kom pe t e n sför s örj n i ng
i Dalarnas län
fa k ta o c h föru t s ät t n i nga r
1
Innehåll
1 Inledning............................................................................................................4
2 Sammanfattning .. ...............................................................................................5
3 Metod.................................................................................................................7
3.1 Statistiken.. ...................................................................................................7
3.2 Intervjustudien.............................................................................................7
3.3 Begrepp........................................................................................................8
3.4 Utbildningsformer inom det formella utbildningssystemet. . ............................9
4 Dalarna i siffror..................................................................................................12
4.1 Näringslivsstruktur ......................................................................................12
4.2 Demografiska förutsättningar. . ......................................................................17
4.3 Arbetslöshet .................................................................................................22
4.4 Utbildning....................................................................................................26
4.4.1 Utbildningsnivå......................................................................................27
4.4.2 Grundskola och gymnasium....................................................................29
4.4.3 Vuxenutbildning.....................................................................................33
4.4.4 Folkhögskola .........................................................................................34
4.4.5 Yrkeshögskoleutbildning och Kvalificerad yrkesutbildning ......................35
4.4.6 Universitet och Högskola........................................................................36
4.4.7 Etablering på arbetsmarknaden efter utbildning. . .....................................42
4.5 Prognos för arbetskraften i Dalarnas län .......................................................43
5 Åsikter om läget i Dalarna ..................................................................................46
5.1 Efterfrågan på arbetskraft.............................................................................46
5.2 Arbetskraftsbrist trots arbetslöshet.. ...............................................................48
5.3 Utbildning....................................................................................................49
5.3.1 Problembild. . ..............................................................................................49
5.3.2 Samverkan, den stora möjligheten till utveckling.........................................50
6 Diskussion..........................................................................................................53
6.1 Dalarnas förutsättningar ..............................................................................53
6.2 Kompetensförsörjningen – den stora utmaningen ..........................................53
6.3 Behovet av utvecklad utbildning ...................................................................54
6.3.1 Behov av en gemensam dialog runt kompetensförsörjning .......................54
6.3.2 Kunskap om karriärvägar mot branscher och yrkesområden ....................55
6.3.3 Resurser i skolan ....................................................................................55
6.3.4 Utvecklad syn på kompetensutveckling .. .................................................56
6.4 Ny syn på arbetskraften nödvändig. . ..............................................................56
6.5 Utmaningarna kräver samverkan och gemensamma satsningar . . .....................57
6.6 Forum för kompetensförsörjningsutveckling .................................................57
6.6.1 Bygg- och fastighetssektorn ....................................................................57
6.6.2 Utvecklade bolag, nätverk och kluster i Dalarna .....................................58
6.6.3 Yrkesnämnder ........................................................................................58
6.6.4 College ..................................................................................................59
6.6.5 Övriga ...................................................................................................59
6.7 Kompetensplattformar för samordning – en möjlig lösning? ..........................60
Bilagor
1 Inledning
Kompetensförsörjning är ett prioriterat och viktigt område för Region Dalarna. Ska länet
kunna utvecklas och ha fortsatt tillväxt måste vi också se till att vår kompetensförsörjning fungerar. Idag är frågan aktuell i Dalarna, Sverige och i Europa. Vi brottas alla med
en åldrande befolkning och mindre ungdomskullar som kommer in på arbetsmarknaden.
Dalarna står, som resten av landet, inför en stor utmaning under de närmaste åren. Totalt
kommer ungefär 28 000 personer att behöva ersättningsrekryteras eller rekryteras som en
följd av generationsväxlingen och företagens tillväxt. Detta faktum är utmanande på flera
sätt. Antalet unga som träder in på arbetsmarknaden under perioden är inte tillräckligt för
att täcka behovet. Det är inte heller klart att alla unga kommer att kunna matchas till dessa
arbetstillfällen, på grund av skillnaden mellan arbetsmarknadens behov och ungdomarnas
utbildningsnivå. Detta visar att kompetensförsörjningsfrågan, oavsett om det gäller utbildningen av unga, fortbildning av anställda eller vidareutbildning av arbetslösa, är mycket
viktig för Dalarnas framtida utveckling.
Region Dalarna har sedan flera år arbetat med kompetensförsörjning. Fram till 2009 var
arbetet främst inriktat mot skola och utbildning för att därefter ändras till ett mer övergripande ansvar för regionens kompetensförsörjning. För att kunna arbeta strategiskt med
frågan måste vi ha ett underlag som ger en bild av Dalarnas arbetsmarknad och vårt utbildningsutbud. Därför har Region Dalarna som ett av landets Regionala samverkansorgan fått
i uppdrag av regeringen att etablera regionala kompetensplattformar.
Syftet med kompetensplattformarna är att bidra till:
• Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings och utbildningsområdet
• Samordning av behovsanalyser
• Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering
• Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer
Att etablera kompetensplattformen i Dalarna innebär att vi behöver skapa en ny struktur
för att kunna uppfylla regeringens krav och att hitta våra lösningar på de effekter som generationsväxlingen förväntas ge. Samtidigt som generationsväxlingen pågår finns planerade
satsningar och investeringar i flera delar av länet som ytterligare förstärker behovet av
tillgång på kompetent arbetskraft.
Genom att kartlägga och samla fakta har Region Dalarna tagit fram ett kunskapsunderlag
om Dalarnas förutsättningar, möjligheter och utmaningar. Materialet ska ses som en samlad
basinformation om Dalarnas arbetsmarknad, näringsliv, demografiska förutsättningar och
utbildningsnivån i länet. Rapporten innehåller statistik, analys och även en intervjudel för
att ytterligare fördjupa underlaget. Med utgångspunkt i frågeställningar som väcks i rapporten kommer vi att fortsätta vårt arbete med branschspecifika undersökningar. Inriktningen på de fortsatta undersökningarna kommer att vara ett efterfrågeperspektiv och
förväntas ge underlag för att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan, något
som är avgörande för Dalarnas fortsatta utveckling.
4
2 Sammanfattning
Denna rapport är resultatet av en kartläggning och analys av arbetsmarknaden i Dalarna.
För att skapa en bild av länet som har både bredd och djup har både statistik och intervjuer
använts.
Den statistik som har använts samlades in utifrån fem övergripande teman:
• Näringslivsstruktur
• Demografiska förutsättningar
• Arbetslöshet
• Utbildning
• Prognos för Dalarnas län
Intervjupersonerna i kartläggningen är företrädare för näringsliv, offentlig sektor, utbildning, Arbetsförmedlingen och från samverkansgrupperingar. Intervjuerna finns redovisade i
sin helhet i Bilaga 3. De branscher som finns representerade är:
• Bygg- och fastighetssektorn
• Maskinentreprenörerna
• Transportnäringen
• Industri
• Stålbranschen
• Vård och Omsorg
• its , Intelligenta transportsystem
• Handel
• Besöksnäringen
• Gruvnäringen
Undersökningen visar utmaningar för Dalarna som en följd av generationsväxling och
tillväxt. Den prognos som förutspår behovet av och tillgången till ny arbetskraft visar att
det finns ett stort underskott av arbetskraft under de närmaste åren. Alla branscher står
inför utmaningen att genomföra ett generationsskifte och i undersökningen identifieras en
mängd olika behov, alla kopplade till arbetskraft med rätt kompetens. Kompetensfrågorna
kommer därför sannolikt att bli avgörande för regionens utveckling.
Kartläggningen visar ett behov av att utveckla dialog och samverkan runt kompetensförsörjning där resurser för samordning och utveckling mellan utbildning och arbetslivet
inom respektive bransch ses som avgörande. Vidare beskrivs att kunskapen om karriärvägar och efterfrågan på arbetskraft inom olika branscher och yrkesområden behöver höjas
för att öka rekryteringen till utbildningar inom bristyrken. Utveckling av en regelbunden
samverkan mellan skola och näringsliv, från grundskolenivå, kopplat mot ämnena i skolan
bidrar till ökad kunskap om yrkesområden och en ökad förståelse för utbildningsinnehållet. Arbetslivets representanter uttrycker i intervjuerna en vilja att bidra med resurser i
samverkan med utbildare för att höja elevernas kompetensnivå. En ny syn på arbetskraften
som en resurs inom kompetensförsörjning beskrivs som nödvändig för att öka arbetslösas
5
möjligheter till kompetensutveckling via utbildning och validering. Kompetensutveckling i
arbetslivet behöver också lyftas som utvecklande för såväl arbetsplatserna som för individen. Nya svenskar står för stor inflyttning till länet och behovet av mångfald på arbetsplatserna finns bland annat inom exportområdet. Kunskapen om hur systemen för Svenska för
invandrare (Sfi), språkpraktik och integration fungerar bör öka för att fler arbetsgivare ska
kunna ta emot personer för praktik eller instegsjobb.
Samverkan runt utbildningsfrågor finns i flera fall på agendan i Dalarna. Kartläggningen
visar att frågorna måste lyftas, utvecklas och samordnas för att motverka att konkurrensen
om elever, yrkeslärare och arbetskraft i länet utarmar kvalité och bredd både utbildningsoch arbetsmarknadsmässigt. Gemensamma strategier bör eftersträvas där länets viktiga
näringar identifieras och matchas kompetensmässigt och geografiskt mot utbildningsanordnare på alla nivåer för att bidra till en gemensam kompetensförsörjningsmodell som kommer hela länet till godo. Med utgångspunkt från det goda arbete som idag bedrivs inom
befintliga forum för kompetensförsörjning i Dalarna kan en kompetensförsörjningsmodell
utvecklas. De erfarenheter som branschorganisationer och företag samt regionala utvecklingssatsningar gjort samt de arbetssätt som utvecklats medverkar till en samlad bild av
behov och tillgångar. En gemensam bild av resurser och behov bidrar till exempel att stötta
beslutsfattare i politiska råd och nämnder inom utbildning och kompetensförsörjning inklusive Arbetsförmedlingen, i planering och samordning av utbildningsformer, utbildningsinnehåll och utbildningsinsatser.
Slutsatser:
• Utbildningsnivån i Dalarna motsvarar inte näringslivets behov av kompetens och behöver höjas. En utveckling av utbildnings- och karriärvägar utifrån ett arbetskraftsbehov
kommer att innebära att fler innevånare i framtiden har högre utbildning, bland annat
från Högskolan Dalarna.
• Utbildning medverkar till att utveckla arbetslivet när den utformas och anordnas med
utgångspunkt från branschernas behov av rätt kompetens vid rätt tidpunkt. En gemensam översyn av behoven, branscherna och utbildarna emellan, bidrar till att utbildningsmodeller kan anpassas för att möta arbetslivets behov av flexibla utbildningsinsatser.
• En kompetensplattform med ett gemensamt kompetensförsörjningskansli i Dalarna
skapar möjligheter att lyfta samverkans- och utvecklingsprocessen till ett överskådlig nivå
och struktur, för att påverka ekonomiska förutsättningar och för en effektivare fördelning av utbildningsutbudet.
• Ett regionalt branschforum sammansatt av representanter från näringslivet underlättar
samverkan runt utbudet av utbildningar. I samverkan med kansliet kan branschforumet
bidra med input mellan branschområdena och att skapa en kvalitetsstämpel i kompetensförsörjningsarbetet för branschen.
• Ett regionalt utbildningsforum kan utvecklas enligt samma princip med representanter från utbildningsväsendet. För utbildningsanordnare bidrar denna samverkan till att
öka kunskap om fler yrkeskategorier, öka marknadsföring mot branscherna och att
skapa legitimitet och konkurrenskraft hos utbildaren via en gemensam planering av
utbildningsutbudet mot efterfrågat innehåll.
• En branschvis samverkan mellan utbildare och arbetsliv kan medverka till att gemensamma resurser avsätts för samordning och utveckling. Denna resurs arbetar förslagsvis
utifrån ett gemensamt uppdrag och mandat från utbildare och branschen.
6
3 Metod
För att skapa en bild av länet som har både bredd och djup har såväl statistik som intervjuer
använts. Kartläggningen har framför allt utgått från statistik som idag finns tillgänglig och
för att öka möjligheten att förstå och förstärka underlaget har även intervjuer genomförts.
Genom att genomföra intervjuer med nyckelpersoner i regionen har den statistiska bilden
kompletterats och en mer fördjupad analys kunnat genomföras.
3.1. Statistiken
Under våren 2012 genomfördes en genomgång och sammanställning av statistik.
Den statistik som har använts samlades in utifrån fem övergripande teman:
• Näringslivsstruktur
• Demografiska förutsättningar
• Arbetslöshet
• Utbildning
• Prognos för Dalarnas län
En del av denna statistik fanns att tillgå hos Region Dalarna eller samarbetspartnern Arbetsförmedlingen. Mycket är dock insamlat från till exempel scb , Sveriges Kommuner och
Landsting, Skolverket och hos respektive huvudman när det gäller till exempel studenter vid
högskolan och folkhögskolorna.
3.2. Intervjustudien
Totalt har 27 intervjuer genomförts under våren, med sammanlagt 30 olika personer. Intervjupersonerna är företrädare för näringsliv, offentlig sektor, utbildning, Arbetsförmedlingen och samverkansgrupperingar. Region Dalarna har gjort urvalet av intervjupersoner och
de branscher som finns representerade är:
• Bygg- och fastighetssektorn
• Maskinentreprenörerna
• Transportnäringen
• Industri
• Stålbranschen
• Vård och Omsorg
• its, Intelligenta transportsystem
• Handel
• Besöksnäringen
• Gruvnäringen
De flesta intervjuerna har genomförts på intervjupersonernas arbetsplats i Dalarna. Några
telefonintervjuer har också genomförts. De frågor som intervjupersonerna har reflekterat
över är:
7
•
•
•
•
•
vilka kompetensbehov finns i branschområdet?
hur ser arbetet med att möta rekryterings- och utbildningsbehoven ut?
hur ser samverkan skola–arbetsliv ut?
vilka samverkansgrupperingar arbetar med kompetensfrågorna?
vilka behov av utveckling finns inom branschområdet?
Intervjuerna har spelats in och har sedan sammanställts i texter i ett intervjuformat. Intervjupersonerna har tagit del av intervjutexterna för att reflektera över innehållet samt för
att få möjlighet att ändra felaktigheter och missuppfattningar, stryka material som inte är
relevant och göra tillägg. Intervjutexterna har därefter omarbetats till referat. Korta kompletterande intervjuer har genomförts med några av intervjupersonerna. I syfte att beskriva
och förklara vissa uppgifter från intervjuerna har även kompletterande bakgrundsfakta lagts
till. Dessa fakta har hämtats från organisationer som verkar inom kartläggningsområdet. De
lokala sammanhang intervjuerna är gjorda i begränsar till viss del möjligheten att dra generella slutsatser av resultatet. Det som visas i resultat, slutsatser, analys och diskussion ska
betraktas som specifikt för branscherna och för regionen men det är, trots det begränsade
sammanhanget, relevant för det arbete som pågår över hela landet inom frågor som berör
kompetensförsörjning.
3.3. Begrepp
I rapporten förekommer flera begrepp som används för att beskriva olika företeelser inom
området. Nedan förklaras några av dessa begrepp.
College – är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare
och arbetsliv inom ett yrkes- eller branschområde. Syftet är att branschen och utbildarna
tillsammans kan skapa utbildningar som motsvarar branschbehov och utbildningsresurser.
Anställda skall också kunna får del av dessa resurser. Ett annat syfte är också att planering
och administration av bland annat arbetsplatsförlagd utbildning (apl) ska underlättas av
collegeformen.
Generationsväxling – innebär omsättning på arbetsmarknaden när anställda pensioneras
och ersätts med ny personal.
Karriär – beskriver utveckling i yrkeslivet vilken kan ske på flera olika sätt. Karriär kan
beskrivas via tydliga karriärvägar och definierade karriärsteg kopplade till utbildning.
Kluster – En klusterorganisation bygger på ett organiserat utvecklingsarbete knutet till
ett gemensamt verksamhetsområde. Samarbetet mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka ett klusters tillväxt och
konkurrenskraft.
Kompetensförsörjning – handlar om att tillgodose både företag och offentlig sektor
med den arbetskraft och den kompetens som efterfrågas samt att tillgodose behovet av nya
företag och entreprenörer, exempelvis genom utbildnings- eller rekryteringsstrategier.
Ny- och ersättningsrekrytering – när ett rekryteringsbehov uppstår vid ett företag,
exempelvis vid en produktionsökning, är lösningen ofta en nyrekrytering. Vid nyrekrytering
8
finns det en medvetenhet när det gäller behovet av ett par års upplärningstid på företaget
utöver erforderlig utbildnings- och erfarenhetsbakgrund. När någon slutar eller pensioneras finns istället ett behov av ersättningsrekrytering. Ersättningsrekryteringar har också ett
fokus på rätt kompetens och erfarenhet men till skillnad från nyrekrytering finns krav på
en djupare, bredare eller specialiserad branschkunskap och erfarenhet som motsvarar den
kompetens som lämnar företaget.
Programråd – ett organ inom utbildning där utbildningsanordnare och företagen inom ett
yrkes- eller branschområde samarbetar i genomförandet av utbildningar. Rådens uppgift är
bland annat att:
• diskutera utbildningens kvalitet och innehåll
• skapa möjligheter för kontaktskapande mellan skolan och arbetslivet, exempelvis att
skaffa platser till arbetsplatsförlagda utbildningsdelar och lärlingsutbildningar, det kan
även gälla att hitta nya samverkansformer för att påverka innehållet i utbildningen i
skolan, i företag och på andra arbetsplatser
• ge förslag till lokala mål för utbildningen
Validering – innebär en bedömning av en individs kunskaper och kompetens, oavsett hur,
var eller när de har förvärvats – i det formella utbildningssystemet eller på annat sätt, inom
Sverige eller utomlands, nyligen eller för länge sedan. Myndigheten för Yrkeshögskolan
har i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Myndighetens
arbete består till största delen av att ge information om validering i Sverige. I den nationella
strukturen för validering är ansvaret fördelat på olika aktörer, bland annat ett antal olika
myndigheter. De olika myndigheterna har olika uppdrag rörande validering. Möjligheter till
validering av reell kompetens finns:
• inom den kommunala vuxenutbildningen
• inom yrkeshögskolan
• inom högre utbildning på universitet och högskolor
• enligt branschmodell
Inom utbildningssystemet sker oftast validering av reell kompetens mot utbildnings-/
kursmål. Validering kan också ske enligt branschmodell mot yrkesnämndernas framtagna
yrkes- eller kompetenskrav.
Yrkesvidd – är ett mått på variationen på arbetsmarknaden i en region där antalet yrken
som har minst 100 utövare räknas.
3.4. Utbildningsformer inom det formella
utbildningssystemet
Kompetensförsörjning är en fråga som av naturliga skäl har mycket fokus på formell
utbildning. Utöver utbildningar inom det formella systemet erbjuder även Arbetsförmedlingen ett antal utbildningar som upphandlas av olika aktörer. För att underlätta läsningen av
rapporten presenteras här en kort beskrivning av de utbildningsformer som finns inom det
formell utbildningssystemet.
9
Gymnasieskola
Gymnasieskolan reformerades 2011 och den består idag av 18 nationella program vilka är
fördelade på tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Utbildning på ett
yrkesprogram ska uppfylla kompetenskrav för yrkesarbete men elever på ett yrkesprogram
har också möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen. De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högskolestudier.
De gymnasiegemensamma ämnena läses av alla gymnasieelever medan programgemensamma ämnen ger ett program dess karaktär. För yrkesexamen och högskoleförberedande
examen krävs 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända.
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) ska erbjudas på alla yrkesprogram i minst 15 veckor.
Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen ska minst hälften av utbildningen vara arbetsplatsförlagd. Huvudmannen ansvarar för att platser för apl administreras samt i vilken
omfattning apl ska erbjudas på högskoleförberedande program. Ett lokalt programråd
ansvarar för att samverkan med arbetslivet i utbildningsfrågor etableras.
Vuxenutbildning
Den kommunala vuxenutbildningen är likvärdig gymnasieutbildning men är istället kursutformad. Kursplaner och betygskriterier inom kommunal vuxenutbildning är nationella.
Sammanlagt 2 350 gymnasiepoäng ger rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
Den 1 juli 2012 börjar reformen Vux12 gälla. Den nya skollagen, de nya ämnes- och
kursplanerna samt kunskapskraven för betygsskalan ska tillämpas på kommunal vuxenutbildning.
Yrkesvux är en satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning fram till 2013. Syftet
är att möta kompetensbehov med yrkesutbildning bland annat genom att erbjuda personer
utan gymnasiekompetens att läsa in en yrkesutbildning. Skolverket finansierar 4 325 studieplatser inom gymnasial vuxenutbildning under 2012.
Folkhögskola
Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och landstingsbidrag och har stora möjligheter att sätta sin prägel på verksamheten genom egna kursutbud och sina profiler utan att
styras av centrala läroplaner.
Allmän kurs på folkhögskola motsvarar grundskole- och gymnasienivå. Folkhögskolans
Behörighetsgivande kurser ger inga betyg men skolorna kan utfärda intyg om grundläggande behörighet för högskolestudier som motsvarar gymnasieskolans och vuxenutbildningens.
Folkhögskolans Profilkurser motsvarar eftergymnasiala yrkesutbildningar. Dessa kurser ger
inte några akademiska högskolepoäng men kräver antingen yrkesexamen eller högskoleförberedande examen från gymnasieskolan för deltagande.
Vissa folkhögskolor har en akademisk samverkan där antingen en högskola examinerar
vissa delkurser eller tillgodoräknar vissa delar av en folkhögskolekurs som högskolepoäng.
Yh-utbildning
Yrkeshögskolan omfattar två utbildningsformer:
• Kvalificerad yrkesutbildning (Ky-utbildning). Ky-utbildning kommer att finnas kvar
10
fram till och med 2013 och ersätts av Yh-utbildning som i stort bedrivs på samma sätt.
• Yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning).
Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa kan avslutas med en examen:
• Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kräver minst 400 Yh-poäng, det vill säga två års
heltidsstudier
• Yrkeshögskoleexamen. Kräver minst 200 Yh-poäng, det vill säga ett års heltidsstudier
Det som utmärker Yh-utbildningar är att de är utformade efter arbetslivets behov av
kvalificerad eftergymnasial yrkeskompetens. De flesta av Yrkeshögskolans utbildningar innehåller Lärande i arbete (lia) som omfattar praktiskt lärande på en arbetsplats.
Grundläggande behörighet för Yh-utbildning är slutbetyg från gymnasieskolan med
minst 2 250 gymnasiepoäng eller motsvarande plus de kunskaper i svenska som krävs. Flera
utbildningar har krav på särskilda förkunskaper utöver den grundläggande behörigheten
bland annat från arbetslivet.
Sfi – svenskundervisning för invandrare
Svenskundervisning för invandrare är en egen skolform som erbjuder grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål.
Planeringen av utbildning sker i samråd med Arbetsförmedlingen om invandraren är i
arbetsför ålder. Personer som fyllt 16 år erbjuds ett introduktionsprogram som innehåller
svenskundervisning för invandrare (sfi) enligt skollagen, praktik i den utsträckning som är
möjlig, orientering om svenska samhällsförhållanden och svenskt samhällsliv samt information om vardagslivet i en kommun och andra liknande förhållanden. Sfi kan också utföras
inom vuxenutbildningens regi, via upphandling mot utbildningsföretag eller av Folkhögskola.
Universitet och Högskolor
Universiteten och högskolorna ska bedriva utbildning och forskning samt samverka med
det omgivande samhället genom att bland annat samarbeta med företag och myndigheter.
Staten är ansvarig för högskolornas verksamhet och Högskoleverket är en av de myndigheter som bidrar till utvecklingen inom högskoleområdet.
Högre utbildning delas in i grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och bedrivs i
form av kurser vid universitet, högskolor och hos enskilda utbildningsanordnare som har
examensrätt. Utbildningsprogram består av bestämda kurser men en student kan också på
egen hand läsa fristående kurser som leder till en generell examen.
11
4 Dalarna i siffror
I detta kapitel presenteras det som framkommit i den undersökningen av statistiken utifrån
fem teman:
• Näringslivsstruktur
• Demografiska förutsättningar
• Arbetslöshet
• Utbildning
• Prognos för Dalarnas län
Dessa teman är valda av Region Dalarna för att de representerar en bred bild av läget när
det gäller arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Frågan om kompetensförsörjning
innebär ett växelspel mellan de behov som finns i näringslivet (när begreppet används på
ett sätt som även inkluderar offentliga arbetsgivare) och de förutsättningar som finns hos
arbetskraften att uppfylla dessa behov. När bilden är tydlig av näringslivets behov och arbetskraftens förutsättningar, både demografiskt och kompetensmässigt, går det att se vilken
typ av matchning som finns mellan näringsliv och arbetskraft. Med hjälp av en sådan bild är
det därefter möjligt att ta beslut som skapar större matchning i framtiden.
I kapitlet presenteras fakta inom de olika temana var för sig. Ibland görs historiska
jämförelser och ibland jämförs Dalarna med riket eller de jämförbara länen i närområdet.
Detta för att placera Dalarnas situation i ett sammanhang. Kapitlet kan läsas dels för att få
en bred bild av läget, och dels för att få detaljerade uppgifter om specifika områden. De
fakta som presenteras i kapitlet används i kapitel 6 tillsammans med det som framkommit i
intervjuerna för att analysera läget i Dalarna.
4.1. Näringslivsstruktur
Dalarna är ett län som traditionellt förknippas med tillverkningsindustri, stål, papper, skog
och gruvnäring. Statistiken visar att så fortfarande är fallet, men att industrins betydelse
som arbetsgivare har minskat och kan komma att minska ytterligare i framtiden. Yrkesvidden i länet är stor jämfört med andra län, och det finns många branscher förutom industrin
som sysselsätter många personer. Tjänstesektorn är ett branschområde vars betydelse kan
komma att öka. Besöksnäringen är en bransch som är svår att fånga på ett korrekt sätt
statistiskt men som har stor betydelse för länet.
De stora företagen har en förmåga att finnas i människors medvetande och forma deras
bild av länet. I Dalarna finns dock också många företag med få eller inga anställda, som
tillsammans sysselsätter många personer. Dessa företag har en potential att få ännu större
betydelse för arbetsmarknaden. I ett mindre företag, speciellt i tjänstesektorn, är ökad omsättning ofta synonymt med ökat behov av arbetskraft. Ökad omsättning i ett stort företag,
speciellt inom industrin, kan däremot vara kopplat till teknisk utveckling som innebär att
behovet av arbetskraft minskar.
Nedan följer en statistisk beskrivning av Dalarnas näringslivsstruktur.
12
Antal arbetsställen november 2011
Antal anställda
0
1–4
A Jordbruk,
skogsbruk och
fiske
15050
372
74
B Utvinning av
mineral
27
8
4
C Tillverkning
5–9 10–19 20–49 50–99 100–199
23
4
200–499 500–
1
1
15524
1
1242
437
165
119
99
98
17
11
6
10
E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering
53
30
21
4
5
1
114
F Byggverksamhet
1663
900
227
124
82
22
3018
G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar
2176
1118
476
188
84
16
3
H Transport och
magasinering
309
338
88
56
32
16
4
I Hotell- och
restaurangverksamhet
472
329
115
59
34
5
J Informationsoch kommunikationsverksamhet
696
197
38
19
10
10
K Finans- och
försäkringsverksamhet
203
59
28
14
14
1
L Fastighetsverksamhet
1840
330
35
12
13
4
2234
M Verksamhet
inom juridik,
ekonomi, vetenskap och teknik
2392
721
107
57
31
8
3316
582
197
57
49
35
15
13
18
7
41
D Försörjning av
el, gas, värme
och kyla
N Uthyrning,
fastighetsservice,
resetjänster och
andra stödtjänster
39
Totalt
5
1
2131
143
2
4063
3
846
1
1015
970
1
2
320
2
939
O Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk
socialförsäkring
10
38
38
28
42
15
8
4
2
185
P Utbildning
409
159
130
165
90
44
Q Vård och
omsorg; sociala
tjänster
527
196
168
123
93
61
15
2
1
1015
17
15
4
1204
R Kultur, nöje och
fritid
1288
302
62
31
17
5
2
2
S Annan serviceverksamhet
1794
377
86
33
13
1
källa: region dalarna
I tabellen ser vi Dalarnas arbetsställen fördelade efter bransch och hur många anställda de
har. Tabellen visar att det i länet finns drygt tio riktigt stora arbetsställen och ett trettiotal
som är relativt stora. Vård och omsorg står för många av de större arbetsställena, men även
utbildningssektorn har ett antal stora arbetsställen i länet. Tillverkningsindustrin är den
bransch som har flest riktigt stora arbetsställen och det finns också ett stort antal som är
relativt stora.
Även om de stora företagen är mycket tongivande som arbetsgivare är antalet företag
med färre anställda mycket stort och sysselsätter tillsammans en stor andel av arbetskraften. Småföretagandet utvecklas också vilket gör att fler personer hittar alternativa sätt att
försörja sig. Ett sådant exempel är kombinatörer, som både har en anställning och driver
ett företag. En positiv utveckling för denna typ av företag kan innebära en utveckling av
arbetsmarknaden på flera sätt. Framgångsrika kombinatörer kan välja att försörja sig helt
som företagare, och således lämna sin tidigare plats som anställd öppen för andra. En annan möjlighet är att de utökar sin verksamhet med en eller flera anställda.
