) i Haag den 28
juni 2001 men hann avlida innan rättegången var avslutad. Zoran Djindjić,
Serbiens dåvarande premiärminister och grundare av DS, som beslutade att
Milosević skulle utlämnas till Haag, mördades år 2003.
Hösten 2006 antog Serbien efter en folkomröstning en ny författnin vilken
fastslog att Kosovo är en integrerad del av Serbien. Författningen medförde
nyval till parlamentet i början av 2007, vilket resulterade i en
regeringsbildning mellan Boris Tadićs parti DS och Vojislav Kostunicas
parti DSS.
Under denna tid hade en plan om Kosovos självständighet lagts fram av
den finske FN-medlaren Marti Ahtisaari. Serbien protesterade mot denna
idé med stöd av Ryssland, men 17 februari 2008 förklarade Kosovo
ensidigt sin självständighet. Detta resulterade i att Kostunica avgick som
premiärminister och nyval fick hållas i maj 2008. Valet vanns av DS-ledda
koalitionen För ett europeiskt Serbien. Koalitionen bildade regering med
bland annat G17+ och SPS i juli 2008.
De senaste åren har Serbien präglats av det försämrade ekonomiska läget,
vilket också spås fortsätta utgöra landets huvudproblem den närmsta tiden.
Presidents- och parlamentsval hölls i maj 2012. Den förre
oppositionsledaren Tomislav Nikolić avgick som segrare i presidentvalet
och hans parti SNS fick flest röster i parlamentsvalet. Efter 2014 års nyval
har SNS utökat sitt inflytande då partiet fick runt 45% av rösterna.
Samtidigt som SNS dominerar politiken är oppositionen nästintill
obefintlig.
11(11)