När det gäller de mindre arbetsgivarna är jordbruk, skogsbruk och fiske dominerande.
Övriga branscher där det förutom större aktörer finns många arbetsställen med få anställda är bygg, handel, motorfordonsförsäljning och service, fastighet och juridik, ekonomi
samt vetenskap och teknik.
Dalarna är landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsområdena och ett
av Sveriges absolut starkaste varumärken. Denna omfattande och betydelsefulla besöksnäring står inför mycket stora investeringar. I Dalarna finns redan norra Europas största
vinterdestination och Dalarnas ställning som dominerande besöksmål i Sverige utanför
storstadsområdena kommer i en nära framtid att utvecklas och stärkas ytterligare. De planerade investeringarna inom besöksnäringen uppgår till nästan tio miljarder kronor under de
närmaste 10–15 åren, vilket skapar ytterligare drygt 2 000 arbetstillfällen. I och med dessa
investeringar spås branschen omsätta sju miljarder och sysselsätta ca 7 000 människor. De
planerade investeringarna sker främst i de välkända destinationer som Dalarna har.
Besöksnäringen är dock en svår bransch att beskriva eftersom den inte finns som egen
kategori i branschstatistik. Företag inom branschen återfinns i andra, övergripande kategorier. Dessutom har det stora antalet besökare till länet betydelse för många företag
som verkar inom andra branscher. Det kan exempelvis handla om transport av besökare,
14
1709
2304
tillverkning av produkter som är kopplade till besöksnäringen, restaurangverksamhet och
liknande. Den exakta påverkan som besökarna har på länets näringsliv och arbetsmarknad
blir därmed närmast omöjlig att beskriva.
De fem största företagen i Dalarna samt fem jämförelselän
Dalarna
Uppsala
Sörmland
Örebro
Västmanland
Gävleborg
1
ABB
SANDVIK COROMANT
SSAB OXELÖSUND
ASSISTANSIA
ABB
SANDVIK
MATERIALS
2
SSAB TUNNPLÅT
GE HEALTHCARE VOLVO CONSTRUCTION
ATLAS
COPCO
SECO TOOLS
ERICSSON
3
OUTOKUMPU
STAINLESS
FORSMARKS
KRAFT
SAMHALL
SAMHALL
ICA
IGGESUND
PAPERBOARD
4
STORA ENSO
POSTEN
COOP
TRANSCOM
BOMBARDIER
SAMHALL
5
SAMHALL
ISS FACILITY
H&M
AHLSELL
VOLVO POWERTRAIN
SVENSKA
FÖNSTER
källa: region dalarna
De stora tillverkningsindustriernas dominans ses tydligt när de fem största företagen i
Dalarna jämförs med de fem största företagen i andra jämförbara län. Dalarna inrymmer
bland annat stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande
betydelse för landets ekonomiska utveckling. En mycket stark basindustri med flertalet
företag finns i Dalarna och en fortsatt stark utveckling kan påräknas med de omfattande
investeringar som pågår och planeras.
Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän med drygt en fjärdedel av Sveriges stål- och
metallindustri och ca tio procent av Sveriges skogsproduktion. Stål- och metallindustrin är
en bransch som utvecklas mycket starkt i Sverige. Det är därför av största vikt att betona
Dalarnas exportindustris betydelse för att skapa ekonomiska resurser för hela Sveriges
utveckling.
Dalarnas världsledande basindustri befinner sig i ett expansivt skede med investeringar
på ca en miljard kronor per år under 2000-talet och fortsatta planerade miljardinvesteringar
under de kommande fem till åtta åren på mer än 20 miljarder i ökad produktionskapacitet.
Företagen är av tradition starkt inriktade mot export och investeringarna har därför ytterligare ökat exponeringen mot exportmarknaden.
Utvecklingen av tillverkningsindustrin har stor betydelse för de många människor som
är anställda inom denna bransch. I dessa teknikbaserade industrier innebär dock en positiv
utveckling mot mer livskraftiga företag inte sällan att antalet anställda minskar. Ökad
omsättning är ofta kopplat till tekniska investeringar och effektivisering som leder till att
färre anställda behövs. Att de största företagen i länet finns inom denna typ av branscher
innebär troligen att de största företagens betydelse som arbetsgivare inte kommer att öka i
framtiden.
En viktig aspekt av hur näringslivet är uppbyggt är hur arbetskraften fördelas mellan
olika branscher. En tabell som beskriver den exakta fördelningen av sysselsatta i olika
15
branscher finns i Bilaga 1. Den visar utvecklingen av branscherna som arbetsgivare under
2000-talet och innehåller också en prognos för situationen 2015.
Denna statistik stärker bilden av industrin som en viktig arbetsgivare. Prognosen visar
dock att industrins betydelse som arbetsgivare kommer att minska i framtiden. Den allmänna industrin minskar avsevärt, och den mer specifika stålindustrin likaså. Vissa branscher
kommer på sikt att få ökad betydelse som arbetsgivare, det vill säga sysselsätta en större
andel av arbetskraften än de gör idag. Ökningar kan ses inom till exempel bygg och vissa
delar av omsorgen. Företagstjänster, som till exempel revision och olika typer av konsulttjänster, är ett område som spås få ökad betydelse i framtiden. En ytterligare påverkansfaktor är de planerade satsningarna inom gruvindustrin. Dels investerar Boliden i sin verksamhet i Garpenberg och det finns långt framskridna planer på att starta gruvdrift på tre orter i
Ludvika kommun. Dessa planerar att starta verksamhet under 2015–2016.
Yrkesvidd
Antal yrken i länen med minst 100 utövare i respektive
yrke
Västra Götalands län
299
Stockholms län
293
Skåne län
271
Östergötlands län
212
Jönköpings län
199
Örebro län
191
Hallands län
188
Uppsala län
187
Dalarnas län
183
Gävleborgs län
175
Västerbottens län
175
Västmanlands län
174
Värmlands län
173
Västernorrlands län
173
Norrbottens län
172
Södermanlands län
167
Kalmar län
166
Kronobergs län
152
Blekinge län
130
Jämtlands län
118
Gotlands län
50
källa: arbetsförmedlingen
16
Denna tabell visar yrkesvidden för de svenska länen. Yrkesvidden är ett mått på variationen
på arbetsmarknaden där antalet yrken som har minst 100 utövare räknas. Ingen viktning
görs för att skapa jämförbarhet mellan större och mindre län, vilket bör tas i beaktande när
Dalarna jämförs med andra län.
Variationen på arbetsmarknaden är av naturliga skäl störst i storstadsregionerna, på
grund av deras stora befolkningsmängd och förmåga att fungera som noder för yrken med
relativt få utövare i ett nationellt perspektiv. Dalarnas län har dock en yrkesvidd som är
högre än flertalet av de geografiskt närliggande län som är jämförbara, endast Örebro län
har högre yrkesvidd.
4.2. Demografiska förutsättningar
Befolkningsunderlaget är en viktig faktor när det gäller kompetensförsörjning. Antalet
personer i arbetsför ålder som bor i en region kan ses som den första förutsättningen för
att nå en situation där näringslivets behov kan mötas av en arbetskraft som har en lämplig
sammansättning. Både för få och för många personer i regionen givet behoven innebär
problematik. Det finns förstås mycket förutom demografiska förutsättningar som avgör
hur väl kompetensförsörjningen fungerar. De personer som finns i arbetskraften ska också
ha kompetens och förmågor som matchar näringslivets behov. Att förstå en regions demografiska förutsättningar kan dock ses som en grund i analysen.
Dalarna har som många andra län i Sverige en stor utmaning i en minskande befolkning. Prognosen för tiden fram till 2030 är en nedgång till omkring 274 000 personer. Det
finns också i den demografiska utmaningen ett underskott på unga för att ersätta de som
pensioneras. Under den närmaste tiden kommer situationen att vara mycket svår, för att
efter 2016 bli något mindre akut.
Nedan följer en statistisk beskrivning av Dalarnas demografiska förutsättningar.
Folkmängd för Dalarnas kommuner 2011
Folkmängd
Sverige
9 482 855
Dalarna
276 565
Avesta
21 486
Borlänge
49 323
Falun
56 124
Gagnef
10 069
Hedemora
15 119
Leksand
15 238
Ludvika
25 586
Malung-Sälen
10 262
Mora
20 107
Orsa
6 867
17
Rättvik
10 859
Smedjebacken
10 662
Säter
10 861
Vansbro
6 818
Älvdalen
7 184
källa: scb
I tabellen kan tydligt ses att många kommuner i Dalarna har en liten befolkning. Jämfört
med 2010 minskar befolkningen något, både i länet i stort och i många kommuner. Ett
fåtal kommuner har en positiv men mycket modest befolkningstillväxt. Befolkningen flyttar
ut från länet eller till kommuner som Borlänge, Falun och i viss mån Ludvika, Rättvik och
Säter. Alla kommuner har dock en högre inflyttning från utlandet än utflyttning till utlandet.
Befolkningsutveckling i Dalarna sedan 1950
295 000
290 000
285 000
280 000
275 000
270 000
265 000
260 000
255 000
250 000
1950
1955
1960
1965
1985
1970
1990
1975
1995
2005
1980
2000
2010
källa: region dalarna
Diagrammet visar en befolkningsutveckling där enstaka toppar har följts av dalar. Under
1990-talets första hälft närmade sig befolkningen i länet 300 000 innevånare. En drastisk
sänkning har sedan följts av en utjämning kring 275 000 innevånare.
18
Befolkningsprocess för län: Dalarna
Antal personer
278 000
277 000
276 000
275 000
274 000
273 000
Folkmängd
272 000
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
källa: scb
scb:s prognos visar för Dalarna som helhet en markant nedgång för folkmängden totalt till
ca 2016, och det beror på kraftigt ökad utflyttning (av ungdomspucklen) och mindre invandring. Sedan följer en period av liten uppgång, för nu flyttar betydligt färre ut (långt färre
ungdomar nu), och färre finns i högre åldrar. Från ca 2025 faller kurvan brant igen, för då
når personerna i den nuvarande pensioneringspuckeln en hög ålder.
Flertalet kommuner följer det här mönstret och visar ännu större nedgångar – t ex
Malung–Sälen, Vansbro och Älvdalen men också relativt stora Avesta. Bara de två huvudkommunerna visar uppgång utifrån dagens värde men även dessa får en nedgång mot slutet
av perioden. Eftersom modellen förutsätter samma nivå på invandringen som i genomsnitt
de senaste tio åren, så gynnas huvudkommunerna kraftigt av det i prognosen. Några kommuner – Gagnef, Mora och Rättvik – visar en kraftig uppgång från 2016 till ca 2025 men
sedan ett lika kraftigt ras som för de värsta kommunerna.
19
Antal 19-åringar efter region och ålder
Dalarnas län
Stockholms län
2001
2005
2010
2011
3252
3603
4159
4010
19076
21055
26170
26725
Uppsala län
3500
4028
5044
4957
Värmlands län
3088
3411
4112
3937
Örebro län
3087
3479
4047
3924
Västmanlands län
2863
3309
3675
3685
Gävleborgs län
3074
3434
4177
4025
källa: scb
Antalet nittonåringar är ett intressant mått på nyinträdet på arbetsmarknaden. Efter avslutat
gymnasium inträder en del av nittonåringarna på arbetsmarknaden medan andra fortsätter
till studier. För tillfället befinner sig hela Sverige i en boom där antalet nittonåringar är stort.
Dalarna är inget undantag, här fanns 2011 nästan 800 fler nittonåringar än tio år tidigare.
Fram till 2020 kommer dock antalet att minska kraftigt. Redan 2015 är antalet 3 064 och
antalet 19-åringar 2020 är beräknat till 2 731, vilket är långt under de nivåer som åldersgruppen legat på under 2000-talet. Minskningen i barnkullarna märks redan idag i antalet
15-åringar, som har sjunkit kraftigt. Inför gymnasieintaget 2013 kommer det endast att finnas ungefär 2 800 personer i aktuell åldersgrupp i länet.
20
Generationsväxling
Antal 63–65-åringar
per 24–26-åringar
1,2–
1–1,2
08–1
–0,8
2010
2013
2016
källa: region dalarna
Kartorna visar hur många äldre, 63–65 år det finns i län respektive dalakommun i relation
till hur många unga, 24–26-åringar det finns. Åldersgrupperna motsvarar de, då det är vanligt att lämna respektive gå in i arbetslivet. Rödfärgade områden visar ett kraftigt överskott
av äldre. Där borde det vara lättare för de yngre att ersätta de äldre på arbetsmarknaden.
Motsatsen gäller för de gröna områdena med övervikt för de yngre.
Dalarna tillhör de län som nu och några år framåt har en gynnsam ”försprångs”situation
för de yngre att komma in på arbetsmarknaden, men senare under decenniet jämnar villkoren ut sig över landet. På samma sätt har de yngre speciellt i Borlänge hårdare konkurrens
om de äldres jobb jämfört med i nästan alla andra kommuner i Dalarna under de närmaste
åren.
Nu är verkligheten inte så här enkel, för åtskilliga lämnar arbetslivet före 63 års ålder, och
en hel del yngre kommer inte dit förrän kring 30-årsåldern. Dessutom är de jobb som de
äldre lämnar ofta annorlunda än jobben som de yngre vill ha.
Att slå fast en specifik tidpunkt när generationsväxling sker är svårt. Pensionsålder är
vanskligt att beräkna, då det finns en ökande trend att personer pensionerar sig vid andra
tidpunkter än vid 65. Enligt undersökningar som scb genomfört tenderar högutbildade
och högavlönade i områden utanför storstäder att gå delvis i pension tidigare än 65, men i
gengäld arbeta i viss utsträckning även efter 65. Den reella pensionsåldern varierar beroende på arbetssituation, hälsotillstånd och ekonomi. Att blanda inkomst från pension
med anställning eller företagande kommer troligen att bli vanligare inom en snar framtid.
Även åldern för etablering på arbetsmarknaden är svårberäknad. Olika åldrar används som
riktmärke av olika organisationer för att markera etableringsåldern. Genom att betrakta
21
antalet personer som är eller närmar sig 65 år samt personer i dryga tjugoårsåldern kan
dock tillräckligt tydliga tendenser ses.
Pensioneringarna anses allmänt ha ökat tidigare i Dalarna än i Sverige i övrigt. Därmed
genomförs den stora generationsväxlingen snabbare i Dalarna än i landet i övrigt. I en undersökning från Högskolan Dalarna från 2011 jämfördes Sveriges län utifrån hur stor andel
av befolkningen i åldrarna 19–64 år som inom fem och tio år kommer att ha uppnått pensionsålder. Dalarna har högst andel som kommer att nå pensionsåldern inom fem år och
näst högst andel som kommer att nå pensionsåldern inom tio år. Parallellt med detta har
Dalarna bland de lägsta andelarna 70- och 80-talister i landet. Det finns alltså en ojämnvikt
mellan äldre och yngre i arbetskraften.
För generationsväxlingen är det också viktigt att jämföra de som går i pension med de
som gör sitt inträde på arbetsmarknaden. Kartbilderna visar antal 65-åringar per 25-åring
i Sveriges län samt i Dalarnas kommuner. En problematisk generationsväxling anses uppkomma när det går fler än 1,2 65-åringar på varje 25-åring, detta är markerat med rött i
kartbilden. Kartbilderna visar tydligt att det under några år kommer att vara ett känsligt läge
där fler befinner sig i utträdesfas än i inträdesfas i arbetsmarknaden. Runt 2016 kommer
det stora antalet personer som idag är i nittonårsåldern dock att göra situationen mindre
känslig. Givet den stora andelen personer som kommer att uppnå pensionsåldern inom tio
år och ungdomspuckelns kortvarighet (antalet nittonåringar är som vi sett redan på väg att
sjunka drastiskt), är det sannolikt att generationsväxling kommer att vara en mycket viktig
fråga åtminstone under det kommande decenniet.
4.3. Arbetslöshet
I alla regioner finns en stor potential i de arbetsföra som inte har ett arbete. Om fler av
dessa matchas till arbete ger det återverkningar både i den offentliga ekonomin och i
förutsättningarna för näringslivets tillväxt. I en kompetensförsörjningsanalys är det därmed
viktigt att kartlägga arbetslösheten i regionen.
I Dalarna varierar arbetslösheten kraftigt mellan olika kommuner. Genomsnittsarbetslösheten i länet ligger något lägre än riksgenomsnittet. Vissa kommuner har dock
avsevärt mycket lägre arbetslöshet än så, och andra avsevärt mycket högre. När det gäller
ungdomsarbetslösheten är variationen ännu större. I vissa kommuner är drygt en av tio
ungdomar i den registrerade arbetskraften arbetslös, och i andra drygt en av fyra.
Arbetskraften i Dalarna är inte bunden till hemkommunen, utan ett stort antal anställda
pendlar till arbeten i andra kommuner. I mindre utsträckning pendlar också personer över
länsgränsen för att arbeta, något fler ut från Dalarna än in.
Nedan följer en statistisk presentation av arbetslösheten och arbetspendlingen i Dalarna.
Yrkesverksamma i Dalarna
År 2010 var antalet yrkesverksamma anställda med bostad i Dalarna 126 792 stycken.
Av dessa var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Till arbetskraften räknas också de
arbetsföra utan arbete, det vill säga de som klassas som arbetslösa. Tabellerna nedan visar
arbetslösheten i Dalarna och dess kommuner, både för alla åldersklasser och för ungdomar.
22
Andel arbetslösa i alla åldersklasser
Alla ålderklasser
Kommun
Andel av den
registrerade arbetskraften, december
2011
Andel av den
registrerade arbetskraften, december
2010
Förändring
Riket
8,6%
8,9%
-0,3%
Dalarnas län
8,0%
8,8%
-0,8%
Säter
5,0%
5,4%
-0,5%
Gagnef
6,2%
8,1%
-1,9%
Leksand
6,6%
7,4%
-0,8%
Smedjebacken
6,6%
8,9%
-2,3%
Malung-Sälen
7,0%
7,7%
-0,7%
Falun
7,6%
8,8%
-1,2%
Vansbro
7,8%
9,5%
-1,7%
Hedemora
7,8%
8,3%
-0,5%
Rättvik
7,9%
8,9%
-1,0%
Ludvika
8,3%
8,7%
-0,3%
Avesta
8,4%
9,0%
-0,6%
Mora
8,5%
9,8%
-1,3%
Älvdalen
9,1%
9,5%
-0,4%
Borlänge
9,3%
9,3%
0,0%
11,0%
12,3%
-1,3%
Orsa
källa: arbetsförmedlingen
I Dalarna är åtta procent av den registrerade arbetskraften utan arbete, vilket är något under rikssnittet. Stora variationer finns dock mellan kommunerna. Arbetslösheten i Orsa är
högst i länet på 11 procent vilket är mer än dubbelt så högt som arbetslösheten i Säter, som
bara är 5 procent.
23
Andel arbetslösa ungdomar
Kommun
Andel av den
registrerade arbetskraften, december
2011
Riket
Andel av den
registrerade arbetskraften, december
2010
Förändring
19,1%
19,3%
-0,2%
Dalarnas län
19,0%
20,5%
-1,5%
Malung-Sälen
12,3%
14,0%
-1,7%
Säter
12,8%
13,3%
-0,4%
Vansbro
12,9%
17,1%
-4,3%
Leksand
15,5%
16,8%
-1,2%
Gagnef
16,8%
23,2%
-6,4%
Smedjebacken
17,4%
29,3%
-11,9%
Rättvik
17,5%
21,4%
-3,9%
Falun
18,8%
22,9%
-4,1%
Ludvika
19,1%
19,7%
-0,6%
Borlänge
19,8%
17,9%
1,9%
Mora
21,0%
20,9%
0,2%
Hedemora
21,5%
21,0%
0,5%
Älvdalen
21,5%
21,3%
0,1%
Avesta
23,4%
21,8%
1,5%
Orsa
27,5%
32,0%
-4,6%
källa: arbetsförmedlingen
När det gäller ungdomsarbetslösheten ligger länet i nivå med rikssnittet med sina 19 procent. Variationerna är dock ännu större mellan kommunerna vad gäller detta. Den lägsta
arbetslösheten finns i Säter med 13,3 procent, och den högsta i Orsa med 32 procent.
Den officiella statistiken ger en onödigt mörk bild av ungdomsarbetslösheten. Detta
beror dels på att personer som studerar inte räknas in i den registrerade arbetskraften,
vilket gör den registrerade arbetskraften liten i förhållande till det totala antalet ungdomar.
Till arbetslösa räknas också de ungdomar som till exempel söker deltidsarbete. Dessa kan
i praktiken ha en sysselsättning, till exempel studier. Enligt Arbetsförmedlingens prognoschef så kan 7–10 procent vara en rimlig beräkning men den reella ungdomsarbetslösheten
är svår att exakt bedöma.
24
Pendling
In- och utpendling över kommungräns 2009
Inpendlare över
kommungräns
Utpendlare över
kommungräns
Nettopendling
Avesta
1919
1764
155
Borlänge
8394
4708
3686
Falun
6150
5701
449
657
2344
-1687
Hedemora
1579
1836
-257
Leksand
1452
2063
-611
Ludvika
2561
1725
836
Malung-Sälen
1119
547
572
Mora
2360
1450
910
Orsa
452
1302
-850
Rättvik
736
1526
-790
Smedjebacken
683
2242
-1559
Säter
935
2744
-1809
Vansbro
348
541
-193
Gagnef
Älvdalen
Dalarna
424
678
-254
29769
31171
-1402
källa: arbetsförmedlingen
Tabellen ovan visar arbetspendlingen till och från Dalarnas kommuner. Arbetsmarknaderna
i Dalarna är inte begränsade av kommungränser. Varje dag pendlar ett mycket stort antal
människor mellan de olika kommunerna för att arbeta. Ett mindre antal pendlar också till
kommuner i närliggande län. Borlänge och Falun är kommuner som många pendlar till,
men även Ludvika, Avesta, Hedemora och Leksand har många inpendlare.
Nettopendlingen visar skillnaden mellan antalet som pendlar ut och antalet som pendlar
in till en kommun. Borlänge har den största nettopendlingen, det vill säga nästan 4 000
personer fler pendlar in till Borlänge än ut. Falun däremot har trots sin höga inpendling inte
så stor nettopendling, på grund av att många även pendlar från kommunen för att arbeta.
Det finns förutom de som pendlar till kommuner inom länet också 2 550 personer som
pendlar från Dalarna till intilliggande län. Något färre än så, 2 280 personer, pendlar från
dessa län in till Dalarna för att arbeta.
25
4.4. Utbildning
Befolkningens utbildningsnivå och tillgången till utbildning för befolkningen är den viktigaste frågan när det gäller arbetskraftens förutsättningar att uppfylla näringslivets behov.
Där demografin visar vilka personer som finns tillgängliga i arbetskraften nu och i framtiden visar frågan om utbildning hur den tillgängliga arbetskraften kommer att svara mot
arbetsmarknadens behov.
Utbildningsnivån i Dalarna är lägre än rikssnittet, för både kvinnor och män. Framförallt
är det stora skillnader när det gäller den högre utbildningen. I Dalarna har tolv procent av
männen en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Det är avsevärt lägre än i
landet i stort. Även bland kvinnor är andelen med högre utbildning lägre än rikssnittet, även
om skillnaden inte är riktigt lika stor.
I dagsläget ligger behörigheten till gymnasieskolan i nivå med rikssnittet. Andelen elever
som blir behöriga till gymnasieskolan har minskat under 2000-talet, som i resten av landet.
Variationen mellan kommunerna är dock betydande, vissa har en stor andel elever som inte
blir behöriga medan i stort sett alla elever blir behöriga i andra kommuner. Vissa kommuner har också större problem med personer som går ut grundskolan men inte går vidare
till gymnasiet.
I Dalarna finns ett stort utbud av gymnasiala utbildningar. I dagsläget har alla program
större kapacitet än de har förstahandssökande. Det finns också kommunal vuxenutbildning
på gymnasial nivå att tillgå, och totalt nästan 1 500 elever studerar inom den. Antalet examinerade från Ky/Yh-utbildningar har legat runt 300 under de senaste åren.
Det finns sju folkhögskolor i länet som erbjuder ett brett utbud av kurser. På de långa
kurserna studerar under ett läsår drygt 1 000 personer. Flera av folkhögskolorna erbjuder
också kortare kurser som kan fungera som fortbildning eller folkbildning.
Ungefär en tredjedel av eleverna går vidare till högre studier inom tre år efter avslutat
gymnasium. Det är varken bättre eller sämre än jämförbara län. Dalastudenterna väljer
helst Högskolan Dalarna. Av övriga högskolor och universitet är det endast Uppsala som är
märkbart mer populärt. Studenterna fördelar sig annars relativt jämt över det stora antalet
högskolor och universitet som finns i Sverige.
Högskolan Dalarna examinerar allt fler studenter, under 2011 var de nästan 1 200
stycken. Studenterna kommer främst från Stockholms län, Dalarna och Västra Götaland.
Inom högskolan finns också ett hundratal doktorander som får sin handledning där, även
om de kommer att examineras från ett samarbetsuniversitet.
Nedan följer en statistisk beskrivning av utbildningen i länet.
26
4.4.1. Utbildningsnivå
Befolkningen 2011 fördelad efter utbildningsnivå,
län och kön. 25–64 år
Län
Kön
Befolkning
(antal)
Riket totalt
Män
Dalarnas län
Stockholms län
Förgymnasial
utb. (%)
Gymnasial utb.
kortare
än 3 år
(%)
2 465 579
16%
27%
Kvinnor
2 397 165
12%
Totalt
4 862 744
14%
Män
69 797
Kvinnor
67 022
Totalt
Eftergymnasial
utb. kortare än 3
år (%)
Eftergymnasial
utb. 3
år eller
längre
(%)
20%
14%
19%
1,40%
2%
25%
19%
15%
26%
0,90%
1%
26%
20%
15%
22%
1,10%
2%
17%
34%
23%
12%
12%
0,5%
1%
12%
29%
21%
14%
21%
0,3%
1%
136 819
15%
32%
22%
13%
17%
0,4%
1%
Män
570 739
14%
20%
19%
16%
26%
1,9%
3%
Kvinnor
564 539
11%
19%
18%
17%
33%
1,4%
2%
1 135 278
12%
19%
18%
16%
30%
1,7%
2%
Män
87 615
14%
25%
19%
14%
22%
4,3%
2%
Kvinnor
86 524
10%
22%
18%
15%
31%
3,0%
1%
Totalt
174 139
12%
24%
19%
14%
26%
3,7%
1%
Män
69 341
15%
33%
24%
13%
13%
0,6%
1%
Kvinnor
66 230
11%
28%
20%
15%
24%
0,4%
1%
Totalt
135 571
13%
31%
22%
14%
18%
0,5%
1%
Män
71 111
17%
32%
22%
13%
14%
0,7%
1%
Totalt
Uppsala län
Värmlands län
Örebro län
Kvinnor
Västmanlands
län
Gävleborgs län
Gymnasial utb.
3 år (%)
Forskarutbildning (%)
Uppgift
om utbildning
saknas
(%)
69 357
13%
27%
19%
15%
24%
0,4%
1%
Totalt
140 468
15%
30%
21%
14%
19%
0,6%
1%
Män
65 013
16%
31%
22%
14%
15%
0,9%
1%
Kvinnor
62 532
13%
27%
20%
15%
23%
0,4%
1%
Totalt
127 545
15%
29%
21%
14%
19%
0,6%
1%
Män
69 987
19%
34%
22%
12%
11%
0,4%
1%
Kvinnor
67 295
14%
29%
20%
15%
21%
0,3%
1%
137 282
16%
32%
21%
13%
16%
0,4%
1%
Totalt
källa: scb
27
Befolkningen 2010 fördelad efter utbildningsnivå.
25–64 år
Kommun
Förgymnasial
utbildning
Gymnasial
utbildning
Eftergymnasial
utbildning
Vansbro
21%
59%
20%
Malung-Sälen
19%
59%
21%
Gagnef
14%
57%
28%
Leksand
13%
54%
32%
Rättvik
16%
56%
27%
Orsa
15%
58%
25%
Älvdalen
17%
63%
20%
Smedjebacken
20%
58%
22%
Mora
15%
54%
29%
Falun
12%
47%
41%
Borlänge
16%
51%
30%
Säter
14%
57%
27%
Hedemora
17%
59%
24%
Avesta
17%
59%
23%
Ludvika
16%
53%
28%
källa: scb
Utbildningsnivån i Dalarna är lägre än rikssnittet, för både kvinnor och män. Nästan
hälften av befolkningen (27 procent) har lägre utbildning än treårigt gymnasium, i riket
är denna andel 40 procent. Dalarnas utbildningsnivå ligger även något under närliggande
läns, men skillnaderna är inte så stora som i jämförelsen med landet i stort. Som i övriga
Sverige är det också stor variation mellan könen när det gäller högre utbildning. Endast tolv
procent av männen i Dalarna har eftergymnasial utbildning tre år eller längre, jämfört med
21 procent av kvinnorna.
Det finns också betydande variationer mellan kommunerna. I Vansbro, Malung-Sälen
och Smedjebacken har omkring var femte innevånare bara förgymnasial utbildning. I Falun
och Leksand är det endast drygt en av tio som har så låg utbildning. I Falun har istället fyra
av tio innevånare eftergymnasial utbildning av något slag, vilket ligger strax över rikssnittet.
28
4.4.2. Grundskola och gymnasium
Behöriga till gymnasiet
Huvudmän
Behöriga till gymnasieskolan, andel (%) elever i årskurs 9
2003
Riket totalt
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
89,5
89,9
89,6
89,2
89,5
89,1
88,9
88,8
88,2
.
.
92
90,6
91,2
90,9
90,6
89,5
87,6
92,3
94,3
94,5
89,2
87,3
89,8
89,8
89,3
90,7
88
88,7
90
89,4
91,1
90,7
88,8
86,4
84,9
Falun
92,6
91,5
92,7
92,1
93,9
90,8
91,5
89,2
85,6
Gagnef
93,8
94,2
94,5
91,7
94,1
95,1
94,2
95,3
97,3
Hedemora
93,8
92,6
91,9
92,8
87
88,4
85,7
87,3
88,4
Dalarnas län
Avesta
Borlänge
Leksand
92
93,2
90,8
87,8
86,5
89,8
89,5
89,8
90,9
Ludvika
94,8
93,9
90,6
91
90,2
92,8
93,5
90,4
86,3
Malung
94,5
95,5
97,2
96,1
95,2
97,2
95,5
97,7
93,4
Mora
92,3
95
92,3
92,1
91,9
93,1
90,5
89,6
80,1
Orsa
84,1
87
91,4
77,6
92,5
78,3
84,1
82,1
84,7
Rättvik
97,6
96
96,4
98,5
96,7
94
95,5
94,2
90,5
Smedjebacken
89,3
87,6
87,5
82,4
84,5
86,3
89,7
82,7
89,1
Säter
94,2
90,4
92,9
91,1
90,6
91,9
89,6
97,2
95,8
Vansbro
96,2
86,2
89,7
87
91,8
84,9
90,9
85,7
90
Älvdalen
91,9
89,7
78,7
92,3
92,1
93,4
87,9
90,8
91,6
källa: sveriges kommuner och landsting
I dagsläget ligger behörigheten till gymnasieskolan för eleverna i länet i nivå med rikssnittet.
Andelen av eleverna som blir behöriga till gymnasieskolan har minskat under 2000-talet, som i resten av landet. Variationen mellan kommunerna är betydande. I kommuner
som Orsa och Ludvika är det närmare 15 procent av eleverna som inte blir behöriga till
gymnasieskolan. I Gagnef och Säter däremot är det mindre än fem procent som inte blir
behöriga. Vissa kommuner, som exempelvis Mora och Falun, har en oroande minskning
mellan 2010 och 2011, efter att ha legat relativt stadigt under hela 2000-talet.
29
Andel av elever folkbokförda i kommunerna som finns inom
högskoleförberedande program, introduktionsprogram och
yrkesprogram ht 2011 (i procent)
Kommun
Högskoleförberedande
Dalarnas län
Introduktions
Yrkes
Ej i gymnasieskolan
42
18,3
39,7
2,2
50,9
17,7
31,4
1,7
36
23,2
40,7
1,8
Borlänge
49,8
13,7
36,5
3,1
Falun
43,9
21,5
34,6
1,6
Gagnef
36,6
9,9
53,4
3,4
Hedemora
33,6
23,9
42,5
2
Leksand
45,9
20,5
33,6
1,6
Ludvika
43,3
16
40,7
2,9
Malung
41,3
12,6
46,2
0,8
Mora
40
18,4
41,6
1,8
Orsa
29,1
26,4
44,5
4,8
Rättvik
41,4
8,3
50,3
0
Smedjebacken
42,5
15,6
41,9
2,9
Säter
48,5
16,6
35
3,1
Vansbro
24,3
10,8
64,9
0
Älvdalen
31,3
25
43,8
3,3
Riket totalt
Avesta
källa: skolverket
I tabellen ser vi andelen elever i kommunen som väljer högskoleförberedande program,
yrkesprogram och introduktionsprogram inom gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen
är fem till antalet och riktar sig till de som inte har full behörighet till gymnasiet. Syftet är
att förbereda eleven för vidare studier på ett nationellt gymnasieprogram, förberedas för
arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning.
Tabellen visar att det finns variationer mellan kommunerna när det gäller val av inriktning på gymnasiet. I Dalarna totalt är yrkesprogram mer populära än i riket i stort. I vissa
kommuner är detta extra tydligt. Intressant att notera är dock att vissa kommuner där en
hög andel av eleverna läser på yrkesprogram också har en låg andel elever som läser på ett
introduktionsprogram. Dessa kommuner har således en hög andel elever som är behöriga
på gymnasiet.
Vissa kommuner har större problem med elever som inte fortsätter till gymnasiet än andra. Ungefär hälften av kommunerna ligger under eller kring rikssnittet medan vissa kommuner utmärker sig med en hög andel av eleverna som inte fortsätter till gymnasieskolan.
30
Ett exempel är Orsa där nästan var tjugonde inte finns i gymnasieskolan höstterminen efter
att de avslutat grundskolan. Orsa har också den högsta andelen elever på introduktionsprogrammet av alla kommuner.
Antal platser, totalt antal sökande samt förstahandssökande för
gymnasieprogrammen 2006–2010
2006
Ansök.
kod
2007
2008
2009
2010
Antal
platser
Totalt
1:a
hand
Antal
platser
Totalt
1:a
hand
Antal
platser
Totalt
1:a
hand
Antal
platser
Totalt
1:a
hand
Antal
platser
Totalt
1:a
hand
BF
218
195
143
235
221
167
252
217
159
228
205
143
174
170
108
BP
176
376
166
223
428
216
236
392
222
194
318
177
222
313
200
EC
278
285
205
287
286
202
248
293
210
248
300
207
239
255
213
EN
23
49
23
36
56
34
27
51
25
29
43
26
33
33
25
ES
347
299
242
357
303
261
327
300
240
342
320
255
367
304
242
FP
215
336
172
123
175
90
168
236
119
172
248
137
178
200
125
FR
102
43
41
200
239
149
166
179
112
190
183
122
182
216
130
HP
234
204
161
234
254
190
252
200
160
202
205
145
214
209
164
HR
282
287
194
263
259
187
243
241
167
201
166
106
205
175
119
HV
81
164
59
74
128
56
87
160
73
65
120
49
98
108
73
IP
160
149
87
202
232
141
186
162
103
189
149
95
207
134
111
IV
391
67
50
473
126
110
467
131
125
514
167
149
582
161
150
LP
36
42
28
36
30
22
32
42
27
32
22
14
32
31
18
MP
222
192
156
227
212
171
246
201
164
167
152
117
144
123
101
NP
264
267
184
266
236
168
254
208
148
243
203
149
215
191
135
NV
500
385
362
429
386
357
496
377
358
381
308
283
373
327
300
OP
214
157
114
216
165
124
201
178
128
180
153
103
190
162
118
SM
435
477
350
380
441
323
414
404
313
412
421
334
370
397
291
SP
763
557
567
709
547
505
713
538
485
724
536
492
737
524
480
TE
405
272
263
367
306
287
392
325
289
321
294
270
307
282
258
källa: region dalarna
31
Antal platser, totalt antal sökande samt förstahandssökande för
gymnasieprogrammen 2011
Kod
Antal platser
Totalt
1:a hand
BA
257
336
218
BF
201
193
151
EE
239
208
183
EK
271
213
200
ES
407
317
255
FT
212
276
169
HA
163
120
100
HT
91
103
58
HU
62
24
21
HV
146
113
94
IM
129
48
26
IN
146
124
88
NA
486
369
350
NB
186
140
111
RL
186
148
110
RX
6
10
6
SA
599
368
427
TE
426
361
317
VF
29
38
25
VO
171
111
76
BENÄMNINGAR GYMNASIEPROGRAM
• BA Bygg- och anläggningsprogrammet
• BF Barn- och fritidsprogrammet
• EE El- och energiprogrammet
• EK Ekonomiprogrammet
• ES Estetiska programmet
• FT Fordons- och transportprogrammet
• HA Handels- och administrationsprogrammet
• HV Hantverksprogrammet
• HT Hotell- och turismprogrammet
• HU Humanistiska programmet
• IN Industritekniska programmet
• NB Naturbruksprogrammet
• NA Naturvetenskapsprogrammet
• RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet
• SA Samhällsvetenskapsprogrammet
• TE Teknikprogrammet
• VF VVS- och fastighetsprogrammet
• VO Vård- och omsorgsprogrammet
• IM Introduktionsprogram
källa: region dalarna
I Dalarna finns ett stort utbud av gymnasiala utbildningar. Antalet platser på utbildningarna
är långt större än antalet sökande. I dagsläget har i stort sett alla program större kapacitet
än de har förstahandssökande, många har också fler platser än antalet sökande totalt. Antalet sökande säger inte allt om hur utbildningarna kommer att besättas i praktiken. Idag ökar
antalet elever som byter utbildning och utbildningar kan därför efter till exempel en termin
ha färre eller fler elever än antalet sökande. Det är dock ett faktum att antalet utbildningsplatser inom gymnasieskolan 2011 totalt för länet var 4 413 och antalet sökande endast
3 620.
32
Andel elever som fullföljt gymnasiet inom fyra år
Studieförb
Yrkesförb
2011
83,8
78,7
2010
81,5
78,4
2009
75,3
72,5
källa: skolverket
Eftersom relativt många elever byter utbildning, tar studieuppehåll eller läser utomlands är
fyra år en lämplig tidsperiod när det gäller att mäta fullföljande av gymnasiestudier. I länet
ökar andelen elever som fullföljer gymnasiestudierna inom denna tidsperiod. Drygt fyra av
fem av eleverna på studieförberedande utbildningar och knappt fyra av fem av eleverna på
yrkesförberedande utbildningar fullföljer sin utbildning inom fyra år.
4.4.3. Vuxenutbildning
Utbud i länet samt antal studerande 2011
Yrkes-/ämnesområde
Summa
Barn och fritid
13
Media
17
Omvårdnad
590
Bygg
21
El
31
Energi
17
Fordon
50
Handel och Administration
78
Hantverk
13
Hotell och Restaurang
21
Industri
25
Livsmedel
30
Naturbruk
10
Svenska/Svenska som andraspråk
65
Matematik
102
Engelska
45
Övriga teoretiska kurser
147
Orienteringskurser
144
källa: dalawux
33
Antal studerande per kommun 2011
Av
Totalt
antal
Bo
Fa
Ga
He
Le
Lu
Ma
Mo
Or
Rä
Sä
Va
Äl Summa
212
151 195
158
78
55
141
114
174
37
48
35
26
47
1471
148
110 148
119
55
46
108
86
105
21
41
24
23
36
1070
39
23
9
33
28
69
16
7
11
3
11
401
Av dessa
Kvinnor
Män
64
41
47
källa: dalawux
Tabellerna visar antalet personer som studerar på de olika inriktningarna inom Dalawux,
dvs. den kommunala vuxenutbildningen i Dalarna, samt antalet studerande fördelat per
kommun och kön. Siffrorna avser inte utbildningsplatser utan reella personer.
I länet studerar totalt nästan 1500 elever inom vuxenutbildningen. I särklass flest finns
inom Vård- och omsorg. Andra utbildningar som har många elever är Handel- och administration samt Fordon- och transport. Det är också vanligt att läsa enstaka kurser i svenska,
matematik och engelska, förmodligen som en sätt att skapa behörighet till högre studier.
Det är tydligt att vuxenutbildningen nyttjas mest av kvinnor. Vård- och omsorgs dominans
bland utbildningarna kan vara en av förklaringarna.
4.4.4. Folkhögskola
I länet finns sju folkhögskolor med ett varierat utbud av kurser, både längre och kortare.
Folkhögskoleutbildningen innebär ett viktigt komplement i utbildningen av vuxna, både
unga och äldre. Studiemiljön och det pedagogiska upplägget kan bidra till att skapa en situation där personer med mindre bra erfarenheter av studier blir motiverade till utbildning.
Genom detta kan de fungera som bryggor till högre utbildning. Skolornas eftergymnasiala
utbildningar har också ha en folkbildande effekt, och bidrar till det livslånga lärandet.
Totalt antal elever ht 2011–vt 2012 vid långa kurser
Leksand
165
Sjövik
231
Mora
219
Fornby
212
Västanvik
61
Malung
252
Brunnsvik
469
källa: respektive folkhögskola
34
Tabeller för utbud på respektive skola finns i Bilaga 2. Alla skolor utom Västanviks
folkhögskola, har ett brett utbud av kurser, med både allmän och profilerad inriktning.
Det finns på flera av folkhögskolorna utbildningar inom till exempel kultur och hantverk.
Västanviks folkhögskola är specialiserad mot kurser för döva eller kurser i teckenspråk. Där
finns också en teckenspråkstolkutbildning.
4.4.5. Yrkeshögskoleutbildning och Kvalificerad
yrkesutbildning i Dalarna
Antal examinerade 2004–2010
2010
286
2009
322
2008
281
2007
201
2006
128
2005
158
2004
104
källa: yh-myndigheten
Tabellen visar antalet examinerade från Yrkeshögskoleutbildning och Kvalificerad yrkesutbildning från 2004 till 2010. Tidigare fanns enbart Kvalificerad yrkesutbildning. Fram till
2013 ersätts dessa utbildningar samt termen Kvalificerad yrkesutbildning successivt av
yrkeshögskoleutbildningar. Det handlar dock i grunden om samma typ av utbildningar;
eftergymnasiala utbildningar som ligger utanför högskolesystemet. Därför presenteras de i
samma tabell.
I tabellen ser vi att antalet examinerade från denna utbildningsform har ökat i relativt
hög utsträckning sedan 2004. Det rör sig dock fortfarande om relativt få personer, speciellt
i jämförelse med hur många som examineras från gymnasial vuxenutbildning eller högskola
i länet.
35
4.4.6. Universitet och Högskola
Andel elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola
inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning
Stockholm
44,9
Blekinge
43,4
Uppsala
41,1
Kalmar
39,6
Skåne
39,3
Jönköping
37,6
Halland
37,2
Kronoberg
36,2
Norrbotten
35,7
Västernorrland
35,7
Östergötland
35,5
Västra Götaland
35
Västmanland
34,7
Gävleborg
33,5
Örebro
33
Södermanland
32,3
Västerbotten
32,3
Dalarna
32,1
Värmland
31,1
Gotland
30,8
Jämtland
28,1
källa: högskoleverket
Tabellen visar andel av eleverna som går vidare till högskolestudier tre år efter avslutad
gymnasieutbildning. Ungefär en tredjedel av Dalarnas elever går vidare till högre studier
inom tre år efter avslutat gymnasium. Det placerar Dalarna som ett av de län i landet
som har lägst andel personer som går till högre studier i nära anslutning till avslutad
gymnasieskola. Andelen elever som går vidare till högre studier inom tre år från avslutat
gymnasium är dock anmärkningsvärt lika i Dalarna och jämförbara län. När eleverna nått
24 års ålder är det ytterligare ett antal som börjat högre studier. I Dalarna har ungefär 40
procent av eleverna gått vidare till högskolestudier när de fyllt 24 år. I riket är den siffran 43
procent, vilket innebär att Dalarna kan sägas ligga nästan i nivå med rikssnittet.
36
Kommunernas nybörjare på högskolor och universitet ht 2010
Kommun
Antal
Andel av befolkningen
Avesta
111
0,5 %
Borlänge
330
0,7 %
Falun
428
0,8 %
Gagnef
52
0,5 %
Hedemora
55
0,4 %
Leksand
97
0,6 %
Ludvika
160
0,6 %
Malung
43
0,4 %
Mora
120
0,6 %
Orsa
27
0,4 %
Rättvik
52
0,5 %
Smedjebacken
49
0,5 %
Säter
60
0,6 %
Vansbro
28
0,4 %
Älvdalen
24
0,3 %
källa: högskoleverket
Tabellen visar kommunernas nybörjare på högskola och universitet angivet som andel av
den totala befolkningen. Vi kan se att skillnaden mellan kommunerna när det gäller hur stor
andel av befolkningen som börjar på högskolan inte är så stora. Falun och Borlänge har
den högsta andelen medan Hedemora, Malung, Orsa, Vansbro och Älvdalen har den lägsta
andelen.
37
Dalastudenternas val av lärosäte ht 2010
Andel (%)
Högskolan Dalarna
32,8
Uppsala universitet
10,8
Örebro universitet
5,8
Linköpings universitet
5,3
Högskolan i Gävle
5,1
Umeå universitet
4
Mälardalens högskola
3,3
Karlstads universitet
2,9
Mittuniversitetet
2,8
Stockholms universitet
2,8
Luleå tekniska universitet
2,7
Göteborgs universitet
2,4
Kungl. Tekniska högskolan
2,1
Linnéuniversitetet
Lunds universitet
Övriga
2
1,8
13,4
källa: högskoleverket
Tabellen visar att Dalastudenterna i hög utsträckning startar sin utbildning på Högskolan
Dalarna, nästan en tredjedel av de studenter från Dalarna som påbörjade högskolestudier
2010 gjorde det på Högskolan Dalarna. Av övriga högskolor och universitet är det endast
Uppsala som sticker ut. Studenterna fördelar sig annars relativt jämt över det stora antalet
högskolor och universitet som finns i Sverige.
4.4.6.1. Högskolan Dalarna
I regionen finns sedan 1977 Högskolan Dalarna, med två campus, i Falun och Borlänge.
Ungefär 18 000 personer studerar vid högskolan. Tabellen nedan visar att rekryteringen
sker dels från Dalarna, men också i hög utsträckning från storstadslänen. Att högskolan
lockar så stor andel av sina studenter från andra län kan delvis förklaras med att det inom
Högskolan Dalarna genomförs många distansutbildningar som är populära även utanför
Dalarna. Det finns till exempel kurser inom flera språk där Dalarna är ledande på distansutbildning.
Många studenter från andra delar av landet läser därmed vid högskolan utan att för den
skull flytta till Dalarna. Det totala antalet distansstudenter ligger mellan 6 000 och 7 000
studenter, beroende på termin. Det innebär att ungefär en tredjedel av studenterna vid
högskolan läser på distans.
38
Rekryteringslän för nybörjare vid Högskolan Dalarna ht 2010
Andel (%)
Stockholms län
15,4
Dalarnas län
14,7
Okänt
13,5
Västra Götalands län
11,6
Skåne län
8,1
Uppsala län
5,4
Gävleborgs län
4,7
Östergötlands län
3,8
Västmanlands län
3,3
Örebro län
2,6
Värmlands län
2,1
Jönköpings län
2
Västerbottens län
2
Södermanlands län
Övriga län
1,8
9
källa: högskoleverket
Antalet examinerade från högskolan har ökat med ungefär 300 personer de senaste fem
åren. Under 2011 tog nästan 1 200 personer ut sin examen från högskolan. Många studenter finns inom vårdutbildningar och pedagogiska utbildningar. Inom ramen för ekonomie,
filosofie och teknologie kandidat- och magisterexamen ryms en stor variation av utbildningar.
39
Antal examinerade från Högskolan Dalarna 2011
Lokal examensbenämning
Barnmorskeexamen
Antal examina
Antal examinerade
21
Medelålder vid
examen
21
Andel män
(%)
35
Högskoleexamen
61
61
31
54%
Högskoleingejörsexamen
24
24
30
67%
1
1
26
Kandidatexamen
Kandidatexamen Ekonomie
68
65
28
32%
400
394
31
24%
Kandidatexamen Teknologie
34
32
27
62%
Lärarexamen-fskola, fskoleklass,
fhem
59
59
33
2%
Lärarexamen-grundskolans
senare år
45
45
36
27%
110
110
35
8%
Lärarexamen-gymnasieskolan
64
64
35
28%
Lärarexamen-yrkseämnen i gymnasieskolan
30
30
45
63%
Magisterexamen Ekonomie
14
14
25
21%
177
177
35
23%
Magisterexamen i Afrikanska
studier
1
1
42
100%
Magisterexamen i EPS
5
5
29
40%
Magisterexamen i Ledarskap och
styrning
2
2
41
50%
62
61
29
77%
1
1
26
130
130
31
Kandidatexamen Filosofie
Lärarexamen-grundskolans tidigare år(gr)
Magisterexamen Filosofie
Magisterexamen Teknologie
Masterexamen Filosofie
Sjuksköterskeexamen
Social omsorgsexamen
7%
2
2
33
Specialistsjuksköterskeexamen
53
53
40
Tandhygenistexamen
15
15
27
7%
1 379
1 186
33
28%
Total
källa: högskolan dalarna
40
Antal doktorander och doktorsexamina 2008–2012
2012
Totalt antal doktorander
med någon aktivitet
Totalt antal doktorsexamina
2011
2010
2009
2008
106
76
62
38
33
––
8
13
10
10
källa: högskolan dalarna
Högskolan Dalarna saknar egen examensrätt. Dessa siffror rör forskarstuderande som
får sin handledning vid högskolan. Examen är dock uttagen vid annat universitet. Antalet
forskarstudenter som finns vid högskolan ökar kraftigt, speciellt under de allra senaste
åren. Intressant att notera är att antalet uttagna doktorsexamina nästan inte ökar alls under
samma period. Om detta beror på en eftersläpningseffekt där de långa utbildningstiderna
spelar in eller om det finns någon annan orsak går inte att avgöra.
41
4.4.7. Etablering på arbetsmarknaden efter
utbildning
Etableringsgrad från gymnasiet
Andel elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter
avslutad gymnasieutbildning
Totalt
Studieförb
Yrkesförb
Elever folkbokförda i
Avesta
18,5
6,4
32
Borlänge
26,2
16,8
35,6
Falun
24,8
18,4
34,2
Gagnef
25,5
5,6
38,8
Hedemora
23,3
8,8
42,2
Leksand
28,7
15,4
41,6
Ludvika
30,2
16,2
44,5
Malung-Sälen
29,6
12,5
42,9
20
10
30,4
Mora
Orsa
20
11,4
31,4
Rättvik
29,2
16,3
40
Smedjebacken
27,4
16,9
37,9
Säter
26,4
18,6
37,7
Vansbro
31
17,9
45,8
Älvdalen
33,3
0
39,6
källa: sveriges kommuner och landsting
Tabellen visar tydligt att de studieförberedande programmen i låg utsträckning leder till att
eleverna inträder på arbetsmarknaden i direkt anslutning till avslutad gymnasieutbildning.
Det mest troliga är att en mycket hög andel av dessa elever fortsätter sina studier. Dock
är det endast hälften av eleverna på de tidigare yrkesförberedande programmen som har
etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutade studier. En viss andel av eleverna på
dessa program påbörjar sannolikt också högre studier. Alternativ till studier för båda grupperna är resor och tidsbegränsade arbeten som inte syns i statistiken.
Etableringsgrad för studenter från Högskolan Dalarna
Under 2009 genomförde scb en enkätundersökning riktad bland annat till personer som
examinerats från Högskolan Dalarna. I denna undersökning uppgav 72,3 procent av de
svarande att de arbetade. Det innebär en etableringsgrad på endast drygt 70 procent. De
tillfrågade examinerades under 2007 och 2008. Det hade således gått högst två år mellan
examination och studien, vilket kan vara i kortaste laget för att mäta etableringsgrad.
42
Etableringsgrad från KY/YH
Även Yh-myndigheten har genomfört en undersökning för att mäta etableringsgraden
bland de som examinerats. Denna enkätundersökning visade att 77 procent av de svarande
var anställda eller egna företagare ett år efter sin examen. Sju procent hade fortsatt sin
utbildning och tolv procent var arbetslösa.
4.5. Prognos för arbetskraften i Dalarnas län
Beräknad arbetskraft 16–64 år i Dalarnas län 1995–2025
Antal i arbetskraften
140 000
138 000
136 000
134 000
132 000
130 000
128 000
126 000
124 000
122 000
120 000
118 000
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025
källa: scb, arbetsförmedlingen
Den arbetskraft som beskrivs här är den som Arbetsförmedlingen använder i sina beräkningar, den så kallade ”registerbaserade arbetskraften”. Det är en sammanslagning av alla
anställda och arbetssökande i en region. I denna definition av arbetskraften är långtidssjukskrivna, förtidspensionerade, studerande och nyanlända som inte står till arbetsmarknadens
förfogande borträknade. Prognosen visar en tydlig nedgång i arbetskraften i länet fram
till 2025. Totalt kommer arbetskraften i åldrarna 16–64 år att minska till omkring 118 000
personer 2025 från drygt 128 000 i dagsläget.
43
Ersättningsrekryteringar
Behov av ersättningsrekryteringar åren 2011–2016. Teoretisk beräkning baserad på antalet i
dagbefolkningen och utgående från att 50 % i åldern 55–59 jobbar kvar i genomsnitt och att
ersättningsbehovet är 84 %.
a)
Ga
Sm
Fa
Bo
Sä
Lu
Va
Ma
Le
Rä
Or
Äl
Mo
He
Av
Länet
Okänd näringsgren
30
9
86
102
17
19
12
41
31
43
25
19
43
35
28
540
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
26
26
103
60
44
49
36
55
46
43
27
43
81
64
69
769
Utvinning av
mineral, tillverkningsindustri
104
186
513
810
66
541
128 80
134
108
60
43
394
242
472
3881
Energi- och vatten- 7
försörjning, avfallshantering
10
53
78
10
27
3
24
22
10
4
11
27
15
18
318
Byggverksamhet
38
36
197
221
37
121
40
77
78
73
40
69
132
57
127
1345
Handel, transport
49
73
426
561
43
193
78
172
177
110
45
68
279
111
205
2591
Företagstjänster
37
39
523
329
41
128
28
68
109
65
25
34
130
101
141
1796
Forskning och
75
utveckling, utbildning
66
503
444
77
196
48
81
165
108
59
63
209
120
195
2406
Hälso- och
sjukvård, sociala
tjänster
110
988
470
181
360
100 139
185
158
90
102
426
262
317
3984
Personliga och kul- 39
turella tjänster
36
228
193
44
122
40
80
100
78
26
74
111
57
76
1304
Civilia myndigheter 38
22
512
451
24
137
18
36
80
28
16
32
111
39
81
1623
612
4131
3720 582
1891
532 855
1126
843
418
558
1941
1101
1729 20558
296
1588
1322 316
676
188 296
429
286
182
201
583
416
607
97
540
b)
Sysselsättningstillväxt
Antagande om
1 % per år
284
44
7668
Beräknat behov av arbetskraft totalt under femårsperioden, sammanlagt
824
908
5719 5042
898 2567
720
1151 1555
1129
600
759
2524 1517
2336 28 226
c)
Tillgång på arbetskraft
Åldern när ungdomarna är heletablerade på Dalarnas arbetsmarknad är 28 år. Man kan därför teoretiskt beräkna antalet unga i
generationsskiftet genom att beräkna antalet ungdomar i lägre åldrar länsvis.
539
Unga ut på arbetsmarknaden under
femårsperioden
555
4529 4190
667 1684
428
617
966
545
454
483
1302
källa: arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens prognos kring ersättningsrekryteringar gjordes 2011 och visar en
prognos för behovet de kommande fem åren. Prognosen visar att ersättningsbehovet
för länet ligger på drygt 20 000 tjänster. Hälso- och sjukvård, Industri, Besöksnäring,
Gruvnäring, samt i vissa kommuner Handel har eller kommer att ha störst behov av att
ersättningsrekrytera. Det finns också i prognosen ett antagande om sysselsättningstillväxt,
på en procent per år. En sådan tillväxt skulle leda till att ytterligare drygt 7500 tjänster
behövs. Sammantaget innebär det ett rekryteringsbehov av ca 28 000 personer fram till och
med 2016.
I Dalarna är åldern för etablering på arbetsmarknaden 28 år. Genom att beräkna antalet
personer som inom fem år kommer att vara 28 år går det att se hur stor den potentiella arbetskraften är som kan ersätta de som pensioneras och fylla de tjänster som skapas genom
tillväxt. I tabellen kan vi se att det finns ett underskott på arbetskraft som är ca 8700
personer.
Det innebär att de som ska etableras på arbetsmarknaden under den kommande femårsperioden till stora delar räcker för att täcka behovet av ersättningsrekryteringar, men inte
för att täcka både detta behov och det beräknade tillväxtbaserade behovet. För att de som
ska etableras på arbetsmarknaden ska kunna täcka behovet är förutsättningen dessutom att
de har den kompetens som efterfrågas på de tjänster som ska tillsättas.
45
955
1541 19 455
5 Åsikter om läget
i Dalarna
I detta kapitel redovisas resultatet av de fakta som intervjuerna bidragit till. Resultatet är
uppdelat i de områden som identifierats som gemensamma i insamlade data. Intervjuerna
finns i bilaga 3.
5.1. Efterfrågan på arbetskraft
Intervjuerna bekräftar bilden av stora pensionsavgångar i länet. Behoven är, enligt Arbetsförmedlingen, störst inom Bygg- och fastighetssektorn, Industrin, Vård och omsorg samt
inom it-området. De branschföreträdare som deltagit i intervjustudien identifierar olika
behov av arbetskraft.
• Det finns generellt en stor brist av högskoleutbildade ingenjörer och tekniker inom
alla yrkesområden som söker denna kompetens. Bristen berör främst yrkesgrupperna
maskiningenjörer och tekniker inom elkraft men kompetensbehov finns även inom itområdet och 3d-visualisering.
• Inom vård- och omsorg saknar Landstinget allmän- och distriktsläkare, specialister
inom sjukvård, distriktssköterskor, psykologer och chefer/ledare. I kommunerna är
medelåldern hög bland undersköterskor som arbetar med äldreomsorg, funktionsnedsättning, personlig assistans och demensvård. Verksamheterna har också ett behov av att
spetsutbilda undersköterskor med fördjupningskurser (högskola eller gymnasiekurser)
för att bredda tillgången på kompetens. Socionomer, framför allt med erfarenhet, är en
annan yrkesgrupp det är brist på. Högskolan Dalarna har validerat 40–50 elever från
Socialarbetarprogrammet till Socionomexamen per år men bristen är fortsatt konstant.
2012 kommer Socionomprogrammet att starta på Högskolan Dalarna vilket förväntas
förbättra tillgången på arbetskraft.
• Rekryteringen av operatörer inom industrin sker generellt utan större problem.
Sågverksnäringen saknar däremot helt utbildning av operatörer vilket påverkar produktionseffektiviteten negativt på grund av långa upplärningstider av nyrekryterade. Medelåldern bland de cirka 1 000 sågverksanställda i Dalarna är hög med en personalomsättningstakt på fem till sex procent per år. Det är brist på tekniker inom stålindustrin
eftersom få utbildas. 300 tekniker pensioneras varje år i regionen vilka ska ersättningsrekryteras med minst 200 tekniker. För att undvika produktionsstörningar på grund av
kompetensbrist bör utbildning inom underhållsteknik startas och validering utvecklas.
• Behoven av yrkeschaufförer och maskinförare i regionen täcks inte av de elever som
utbildas inom gymnasieskolans fordons- och transportprogram samt bygg- och anläggningsprogram. Anställningsbehovet är i vissa fall dubbelt så stort jämfört med hur många
som utbildas. Det är också brist på mekaniker inom tunga fordon.
• Generationsväxlingen inom bygg- och anläggningsproduktion har skapat en brist på
arbetsledare som arbetar verksamhetsnära. Bransch- och arbetsgivarförbundet Maski-
46
nentreprenörerna har medlemsföretag som verkar inom bygg- och anläggningsproduktion och enligt dem leder bristen på arbetsledare till att de stora byggföretagen försöker
lösa detta genom egna kompetensförsörjningsstrukturer där kompetensfrågan läggs på
underleverantörer. Detta innebär att projekten riskerar att bli teoretiskt tunna och att
tappa i denna typ av kvalité är mest kritiskt för att bevara branschens konkurrenskraft.
Leverans av tjänster utifrån en högre kompetensnivå generar också större uppdrag.
• Besöksnäringen står inför helt andra utmaningar kompetensmässigt när antalet gästnätter ska öka med tre miljoner fram till 2020. Den kompetens som efterfrågas saknar
till viss del yrkesbeteckning och består innehållsmässigt ofta av flera kompetenser. Idag
sysselsätter näringen cirka 5 200 personer och under tidsperioden beräknas 2 200 nya
arbetstillfällen tillkomma. Det finns idag ett behov av bland annat kockar och skidlärare,
trots att många utbildas samt av ekonomer inom företagsledning. De kompetenser som
är den största utmaningen att rekrytera bland säsongsanställda är personer med specialkunskaper runt liftar och annan utrustning, utbildade maskinförare, elektriker och
fordonsmekaniker.
• Handelsbranschen har idag inga problem att rekrytera säljare till varuhus och butiker. Det är dock inte lika lätt att rekrytera butikschefer och kommunikatörer med rätt
kompetens. Företagen utbildar både säljare och personal till ledande befattningar inom
sina egna organisationer. ikea:s etablering i Dalarna kommer att bidra med ytterliggare
arbetstillfällen för butikssäljare men etableringen kommer också delvis leda till en ökad
konkkurens om ledare och kommunikatörer.
• Clas Ohlson i Insjön är idag ensamma i Dalarna när det gäller behov av medarbetare
med strategiska specialistkompetenser inom sälj och marknad till sitt huvudkontor. Bakgrunden till detta är att de stora kedjorna inom handelsbranschen, som kan mäta sig med
Clas Ohlson, sedan mitten på 1980-talet utvecklats från att varit uppdelade i region­bolag
med egna inköpsorganisationer till ett huvudkontor med en inköpsorganisation för hela
sin verksamhet. Exempelvis har flera av livsmedelskedjornas regionkontor som tidigare
bland annat var lokaliserade till Borlängeregionen placerats i Solna. Exportindustrierna
som exempelvis ssab eller vårdadministrationen inom landstinget har ett annat fokus
inom sälj och marknad jämfört med det konsumentperspektiv som Clas Ohlson har.
Sammantaget har detta bidragit till en minskad tillgång och efterfrågan av de kompetenser som Clas Ohlson söker. Traditionella interna karriärrekryteringar till Clas Ohlsons
inköpsorganisationen är inte heller längre hållbara på grund av företagets utvecklingstakt.
Rekryteringsbehov finns av personal som jobbar i leden logistik, inköp och förhandling
där bland annat språkkunskaper, specialiserade roller som kräver djupare kompetens
samt it-utveckling är några viktiga områden.
• Gruvnäringen går bra i alla regioner och investeringar sker nationellt där utmaningen
är att rekrytera arbetskraft på den nationella arbetsmarknaden. I Bergslagsområdet finns
idag knappt 700 yrkesverksamma i och runt gruvorna. En utbyggnad av befintlig verksamhet samt planerad produktion i fyra järnmalmsgruvor beräknas öka antalet anställda
till närmare 2 000 fram till 2021. Ytterligare runt 500 personer kommer att krävas för
att ersätta de pensionsavgångar som sker parallellt. Personal kommer att behövas inom
yrkeskategorierna stab/ledning, produktion, malmbehandling, transporter, service och
underhåll samt gruvgeologi. Det finns även idag drygt 200 anställda hos olika entreprenörer som kan kopplas till verksamheten vid befintliga gruvor. Utöver den beräknade
driften tillkommer behov av ytterligare sysselsatta när metallproducenter ökar sin
produktivitet. Exempelvis kommer ytterligare 50 personer behövas per pelletsverk som
startas utöver beräknad produktion.
47
• Flera av de intervjuade har lyft behovet av yrkeslärare. Medelåldern är hög och rekryteringsbehoven bidrar till en konkurrenssituation kommunerna emellan runt tillgänglig
arbetskraft.
Intervjuerna visar att medvetenheten om samspelet inom kompetensförsörjning bör lyftas.
De respektive rollerna inom beställning och leverans av kompetens måste synliggöras
utifrån en gemensam bild och kunskap om behov och resurser. Kompetensförsörjningsprojektet i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner arbetar via projektmedel från Europeiska
socialfonden för att underlätta matchning av rätt kompetens utifrån företagens strategiska
mål i området. Projektet åskådliggör att syftet, med att utbildningsanordnarna bidrar
till företagens tillväxt, har ändrat synen på leveransen i utbildningarnas innehåll. Besöksnäringscollege (bnc) menar att ett tydlig utbildningsfokus utvecklar arbetsplatserna och ett
strukturerat rekryteringsarbete i regionen förstärker samverkan åt rätt håll. Arbetet med att
utveckla företagens bild av kompetensförsörjning skapar, enligt nätverket Byggdialog Dalarna, en öppenhet för utbildning som är gynnsam för hela kompetensförsörjningsområdet.
Byggdialog menar att enbart utgå från synlig kompetens riskerar att bidra till en försämrad
konkurrenskraft. Det handlar också om att ligga i framkant utvecklingsmässigt via omvärldsbevakning för att fånga och beskriva nya teknikområden, bestämmelser och trender
för att skapa behov i branschen av utveckling.
5.2. Arbetskraftsbrist trots arbetslöshet
Näringslivet har generellt sedan lågkonjunkturen på 90-talet haft en god tillgång på arbetskraft fram till de senaste åren. Arbetsförmedlingen menar att det idag finns en ovana, som
berör behovet av att rekrytera en 40 år yngre kopia, när en kompetent medarbetare går i
pension. Behoven av ersättningsrekrytering ser i stort likadan ut i hela landet vilket skapar
en nationell marknad där konkurrensen om arbetskraften inte har några regionala gränser.
Generationsväxlingen på arbetsmarknaden och det växande rekryteringsbehoven kan
bidra till en missvisande bild av att branscherna anställer all tillgänglig arbetskraft. Behovet
av ersättningsrekryteringar i länet är, enligt Arbetsförmedlingen, för närvarande större än
nyrekryteringsbehovet. Arbetsgivare som behöver ersättningsrekrytera söker efter personer
med tidigare arbetslivserfarenhet. Efterfrågan är därför lägre när det gäller ungdomar med
kort eller ingen erfarenhet.
Antalet arbetslösa ungdomar som saknar gymnasiekompetens har också ökat från 16 till
25 procent under de senaste tio åren i Dalarna. Kompetenskraven i arbetslivet har samtidigt
påverkats, bland annat av höjda kund- och kvalitetskrav. Branscherna i undersökningen är
överens om att ett yrkesprogram på gymnasiet är lägsta anställningsbara nivå. Sammanhanget ger en del av förklaringen till att det idag finns brist på arbetskraft, parallellt med
arbetslöshet. Enligt Arbetsförmedlingen har en tredjedel av företagen, under ”normala”
konjunkturförhållanden, svårigheter med att rekrytera personal, då många arbetssökande
saknar den kompetens och erfarenhet som efterfrågas. I sammanhanget lyfts vikten av
vuxenutbildning för unga vuxna, där lärlingsupplägg i samverkan med gymnasieskolan är
betydelsefullt.
Några av intervjupersonerna undrar över Arbetsförmedlingens roll i kompetensförsörjningsarbetet. Branschernas erfarenheter, med några undantag, av att anlita Arbetsförmedlingen vid rekryteringsinsatser är mindre bra. Det framkommer i intervjuerna att arbetslösa
som tas emot, vid utbildnings- eller matchningsinsatser, ofta saknar grundläggande anställningsbarhet eller andra nyckelkompetenser som krävs för att de ska vara intressanta på
48
arbetsmarknaden. Rekryteringar sköts istället via andra kanaler. Arbetsförmedlingen menar
att denna bild av arbetslösa delvis beror på uppdraget att i första hand arbeta för de som
står längst från arbetsmarknaden. Ett gott exempel är kompetensförsörjningsprojektets
medverkan i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsråd i Mora/Orsa/Älvdalen vilket bidragit
till att arbetsförmedlare gör regelbundna hembesök hos arbetsgivarna i kommunerna för
hålla sig ajour med aktuella rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingen bidrar också i sammanhanget med kartläggningar av nyanländas kompetens för att öka möjligheter att matcha
mot behov.
5.3. Utbildning
5.3.1. Problembild
Företagen söker utbildad personal som har aktuella och djupgående kunskaper om yrkesområdet och sin roll i arbetslivet. Flera av de intervjuade upplever att många examinerade
från yrkesutbildning saknar de kompetenser som motsvarar arbetslivets krav för anställning.
Efterfrågan på arbetskraft består till största delen av ersättningsrekryteringar vilket ökar
kraven på att elever har rätt utbildningsnivå och att de även utvecklat en viss yrkeserfarenhet inom sitt yrkesområde. Skolornas ekonomiska resurser för att hålla en hög teknisk
standard och expertis ses som begränsad. Det finns också önskemål från företagen som
berör löpande fortbildning i arbetslivet för att yrkeslärare ska vara uppdaterade kunskapsmässigt.
De kompetenser som efterfrågas av näringslivet matchar inte helt och hållet strukturen
hos utbildningssystemen. Utbildaren levererar en yrkesinriktning medan företagen har
behov av en bred samlad kompetens, ibland från flera yrkesområden samtidigt. Inom bland
annat besöksnäringen efterfrågas en större flexibilitet i att reellt beakta de kompetensbehov
som finns inom en näring. Utbildning ska kunna ske på rätt plats med rätt innehåll utifrån
företagets kund- och personalbehov. Exempelvis efterfrågas behovsstyrda utbildningsinsatser i näringslivet samt tillgång till distansstudier för anställda.
Intervjuerna vittnar om felaktiga bilder av yrken och arbetsområden, som bygger på
okunskap om arbetslivets utveckling eller styrs av traditionell syn på yrkesområden som är
svåra att förändra. Dessa bilder bidrar till okunskap om karriärvägar och förändrade krav
på kompetens. Skolan saknar resurser och tid för ett löpande arbete med arbetslivskunskap.
Insatserna för att öka elevers medvetenhet om sig själv samt om samhälle och arbete, bland
annat som ett stöd för studie- och yrkesvalet, bedrivs ofta i kampanjform utan koppling
till det ordinarie skolarbetet. Resurser saknas i både arbetslivet och skolan för att skapa en
bra kvalitet för olika typer av praktik, speciellt för yngre elever. Även de flesta branscherna
i yrkeslivet beskrivs sakna en bra dialog kring kunskap om yrken och karriärvägar som
kan kopplas till företagens rekryteringsbehov. Denna information ses som extra viktig på
högstadienivå. Studie- och yrkesvägledare och rektorer behöver också mer kunskap om de
kompetensbehov som finns, framför allt inom industrin.
Av intervjuerna framgår det att det finns brister i samordningen av utbildningsresurser i
förhållande till näringslivets behov. Det finns goda exempel, som inom Bygg- och fastighetssektorn, där bland annat tydliga mål och frigjorda resurser bidragit till ett bra arbete.
Ofta saknas dock en tydlig beställare av en logistisk kedja där alla inblandade får förståelse
för flödet. Både beställare och leverantör av utbildning arbetar mer eller mindre i stuprör som hindrar utveckling av en gemensam beställarkompetens av utbildning. Bristen
49
på samordning anses också riskera bredden och tillgången av yrkesutbildningar eftersom
utbildning finansieras genom att en skola får betalt per elev. En skola med många elever
genererar mer pengar och en skola med få elever får ett mindre ekonomiskt utrymme.
Utbildningarna kostar olika mycket bland annat beroende på den utrustning som krävs för
att utbildningen skall kunna erbjudas. Gymnasieskolorna har tillsammans fler platser än de
har förstahandssökande, många har också fler platser än antalet sökande totalt. Några av
kommunernas gymnaiseskolor konkurrerar därför sinsemellan om länets studenter genom
att erbjuda attraktiva utbildningar, där mindre attraktiva eller dyra yrkesutbildningar riskerar
att läggas ned.
Den senaste gymnasiereformen, Gy11, har enligt elevintagningen på Region Dalarna
minskat intaget till yrkesutbildningarna eftersom många elever har avstått från att söka
yrkesprogrammen, med hänvisning till att de inte ger högskolebehörighet (läs mer i 3.4 om
högskolebehörighet). Detta har i flera fall bidragit till att yrkesutbild­ningar som efterfrågas
av arbetslivet har få sökande och i vissa fall läggs ned. Bland annat startas inga Vård- och
omsorgsprogram norr om Falun i höst trots behovet av utbildad personal.
Minskningen kan delvis förklaras av att eleverna inte har fått informa­tion om att de har
rätt att läsa extrakurser för att få högskolebehörighet. En annan orsak kan också vara ett
beslut från 2010 där kvotgruppen för att läsa in denna behörighet inom vuxenutbildning
minskades med en tredjedel för intag till högskolan. Denna regel förändrades dock 2012
och omfattar idag inte elever som läser in högskolebehörighet inom vuxenutbildning efter
en godkänd yrkesexamen från gymnasiet.
Samverkansformen College, exempelvis Vård- och omsorgscollege i Dalarna, lyfts i
intervjuerna som ett bra forum för utbildningsfrågor. Möjligheten att påverka utbildningsupplägg utifrån kompetensbehov har bidragit till att både skola och näringsliv blivit mer
aktiva inom de branscher som har tillgång till collegeupplägget. Samarbetsformen beskrivs
också som viktig för att samordna och utveckla arbetsplatsförlagd utbildning (apl) och lärling. Några av intervjupersonerna menar att resurser för att driva och utveckla college är av
yttersta vikt för alla inblandade parter. Resurser frigörs för arbetet i varierande omfattning
och ansvaret för samordning läggs ibland ovanpå ordinarie arbetsuppgifter. Bristande
resurser riskerar att bidra till att programråd inom college tappar i status när frågor förblir
olösta och företag kliver av samverkansformen. Kommunerna upplevs inte heller vara helt
organisatoriskt mogna i samordningen av apl och lärling. På mindre företag har handledare
sällan tid eller utrymme i arbetssituationen för att en dialog kring utbildning skall vara fruktbar. Några arbetsgivare upplever också kunskapskraven under apl som otydliga.
Majoriteten av näringslivet i Dalarna består av mindre företag. För många av dessa
företag är det produktion här och nu som är den väsentliga frågan. Företagen har behov
av att blicka framåt och se över kompetensbehov, ersättningsrekryteringar och utveckling
men saknar utrymme för detta. Detsamma gäller bransch- och arbetstagarorganisationerna
som har fullt upp med sina medlemsfrågor som ofta berör olika typer av förhandlingar.
Intervjuerna visar att det finns ett behov av att gemensamma resurser från branscher och
utbildning utvecklas och administreras i offentlig regi.
5.3.2. Samverkan, den stora möjligheten
till utveckling
Sammanfattningsvis kan sägas att många av de intervjuade ser att de behov som bör lösas
kräver en utvecklad samverkan på flera nivåer. Behoven av denna samverkan efterfrågas på
50
flera plan inom kompetensförsörjningsområdet. Dessa utvecklingsbehov beskrivs under
respektive samverkansområde nedan.
Samverkan näringsliv–utbildning
Det finns en uttalad vilja bland representanter från näringslivet att bidra till samverkan även
om det, beroende på bransch, saknas utvecklade former för det i dagsläget. Näringslivsrepresentanter ger uttryck för en vilja att bidra, både med utrustning och den egna kompetensen för att möta skolans behov av resurser och uppdaterad kompetens. Vissa beskriver att
de själva skulle kunna anordna utbildning, i samverkan med utbildningsanordnare i länet.
Några menar också att de har kapacitet att både ta emot elever och själva komma ut och
föreläsa i skolorna.
Utökad samverkan upplevs som viktig på alla nivåer, från grundskola till eftergymnasial
utbildning. Det är dock viktigt att det finns ett system för samverkan, där olika former kan
vara lämpliga beroende på skolform. Näringslivet ser helst att utbildningsanordnarna tar
ansvar för att skapa detta system, för att näringslivet sedan ska kunna bidra i systemet. En
lyckad samverkan kräver dock resurser både i fråga om personer och tid både från utbildningsområdet och näringslivet.
Samverkan mellan utbildningsanordnare
Det framkommer i intervjuerna ett behov av att utbildningsanordnare på olika orter
samverkar för att länets utbildningar ska ha en hög kvalité och stämma överens med den
efterfrågan som näringsliv och offentlig sektor har och kommer att ha. En bredare syn på
behov av utbildning behöver utvecklas, av den typ som finns inom samverkansprojektet
Gysam och den ekonomiska föreningen Dalawux. Inom dessa samverkansformer samordnas olika utbildningar under ett gemensamt paraply för att bland annat öppna möjligheter
att gemensamt finansiera dyra utbildningar som enskilda kommuner inte har råd att driva.
Det finns i länet geografiska faktorer som enligt Arbetsförmedlingen kan bidra till ett
behov av att centralisera utbildningar för att lättare koppla utbildning mot arbetsliv. Det kan
till exempel innebära att en specialiserad utbildning inom vård hamnar nära det sjukhus där
denna specialisering praktiseras.
Ett annat behov som beskrivs är samverkan mellan olika utbildningsnivåer. Det manifesterar sig till exempel i behovet av att engagera högskolan i de college som finns. Det
beskrivs att det i Dalarna finns en traditionellt låg utbildningsnivå och därmed också en
viss skeptisk hållning gentemot högre utbildning. När högre utbildningar samverkar med
grundutbildning inom ett branschområde bidrar detta, enligt några intervjupersoner, till att
avdramatisera synen på akademisk utbildning då övergångar mellan olika utbildningsformer
underlättas. Inom Besöksnäringscollege (bnc) finns intentionen att koppla ihop olika
utbildningsnivåer. Ett annat gott exempel är Bygg- och fastighetssektorn där kopplingar
görs ändå upp på forskarnivå, via Trä- och bygg klustret Dalabit och nätverket Byggdialog
Dalarna.
Samverkan inom näringslivet
Det finns ett behov av att fler elever utbildar sig inom de yrkesområden som saknar utbildad arbetskraft. Det behövs i sammanhanget även kunskap inom skolan om behovet av
arbetskraft. Intervjuerna visar att det saknas traditioner och kunskaper när det gäller hur
51
olika branscher ska marknadsföra sig som attraktiva arbetsgivare. Det krävs en utveckling
där olika delar av näringslivet går samman och skapar strukturer för detta. Majoriteten av
branschföreträdarna är självkritiska och ser att branscherna i högre utsträckning måste se
det som sin uppgift att öka kunskapen om respektive branschområde, bland annat för att
synliggöra karriärvägar och anställningsbehov. Det handlar också om att ändra förutfattade
meningar runt en förlegad syn på att exempelvis vissa branscher inte kräver yrkesutbildning.
Behovet av denna kunskap finns på flera arenor, till exempel hos beslutsfattare, rektorer,
lärare, studie- och yrkesvägledare samt i slutänden eleven och dess närstående.
52
6 Diskussion
I detta kapitel diskuteras det som framkommit i intervjuer och statistik. Inledningsvis sammanfattas de strategiska behov som har identifierats. Kapitlet avslutas med en diskussion
kring kompetensplattformar som en möjlig lösning på en del av den problematik som lyfts
i rapporten.
6.1. Dalarnas förutsättningar
Den bild av Dalarna som kartläggningen ger är att de traditionella branscherna tillverkningsindustri, stål, papper och gruvnäring fortfarande är viktiga, trots att antalet anställda
spås minska i framtiden. Besöksnäringen är en stor och växande bransch där satsningar
också innebär ett behov av mer arbetskraft, eftersom den är personalintensiv på ett sätt
som industrin inte längre är.
Alla branscher står inför utmaningen att genomföra ett generationsskifte och i kartläggningen identifieras en mängd olika behov, alla kopplade till arbetskraft med rätt kompetens.
Kompetensfrågorna kommer därför sannolikt att bli avgörande för regionens utveckling.
En del av den utmaning Dalarna står inför berör också den något lägre utbildningsnivå
befolkningen har jämfört med rikssnittet bland annat på grund av att det saknas traditioner
kring högre utbildning. En utveckling av utbildnings- och karriärvägar utifrån ett arbetskraftsbehov kommer att innebära att fler innevånare i framtiden har högre utbildning, bland
annat från Högskolan Dalarna. Det finns idag ett brett spektra av gymnasiala utbildningar,
vuxenutbildningar, folkhögskoleutbildningar och Yh-utbildningar i länet. Denna bredd ökar
möjligheterna att fler utbildar sig men det är också sannolikt att vissa utbildningar skapats
utan relation till hur många elever som går utbildningen i regionen och utan direkta kopplingar till ett reellt kompetensbehov.
Gymnasieutbildningarna kan fungera som ett exempel på detta. Det finns nästan 1 000
fler platser än det finns sökande, vilket innebär att nästan 25 procent av platserna är
överflödiga. I och med att antalet 15-åringar minskar kommer antalet sökande att sjunka
ytterligare, vilket spär på problemet. I intervjuerna beskrivs också att dyrare utbildningar i
vissa fall riskerar att prioriteras bort till förmån för populära utbildningar som inte kostar
lika mycket.
6.2. Kompetensförsörjningen – den
stora utmaningen
Det är uppenbart att Dalarna, liksom resten av Sverige, står inför en stor utmaning, oavsett
vilket konjunkturläge som kommer att råda i framtiden. Ett stort antal personer lämnar
yrkeslivet och av dessa kommer merparten att kräva någon typ av ersättningsrekrytering. Företag i branscher som växer behöver också personal för att öka sin omsättning och
bidra med tillväxt i regionen. Att det finns tillgång till arbetskraft med rätt kompetens och
arbetslivserfarenhet är en förutsättning både för ersättnings- och tillväxtrekrytering. Inom
53
fem år kommer det i Dalarna att behöva rekryteras ungefär 28 000 personer. Detta är en
stor utmaning då ungdomsgruppen som under samma tidsperiod etablerar sig på arbetsmarknaden endast uppgår till knappt 20 000 personer. De som rekryteras behöver dessutom ha rätt kompetens för de tjänster som ska tillsättas. Det verkar dock redan idag vara
svårt att hitta sökande med rätt kompetens till vakanta tjänster. Det visar ett stort behov att
utveckla en fungerande matchning mellan arbetstagarnas kompetens och arbetsmarknadens
behov. Den region som kan skapa ett kompetensförsörjningssystem som uppfyller detta
behov kommer i längden att bli mer konkurrenskraftig än andra.
Utan fungerande kompetensförsörjning blir tillväxt svår att åstadkomma vilket gör
kompetensförsörjningsfrågan till en av länets nyckelfrågor. Frågan måste därför lyftas till
en nivå där konkreta lösningar diskuteras och utarbetas. Att skapa en livskraftig region är
dock ett komplext uppdrag och frågan om kompetensförsörjning måste kopplas till andra
områden för att effekt. Clas Ohlson och Skistar har exempelvis behov av arbetskraft som
bor i regionen och det är viktigt att både behålla kompetent arbetskraft i Dalarna och att
locka arbetskraft att bosätta sig här, för att arbetet med kompetensförsörjning ska komma
regionen tillgodo. I rekryteringsarbetet till gruvnäringen anses attraktiva boendemiljöer vara
avgörande och parallellt med frågan om kompetensförsörjning måste det således finnas ett
arbete med frågor som livsmiljö, boende och tillgång till service.
Region Dalarna driver inom detta område projektet Flytta till Dalarna i syfte att öka
inflyttningen för att kunna säkra behovet av kompetens för regionens företag, samt för att
utveckla näringslivet genom att få fler entreprenörer och företag att etablera sig. Region
Dalarna driver även projektet Stanna i Dalarna där arbete bedrivs i syfte för att studenter
och arbetsgivare i regionen får kontakt med, och ökad kunskap om varandra. En viktig del i
projektet är också att få studenterna att upptäcka hela Dalarnas utbud av intressanta arbetsplatser och miljöer att leva och bo i.
6.3. Behov av utvecklad utbildning
En bra modell för kompetensförsörjning bygger på att det utbildningsutbud och kursinnehåll, som finns tillgängligt i sammanhanget, utgår både från näringslivets behov och från
karriärmöjligheter för elever och anställda. Denna kartläggning visar att det finns flera
utvecklingsområden när det gäller utbildningen i länet.
6.3.1. Behov av en gemensam dialog
runt kompetensförsörjning
Inom utbildningsområdet är en av de vanligaste samverkansformerna college. De college som utvecklat sin verksamhet i Dalarna har avsatt resurser för samordningen mellan
utbildare och arbetsliv på länsnivå. Resurser avsätts oftast för certifieringsarbetet av verksamheten men om det fortsatta utvecklingsarbetet exempelvis delas upp på fler inblandade
för att skapa en heltidsresurs eller läggs ovanpå ordinarie tjänster och verksamhet riskerar
detta att påverka utvecklingsarbetet negativt. Kommunikationen mellan utbildarna och
näringslivet blir inte optimal om collegeformen får en avrapporterande karaktär utan
utvecklingsutrymme.
En framgångsrik kompetensförsörjningsmodell ska skapa trovärdighet och ge legitimitet
i arbetet. Resurser för utvecklingsarbetet kan finansieras gemensamt av branscherna tillsam-
54
mans med de offentliga organisationer som har ansvaret för de aktuella utbildningsområdena. Med stöd av ett tydligt uppdrag och ett mandat både från utbildaren och branschen
bidrar frigjorda resurser till att samverkansformer inom kompetensförsörjning i Dalarna
utvecklas. Bygg- och fastighetssektorns framgångar inom kompetensförsörjningsområdet
bygger bland annat på dessa grundläggande framgångsfaktorer. Här finns också en röd tråd
som binder ihop grundutbildning och eftergymnasial utbildning med branschbehoven. I
Dalarna finns ett stort behov av att högskolan medverkar i samverkansarbetet på det sätt
som sker inom bygg- och fastighetssektorn, bland annat för att höja utbildningsnivån i
länet.
Arbetslivet styrs i många fall idag av flexibla arbetsorganisationer där personalstyrka,
arbetsuppgifter och efterfrågad kompetens anpassas efter produktions- och kundkrav.
Tillfälle för en önskad utbildningsinsats kan exempelvis uppstå med kort varsel under en
produktionsomställning. Behov finns även att kombinera yrkeskunskaper från kurser ur
skilda utbildningsområden. Utbildning bidrar till att utveckla arbetslivet när den utformas och anordnas med utgångspunkt från branschernas behov av rätt kompetens vid rätt
tidpunkt. En gemensam översyn av behoven, branscherna och utbildarna emellan, bidrar
till att utbildningsmodeller kan anpassas för att möta arbetslivets behov av flexibla utbildningsinsatser.
6.3.2. Kunskap om karriärvägar mot branscher
och yrkesområden
Rekryteringen av elever till utbildningar där kompetensbehoven är stora bygger på ett
löpande strategiskt informationsarbete, framför allt riktat till elever i grundskolan. Idag
bedriver i stort sett alla branscher sitt informationsarbete i olika kampanjer. Information
och kunskapsfördjupning om arbetsliv finns inte heller representerat i det ordinarie skolarbetet utan upplevs som små separata delar som sällan kopplas mot övrig undervisning i
skolan.
En utvecklad modell för att öka kunskap om arbetslivets behov och möjliga karriärvägar
bygger på att företrädare för branschen, rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare har
samma bild av vad som är gemensamt i utbildningssträvandena. Det finns mycket att vinna
på att identifiera och beskriva sammanhang för information och utbildning som gemensamt samt prioriterat när utbildningsinnehållet planeras. Elevers möjlighet att göra egna väl
underbyggda val till gymnasiet underlättas betydligt om detta arbete inleds på högstadienivå.
En regelbunden samverkan mellan skola och näringsliv bidrar till ökad kunskap om yrkesområden och karriärvägar samt öppnar möjligheter till integrering inom ordinarie kurser.
En tydligare koppling av ämnena i skolan mot arbetslivet bidrar till en ökad förståelse
hos eleverna för utbildningsinnehållet samt motiverar dem att ta ansvar för sin studier.
Målet är att elevens olika valsituationer ska underlättas genom ökad kunskap om sig själv i
en tänkbar arbetslivssituation.
6.3.3. Resurser i skolan
Inom resurskrävande utbildningsområden kan en utvecklad samverkan med näringslivet
bidra till en kvalitetshöjning. Branschernas eget behov av kompetens visar att företag
och organisationer gärna bidrar med teknisk utrustning i utbildningssammanhang. Även
55
lärarkompetensen kan utvecklas via regelbunden branschpraktik. Föreläsare och yrkesmän
från näringslivet kan också bidra till denna utveckling.
Idag är medelåldern hög bland yrkeslärarna och det finns en oro över att de kommer
att blir svårt att rekrytera ersättare. Skolans ekonomiska resurser att hålla en hög materiell
nivå ses också som begränsade. Gemensamma mål för kompetensförsörjning bidrar till att
skolans resursbehov synliggörs och att resurser inom näringslivet kan planeras in i utbildningen.
6.3.4. Utvecklad syn på kompetensutveckling
Anställda deltar ofta i olika former av kompetensutvecklande insatser. Kompetensutvecklingen riskerar att bli en enskild angelägenhet om en föreläsning eller kurs som ges till en
anställd inte sprids till fler anställda i företaget. För att åtgärden, seminariet eller kursen ska
leda till en utveckling av företaget behöver den lyftas i ett större sammanhang där lärandeprocesser genereras för fler anställda via återupprepning, bearbetning och reflektion som
en del i ett strategiskt kompetensförsörjningssystem. När detta sker kan företagen dra reell
nytta av den kompetensutveckling som genomförs. Nya medarbetare på en arbetsplats är
också intressanta i sammanhanget eftersom flera anställda då kan ta del av de kunskap och
erfarenheter de har med sig till företaget.
6.4. Ny syn på arbetskraften nödvändig
Att gå arbetslös en längre tid uppfattas bland flera arbetsgivare som ett tecken på att den
arbetslöse saknar de kompetenser som efterfrågas såväl i arbetslivet som yrkesmässigt
och socialt. Bilden beror delvis på att Arbetsförmedlingens uppdrag är att arbeta för den
ökande andel arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden. Arbetsgivare som vänder
sig till Arbetsförmedlingen för rekryteringsstöd möter denna grupp vilket bidrar till en stigmatisering av jobbsökande som icke anställningsbara. Företagen har ett behov av stöd vid
rekryteringar och Arbetsförmedlingen utvecklar nu ett system med så kallade branschstrateger som skall bidra till en tydligare matchning mot behoven av kompetens.
Det behövs ett flexibelt förhållningssätt för att möta bristen på kompetens inom vissa
yrkesområden. Arbetslösa har av Arbetsförmedlingen beskrivits som en resurs inom
kompetensförsörjningsarbetet och bör i högre utsträckning få tillgång till olika utbildningsinsatser både inom vuxenutbildning och i arbetslivet. Näringsliv, skola och Arbetsförmedling kan gemensamt dra nytta av befintliga utbildningsarenor i arbetslivet genom att öka
tillgängligheten för fler målgrupper. Oberoende av målgrupp och sammanhang, öppnas
därmed möjligheter för arbetslösa att delta i utbildningsinsatser, exempelvis kombinerat
med praktik.
I sammanhanget är validering en viktig fråga. Arbetslösa behöver möjligheter att validera
sina erfarenheter och kompetenser. Det gäller både personer med svensk och utländsk
bakgrund. En bra utförd validering bidrar till att beskriva yrkeserfarenheter i utbildningstermer och kan därmed korta utbildningstid. Valideringen bidrar också till en bättre matchning
på arbetsmarknaden. Behovet finns även inom den etablerade arbetskraften. Personer med
kunskaper inom ett bristyrke kan då ta utbildningssteg och på ett bättre sätt bidra till både
sin egen och arbetsgivarens utveckling.
I dagsläget upplevs validering vara en nedprioriterad fråga, kanske i skuggan av aktuella
resurskrävande reformer inom vuxenutbildningen och gymnasieskolan (läs mer i 3.3 om
56
validering). En utveckling av strukturer för validering bidrar till ökade möjligheter att synliggöra och erkänna arbetskraftens fulla potential, både bland arbetslösa och anställda
Flyktingar och invandrare beskrivs av Arbetsförmedlingen som en resurs som kan nyttjas
bättre i kompetensförsörjningsarbetet. Nya svenskar är också en grupp som står för stor
inflyttning till länet och i intervjuerna lyfts mångfald på arbetsplatserna som ett behov av
flera. Arbetslivet i Dalarna är globaliserat, bland annat genom exportföretagens verksamhet.
Några företrädare har också lyft behovet av arbetskraft med kunskaper inom andra språk
och kulturer än den svenska.
För att fler arbetsgivare ska kunna ta emot personer för praktik eller instegsjobb behöver
kunskapen öka om hur systemen för Svenska för invandrare (Sfi), språkpraktik och integration fungerar. Praktik kan vara en del av personens utveckling i det svenska språket och
därmed öka möjligheterna för inträde på arbetsmarknaden. Information om yrkesliv och
karriärvägar behövs också ökas för att motverka förutfattade meningar som kan finnas om
olika yrken från hemlandet.
6.5. Utmaningarna kräver samverkan och
gemensamma satsningar
Samverkan runt utbildningsfrågor finns i flera fall på agendan i Dalarna. Frågorna behöver
lyftas, utvecklas och samordnas för att motverka att konkurrensen om elever, yrkeslärare
och arbetskraft i länet utarmar kvalité och bredd både utbildnings- och arbetsmarknadsmässigt. Gemensamma strategier bör eftersträvas där länets viktiga näringar identifieras och
matchas kompetensmässigt och geografiskt mot utbildningsanordnare på alla nivåer för att
bidra till en kompetensförsörjningsmodell som kommer hela länet tillgodo.
6.6. Forum för kompetensförsörjningsutveckling
I Dalarna finns det ett antal samverkansinitiativ där utveckling inom området pågår. Vissa
initiativ har kommit långt i utvecklingen medan andra befinner sig i en initialskede. Nedan
följer en beskrivning av de forum för kompetensförsörjning som kartläggningen har identifierat.
6.6.1. Bygg- och fastighetssektorn
Inom Bygg- och fastighetssektorn finns tre aktörer som tillsammans lyft samverkan runt
utveckling och kompetensförsörjning på olika nivåer och ur olika perspektiv. Tillsammans
har verksamheterna skapat ”en dörr in” i alla frågor som berör området. Samarbetsformen,
som verksamheterna nu konsoliderar, kan användas som benchmarking i uppbyggnaden av
samverkan inom andra områden.
• star har branschens uppdrag att driva kompetensfrågor och samverkansarbete
genom hela kedjan av byggrelaterade utbildningar i Dalarna. star kvalitetssäkrar
gymnasieskolornas Bygg- och Anläggningsutbildningar och lärlingsutbildningar genom
Starmodellen och Högskolan Dalarnas byggutbildningar genom Karriärcentrum Samhällsbyggnad.
• Trä- och bygg klustret Dalabit arbetar strategiskt, utifrån iuc-processen (inventera
57
– initiera – utföra och utvärdera), med att koppla ihop små och medelstora trä- och byggföretag med kompetensresurser och forskningsprojekt. Arbetet bedrivs med fokus på
att utveckla framgångsrika produkter och tjänster samt med produktionseffektivisering,
kartläggning och marknadsföring.
• Nätverket Byggdialog Dalarna administreras via länsstyrelsen och arbetar med att
fördjupa dialogen och samspelet i olika beslutsprocesser inom byggsektorn gällande
planering, byggande och förvaltning. Genom samverkan byggs kunskapsbaser som
utrustar företagen med grund- och spetskompetens samt ny kompetens på en föränderlig marknad. Utvecklingsstegen sker med hjälp av punktinsatser utbildningsmässigt som
lyfter omställningen till marknadsnivå samtidigt som kunskapsspridningen ökar. Högskolan har en viktig roll i arbetet och Byggdialog bidrar genom att förmedla lärare för internutbildning på företagen och föreläsare inom områden som höjer kompetensnivåerna
och påverkar utbildningarnas innehåll.
6.6.2. Utvecklande bolag, nätverk och kluster
i Dalarna
Utöver Dalabit och Byggdialog finns fler nätverk/kluster representerade.
• Föreningen itsdalarna är ett regionalt klustersamarbete som har ambitionen att
utveckla kompetensförsörjningsarbetet inom Intelligenta transportsystem.
• Triple Steelix är en regional utvecklingssatsning, ett innovationssystem vars kärnverksamhet är att skapa kompetens i företag inom stålbranschen genom konkreta utvecklingsprojekt.
• Wajrum – samlad industrikompetens är ett projekt som drivs av tillverkningsindustrin
och tjänsteföretag samt Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Wajrum har som syfte att
främja kompetensutveckling och utveckling av industrin och tjänsteföretag i Ovansiljan.
• Samarkand2015 är ett regionalt utvecklingsbolag som arbetar med utvecklingsfrågor i
Ludvika och Smedjebackens kommuner tillsammans med Ovako, abb, Landstinget och
lokala företag som är medlemmar i bolaget.
• High Voltage Valley ägs av Samarkand2015 och är ett projekt som drivs som ett
klusterinitiativ där näringsliv, offentlig sektor och universitet samarbetar för att stärka
regionens världsledande ställning inom elkraftteknik.
• BoomTown Music and Business Park – ett regionalt eu-finanseriat projekt som
arbetar för att Borlänge–Dalarna ska utvecklas till ett ledande kreativt centrum för rock,
pop och populärmusik via utbildning och nätverkande. Klustret arbetar också för en
utveckling av musiknäringen.
6.6.3. Yrkesnämnder
Yrkesnämnderna är partsammansatta (arbetsgivare och arbetstagare) och har ett formellt
kvalitetsansvar inom utbildning och yrkesbevis som står i paritet med utbildningssystemet.
Ett exempel är Byggnadsindustrins yrkesnämnd (byn) som i Dalarna bidragit till det arbete
som star utför.
• Transportarbetarbranschens yrkesnämnd (tya) arbetar utifrån ett liknande uppdrag
som byn. tya har ett formellt kvalitetsansvar inom utbildning och ses som en sammanhållande part inom kompetensförsörjningssammanhang. De har framför allt lyft bristen
på yrkeschaufförer.
58
6.6.4. College
• Teknikcollege i Dalarna har ett naturligt fokus mot kompetensförsörjningsfrågorna
inom teknikområdet och arbetar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt
inriktade utbildningar. Bakom konceptet finns några av Industrirådets medlemmar som
Teknikföretagen, if Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, Skogsindustrierna, gs Facket och Sveriges Ingenjörer.
• Vård- och omsorgscollege har kommit längst av Dalarnas certifierade college och ses
därför som ett självklart samverkansorgan. Utbildningsanordnare och arbetslivet samverkar kring utbildningen för att exempelvis säkra tillgången på handledare, praktikplatser, sommarvikariat och för att utbildningen ska innehålla det som efterfrågas i arbetslivet.
• Besöksnäringscollege ses av branschen som en naturlig motor i de behov som finns av
kompetensutveckling inom besöksnäringen. Syftet är att arbeta gemensamt mot samma
mål och för en samlad utveckling av näringen i regionen.
6.6.5. Övriga
• En kompetensförsörjningsmodell för näringslivet. Projektet har drivits sedan 2011
med medel från Europeiska socialfonden i syfte att underlätta matchning av rätt kompetens utifrån företagens strategiska mål i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Arbetet
har bidragit till att öka samverkan bland annat mellan utbildning, näringsliv och Arbetsförmedling. Projektet har också identifierat flera av de utvecklingsområden som lyfts i
denna rapport.
• Det regionala lärlingsrådet – arbetar för att säkerställa kvalitén på gymnasiala lärlingsutbildningen och vuxenlärling. I lärlingsrådet har representeras ett flertal branscher från
både fack och arbetsgivarsidan. Arbetet har uppmärksammats i en nationell utredning
och utvärdering där Dalarna lyfts fram som ett gott exempel på arbete på att säkerställa
kvalitén på arbetsplatserna. Rådets ser till att eleverna hamnar på bra arbetsplatser. Rådet
följer sedan upp arbetsplatsen för att se till att utbildningen fungerar.
• Gysam är ett samverkansprojekt kring gymnasieskolan mellan åtta dalakommuner där
syftet är att erbjuda ett maximalt utbud av utbildningar med bibehållen hög kvalitet inom
kommunerna. Samverkansformen har potentialen att utveckla samverkan bland annat
runt frågor inom utbildningsutbud kopplat till näringslivets behov och frågor som bidrar
till att utveckla karriärplanering för alla inblandade.
• Dalawux är en ideell förening där syftet är att utveckla vuxenutbildningen i Dalarna
till att bli en aktör i den regionala strukturen för kompetensförsörjning. Syftet är att
identifiera och tillgodose den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens och att
nyttja offentliga resurser effektivt samt att bidra till att tillgängligheten och möjligheten
till vuxenutbildning är likartad för hela länet. Dalawux driver bland annat två esf-projekt
(Europeiska socialfonden) för att utveckla kompetensförsörjningsarbetet
– Dalalyft är ett kompetensutvecklingsprojekt, och ett komplement till det ordinarie
utbildningssystemet, som erbjuder solo- och mikroföretag i Dalarna med upp till nio
anställda kompetenshöjande utbildning inom strategiskt viktiga områden.
– Dalakompetens är ett kompetensutvecklingsprojekt som erbjuder personal vid
Dalarnas gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter kompetenshöjande utbildning
inom området Nya generationens lärande (ngl).
Arbetsförmedlingen ses som en naturlig samverkanspartner i kompetensförsörjningsarbetet
men deras roll inom området är idag är oklar för många arbetsgivare. Företagen får inte
59
längre sina rekryteringsbehov tillgodosedda genom Arbetsförmedlingen utan väljer exempelvis andra rekryteringskanaler. Det finns i sammanhanget flera önskemål om att Arbetsförmedlingen bör inta en mer aktiv roll när det gäller framtida kompetensbehov.
I Mora kommun finns ett gott exempel när det handlar om att skapa utbildnings- och
yrkesmöjligheter för personer med intellektuellt funktionshinder. Vårdskolan, Särgymnasiet,
Arbete och utveckling, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen
har startat ett samarbete där tjänster som Omvårdnadsassistent har inrättats anpassade för
personer som inte har förutsättningar för praktik men som ses som goda omvårdnadspersoner.
6.7. Kompetensplattformar för samordning –
En möjlig lösning?
De behov som beskrivs inom kompetensförsörjningsområdet kombinerat med den ekonomiska verklighet som kommunerna lever med idag synliggör en rad behov, som var och ett
är avgörande för en fungerande helhet. Svårigheten är att överblicka sammanhanget runt
kompetensförsörjning utifrån en verksamhets arbete och ofta saknas kunskapen om hela
bilden inom den egna kommunen och de kompetensbehov som näringslivet har.
Kompetensförsörjningsfrågan innehåller delar som är svåra att identifiera ur ett stuprörsperspektiv. Deltagarna gör det de förmår inom sitt samverkansforum men utanför dem
saknas en förankring i arbetet som försvårar en utveckling av samarbetet på ett önskat sätt.
Komplexiteten och vikten av en gemensam syn är avgörande för att arbetet bör samlas
under ett gemensamt paraply, bland annat för att möjliggöra kunskapsspridning samt för
att identifiera sammanhang och framgångsfaktorer. Med utgångspunkt från det goda arbete
som idag bedrivs inom befintliga forum för kompetensförsörjning i Dalarna kan en kompetensförsörjningsmodell utvecklas. De erfarenheter som branschorganisationer och företag
samt regionala utvecklingssatsningar gjort samt de arbetssätt som utvecklats medverkar till
en samlad bild av behov och tillgångar. En gemensam bild av resurser och behov bidrar till
exempel att stötta beslutsfattare i politiska råd och nämnder inom utbildning och kompetensförsörjning inklusive Arbetsförmedlingen, i planering och samordning av utbildningsformer, utbildningsinnehåll och utbildningsinsatser.
Enligt det uppdrag som landets regionala självstyrelseorgan fick från regeringen 2009
ska det etableras kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och
utbildningsplanering på kort och lång sikt. Etableringen av kompetensplattformen ska
enligt uppdraget bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjning
som finns i länet. Syftet är att bidra till ökad kunskap och översikt, samordning av behovsanalyser, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering och ökad
kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer. Region Dalarna är den organisation som idag har uppdraget att utveckla en kompetensplattform i länet och bör därför äga
och utveckla denna fråga.
Med en plattform för samverkan inom dessa områden kan resurser samordnas, effektiviseras och fördelas med bättre kvalitet och en ekonomiskt effektivitet, som bidrar till hela
regionens utveckling. Utvecklingsprocessen kan lyftas till ett överskådlig nivå och struktur
via ett gemensamt kompetensförsörjningskansli i Dalarnas län. Region Dalarna arbetar idag
med att bygga upp Kompetensforum Dalarna i enlighet med det beskrivna regeringsuppdraget. Till detta forum ska branschföreträdare, offentlig sektor, arbetsgivarorganisationer,
utbildningsanordnare med flera kunna vända sig för att få stöd, hjälp och förslag på lösningar för att säkra kompetensbehovet på kort och lång sikt.
60
I det arbete som nu pågår utvecklas bransch- och utbildningsforum utifrån de kunskapsunderlag som tas fram i syfte att förbättra arbetet med kompetensförsörjning, matchning samt
inom analys och prognos. Inom ramen för arbetet ingår också att ta fram underlag för att
påverka utbildningsplaneringen. För att förstärka detta arbete föreslås ett inrättande av ett
kompetensförsörjningskansli i Dalarna. Ett gemensamt kompetenskansli bidrar till att ytterligare lyfta, driva och återkoppla arbetet i matchningen av branschernas kompetensbehov
och planeringen av utbildningsutbudet, i hela regionen.
61
Till kompetenskansliet kopplas ett regionalt branschforum sammansatt av representanter
från näringslivet. Branschforumet representeras av de branschvisa kompetensplattformar
som är viktiga för Dalarna, exempelvis inom Bygg- och fastighetssektorn, Industrin, Stålbranschen, its, Besöksnäringen, Vård- och omsorg, Transport, Handel och Gruvnäring.
Ett regionalt utbildningsforum bildas enligt samma princip med representanter från utbildningsväsendet. Utbildningsforumet representeras av Gymnasieutbildning, Vuxenutbildning, Folkhögskola, Yh-utbildning, Arbetsmarknadsutbildning och Högskola. Inom dessa
bransch- och utbildningsområden finns idag flera etablerade samverkansgrupperingar som
representerar presumtiva kompetensplattformar där arbetet kan fortsätta att utvecklas inom
respektive bransch- och utbildningsområde.
Ett gemensamt samverkansarbete ökar möjligheterna för branscherna att påverka utbudet av utbildningar i syfte att öka antalet potentiella arbetstagare inom de yrkesområden där
kompetens efterfrågas. Det utbyte av erfarenhet som blir följden av arbetet kan bidra med
input mellan branschområdena utifrån hur andra branscher arbetar med utbildningsfrågor.
Rätt struktur i arbetet skapar ett bredare perspektiv och förståelse för alla inblandade
branscher när kunskapen utanför det egna branschområdet ökar. En etablerad samverkansform medverkar också till att skapa en kvalitetsstämpel i kompetensförsörjningsarbetet för
branschen.
För utbildningsanordnare bidrar samverkan till ökad kunskap om fler yrkeskategorier.
Samverkansformen genererar ett ökat informationsutbyte och medverkar därmed indirekt
till en ökad marknadsföring mot branscherna. Näringslivets närvaro skapar i sin tur legitimitet och konkurrenskraft hos utbildaren när kommunerna får möjlighet till en gemensam
planering av utbildningsutbudet. Detta fokus ökar därmed möjligheterna att utveckla
utbildningarna till efterfrågat innehåll.
Ett gemensamt kompetenskansli skapar möjligheter att påverka ekonomiska förutsättningar. Samsynen bidrar exempelvis till att gemensamma ansökningar kan genomföras utifrån
ett samordnat utbildningsutbud. Ett gemensamt system för fördelning av resurser till
yrkesutbildningarna medverkar också till en effektivare fördelning av utbudet.
62
Bilaga 1
Branschvis fördelning av sysselsatta
Näringsgrenar
2000
%
2009
%
2015
%
prognos Jan Bj
Areellt
3300
2,7
3190
2,6
2920
2,3
Utvinning
350
0,3
380
0,3
770
0,6
Livsmedel
1680
1,4
1450
1,2
1530
1,2
280
0,2
180
0,1
170
0,1
Trävaru
2470
2,0
2460
2,0
2320
1,8
Papper-massa
2330
1,9
2140
1,7
1920
1,5
830
0,7
590
0,5
370
0,3
Teko
Grafik
Petroleum
Kemiskt
Läkemedel
0
0,0
0
0,0
0
0,0
460
0,4
500
0,4
480
0,4
0
0,0
0
0,0
0
0,0
Gummi-plast
430
0,4
360
0,3
290
0,2
Jord-sten
340
0,3
310
0,3
240
0,2
4710
3,9
4050
3,3
3690
2,9
Metall
3770
3,1
3140
2,5
3150
2,5
Maskiner
5280
4,4
5200
4,2
5420
4,3
Stål
Transportmedel
1390
1,1
660
0,5
390
0,3
Övr industri
1270
1,0
580
0,5
880
0,7
260
0,2
850
0,7
800
0,6
Energiförsörjning
980
0,8
850
0,7
880
0,7
VA
210
0,2
180
0,1
220
0,2
Reparationer
190
0,2
310
0,3
470
0,4
Bygg
Sanering
8090
6,7
9570
7,7
9710
7,7
Fordonsdrift
1960
1,6
2070
1,7
2320
1,8
Partihandel
3270
2,7
3720
3,0
3700
2,9
Detaljhandel
7640
6,3
7690
6,2
8190
6,5
Transport
4200
3,5
4450
3,6
4630
3,7
Post
1170
1,0
860
0,7
600
0,5
Hotell-Restaurang
3290
2,7
3950
3,2
4540
3,6
Media
690
0,6
680
0,6
580
0,5
Tele
460
0,4
370
0,3
450
0,4
1010
0,8
990
0,8
1610
1,3
IT
Banker
850
0,7
670
0,5
440
0,3
Försäkringar
300
0,2
310
0,3
340
0,3
63
Finansstöd
Fastighetsförvaltnig
Juridik/ekonomitjänster
Företagskonsultation
Teknisk support
Forskning
50
0,0
70
0,1
90
0,1
1280
1,1
1660
1,3
1540
1,2
780
0,6
990
0,8
1090
0,9
490
0,4
760
0,6
670
0,5
1220
1,0
1490
1,2
1870
1,5
300
0,2
190
0,2
300
0,2
PR
200
0,2
330
0,3
430
0,3
Design-Veterinärverks.
110
0,1
370
0,3
470
0,4
Uthyrning
230
0,2
350
0,3
510
0,4
Personaltjänster
450
0,4
1090
0,9
1300
1,0
3520
2,9
3350
2,7
3910
3,1
Övr företagstjänst
Offentl. förvaltning
Utbildning
6870
5,7
7370
6,0
6740
5,4
12640
10,4
11850
9,6
11350
9,0
Vård
9170
7,6
9620
7,8
8870
7,1
Boendeomsorg
8260
6,8
7350
5,9
6930
5,5
Öppen omsorg
5330
4,4
7060
5,7
7540
6,0
Rekreation
2630
2,2
2920
2,4
3920
3,1
Övr personliga tjänster
2600
2,1
2740
2,2
3120
2,5
Ospecificerat
1640
1,4
1290
1,0
1110
0,9
3300
2,7
3190
2,6
2920
2,3
Näringar
Areellt (1)
Industri (2-18)
25850
21,3
22850
18,5
22420
17,8
Energi-Miljö (19-21)
1380
1,1
1340
1,1
1570
1,2
Bygg (22)
8090
6,7
9570
7,7
9710
7,7
Handel (23-25)
12870
10,6
13480
10,9
14210
11,3
Transport (26-27)
5370
4,4
5310
4,3
5230
4,2
Hotell-Restaurang (28)
3290
2,7
3950
3,2
4540
3,6
Information (29-31)
2160
1,8
2040
1,7
2640
2,1
Finansiellt (32-34)
1200
1,0
1050
0,8
870
0,7
Fastigheter (35)
1280
1,1
1660
1,3
1540
1,2
Företagstjänster (36-44)
7300
6,0
8920
7,2
10550
8,4
Offentl. förvaltning (45)
6870
5,7
7370
6,0
6740
5,4
Utbildning (46)
12640
10,4
11850
9,6
11350
9,0
Vård-Omsorg (47-49)
22760
18,8
24030
19,4
23340
18,6
Personliga tjänster (50-51)
5230
4,3
5660
4,6
7040
5,6
Ospecificerat (52)
1640
1,4
1290
1,0
1110
0,9
121230
100,0
123560
100,0
125780
100,0
SUMMA
källa: arbetsförmedlingen
64
Bilaga 2
Folkhögskolornas utbud
Leksand
Allmän linje med personlig utveckling
28
Keramisk form
14
Metallformgivning
19
Design
17
Bokbinderi
20
Dekoratör
21
Kreativt entreprenörskap
25
Deköratör distans (endast vt)
11
Allmän kurs för seniorer (endast ht)
10
Sjövik
Allmän linje
35
Allmän linje F-block
11
F-block gymnasiet
1
Steget
12
Lära på personlig grund
12
Textilhantverk
15
Musiklinje
36
Musiklivet
10
FHL
17
Svenska kyrkans grundkurs
21
Musikinstitutet, Bromma
39
Bibelinstitutet, Bromma
22
65
Mora
Film och drama
7
Kärnämnen gr 1-2
40
Grupp 3 (grund)
12
Keramik och glas
12
Sömnad
13
Autism år 1
32
Autism år 2
28
Modeakademin
13
Skidkurs
13
Slöjd
15
Ekologisk odling
22
Ämnesstud <50%
12
Fornby
Allmän kurs arbete, karriärinriktning
10
Allmän kurs, grund
27
Allmän kurs estet
5
Allmän kurs internationell inriktning, Falun
7
Allmän kurs med kvinnoinriktning, Falun
12
Allmän kurs med social inriktning, Falun
12
Allmän kurs för vuxna personer med förvärvad hjärnskada
9
Allmän kurs högskolestudier samhällsämnen
9
Allmän kurs med svenska som andraspråk
27
SFI - Svenska för invandrare
17
Konstkurs
13
Konstkurs årskurs 2 och 3
13
Konstkurs 50 %
9
Textilkurs
17
Vävning på distans endast vt
16
Marknadsföring och entreprenörskap på distans endast ht
66
9
Västanvik
Allmän kurs
19
Sfi/Tfi
14
Teckenspråkslinje
5
Tolkutbildning år 1
5
Tolkutbildning år 2
7
Tolkutbildning år 3
8
Tolkutbildning år 4
3
Malung
Helårskurser
Allmän kurs
32
Folkmusik på fiol
15
Fjälledare
15
Folklig vissång
16
Funkis-kursen (intellektuellt funktionshindrade)
7
Hantverk deltid
11
Smide 6 veckor
9
Folkmusik på fiol distans deltid
16
Samhällskunskap distans deltid
18
Terminskurser ht 2011
Folkmusik på fiol 1 termin
6
Människor och natur i dagens ekonomi distans deltid
20
Terminskurser vt 2012
Trall till dans på distans deltid
16
Folklig dans på distans deltid
18
Smide 6 veckor
10
Lev billigt må bra distans deltid
17
67
Brunnsvik
Ht 2011
Allm gr Häggv
7
Allm gy Häggv
43
Musikpedagoglinjen År 2
9
Behandl ped
31
Brunnsvik ord
22
Konstlinje
20
Musiklinje Boom Town
29
DMG School of Musik 1 år
18
Mer fart i företaget 1 år
19
Arrangörsutbildning 1 år
30
Ord distans 50%
7
Vt 2012
Allm gr Häggv
7
Allm gy Häggv
32
Musikpedagoglinjen År 2
9
Behandl ped
30
Brunnsvik ord
18
Konstlinje
20
Musiklinje Boom Town
27
DMG School of Musik 1 år
14
Mer fart i företaget 1 år
19
Arrangörsutbildning 1 år
30
Ord distans 50%
7
Ord distans 25%
4
Projektledarutbildning 1 år
17
68
Bilaga 3
Intervjuer
Arbetsförmedlingens prognos för Dalarna
I Dalarna ligger ersättningsrekryteringarna, på grund av pensionsavgångar, på en konstant
nivå oavsett konjunktur. 18 000 personer lämnar arbetsmarknaden i Dalarna de närmaste
fem åren. Per 100 personer som lämnar arbetsmarknaden på grund av pension ersätts dessa
i snitt av 86 tjänster.
Runt nyrekrytering finns en medvetenhet runt behovet av upplärningstid men när det
gäller ersättningsrekrytering finns ovana som berör behovet av att rekrytera en 40 år yngre
kopia med erfarenhet i bagaget. För att möta denna efterfrågan kommer det att krävas rejäla
utbildningsinsatser eftersom många sökande inte har den kompetens som efterfrågas.
En tredjedel av företagen har, under ”normala” konjunkturförhållanden, svårigheter med
att rekrytera den personal som behövs för att existera, eftersom så många sökande saknar
den kompetens som efterfrågas. Störst är behoven inom Bygg, Industrin, Vård och inom
it-området.
Varje procent i tillväxt i regionen kommer i sammanhanget kräva ytterligare 7 000
nyrekryteringar under en femårsperiod. Fick exempelvis byggbranschen sina behov av
kompetent personal tillgodosedda skulle tillväxten öka med tio procent inom näringen.
Antalet arbetslösa ungdomar som saknar gymnasiekompetens har ökat från 16 till 25
procent under de senaste tio åren. För att möta dessa utmaningar har det de senaste åren
utvecklats samverkansformer med uppdrag att utbilda och rekrytera ur ett identifierat sammanhang.
Skolans resurser för att hålla en hög teknisk standard och expertis är begränsad. I detta
sammanhang börjar det också visa sig att samverkan måste lyftas till ett högre perspektiv
där konkurrens mellan kommuner och lärosäten runt att locka studenter och erbjuda attraktiva utbildningar ska vändas till ett samarbete över alla organisations- och regiongränser.
Dalarna har goda förutsättningar att, utifrån fyra geografiska centra kopplat till näringslivet,
förse regionen med den kompetens som kan kopplas mot bland annat besöksnäringen,
verkstad, handel, industri och vård.
Behov som identifierats i sammanhanget:
• Prao fungerar dåligt. Resurser saknas både i arbetslivet och skolan för att skapa
kvalitet.
• Arbetsplatsförlagda utbildningsdelar (apl) måste ökas.
• Tid och resurser för att utbilda anställda internt saknas.
• Ökad beställarkompetens och kunskap om utbildningsvägar.
Ett gott exempel i detta sammanhang är Dalalyft som på samma sätt som Högskolan utför
uppdragsutbildning utifrån näringslivets behov och som kan bidra med utbildningskvalitet
utöver det som produceras via gymnasiet. Detta skapar möjlighet för företagen att kompetensutveckla personalen bland annat via distans- och kortutbildningar mot specifika
tvärkompetenser. Bland annat har Högskolan kört en Ky-utbildning inom produktionsteknik för de stora industrierna i regionen.
Källa: Jan Sundqvist, Arbetsförmedlingen Falun
69
En kompetensförsörjningsmodell för näringslivet
Mora, Orsa och Älvdalens kommuner beviljades 2011 projektmedel från Europeiska
socialfonden för att underlätta matchning av rätt kompetens utifrån företagens strategiska
mål. Bakgrunden var att näringslivskontoren fick indikationer om ökande problem för
näringslivet att rekrytera nyckelpersoner till sina verksamheter. En annan iakttagelse var
att samverkan mellan utbildningsanordnare och näringslivet behövde utvecklas. Behoven
startade diskussioner med arbetsgivargruppen hur de såg på kompetensförsörjningsfrågan.
Ett kompetens- och rekryteringsråd sattes samman med representanter från näringslivet,
Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare.
Ett underlag arbetas nu fram som berör efterfrågad kompetens, pensionsavgångar, behov av ersättningsrekryteringar, kompetensutveckling som anställda är i behov av och vilka
hinder som finns för att anställa personal. Underlaget kommer sedan att ligga till grund för
hur utbildningsanordnarna ska kunna anpassa och styra sitt utbildningsutbud.
Utbildningsanordnarna har utifrån diskussionerna ibland annat kompetens- och rekryteringsrådet utvecklat ett mer flexibelt förhållningssätt inför näringslivets behov och har
samordnat sina utbildningsmedel, så att de fördelas efter de olika behov som visar sig i
kommunerna. Syftet med att utbildningsanordnarna bidrar till företagens tillväxt har ändrat
synen på leveransen i utbildningarnas innehåll och har lyft frågor om lärarnas kunskapsnivå.
Fördjupningar avses att styras om efter önskemålen och nya utbildningar startas.
Projektet erbjuder andra projekt stöd för att kunna koppla ihop deras inriktning mot
matchande verksamheter. Projektet sitter också med i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsråd vilket bidragit till att de anpassat sitt arbetssätt mot projektets intentioner. Bland annat
gör arbetsförmedlare regelbundet hembesök hos arbetsgivarna i kommunen för hålla sig
ajour runt aktuella rekryteringsbehov. Kartläggningar av nyanländas kompetens rapporteras
för att öka möjligheter att matcha mot behov.
Medflyttarservice stöttar företag som rekryterar personer utanför kommunen. Företagen
kopplas ihop med Högskolan under deras arbetsmarknadsdagar. Där ges bland annat studenters möjlighet att placera examensarbeten i ett lämpligt företag för att utveckla verksamheten. Stanna i Dalarna medverkar också för att marknadsföra kommunerna som ett ställe
att både arbeta och bo i.
Det finns trots denna uppgradering behov som behöver utvecklas. Det behövs en mer
samlad samverkan runt strategisk information på högstadienivå. Kunskap om yrken och
karriärvägar som kan kopplas till företagens rekryteringsbehov behöver synliggöras för
eleverna. Alla lärare på gymnasiet behöver också större kontakt med arbetslivet via någon
typ av regelbunden praktik, för att höja kvalitetskraven på både skola och arbetsliv. Studieoch yrkesvägledare och rektorer behöver mer kunskap om de kompetensbehov som finns,
framför allt inom industrin.
Gymnasieprogrammens arbetsplatsförlagda utbildningsdelar (apl) och lärling kan
utvecklas i samverkan med företagen för att skapa möjligheter för eleverna för en bra
övergång till arbetslivet. Kopplingarna mellan gymnasiet och högskolan bör också utvecklas, bland annat för att motverka den historiska låga akademiska studietraditionen i kommunerna. Högskolecentrum Siljansutbildarna behöver också stöd för att ha möjlighet att
jobba mer riktat mot företagens behov.
Källa: Jessica Åkerblom, Näringslivskontoret, Mora kommun
70
Bygg- och fastighetssektorn – en branschmodell för
kompetensförsörjning
Bygg- och fastighetssektorn är ett av de branschområden som sysselsätter mest människor
i regionen. Dalarna har genom sin hantverkstradition bidragit till den starka position byggoch fastighetssektorn har inom och även utanför länet. Sju procent av landets yrkesverksamma inom området arbetar i företag från regionen, varav vilka två procent arbetar i
Mälardalsområdet.
I Dalarna finns idag bland annat behov av arbetsledare, erfarna hantverkare, nc-operatörer och uppgradering av teknik och kompetens inom cad-området. I första hand söks
högskoleutbildad personal med erfarenhet inom byggområdet.
Det har sedan 20 år bedrivits samverkansarbete inom olika intressegrupper för att, på
olika sätt, utveckla Bygg- och fastighetssektorn. Idag finns tre aktörer som tillsammans lyft
samverkan runt utveckling och kompetensförsörjning på olika nivåer och ur olika perspektiv.
• star har branschens uppdrag att driva kompetensfrågor och samverkansarbete
genom hela kedjan av byggrelaterade utbildningar i Dalarna. star kvalitetssäkrar
gymnasieskolornas Bygg- och Anläggningsutbildningar och lärlingsutbildningar genom
Starmodellen och Högskolan Dalarnas byggutbildningar genom Karriärcentrum Samhällsbyggnad.
• Trä- och bygg klustret Dalabit arbetar strategiskt, utifrån iuc-processen (inventera
– initiera – utföra och utvärdera), med att koppla ihop små och medelstora trä- och
byggföretag med kompetensresurser och forskningsprojekt. Arbetet bedrivs med fokus
att utveckla framgångsrika produkter och tjänster samt med produktionseffektivisering,
kartläggning och marknadsföring.
• Nätverket Byggdialog Dalarna som administreras via länsstyrelsen och arbetar, utifrån
ett tydligt fokus på kompetensförsörjning, med att fördjupa dialogen och samspelet i
olika beslutsprocesser inom byggsektorn gällande planering, byggande och förvaltning.
Tillsammans har verksamheterna skapat ”en dörr in” i alla frågor som berör området.
Målet i samverkansarbetet är att bibehålla näringens starka position i Dalarna, öka konkurrenskraften och att i detta sammanhang se hanteringen av kompetens som ett verktyg för
utveckling. Samarbetet har utvecklats från lösa strukturer till det nära samarbete som idag
konsolideras.
STAR
star jobbar på branschens och skolornas uppdrag med att kvalitetssäkra länets byggrelaterade utbildningar på gymnasiet och högskolan samt med ett liknande uppdrag under lärlingstiden. För att kunna fullfölja sin vision om att rusta Dalarnas byggsektor för framtiden,
jobbar star med en palett av aktiviteter för att säkerställa att branschen får den kompetenspåfyllnad som den behöver på kort och lång sikt.
Mot gymnasieskolorna och lärlingsutbildning arbetar star genom varumärket Starmodellen och mot Högskolan Dalarnas byggutbildningar genom Karriärcentrum Samhällsbyggnad.
Grunden i star:s arbete är det faktiska, praktiska och strategiska samverkansarbetet
mellan skola och företag. Målet är att de som lämnar Dalarnas byggutbildningar ska vara
anställningsbara och attraktiva genom sin kompetens och sin inställning. Ett led i arbetet är
71
att aktivt delta i programråd samt att ha löpande kontakt med branschen och skolorna för
att ta in och förmedla behov och funderingar. star erbjuder även utbildningar till handledarna på företagen.
star driver Framtidsbyggarna i syfte att inspirera elever på Bygg- och Anläggningsprogrammet runt de vägval och karriärmöjligheter som finns i byggbranschen. Konceptet
utvecklas nu med ambitionen att nå ut till fler, att jobba mer systematiskt genom hela
utbildningsperioden och att integrera arbetet mer i den ordinarie utbildningen.
För att stötta samverkansarbetet tillhandahåller star en hemsida där Dalarnas framtida
byggare bland annat kan ta del av hur det är att gå en byggutbildning, vilka typer av yrken
det finns inom branschen, vilka lediga jobb som ligger ute just nu, vad som är på gång i
byggdalarna och följa bloggare från byggutbildningarna.
star arrangerar mötesplatser där studenter och företagare kan träffas, lära känna varandra och lära av varandra till exempel via byggfikan och byggluncher. En gång per år organiseras en arbetsmarknadsdag för Byggsektorn där näringen tillsammans med studenter från
byggutbildning, via montrar och mingel, får möjlighet att diskutera examensarbeten, sommarjobb och framtida anställningar. Studenterna får genom aktiviteterna möta många olika
yrkesroller och arbetsuppgifter vilket bidrar till att identifiera vilken yrkesroll, vilka typer av
arbetsuppgifter och viken arbetsgivare som intresserar dem mest.
star jobbar även aktivt med omvärldsbevakning och statistikinsamling runt kompetensoch samverkansämnet. Ett exempel är Dalabarometern Bygg- och Anläggning som kartlägger ungdomars syn på bygg, byggstudenters nöjdhet med sina utbildningar, byggsektorns
syn på länets utbildningar samt hur attraktiva regionens byggföretag är hos branschens
studenter.
Utöver detta levererar star kvalitetssäkrad vuxen- och arbetsmarknadsutbildning samt
företagsutbildningar.
Starmodellen – kvalitetssäkring av gymnasieskolans Bygg- och
Anläggningsprogram
Starmodellen bygger på en bred samverkan mellan byggbranschens parter, skola, kommun
och arbetsförmedling. Bygg- och Anläggningsprogrammet har 600 timmars arbetsplatsförlagt lärande (apl). star har Byggnadsindustrins Yrkesnämnds (byn) uppdrag att följa upp
studenterna ute på företagen. Detta bidrar till att hitta skräddarsydda lösningar runt
apl-formen utifrån studentens behov och hjälp att hitta en lämplig plats på ett företag.
Den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen ökar studentens möjlighet att få en anställning
efter skolans slut och för företagen är apl den bästa vägen till en lyckad rekrytering.
Modellen omfattar även fortbildning för lärare på utbildningarna. Gymnasieskolornas
samarbetsavtal med star innebär en kvalitetssäkring och framgångsrika Bygg- och Anläggningsprogram kan ansöka om att certifieras enligt kriterierna i ”Branschrekommenderad
skola”.
Efter grundutbildningen hjälper star till med att ordna lärlingsanställning hos ett
företag knutet till Byggnads eller Sveriges Byggindustrier. Under lärlingstiden får studenten
en handledare och en utbildningsbok i vilken lärlingen tillsammans med handledaren
noterar vilka moment och arbeten som utförs. Lärlingslönen trappas stegvis upp i takt med
antal arbetade timmar.
Yrkesarbetare inom byggsektorn har stora möjligheter att utvecklas vidare eftersom star
erbjuder anställda stöd i sin utveckling som yrkesarbetare genom kortare fortbildningskurser, komplett vuxenutbildning eller arbetsmarknadsutbildning.
72
Karriärcentrum Samhällsbyggnad – kvalitetssäkring av Högskolan
Dalarnas byggutbildningar
På Högskolan Dalarna finns två byggrelaterade utbildningar; Byggingenjör och Byggarbetsledare. Branschen vet av erfarenhet att utbildningarna är viktiga för deras rekrytering.
Under några år låg utbildningarna nere och det kände branschen av då det blev svårt att
rekrytera. Därför satsar byggsektorn och Högskolan gemensamt på att utveckla ett samverkansarbete som borgar för långlivade utbildningar med hög kvalitet. Arbetet bedrivs av
star genom Karriärcentrum samhällsbyggnad; ett projekt som finansieras av Högskolan
Dalarna, Region Dalarna och star.
Karriärcentrum Samhällsbyggnad syftar till att säkerställa att de som lämnar byggutbildningarna på Högskolan Dalarna har den kompetens och inställning som branschen efterfrågar. Lärarna jobbar aktivt med att verklighetsförankra den traditionella utbildningen genom
gästföreläsningar, studiebesök och verklighetsnära projektarbeten.
Det är optimalt för företagen och studenterna om de hittar varandra redan under utbildningen. Företagen får då möjlighet att utveckla studentens färdigheter och kunskaper
utifrån deras behov samtidig som de får känna varandra på pulsen. Studenterna behöver
dessutom få kännedom om den regionala byggsektorn.
För att skapa förutsättningar för dessa möten arrangerar Karriärcentrum en Introduktion till byggsektorn under studenternas första läsår. Varje student får träffa fyra olika
företag under året. De roteras bland företagen med målet att alla ska ha träffat ett projekterande, ett producerande och ett förvaltande företag samt att alla ska ha varit på minst ett
hus- och ett anläggningsföretag. Inför varje företagsbesök får studenterna en uppgift som
är kopplad till undervisningen och som ska lösas ute hos företaget. Tanken är att studenten
ska lära känna företaget samtidigt som de får verklighetsförankra det de lärt sig inne på
Högskolan. Alla företagsuppgifter följs upp genom seminarium där studenterna delar med
sig av sina erfarenheter och reflektioner.
I årskurs två har arbetsledarstudenterna praktik två dagar i veckan och ingenjörsstudenterna uppmuntras att ha ett fadderföretag. Karriärcentrum hjälper till med att fördela
lämpliga praktik- och fadderföretag. Karriärcentrum jobbar aktivt med att förmedla
examensarbetsuppdrag mellan företag och studenter och arrangerar även aktiviteter under
det sista läsåret för att stötta studenterna i jobbsökningsprocessen, till exempel genom cvseminarier.
Dalabit
Dalabit är Dalarnas kluster för små och medelstora trä- och byggföretag med någon form
av produktion. Arbetet i klustret har sitt fokus på tillväxt. Utifrån iuc-processen, inventera
– initiera – utföra och utvärdera, förses företagen med extern kompetens för att utveckla
organisationen.
Klustret har i dag cirka 140 företag. I klustret kopplas företagsbehov ihop med kompetensresurser och forskning för att möjliggöra innovativa produkter och tjänster. Ett exempel är att utveckla produkter som anpassats till nya energi- och miljömål.
Dalabit agerar även som klustermotor för att driva utvecklingsprocessen vidare i branschen.
Personer med specialkompetenser som söker arbete i regionen hänvisas till processledaren som i sin tur upprättar kontakter med företagen i klustret. Arbetet i Dalabit berör även
marknadsföring – produktionseffektivisering – internationalisering samt kartläggning.
73
Byggdialog Dalarna
Byggdialog är ett utvecklande nätverk som syftar till att fördjupa dialogen och samspelet
i olika beslutsprocesser inom byggsektorn gällande planering, byggande och förvaltning.
Nätverket finansieras av Länsstyrelsen tillsammans med Region Dalarna med stöd av eumedel.
För närvarande arbetar 16 arbetsgrupper med att utveckla frågor som ska breddas. Fokus
i arbetet är att lyfta konkurrenskraften nationellt för den för Dalarna viktiga näringen med
mål att sälja bättre än konkurrenterna på den svenska marknaden. Byggdialog Dalarna har
stor pedagogisk kompetens och ett tydligt fokus på kompetensförsörjning vilket bidragit
som utvecklingsmotor för utvecklingsprocesserna.
• Grundkompetens är en viktig utvecklingsfråga. En snickare med otillräckliga kunskaper på ett bygge med kraftfulla energimålsättningar kan äventyra hela projektet.
• Spetskompetens betraktas som fördjupningar som ständigt behöver fyllas på för att
säkra rätt utvecklingsnivå.
• Ny kompetens beskriver områden branschen själva inte förmår lyfta fram. Genom en
omfattande omvärldsanalys identifieras och utvecklas trender särskilt viktiga för byggsektorn. Byggdialog tar initiativet till att ny kompetens tillförs området med målet att starta
processer som syftar till stärka företagens position på marknaden.
Genom samverkan byggs kunskapsbaser som utrustar företagen kompetensmässigt på en
föränderlig marknad. Ett mål är att attrahera både nationell och internationell kompetens
till nätverket för att säkra de resurser som behövs för att leda utvecklingen.
Att enbart utgå från synlig kompetens riskerar bidra till en försämrad konkurrenskraft.
Det handlar också om att ligga i framkant utvecklingsmässigt via omvärldsbevakning för
att fånga och beskriva nya teknikområden, bestämmelser och trender för att skapa behov
i branschen av utveckling. Dessa koncept överförs från nätverket till lämplig utförare eller
ägare som driver det vidare.
Utvecklingsstegen tas med hjälp av punktinsatser utbildningsmässigt som lyfter omställningen till marknadsnivå samtidigt som kunskapsspridningen ökar. Högskolan har en
viktig roll i arbetet och Byggdialog bidrar genom att förmedla lärare för internutbildning
på företagen och föreläsare inom områden som höjer kompetensnivåerna och påverkar
utbildningarnas innehåll. Arbetet har bidragit till att utveckla företagens bild av kompetensförsörjning vilket skapat öppenhet för utbildning som är gynnsam för hela kompetensförsörjningsområdet.
Utvecklingsfrågor
Tillsammans med parterna på arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner med Bygg- och anläggningsutbildning arbetar star med en rad branschutvecklingsfrågor.
• Länets utbildning måste anpassas efter kompetensbehovet inom energi och klimatområdet.
• Mångfalden i byggsektorn behöver ökas för att bättre ta tillvara länets samlade kompetens och bättre spegla samhället.
• Behovet av fånga upp de som faller ur det gängse utbildningssystemet, men som ändå
har en stark vilja att arbeta inom byggsektorn.
74
Karriärvägarna inom byggsektorn bör synliggöras göras överskådliga för att öka attraktiviteten för samhällsbyggnadsyrken och för att i förlängningen säkra kompetensförsörjningen
inom byggsektorn i länet.
Dalabit ser att samarbetet mellan utbildning och näringslivet fungerar bra men lyfter frågan om stöd till utbildningssystemet. Många av företagen upplever att det finns en skillnad
i den kunskapsnivå som efterfrågas och det som levereras från utbildarna. Skolorna har
bland annat svårt att motivera satsningar på teknisk utrustning för utbildningar inom byggoch teknikområdet. Det finns också önskemål från företagen som berör löpande fortbildning i arbetslivet för lärare.
Byggdialog lyfter hanteringen av processer inom kompetensutveckling. Exponeringen
av goda exempel bör lyftas så att bygg- och fastighetsområdet uppfattas som en framtidsbransch. Åtgärden, seminariet eller kursen skall lyftas i ett större sammanhang där lärandeprocesser genereras för fler via återupprepning , bearbetning och reflektion.
När ett program för utbildning för entreprenörer riggas är det till exempel ett bra tillfälle
att bjuda in yrkeslärare. Detsamma gäller utbildning för elever där både grundutbildade och
arbetslösa tillsammans kan delta i projekt som ägs av entreprenörer och där fokus på byggandet kombineras med utbildning.
Källa:
Dan Gustafsson, Byggutbildning Star, Falun
Teresa Bergkvist, Karriärcentrum samhällsbyggnad, Falun
Helene Axelsson, Dalabit, Borlänge
Åke Persson, Byggdialog, Länsstyrelsen Dalarna
75
Fler och bättre utbildade kan lyfta
maskinentreprenörer
Maskinentreprenörerna är en bransch- och arbetsgivarorganisation vars medlemmar verkar
i gränslandet mellan transport- och byggnäringen.
Cirka 18 000 personer arbetar i branschen nationellt och på tio års sikt behöver runt
10 000 nyrekryteras. Bygg- och anläggningsprogrammet utbildar 1 000 elever per år mot
maskinentreprenad i Sverige och ytterligare 1 000 deltagare genom Arbetsförmedlingen
upphandlad utbildning. Hälften av eleverna fullföljer dock inte sin utbildning och tar ut sitt
Yrkesbevis. Medelåldern på maskinförare är 50 år vilket, med tanke på åldersväxlingseffekter, innebär att det är ett kompetensbristyrke.
I Dalarna finns 200 företag inom maskinentreprenad varav flera är verksamma i Mälardalsområdet. Branschen går bra oavsett lågkonjunkturer, inte minst på grund av Trafikverkets och Transportstyrelsens lokalisering till regionen.
Situationen i Dalarna är unik på grund av utbildningsföretaget star:s samarbete med
Byggnadsindustrins yrkesnämnd (byn) vilket skapat ett jämt flöde av utbildade mot de
behov som finns av rekrytering. Projektet Karriärcentrum Samhällsbyggnads arbete mot
företagen via Högskolan bidrar vidare till att fler kompetensområden öppnas inom maskinentreprenad.
Trots utbildningssatsningarna dras yrkesområdet med en stadig brist på killar och tjejer
som har fallenhet för yrket och motsvarar branschens förväntningar.
Det finns flera behov runt utbildningen av arbetskraft som måste ses över. Bristen på
högskoleutbildade tjänstemän har varit konstant sedan 2008 då Högskolan lade ned sin
utbildning. Utbildningarna på Högskolan är åter igång och utmaningen är nu att det saknas
bra karriärbeskrivningar för tjänstemän inom verksamhetsnära bygg- och anläggningsproduktion. Branschen behöver presenteras på ett intressant sätt så det synliggörs att det
finns en stadig efterfrågan på arbetskraft.
80 procent av företagen inom området har upp till tio anställda. Företag med få anställda
blir sårbara när det uppstår svårigheter att rekrytera tjänstemän som kan bereda, upphandla
och leda arbete inom bygg- och anläggningsbranschen. Bristen bidrar också till att bromsa
företagens behov av expansion. De stora byggföretagen försöker lösa detta genom egna
kompetensförsörjningsstrukturer där kompetensfrågan läggs över på underleverantörer,
vilket bidrar till at projekten blir teoretiskt tunna. Att tappa i denna typ av kvalité är mest
kritiskt för att bevara branschens konkurrenskraft eftersom leverans av tjänster utifrån en
högre kompetensnivå ger större uppdrag.
Det finns ett stort glapp mellan den kompetens som går i pension och elever från
yrkesutbildningar som saknar erfarenhet och i vissa fall fullständiga betyg. Andelen gymnasiegemensamma ämnen (tidigare kärnämnen) är för stor på bekostnad av de specifika
yrkesämnena, som består av 16–20 veckors utbildning. Yrkesämnena borde fördubblas
till 40 veckor. Flera av de gymnasiegemensamma ämnen eleverna läser borde istället vara
avklarade i grundskolan för att skapa mer utrymme åt yrkesämnena. De teoretiska ämnen
bör också i högre grad placeras i elevernas yrkesutbildningsmiljö, för att öka motivationen
och motverka avhoppen.
Avhoppen skulle också motverkas om maskinentreprenad frikopplades från Bygg- och
anläggningsprogrammet. Anledningen till detta är att byggsidan tar en del av eleverna, som
skulle läst anläggningsdelen efter den gemensamma utbildningstiden. Ett annat behov är
den föråldrade utrustning som utbildningarna dras med på grund av begränsade ekonomiska resurser.
76
Branschråden har svårt att uppfylla målen på grund av resursbrist och när vissa frågor
förblir olösta tröttnar många företagare. I Dalarna utbildas idag runt 35 elever mot maskinentreprenad på gymnasienivå. Arbetsförmedlingen upphandlar och utbildar också runt
45 elever via Yrkesakademin. Intaget och produktionen av elever bör hållas på en mer
konstant nivå, vilket ställer ökade krav på informations och rekryteringsstrategin runt
utbildningen.
Förutom att rekrytera elever till Bygg- och anläggning är det viktigt att attrahera elever
att söka Natur- och Teknikprogrammen, i syfte att vidareutbilda sig till ingenjörer på
Högskolan. Rekryteringsinsatser bör också riktas till gymnasieingenjörer från nya gymnasieskolan. Elever från Byggprogrammet bör också uppmuntras att läsa upp behörighet
mot Högskolan. I sammanhanget kan Yh-utbildning vara ett alternativ mellan grundutbildning och den utbildningsnivå som efterfrågas. En lösning är att fylla på med fortbildning
mellan arbetstoppar.
Enligt branschrådet på Arbetsförmedlingen i Dalarna, Västmanland och Värmland har
företagen svårt att hitta personal bland Arbetsförmedlingens arbetslösa, vilket innebär att
de flesta rekryteras via andra kanaler. Konsekvensen med för låga utbildningsnivåer på i
rekryteringsbasen är att utländsk arbetskraft istället anlitas, vilket riskerar permanenta utanförskap hos arbetssökande med för låg utbildningsnivå.
Att locka personal som vill bosätta sig i Dalarna kan bidra till att lösa rekryteringsbehoven. Många pendlande tjänstemän ökar risken för att de stora verken flyttar från
regionen. En väg kan här vara att locka de som pendlar till jobb utanför Dalarna till nya
arbetsplatser.
Källa: Mats Otterborn, Regionchef, Maskinentreprenörerna, Region Mitt
77
Stort rekryteringsbehov för transportnäringen
Transportyrket har de senaste 20 åren utvecklats från en syn på att ”alla kan köra en lastbil”
till ett serviceyrke där stora krav bland annat ställs på kundmedvetenhet och kundservice.
En stor del av de anställda förarna finns i kategorin +55 år. På årsbasis har den svenska
transportbranschen ett rekryteringsbehov på cirka 6 000–8 000 yrkesförare inom de 13
yrkesområden branschen omfattar. Utbildningssystemen producerar ungefär 3 000–3500
chaufförer varje år vilket inte matchar behoven. Bristen på yrkeschaufförer kan ge konsekvenser där arbetskraft och företag från andra länder kompletterar eller ersätter de
transporter som nuvarande svenska åkerier utför. Bristen på personal, med rätt kompetens,
är liknande inom bussförarsidan och bland fordonsmekaniker mot tunga fordon.
Gymnasieskolans utbildning av lastbilsförare bidrar med 1 800–2 000 förare per år.
Vuxenutbildningen samt upphandlad arbetsmarknadsutbildningen svarar för cirka 1 500
förare per år. Tidigare utbildades förare i större utsträckning privat via trafikskolor samt
under värnpliktstjänstgöring. Dessa kategorier har nästan helt fallit bort på grund av ökade
kostnader för privatpersoner och minskad värnpliktsutbildning.
Inom gymnasieutbildning är Fordonsprogrammets inriktning transport den dyraste av
programmen för kommunerna. Diskussioner, som berör ekonomiska resurser för utbildningen, förekommer oftare på gymnasieskolorna. För branschen och kommun/skola
finns en utvecklingspotential att tillsammans skapa ekonomiskt effektiva lösningar där
en samverkan i fråga om fordon och instruktörer för yrkeskurserna, är en möjlig väg att
komma till rätta med kompetensförsörjningsbehoven. Branschen har ett åtagande att ge
eleverna den praktik som erfordras för att de, vid utbildningens slut, skall vara anställningsbara. Näringslivet har med den nya gymnasiereformen, Gy11, fått större möjligheter att
påverka utbildningen. Krav ställs i reformen på att representanter från respektive yrke skall
medverka i de programråd som gymnasieskolorna skall hålla vilket underlättar en flexibel
samverkan med näringen.
För att arbetsmarknadsutbildningen skall ge ett bättre tillskott av anställningsbara förare
bör branschen påverka myndigheterna så att rätt kategori arbetslösa får de utbildningsplatser som finns. Som det nu är kan endast ”prioriterade grupper” göra anspråk på utbildningen, vilket minskar möjligheten att få rätt personer rekryterade.
I Borlängeområdet har Dalarnas ett betydande transportcentra där rekryteringen av
välutbildad personal kommer att vara avgörande, för konkurrensmöjligheten på en allt
hårdare men också mer betydelsefull marknad.
Källa: Hans Olsson, Jale AB, Mora. Ordförande i TYA’s Regionala Utbildningsråd i W- och X-län
78
Behov av fler eftergymnasialt utbildade på ABB
Bilden av produktionsarbete som tungt och smutsigt måste förändras. Det finns en del
extra krävande miljöer på abb i Ludvika men anställda jobbar idag med spännande och
roliga arbetsuppgifter i en högteknologisk miljö. Arbetet sker ofta direkt mot kunden i olika
projekt inom teknik, försäljning och som ledare.
Informationen om branschbehov och karriärvägar måste nå ut tidigare i skolan innan
eleverna hinner sluta gymnasiet. Bristen på tekniker och ingenjörer är generell och framför
allt efterfrågas maskiningenjörer och tekniker inom elkraft. 100 000 ingenjörer i Sverige
kommer att pensioneras inom de närmaste fem åren, vilket är cirka 30 procent av antalet
som har arbete idag. Många av de erfarna konstruktörerna som finns i regionen är äldre och
rotade, har en tryggad sysselsättning och söker inte aktivt arbete.
Högskolans närvaro i Dalarna betyder mycket eftersom det är en viktig rekryteringsbas. Det finns dessutom ett stort behov av att fler utexamineras. abb har inga problem att
rekrytera kompetenta medarbetare till produktionen utan det är inom tekniksidan behoven
är störst. Demografiskt så är det på tjänstemannasidan som flest kommer att lämna arbetslivet och abb jobbar med att skapa en buffert för att underlätta ersättningsrekryteringen.
Produktionen går för fullt och många säljare rekryteras just nu medan tekniker är svårare
att hitta.
abb har ett eget internutbildningsupplägg som består av olika utvecklingssteg i en kompetensmodell. Via utvecklingssamtal sätts mål upp inför nästa kompetenssteg. Modellen ger
cheferna en bra uppfattning om nivån och spridningen av kompetenser i sitt arbetslag. Systemet utvecklas just nu där varje steg får en tydligare koppling mot vilka erfarenheter och
utbildningar som krävs. abb försöker fånga upp personer i verksamheterna som matchar
specifika kompetensbehov runt design och utveckling via egna nomineringar, utnämningar
och certifieringar.
Gymnasieskolan blivit mer aktiv i sin samverkan med företaget bland annat tack vare
Teknikcollege på Västerbergslagens utbildningscentrum (vbu) och på abb Industrigymnasium, som idag inte tillhör abb. Representanter från hr-sidan och från produktionsverksamheten finns med i programrådet till Teknikcollege, där möjlighet finns att påverka
utbildningsupplägg. Företaget samarbetar runt arbetsplatsförlagt lärande (apl) och elever
från årskurs ett erbjuds tre veckors sommarjobb. Teknikcollege har blivit ett bra forum
för utbildningsfrågor, flaskhalsen är istället att det utbildas för få på eftergymnasial nivå.
Behovet är stort av högskoleingenjörer, civilingenjörer och tekniska specialister. Det fjärde
året på Teknikprogrammet är ett positivt tecken och i sammanhanget ses även Yh-utbildning som ett bra komplement.
De samverkansgrupper som abb i Ludvika medverkar i är
• Arbetsförmedlingens samverkansgrupp mot det lokala näringslivet
• Teknikföretagens nätverksgrupp
• Högskolan Dalarna
• Flera forum inom Teknikcollege
• Samarkand, tillsammans med Spendrups och High Voltage Valley (hvv)
• Ung Företagsamhet (uf)
Källa: Ann-Katrine Andersson, HR Manager, ABB Ludvika
79
Sågverksbranschen världsledande i kvalité men
saknar utbildningar
Dalarna är kända för sin höga kvalité på sågade trävaror och av landets 200 sågverk ligger
tio i Dalarna, varav fyra tillhör toppskiktet teknik- och produktionsmässigt. Näringen har
under en 15-årsperiod halverats från 400 företag i riket till 200. En ytterligare halvering
under de närmaste 15 åren är trolig på grund av produktivitetsutvecklingen. Branschen
sysselsätter cirka 16 000 personer, varav 1 000 arbetar i Dalarna. Medelåldern bland de
anställda är hög med en personalomsättningstakt på fem till sex procent per år.
Det är tio år sedan som den internationella sågverksnäringen använde svensk teknik.
Teknikutvecklingen leds idag av Finland, Tyskland, Kanada och Österrike. Stora konkurrenter på exportmarknaden är Kanada, Ryssland, Finland och Tyskland. Kvalitetsmässigt
ligger svenska träprodukter i toppskiktet. 90 procent av Fiskarhedens produktion går på
export till bland annat Nordafrika och företaget har två säljare anställda som talar flera
språk från området, vilket underlättar försäljningsarbetet.
I sammanhanget saknas nästan helt produktion av operatörer från utbildningssystemen.
En handfull studenter examineras på högskolenivå men problemet är att de i sin tur ligger
tio år efter teknikmässigt och har inte har något att tillföra branschen. Sågverksnäringen har
alltid avsättning för sina produkter oavsett konjunktursvängningar och prisnivåer. Om den
svenska sågverksnäringen ska behålla sina marknadsandelar handlar det om att investera
i ny teknik parallellt med en utveckling av utbildningsresurser. Bilden av sågverksarbete
måste också förändras för att rekrytera elever med intresse för sågverksindustri.
Det som är avgörande för den topposition Fiskarhedens Trävaru ab i Sälenfjällen skaffat
sig på marknaden beror på de investeringar i ny teknik som företaget regelbundet gjort de
senaste 20 åren. Företaget har tiodubblat produktionen och därmed ökat produktiviteten
per anställd. Den andra framgångsfaktorn för företaget är det utbildningssystem som
företaget skapat för att trygga sin kompetensförsörjning.
Idag har företaget, med sina 116 anställda, en verkningsgrad på 60 procent, det vill säga
den del av produktionen som är felfri, vilket är effektivast i Sverige. Effektiviteten är också
beroende av stopptider och de 15 reparatörer som är anställda. Avsaknaden av utbildning
inom området gör det extra sårbart när nya enheter startas. Under 2012 utökar Fiskarheden
produktionen med 50–60 000 kbm virke vilket paradoxalt sänker produktiviteten till en
början.
Detta beror på att de som skall rekryteras saknar utbildning inom Industriteknikprogrammet samt saknar grundläggande erfarenhet och kunskaper om trä. Fiskarhedens
sågverk rekryterar istället arbetslösa fiskeguider, barnskötare, kockar och vårdutbildade som
efterhand internutbildas till sågverksarbetare med en upplärningstid på minst två år. Ett
resursslöseri dels för kommunerna men också för företagets egen räkning med tanke på de
produktionsfördelar företaget skulle ha, om det fanns reguljära utbildningar inom Industriteknik mot sågverksproduktion.
Som en jämförelse investerade företaget holmen Timber en och en halv miljard kronor
i en helt ny såg i Norrköping 2011. Runt 100 operatörer och 20 produktionsledare anställdes med en uppskattad upplärningstid på två år, med konsekvens att produktion för
100 miljoner kronor kommer att kasseras under samma tid.
Sågverksbranschen har en del i ansvaret för utvecklingen när 800 personer anställs i
näringen på årsbasis, utan att ha rätt kompetens. Branschen har satsat på marknadsföring
av sågade trävaror framför fokus på kompetens och teknikutveckling. Det finns nu tecken
80
på att de svenska sågverken börjar tappa även produktivitetsmässigt på den internationella
marknaden.
Via sitt kontaktnät har Fiskarhedens Trävaru ab, utifrån sitt kompetensbehov, skapat en
utbildningsmiljö i anslutning till produktionen med bland annat tillhörande lektionssalar,
kursmaterial och råvara. Den relativt höga verkningsgraden i produktionen beror på det
rekryterings- och utbildningssystem som företaget investerat i och byggt upp för att klara
sina produktionsmål.
Tillsammans med utbildningsföretaget Lernia har ett 16 veckor långt grundkursprogram
tagits fram som körs en gång per halvår mot cirka 10–12 deltagare. Finansieringen sker i
samverkan med andra sågverk i och runt Dalarna men också från arbetsplatser i andra delar
av Sverige. Utbildningsupplägget körs även i samverkan mot Norsk Byggskole i Lilleström
via ett så kallat interregprojekt, som delvis finansieras eu. Utbildningsformen har också
köpts av Arbetsförmedlingen som ibland anordnar den för arbetslösa i Fiskarhedens lokaler. Företaget har dock noterat att denna grupp brister i anställningsbarhet.
Sedan tio år sitter man med i branschrådet tillsammans med Arbetsförmedlingen och
Lernia i Mora för att lyfta behoven av utbildning. Intentionerna är att ett industriteknikprogram på gymnasienivå med sågverksfördjupning skall startas, där Fiskarheden erbjudit sig
att bidra med resurserna inom yrkesämnena. Tanken är att de gymnasiegemensamma ämnena (tidigare kärnämnen) kan läsas i samverkan med gymnasieskolorna i Rättvik, Älvdalen,
Malung eller Leksand.
En gymnasieutbildning skulle, på fem års sikt, kunna startas. Då finns tid och möjlighet
att strategiskt arbeta med att förändra bilden av sågverksbranschen. Marknadsföring och
information kan då riktas mot elever och skolor där karriärmöjligheterna med arbete i
sågverk runt lön, arbetstid och andra förmåner lyfts. En Yh-utbildning på drygt ett år är ett
komplement för äldre arbetssökande men uppfattningen är ändå att det bästa alternativet är
gymnasieskolan.
Spetskompetensen inom sågverksområdet är idag så hög att företaget valt att köpa denna
kompetens från olika utvecklingsavdelningar, hos maskinleverantörer i branschen. Via
fiberteknik stöttas sedan de ordinarie mekanikerna och elreparatörerna online på företaget, i frågor som berör elektronik och programmerbara styrsystem (plc), bland annat från
Italien, Österrike och Kanada.
Källa: Magnus Proos, Ekonomichef, Fiskarhedens Trävaru AB
81
Samarkand2015
Samarkand är ett regionalt utvecklingsbolag som jobbar med utvecklingsfrågor i Ludvika
och Smedjebackens kommuner. Verksamheten ägs av kommunerna tillsammans med
Ovako, abb och Landstinget. 15 lokala företag är medlemmar i utvecklingsbolaget.
Syftet med verksamheten är att bidra till kompetensförsörjningen i regionen samt att
attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft. Samverkansperspektivet ökar effektiviteten i
arbetet med frågorna där Samarkand har en samordnande roll. Personal och kompetensförsörjningsarbetet syftar till att stärka regionens möjligheter att komma i kontakt med
viktig kompetens och att bra utbildningsmöjligheter finns i Ludvika/Smedjebacken.
Utvecklingsbolaget har öppnat ett Högskolecentrum i sina lokaler i Ludvika som är
utrustade med lektionssalar och studierum med tillgång till teknisk utrustning som datorer,
nätverk och utrustning för webbkonferenser. Samarkand2015 har också sett till att studenter kan skriva tentor i deras lokaler, oavsett utbildningsområde.
Utvecklingsbolaget arbetar med olika utbildande insatser utifrån näringslivets behov.
Öppna föreläsningar länkas från Kalmar Universitet inom till exempel ledarskap. Arbete
pågår för att bereda plats på Yh-utbildningar i Sverige som matchar behoven för anställda
inom industrin mot ingenjör inom elkraft och tekniker mot vattenkraft.
Exempel på aktiviteter
• Samverkan med Arbetsförmedlingens projekt Nationell Matchning i Södertälje, som
”slussar ut” akademiker från andra länder till jobb i Sverige.
• ”Speed-dejting” , i samverkan med Träffa Dalarna i syfte att matcha ingenjörer mot
näringslivet. Under 2011 träffade ett 70-tal ingenjörer under ett par omgångar lokala
arbetsgivare och besökte abb.
• Inflyttarservice har utvecklats tillsammans med kommunerna. Arbetet har bidragit
till förbättrad information på kommunernas hemsidor och ett stöd i att skaffa jobb åt
medflyttande.
• Facebookgrupp för nyinflyttade och ”After work” eller pubkväll med lokal information om bygden för inflyttade.
• ”Relocation service”, det vill säga stöd runt praktiska saker som en inflyttning till annan ort eller land innebär.
Samarkand2015 ser flera områden som behöver utvecklas. Bedömningar av vilka kompetensbehov som företagen har dom kommande åren behövs för att matcha näringslivets
behov. Tanken är att de uppdrag som ges till Högskolecentrum skall ge en tydligare bild av
vilka utbildningar som är viktiga att marknadsföra.
Arbetsförmedlingen bör inta en mer aktiv roll när det gäller framtida kompetensbehov.
Gymnasieutbildningarna och arbetsgivarna bör utveckla sin samverkan inom arbetsplatsförlagd utbildning (apl). Kommunerna behöver utveckla sitt arbete med prognoser över
vilka kompetenser som det finns behov av de kommande åren. De tydligaste behoven av
kompetens idag är ingenjörer med högspänningskompetens samt läkare.
Källa: Håkan Runnberg, Samarkand 2015
82
High Voltage Valley (HVV)
High Voltage Valley är ett projekt som drivs som ett klusterinitiativ där näringsliv, offentlig sektor och universitet samarbetar för att stärka regionens världsledande ställning inom
elkraftteknik. hvv drivs med stöd från bland annat eu:s nationella strukturfonder, kommuner, Region Dalarna och Falun–Borlänge regionen. Projektet ägs av Samarkand2015
som är Ludvika/Smedjebackens kommuners regionala utvecklingsbolag.
Delområden inom projektet är bland annat forskningsprojekt, innovationsstöd, leverantörsnätverk, samarbete mellan företag och forsknings- och utvecklingsavdelningar (FoU)
samt kompetensförsörjning. Dessa områden syftar till att öka utveckling och tillväxt hos
små och medelstora företag i regionen. hvv ser en stor utvecklings- och tillväxt potential
inom de miljötekniska tillämpningarna. Fokus ligger bland annat på att lyfta produkter kopplade till energiomställning och energieffektivisering.
En stor del av arbetet med kompetensförsörjningen sker i samarbete med projektägaren Samarkand2015. hvv lanserande 2012 webbsidan exjobbsportalen där studenter kan
anmäla sitt intresse för examensarbete inom energiområdet. Studenterna kan ladda upp sitt
cv och personlig brev som sedan kan förmedlas ut till företagen. En motsvarande webbsida för företagen har också skapats för tillängliga arbeten som studenterna kan söka. hvv
deltar i rekryteringsmässor och andra liknande events för att bidra till att den långsiktiga
kompetensförsörjningen säkerställs.
För att bidra till att säkra tillgång på kvalificerad arbetskraft till företagen inom branschen
är det viktigt att det finns ett väl fungerande samarbete mellan företag och utbildning. Här
finns ett utvecklingsbehov bland annat när det gäller att hitta bra praktikplatser för elever/
studenter ute hos företagen. hvv har för avsikt att skapa mötesplatser för företag och
elever/studerande.
Branschen är mansdominerad och det krävs ett systematiskt arbete både inom skolan
och hos företagen för att locka och tilltala unga tjejer, att göra karriär inom elkraftsteknikområdet. Intresset för teknik måste höjas hos skolungdomarna, oavsett kön där
kommunikation och bemötande är viktiga frågor. Ambitionen är att hvv ska bidra till att
lyfta upp och medvetandegöra genusfrågan, bland annat genom att synliggöra frågorna på
arbetsplatserna.
Källa: Kathrine Abrahamsen, Processledare, High Voltage Valley
83
Stålbranschens kompetensförsörjningsbehov stort
Triple Steelix är en regional utvecklingssatsning i Bergslagen, ett innovationssystem vars
kärnverksamhet är att skapa kompetens i företag genom konkreta utvecklingsprojekt. Det
övergripande målet är att stålbranschen i regionen skall behålla sin konkurrenskraft och sin
kvalitetsstämpel. Företagen är och skall vara världens bästa leverantörer av stål där service,
underhåll och andra tjänster runt produktionen är av världsklass.
Triple Steelix har resurser från 600 forskare i sitt närverk, där majoriteten finns på företagens FoU-avdelningar (forskning och utveckling) samt några inom Högskolan. Resurserna
används vid de utvecklingsprojekt som Triple Steelix finansierar och där projekten används
som språngbräda för att fylla på med kompetens hos företagen.
Generationsväxlingen pågår just nu inom branschen och en uppskattning visar att effektiviseringar ger effekter där varje avgång inte kommer att ersättas ett mot ett. Triple Steelix
bidrar i sammanhanget till en större bas för företagen att rekrytera ur. Trots stödet vid rekrytering täcker det inte behoven av personal med rätt kompetens. Det behövs ett samverkande perspektiv runt kompetensförsörjning som motsvarar branschens behov, exempelvis
i form av en regional resurs.
Det är efterfrågan på operatörer och efter alla typer av ingenjörer, främst maskiningenjörer. Det utbildas knappt 20 maskiningenjörer per år av Högskolorna i Borlänge och
Gävle. Bristen är stor på tekniker, framför allt eftersom det inte utbildas några alls idag.
Regionens stålindustri köper tjänster för tre miljarder per år, utöver de egna resurserna
företagen förfogar över. Detta innebär att det arbetar ungefär 6 500 med tjänsteproduktion
i regionen. 300 av dessa pensioneras varje år och ersättningsrekryteras med minst 200. Ett
av de stora stål företagen har börjat rekrytera och utbilda sin underhållspersonal själva men
för de mellanstora och mindre företagen blir situationen desto sårbarare.
Triple Steelix jobbar nu för att bidra till att ett långsiktigt utbildningssystem inom
underhållsteknik, skall komma på plats. En Yh-utbildning planeras för att täcka en del av
behoven innan en mer långsiktig lösning etablerats. Ansökan skall vara inne i September
och tanken är att Borlänge kommun äger ansökan men att utbildningsplatser erbjuds även
för Avesta och Sandvikens kommuner.
En viktig del i utbildning av underhållstekniker omfattar validering. Anställda med
kunskaper inom underhållsteknik bör valideras för vidareutbildning mot kompetens inom
underhåll. Ett samarbete med Föreningen Underhållsteknik (utek) har inletts. Ett valideringsverktyg utvecklas via den Nationella referensramen för kvalifikationer (nqf) tillsammans med ssab och Kvarnsvedens pappersbruk.
En strategisk samsyn bör utvecklas runt hur de utbildningar som finns idag finns på
gymnasie- och högskolenivå skall organiseras, för att svara upp mot behoven av kompetent
personal. Utöver utbildning behövs strategier för att locka folk från andra regioner att arbeta och även bosätta sig i Dalarna. Ett samarbete inom frågan har också inletts med Flytta
till Dalarna.
Triple Steelix ser att det finns ett flertal behov som branschen och utbildningssystemet bör
ta itu med.
• Omvärldsanalys kring kompetenser och behov
• Ett gemensamt strategiskt marknadsföringsarbete för att sprida kunskap och information om karriärvägar i stålbranschen som vänder sig till både kvinnor och män
• Teknik måste tillbaka som ämne i grundskolan
84
• Skolsystemet producerar i första hand elever och mindre av den kompetens som
efterfrågas i arbetslivet
• Det behövs fler elever som går ut Industriteknikprogrammet och som har kunskap
och motivation att arbeta i industrin
• Kommunerna är inte organisatoriskt mogna i samordningen av arbetsplatsförlagd
utbildning (apl) inom Teknikcollege. Samverkan inom apl bör ske med företag som har
en tjänstestab för bästa resultat. Det krävs resurser för att samordningen inom Teknikcollege ska fungera. Dessa resurser bör inte delas upp på flera inblandade
• Kommunerna saknar ekonomiska möjligheter att hålla utrustning och maskinparker
uppdaterade i teknikutbildningarna
• Det är brist på erfarna yrkeslärare med rätt kompetensnivå
• Det saknas kompetenskrav kopplade mot kvalitetssäkringssystem i syfte att säkra
leveransen av beställd produkt
• Yrkesverksamma har små möjligheter att läsa upp spetskompetens via korta kurser
mot Högskolan.
• Forskning inom området bör omvandlas till ett utbildningsmaterial som kommer
näringslivet till godo
• Vilken är Arbetsförmedlingens roll i kompetensförsörjningssammanhanget?
Källa:
Bosse Lilja, Processledare, Triple Steelix,
Lena Norrström, Projektansvarig, Triple Steelix
85
Samverkan med grannregionerna kan lösa
rekryterings- och kompetensförsörjningsfrågor
inom Landstinget
Landstinget Dalarna behöver för framtiden blir bättre på att samverka för att stärka möjligheterna att lösa framtida uppdrag. Regionen klarar inte, att på egen hand, upprätthålla
uppdraget att leverera god hälso- och sjukvård på ett relevant sätt, om inte samverkan
med grannregioner etableras. Ett utvecklat regionalt samarbete bidrar till att förhindra att
konkurrenssituationer uppstår i behoven av arbetskraft. Det regionala samarbetet bör därför omvärderas mot att flexibelt betrakta bredden runt specialistkompetenser.
Dalarnas grannregioner har samma behov av att rekrytera personer till nyckelfunktioner,
något som också är avgörande för vilka lärosäten och utbildningar som ska ha har olika
examinationsrätter. Högskolorna står inför samma utmaning att samverka för att motverka
improduktiv konkurrens. Exempelvis kan en utvecklad samverkan mellan universitet/högskolorna i området bidra till att kompetensutvecklande insatser frigörs regionalt genom ett
bytessystem av utbildningsplatser regionerna emellan.
I framtidsplan 2025 lyfts kompetensförsörjningsfrågorna och information, analyser och
rapporter från de olika förvaltningarna i regionen kommer att ligga till grund för det arbete
som nu påbörjas. Frågorna har varit eftersatta och ett forum för information, fakta och
utveckling inom området finns och har potential att utvecklas. Tendenser och prognoser
behövs för att beskriva Dalarna 2025.
Det finns cirka 200 yrkesgrupper inom Landstinget Dalarna, även om fokus ligger på
Hälso- och sjukvård. Det är en diskrepans mellan pensionsavgångar och behovet av allmänoch distriktsläkare, specialister inom sjukvård, distriktssköterskor, psykologer och chefer/
ledare. Parallellt med detta ökar vårdbehoven när de äldre blir fler och lever längre. Sjuksköterskor utbildas i takt med behoven av arbetskraft. Däremot kan samordningen för den
handledda praktiken utvecklas. Här finns också ett behov av en nationell dialog via Sveriges
kommuner och landsting (skl) som i grunden går ut på att trygga Sjuksköterskeprogrammet.
Medelåldern är hög bland undersköterskor och landstinget bör ansvara, även om många
går över i kommunal regi genom hemvårdsförordnandet, för att lyfta bilden av yrkesgruppen för att rekrytera fler elever till Vård- och omsorgsprogrammet. Strategisk information
om omvårdnadsområdet måste utvecklas mer för att fånga elever intresse för yrkesområdet.
Ett regionalt utbildningsråd finns och etableringen av Vård- och omsorgscollege har lyft
samverkan runt grundutbildningar. Här finns utvecklingsbehov som berör platser för arbetsplatsförlagd utbildning (apl) och behörighet för handledare där samordningen för den
handledda praktiken kan utvecklas.
Andra stora yrkesområden i Landstinget är Landstingsservice runt städ, kost och transport samt Tandvårdsförvaltning. Den starka medicinsktekniska utvecklingen bidrar till att
det i framtiden kommer att finnas ett behov av högskoleutbildade tekniker med arbete
inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Den tysta kunskap som riskerar att försvinna med de som går i pension kräver resurser
för en systematisk överlämning. I dialogen med politiker och tjänstemän så måste vikten av
att börja anställa i tid bli tydlig, för att klara av kunskapsöverföringen mellan äldre medarbetare och nyanställda. Det är inte rimligt med anställningsstopp när det finns ett rekryteringsbehov av strategiska kompetenser på olika nivåer.
För att flexibelt lösa kompetensbehov bör sammanhanget runt yrkesroller ses över.
86
Området är reglerat arbetsrättsligt och av traditioner, men effektiviseringsvinster
kan erhållas om gränserna mellan yrkesområden förändras. Exempelvis arbetas det
i Norrbottens Län med att bredda sjuksköterskornas mandat mot läkarområdet för
att frigöra läkarresurser. Undersköterskor kan, via Vård- och omsorgscollege, på ett
liknande sätt utveckla olika yrkesroller mot Sjuksköterskeområdet.
Källa: Lars-Olof Björkqvist, Personaldirektör, Landstinget Dalarna
87
Vård- och Omsorgscollege Dalarna
2008 certifierades Vård- och omsorgscollege i Dalarna. Bakgrunden var att bland annat att
skola och arbetslivet glidit ifrån varandra, intresset bland sökande till gymnasieskolan för
utbildning på det dåvarande Omvårdnadsprogrammet var lågt. De elever som skulle göra
sin arbetsplatsförlagda utbildningstid motsvarade inte kraven från branschen kunskapsmässigt.
Vård- och Omsorgscollege är en gemensam angelägenhet där både elever och personal
skall kunna mötas, utvecklas och utbilda sig utifrån en samverkansintresse som berör kompetensförsörjningen. Den regionala styrgruppen fungerar bra. Bland annat har handledarutbildning mot arbetsplatslärande (apl) och validering av yrkeserfarenhet mot Vård- och
omsorgsprogrammet lyfts som viktiga delar, i samverkansarbetet.
Vartefter informationsarbetet utvecklats har elevantalet på programmen stadigt ökat
fram till den senaste gymnasiereformen Gy11. På några orter är ansökningarna till programmet fortfarande goda medan andra orter har så få ansökningar att det inte kommer att
starta Vård- och omsorgsprogram.
Vuxenutbildningarna fortsätter att fylla sina kurser mot omvårdnad och i det sammanhanget är det viktigt att validera personers erfarenhet för att korta utbildningstiden. Arbetsförmedlingen har bidragit med statistik runt kompetensbehov och generationsväxling men
deras roll upplevs som otydlig i sammanhanget. Region Dalarnas medverkan har bidragit
till att arbetet formaliserats ur ett samverkansperspektiv och collegesamordnaren arbetar nu
med att få med Arbetsförmedlingen i styrgruppen.
Det behövs personer med kunskap från arbetslivet i utbildningarna. Exempelvis skulle
föreläsningar, som en arbetsgivare köpt in till sina anställda, kunna köras i skolans lokaler så
elever och lärare på Vård- och omsorgsprogrammet också kan ta del av dem. Ett samverkansarbete har inletts i form av resurser från vården där föreläsningar för elever och lärare
hålls på Vård- och omsorgsprogrammen.
De kompetensbehov som finns i kommunerna berör äldreomsorg, funktionsnedsättning,
personlig assistans och demensvård. Det saknas en beredskap för att ta emot och anställa
inom demens- och psykiatrivården där Yh-utbildning skulle kunna vara en väg, men det
perspektivet saknas just nu i collegearbetet. Högskolan finns inte representerad i nätverket
vilket skulle behövas för att avdramatisera det akademiska inslaget och öppna dörrar för
vidareutbildning.
Källa: Anna-Karin Fändrik, Vård- och Omsorgscollege, Dalarna
88
För få utbildas för att täcka behoven av kompetens
inom vård och omsorg
Den samverkan som sker runt Vård- och Omsorgscollege i Mora och Orsa kommun
har öppnat för inriktningar inom kompetensförsörjningen utifrån de behov som finns.
Marknadsföringen av det tidigare Omvårdnadsprogrammet har också gett resultat fram till
detta läsår eftersom intaget nästan fördubblats trots att ungdomskullarna minskat. Ansökningarna har sedan minskat radikalt och inget nytt program kommer att startas på programmet till hösten. Situationen är liknande på andra vård- och omsorgsprogram i länet. Detta
beror på förändringarna i gymnasiereformen, Gy11. Många elever har avråtts från att söka
yrkesprogrammen, med hänvisning till att det inte ger högskolebehörighet.
Vuxenutbildningen fyller sina utbildningar, vilket delvis beror på ett uppdämt behov efter
brist på utbildning. Eleverna har upptäckt att utbildningens praktik ger arbete, informationen om generationsväxlingen har också lyft jobbmöjligheterna. Många unga vuxna som
fått jobb bidrar också till insocialiseringen i arbetslivet. De blir förebilder inom arbetslivet
och öppnar karriärfönster mot vården för yngre vänner.
En stor av de anställda inom vården är tidigare vikarier som blivit tillsvidareanställda på
grund av las-regler. Andelen vårdbiträden ökar därför och med det behoven av utbildning.
Vård- och Omsorgscollege köper på grund av detta uppdragsutbildning från gymnasieprogrammet via Omvårdnadslyftet (finansieras av Socialstyrelsen) till 25 anställda i Mora
och Orsa. Det finns ett behov av minst två kurser per år men det är i dagläget osäkert hur
finansieringen skall ske.
Trots den positiva utvecklingen är behoven av arbetskraft är större än den kompetens
som produceras vilket innebär att intaget och rekryteringen av vuxenelever måste öka. 160
medarbetare lämnar Äldreomsorgen i Mora och Orsa fram till 2021 och under tiden ökar
samtidigt vårdbehoven, på grund av fler och äldre vårdnadstagare.
Verksamheterna har också ett behov av att spetsutbilda undersköterskor med fördjupningskurser (högskola eller gymnasiekurser) för att bredda tillgången på kompetens. Spetskompetenserna kan till exempel vara demens, psykiatri, palliativ vård etcetera.
Det finns en brist på socialarbetare men där har Högskolan en backup och en etablerad
samverkan där kompetensförsörjning och rekrytering finns på agendan1. Det behövs också
socionomer med erfarenhet. Alla nyutbildade får arbete men bristen är fortsatt konstant
eftersom det examineras cirka fem elever per årskull från närområdet.
Ett annat behov som rör skolans arbete är tillgången på vårdlärare. Diskussioner pågår
för att skapa ett gemensamt rekryteringsarbete för att på så sätt undvika konkurrens skolorna emellan. Nya svenskar i vården är resurs som det bör öppnas dörrar för. Det finns en
stor okunskap kring hur kurserna Svenska för invandrare (sfi) är upplagda och hur samverkan kan utvecklas inom området.
Ett gott exempel på att öka deltagandet i arbetslivet är det samarbete som Vårdskolan,
Särgymnasiet, Arbete och utveckling, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen har startat i Mora kommun. Tjänster som Omvårdnadsassistent har inrättats
anpassade för personer som inte har förutsättningar för praktik men som ses som goda
omvårdnadspersoner. Tjänsten är en handledarledd trygghetsanställning och är en kombination av daglig verksamhet, skola och arbetsplatsutbildning.
Källa: Helena Halvarsson, Socialtjänsten, Mora kommun
1
Högskolan Dalarna har examensrätt på socionomutbildning från 2012.
89
ITSdalarna
Föreningen itsdalarna är ett regionalt klustersamarbete med verksamhet inom intelligenta
transportsystem där bland andra Trafikverket, Borlänge Kommun och Sweco är några av
aktörerna.
Målet är att Dalarna ska bli nationellt ledande inom området och att väcka intresse internationellt. itsdalarna verkar som ett kontakt- och samarbetsorgan mellan organisationer
verksamma inom kunskapsområdet. En del av verksamheten är att skapa och etablera en
test- och demonstrationsarena i Dalarna och det mesta av utvecklingsarbetet har bestått av
att bygga och inrätta en innovativ miljö för tjänster och produkter.
Avståndet till Stockholm krymper i form av bättre kommunikationer och det finns en
uppenbar risk för att bolagen inte längre finns etablerade här i samma utsträckning, om
tillgången av kompetens på plats minskar. Det är därför viktigt för regionen att kompetensförsörjningen säkras inom området i Dalarna.
En stor del av de verksamma inom its-området är äldre män vilket sätter fokus på
generationsskiftet, där personal med grundläggande it-utbildning, transportkännedom
och erfarenhet skall ta över. Bland annat satsas pengar i ett projekt som avgränsar kvinnors
företagande mot it, transport, logistik och its. Arbetet bedrivs i samverkan med Högskolan i form av projekt. itsdalarna bidrar också med kompetens till Högskolans utbildning Business intelligence.
En enkät som ett 20-tal av medlemsföretagen svarat på visar att det finns ett visst behov
av systemutvecklare, programmerare, verksamhetsutredare, marknadsförare och elektronikkonstruktörer. På tre års sikt behövs också produktutvecklare, programmerare, mjukvaruutvecklare, karttekniker, industridesigner, tekniker och planerare.
De behov som berör itsdalarna närmast är att skapa en långsiktig finansiering för att
frigöra tid och resurser, till att driva projekt mot företagen i större utsträckning. Det saknas
en tydlig beställare av en logistisk kedja där alla inblandade får förståelse för flödet. Idag
betalar var och en för sin egen riktade del utan kännedom om hela bilden. En syn måste
etableras att om kompetensen skall behållas i länet måste det offentliga investera i utvecklingen.
Ett strategiskt samverkansarbete runt kompetensförsörjning behövs men resurser
saknas till detta i nuläget. Det behövs en kartläggning av it-kompetensen i regionen för att
göra det möjligt att konkretisera och fånga kompetenser i tid. Det behövs också kunskap
om demografin inom yrkesgrupperna. Många av de konsultföretag som verkar i området dammsuger marknaden på kompetens vilket bidrar till kompetensbrist och en osund
konkurrenssituation, med upptrissade löner som följd.
Källa: Annica Roos, VD och projektledare, ITSdalarna
90
Clas Ohlson vill inte flytta från Insjön
Clas Ohlson är nästa stora svenska ”retailer” efter ikea och hm på den internationella
handelsmarknaden och företaget är etablerat i England, Norge och Finland. Om företagets
huvudkontor i Insjön skall hänga med i utvecklingen måste också kompetensförsörjningen
fungera när konkurrensen om kompetenta medarbetare ökar i hela landet.
Sedan de stora livsmedelskedjorna slog igen sina regionkontor i Borlänge är Clas Ohlson
ensamma i Dalarna i sina behov av medarbetare till sin inköpsorganisation. Det finns
behov av personal som jobbar i leden logistik, inköp och förhandling där bland annat
språkkunskaper, specialiserade roller som kräver djupare kompetens samt it-utveckling, är
några viktiga delar. Den stora flaskhalsen i kompetensförsörjningsarbetet är att det är mycket svårt att rekrytera personer i Dalarna som har efterfrågad kompetens. De strategiska
specialistkompetenser som efterfrågas har inte samma relation till den näringslivsstruktur
som finns i Dalarna, vilket delvis bidragit till en minskad efterfrågan. Exportindustrierna
som exempelvis ssab eller vårdadministrationen inom landstinget har ett annat fokus inom
sälj och marknad jämfört med det konsumentperspektiv som Clas Ohlson har. Detta har
bland annat inneburit att företaget tvingats öppna kontor i både Göteborg och Stockholm,
där några nyckelpersoner arbetar analytiskt och strategiskt mot försäljning.
Clas Ohlson har cirka 3 500 anställda inom hela koncernen varav 2 000 arbetar i Sverige. När det gäller rekrytering av butiksmedarbetare finns inga större behov av utvecklade
försörjningsstrategier. Det är en större utmaning att rekrytera butikschefer och kommunikatörer med rätt kompetens. I Dalarna finns personal på butikerna i Insjön, Falun och snart
Borlänge. Distributionslagret i Insjön sysselsätter också många personer.
Företaget använder sig av arbetsgivarorganisationen Svensk Handels utbildningssystem i
sin internutbildning av butiksäljare och arbetsledare mot butikschef, säljsupport, och merchandising. Försäljningsorganisationen har medverkat till att ta fram utbildningen i samverkan med Svensk Handel.
De senaste tio årens expansion inom etableringar har bidragit till att Clas Ohlson har
generationsväxlat och medelåldern i företaget är idag relativt låg. Omsättningen av personal
är också relativt låg eftersom företaget erbjuder sina anställda bra förmåner. Ofta kommer
de anställda in i företaget via sommarjobb eller genom arbetsplatsförlagt lärande (apl) i
gymnasiet. Företaget har en naturlig samverkan med gymnasieskolor och Yh-utbildningar
runt arbetsplatsförlagda utbildningsdelar och även mot Arbetsförmedlingen runt praktik
och rehabilitering.
På 15 års sikt är den största utmaningen att behålla och ersätta de 50-, 60- och 70-talister som idag är anställda på huvudkontoret i Insjön. Utvecklingstakten gör att traditionella
karriärrekryteringar internt inte längre är hållbar, för att besätta affärskritiska befattningar
inom försäljning och logistik.
Det är i sammanhanget viktigt att lyfta frågan att Dalarna inte bara är en turistort utan
också en plats att leva och bo på, med tanke på rekryteringsbehoven till huvudkontoret. En
veckopendlande arbetsstyrka bidrar till en snedfördelning både vad gäller fördelningen av
kvinnor och män men även av personal med annan etnisk bakgrund, eftersom det är svenska män som har lättast att inrätta sitt liv efter ett sådant arbetsförhållande.
Invandrad personal är viktig att rekrytera i samband med företagets ökande internationalisering, där ett traineeprogram för utlandsfödda skulle kunna genomföras i samverkan
med Arbetsförmedlingen.
Den tydligaste samverkan som företaget är delaktig i är mot den ekonomiska föreningen Rekryteringslots, som utöver matchning bland annat erbjuder medflyttarservice runt
91
familjefrågor, bostäder och arbete. Man samverkar också med små och stora företag i rekryteringsfrågor. En utmaning är att bryta barriärer mot den akademiska världen eftersom
många av cheferna i organisationen av tradition inte är utbildade, vilket också skapat ett
historiskt behov av akademiker. Clas Ohlson ser helst ett utvecklat samverkansarbete med
högskolorna i Dalarna, Gävle, Örebro och Uppsala som bygger på företagets naturliga rekryteringsbaser. Kunskapen om kompetensbehoven saknas delvis hos utbildningsanordnare
och företaget arbetar med flera olika lösningar för att hitta en bra vägar till samverkan runt
frågorna. Det finns i sammanhanget ett behov av att förändra den lokala synen på Clas
Ohlson som en butik i Insjön.
Clas Ohlson Academy går in vid nyetableringar och arbetar med introduktion och köper
in utbildningar vid behov. Akademin har också kontakt med flera Högskolor och Universitet i Sverige men också från bland annat Shanghai och Dublin via Stockholms universitet,
där breda generalister med dubbla examina erbjuds en tvåårig trainee på huvudkontoret. En
utmaning är att bryta motståndet mot att använda engelska som affärsspråk och via Folkuniversitetet i Falun köper företaget utbildare som jobbar på plats.
Via sitt deltagande i programrådet mot Entreprenörsskolan i Leksand tar man emot
studenter för lia (lärande i arbete). Detta berör Yh-utbildningar som bland annat omfattar områden Affärsmannaskap, Handelsentreprenör och Kommunikatör/dekoratör vilket
kompletterar Akademins arbete. Clas Ohlson sponsrar också, utifrån sitt behov av ledarskap, Leading Life som ordnar kurser i entreprenörskap och ledarskap för elever i skolan.
Källa: Susanne Löfås-Hällman, HR-chef, Clas Ohlson, Insjön
92
Dalarnas handelscentrum har generationsväxlat
De senaste årens utveckling och etablering inom handelsområdet i Borlänge har bidragit
till att handelsbranschen generationsväxlat. Medelåldern har sänkts parallellt som butikerna
slimmat sina organisationer. De som varslats har fått anställning hos någon av de expanderande kedjorna.
Några problem att rekrytera butikssäljare har inte Coop Forum i Borlänge. De som anställs ska ha gymnasieutbildning, kunna räkna, läsa och visa en vilja att utvecklas. Företaget
vänder sig till gymnasieskolan och anställer där tio timvikarier i 16–17-års åldern per år via
ett så kallat studerandeavtal, där Lagen om anställningsskydd (las) förhandlats bort under
skoltiden. Vikarierna jobbar några timmar per vecka där de som är intresserade kan göra en
”minikarriär” vartefter de blir äldre. Av dessa timvikarier tillsvidareanställs sedan några av
de duktigaste vartefter anställningsbehov uppstår.
Det spelar inte någon roll om eleven gått Handels- och administrationsprogrammet eller
något annat program vid anställningen av vikarier, bara eleven visar den rätta inställningen
till arbetet. Någon gång har kontakt tagits med Arbetsförmedlingen för hjälp med rekrytering men inga av de som sökte upplevdes ha tillräckliga kunskaper för anställning.
Butiken har ett utbyte med gymnasieskolan och vuxenutbildningen mot Handels- och
administrationsprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet där företaget
både tar emot elever som gör så kallad Arbetsplatsförlagt lärande (apl) eller som lärlingar. I
samband med apl har kunskapskraven upplevts som otydliga från skolans sida. Det lärlingsupplägg företaget kört tillsammans med Vuxenutbildningen har fungerat väldigt bra. Coop
Forum har inte haft några kontakter med Sevicecollege. Invandrarelever från Svenska för
invandrare (Sfi) har också haft praktik mot yrkessvenska på företaget.
Det finns behov från företagets sida runt ett administrativt datasystem som underlättar hanteringen av olika sorts praktik. Coop Forum har ett eget utbildningsprogram för de
anställda inom sälj och för chefer. De har också webbaserade interaktiva utbildningar för
självstudier vid exempelvis introduktion. Livsmedelskedjan rekryterar chefer internt bland
den personal som visar ledaregenskaper och som vill göra karriär.
Källa: Anders Hedén, Stormarknadschef, Coop Forum, Borlänge
93
Gymnasieskola söker samverkanspartners
På Hagagymnasiet i Borlänge finns Handels- och administrationsprogrammet med inriktningar mot administrativ service samt handel och service samt Hotell- och turismprogrammet med inriktningarna hotell och konferens och turism och resor. Gymnasieskolan har
precis börjat använda administrationsstödet Praktikplatsen.se som kommer att förenkla
hanteringen av all sorts praktik.
Skolan arbetar med att integrera, de gymnasiegemensamma ämnena (tidigare kärnämnen), i elevernas yrkesområde. Eleverna aktiveras i sin planering av de arbetsplatsförlagda
utbildningsdelarna (apl) för att öka elevernas kunskap i att söka arbete. De flesta eleverna
får arbete via sin apl framför allt inom handeln där så gott som alla går ut i arbete efter sin
utbildning. Ett undantag är området administration, reception och växeltelefoni där det är
svårt att få arbete idag.
Borlänge kommun har en strategi för handel och turism. Ansvariga för gymnasieprogrammens apl har inte sett något av denna dialog mellan kommunen och utbildningsanordnare (lärare) kring kompetensförsörjning inom prioriterade utbildningsområden.
Det har gjorts flera försök till samverkan med näringslivet om vilka behov som finns,
runt lokala fördjupningar i upplägget av kurserna mot exempelvis butiksledare, marknadsförare och inköpare, utan något nämnvärt resultat. De näringslivsrepresentanter de möter
vid apl-besök har sällan tid eller utrymme för att en dialog skall vara fruktbar och de får
inga indikationer på hur arbetskraftsbehovet ser ut. Samtidigt säger en representant i Handels- och Administrations programråd att statusen för yrken inom handel och administration måste höjas. Besöksnäringscollege är den samverkansgrupp som uppfyllt behoven av
dialog runt kompetensbehov och näringslivskontakter. Borlänge kommun är dagsläget inte
medlem i organisationen.
Gymnasiereformen, Gy11, har minskat intaget till yrkesutbildningarna där Handel- och
administration framför allt tappat till Ekonomiprogrammet. Yh-utbildningar ses som ett
bra alternativt till högskoleutbildning för elever att vidareutveckla sin kompetens. Behoven
av detta är störst bland de elever som exempelvis gått Hotell- och Turismprogrammet och
som inte upplevs som färdigutbildade efter gymnasietiden.
Det behövs en gemensam informationsstruktur tillsammans med branschen för att lyfta
vikten av att ha en yrkesutbildning och för att marknadsföra och sprida information till
högstadieelever om karriärmöjligheter inom de olika utbildningarna.
Källa: Kicki Bolinder och Marika Reineby, Hagagymnasiet Borlänge
94
Destination Dalarna utvecklar besöksnäringen
Klusterinitiativet Destination Dalarna drivs via Region Dalarna och arbetar med strategier
för att utveckla besöksnäringen inom fem områden
• Försäljning och distribution av Dalarnas utbud
• Statistik och beslutsunderlag
• Utveckla produkter och paket
• Driva kompetensutvecklingsfrågor för företagare och anställda
• Arbeta med omvärldsanalyser
I verktygslådan inom strategiområdet kompetensförsörjning finns bland annat Kurbits som
arbetar med affärsutveckling för småskaliga företag och Besöksnäringscollege (bnc).
Målet är att tillsammans utveckla näringen med sikte på tre miljoner nya gästnätter till år
2020. Idag sysselsätter besöksnäringen cirka 5 200 personer och fram till 2020 beräknas
2 200 nya arbetstillfällen.
Det kommer att bland annat behövas receptionister, kockar och pistörer. Destination Dalarna har inlett en dialog runt kompetensförsörjningsområdet tillsammans med de
företag som finns med i nätverket. Bland annat har ett arbete påbörjats med att inventera
specifika kompetensbehov i branschen. Kompetensområdet är delvis okänt och omfattar
behov av multikompetenser som exempelvis Skidlärare med behörighet inom elinstallation.
En modell för att beräkna och identifiera behoven ska utvecklas för att rätt utbildningsinsatser ska kunna erbjudas.
Ett mål är också att företagens ska bli bättre på sitt företagande och att göra affärer,
utveckla produkter och paketeringen av tjänster och stärka sitt varumärke. Via Kurbits – affärsutveckling för besöksnäringsföretag, har flera utvecklingsprogram tagits fram med olika
tematiska inriktningar exempelvis Tema Export. En del i affärsutvecklingskonceptet är
utbildade processledare som coachar företagen. Ett mål i utvecklingsarbetet är att företagen
skall bli tio procent bättre på försäljning av tjänster.
Omsättningen av anställda är hög och en utmaning är att locka människor att bosätta
sig för att arbeta eller starta företag. En utveckling av turism riktad mot barmarkssäsongen
pågår för att öka förutsättningarna för året runtarbete. Företaget Skistar samarbetar exempelvis med Högskolan Dalarna genom att erbjuda utbildning på distans under barmarkssäsongen, för att behålla sina säsongsanställda.
Källa: Lotta Magnusson, Region Dalarna
95
Skistar Sälen vill ha flexibel kompetensförsörjning
Skistar Sälen sysselsätter cirka 1 000 personer på sina turistdestinationer i Dalaområdet. En
stor del av dessa är säsongsanställda. Intresset är stort att arbeta säsong och via det webbaserade rekryteringsverktyg företaget utvecklat söker cirka 5 000 personer från Sverige,
Norge och Danmark, i åldrarna 19–25 år, arbete varje år.
Tillgången på intresserade som vill arbeta som receptionister, skidlärare, liftvärdar och
skiduthyrare varje säsong gör att Skistar Sälen inte behöver marknadsföra sig så mycket
i nuläget. Intresset kommer troligtvis att sjunka på grund av minskande ungdomskullar.
Samtidigt ser Skistar Sälen över sina krav på de kompetenser som kommer att krävas för att
arbeta i branschen i framtiden. Konkurrensen om gästerna kräver en bredare kompetens
för att gästens behov av service ska kunna tillgodoses. Skistar kommer att anställa personer
som vill arbeta med varierande arbetsuppgifter och vara flexibla så att gästernas behov och
förväntningar matchas. Kompetensutveckling är viktigt och en avgörande faktor för att få
behålla rätt medarbetare. Det är bra att ha cirka femtio procent återkommande medarbetare
varje säsong för att kunna hålla en hög service och kunskapsnivå.
De kompetenser som är den största utmaningen att rekrytera är personer som innehar
specialkunskaper runt liftar och annan utrustning, utbildade maskinförare, elektriker och
fordonsmekaniker. Omsättningen är stor eftersom de flesta inte bor i Dalarna. Personalstyrkan har idag en omsättning på cirka tre år vilket gör Skistar Sälen sårbart eftersom många
med specialkunskaper ofta slutar samtidigt. Detta kan vara svårt att påverka eftersom
kompisgänget och gemenskapen är viktiga delar i anställningen.
Den stora utmaningen för Skistar Sälen är att utrusta sina duktiga och ambitiösa anställda med någonting som gör att de kommer tillbaka för en ny säsong. Detta berör inte
bara lönen utan att öka egenvärdet exempelvis genom utbildning och utveckling. Sälen har
en låg arbetslöshet och från Malung finns väldigt få sökande. Unga från större städer har
en annan erfarenhet inom området. Många av de som rekryteras har exempelvis jobbat på
Gröna Lund, Liseberg, Fritidsresor eller Ving.
När ungdomarna som arbetar per säsong börjar bli äldre slutar de flesta på grund av
högskolestudier. Skistar har nu startat ett samarbete med Högskolan i Dalarna för att erbjuda utbildning, inom det ordinarie utbudet av distanskurser, som bidrar till att de anställda
kan utbilda sig under exempelvis barmarkssäsongen. Skistars kärnverksamhet ligger under
vintersäsongen men möjligheterna att behålla anställda ökar även genom det arbete som
pågår hos andra aktörer med att bedriva verksamhet året runt.
Det är viktigt att kompetensförsörjningsfrågorna matchar strukturen hos utbildningssystemen. För att leverera efterfrågad kompetens krävs en flexibilitet hos utbildarna där utbildning anpassas till behoven av optimering och flexibilitet baserat på kundbehoven. Företaget
samverkar med kommunen och skolorna i området, bland annat som representant i Besöksnäringscollege (bnc). Utifrån den kompetensinventering av efterfrågade kompetenser
inom besöksnäringen, som sker via Region Dalarna, hoppas Skistar Sälen på att en bredare
syn kring kompetensbehoven kan utvecklas i samverkan med bnc.
Källa: Camilla Sundqvist, Skistar, Sälen
96
Besöksnäringscollege ser behovsstyrd
kompetensförsörjning
bnc Dalarna är en ekonomisk förening som består av representanter från regionens
näringsliv inom besöksnäringen samt från gymnasieskolor, Folkhögskolor, Yh-utbildningar
och Högskolan Dalarna. En portal på nätet för samtliga inblandade har öppnats och i samverkan med näringen utbildas handledare för arbetsplatslärande.
Den kompetens som efterfrågas i branschen saknar ibland yrkesbeteckning och består
innehållsmässigt ofta av flera kompetenser. bnc efterlyser en större flexibilitet, inte minst
inom utbildningssystemet, i att reellt beakta de kompetensbehov som finns inom området.
Det handlar inte bara om basutbildning utan ett synsätt där utbildning sker på rätt plats
med rätt innehåll utifrån personalbehov. Ett tänk i nätbaserat lärande på flera nivåer ses
som ett gemensamt utvecklingsområde i samverkansarbetet.
Omsättningen av personal är hög och näringen behöver stöd i arbetet via en arbetsplatsförlagd utbildningsstruktur. Det är därför viktigt att kompetensbehoven visualiseras och
att en förstärkning av utbildningssystemet skapas utifrån hela sammanhanget. Ett tydligt
utbildningsfokus utvecklar arbetsplatserna och ett strukturerat rekryteringsarbete i regionen
förstärker samverkan åt rätt håll.
Tio miljarder kommer att investeras i näringen under en tioårsperiod vilket innebär att
2 200 personer kommer att behöva anställas. Kompetenser som bland annat berör värdskap, service mot utländska besökare och språkkunskaper behöver samtidigt utvecklas. Det
behövs ett nationellt fokus för att synliggöra kompetensförsörjningsfrågorna där näringens
behov måste styra frågan för utbildningsutbud.
Elevintaget till utbildningarna har minskat, bland annat på grund av att gymnasiereformen, Gy11, ändrade behörigheten till högskolan för yrkesprogrammen. Det behövs därför
resurser för att arbeta med information om karriärmöjligheter i branschen. Ett annat
område som också bör lyftas i sammanhanget är behovet av kompetens inom lärande ute
på arbetsplatserna.
I arbetet med arbetsplatsförlagt lärande (apl) på gymnasienivå har en handledarutbildning tagits fram och bnc bidrar också med praktikplatser till skolor som saknar resurser.
Högskolan undersöker också på möjligheterna att utforma examensarbeten utifrån entreprenörgruppens behov av kvalificerat utvecklingsstöd.
Intresset har ökat för kompetensfrågorna och bnc har inlett ett nationellt samverkansarbete med bland annat andra skolor i landet, branschorganisationens utbildningsråd uhr,
Servicecollege, affärsutvecklingsprogrammet Kurbits och Turistnäringens utvecklingscenter
(Trip). Branschen har blivit mer medveten om bnc:s roll som utbildningsförmedlare och
dess funktion som motor i kompetensfrågorna. I sammanhanget har bnc lyft frågan hos
Arbetsförmedlingen om behovet av ett nationellt råd för besöksnäringen och som sätter
fokus på de nya kompetensbehoven inom besöksnäringen.
Källa: Hans From, Besöksnäringscollege Dalarna
97
SITE Destination
SITE är ett samverkansprojekt mellan Sälen och Idre i Dalarna samt Trysil och Engerdal i
Norge, där ett av benen är kompetensutveckling.
Expansionen inom besöksnäringen är en stor utmaning kompetensförsörjningsmässigt.
Förutom fler anställda inom näringen kommer högre krav att ställas på olika samhällsfunktioner. För att lyckas behöver traditionella mönster omprövas.
Arbetslösheten är låg även bland unga i området och den stora omsättningen av säsongsarbetande personal måste vändas till att fler väljer att bosätta sig i regionen. Genom en
utveckling av barmarkssäsongen kan fler säsongsanställda sysselsättas året runt. Stöd och
utbildning bidrar till att fler entreprenörer kan kliva in på marknaden för att bland annat
bidra till denna utveckling. Möjlighet för att bedriva kommersiell verksamhet måste utvecklas och fokus vridas från hobbyföretagande till exportmognad.
Det finns ett stort behov av bland annat kockar, skidlärare trots att många utbildas samt
av ekonomer inom företagsledning. Rekryteringsbehoven är svåra att definiera eftersom det
i många fall handlar om flera kompetenser som efterfrågas. Det behövs också kunskap i att
paketera och exportera ”produkter” inom området försäljningsmässigt.
Utbildningsorganisationerna behöver bli mer flexibla runt utbildningsbehoven och även
tänka större. Det finns en stor potential genom Besöksnäringscollege (bnc) eftersom det
finns ett stort behov av arbetsplatsförlagd utbildning. Ett folkbildningsperspektiv inom
exportmognad behövs där Högskolan skulle kunna ta rollen som folkbildare för att bryta
respekten för det akademiska. Exempelvis skulle anställda och företagare kunna erbjudas
både behovsstyrda utbildningsinsatser och distansstudier. Högskoleutbildning under lågsäsong ökar även möjligheter för säsongsanställda att etablera sig i regionen.
Kommunerna i området konkurrerar om elever vilket bidrar till att en del av skolpengen
går till marknadsföring. Konkurrensen leder till att några av skolorna är tvingade att lägga
ned utbildningar. En bra samverkan skolorna emellan skulle medverka till att kommunerna
kompletterar varandra utifrån lokala eller regionala kompetensbehov.
Det finns en brist i samverkan på högre nivå mellan myndigheter utifrån behovet av
näringslivsutvecklingen i området. Utveckling och etablering försvåras när exempelvis
staten via Naturvårdsverket och Näringsdepartementet saknar dialog med Länsstyrelsen
och kommunerna utifrån ett helhetsperspektiv.
Källa: Ingemar Kyhlberg, SITE Destination
98
Lärcentrum Hedemora
En alltför stor andel av 20-åringarna saknar betyg och när vuxenutbildningen får minskade
anslag blir det ännu viktigare att möjligheterna till utbildning samordnas. Besparingar och
omfördelning av statsbidrag riskerar bland annat att punktera vuxenutbildningens verksamhet.
Samarbete är etablerat med gymnasieskolan i de lärlingsupplägg som är viktiga för arbetslösa och finansieringen är avgörande för bredden av utbildning. För närvarande finns möjligheter att placera lärlingar inom områden jordbruk, vård, timring, golvläggare, restaurang,
fordon och konditori om bara finansieringen löses.
Lärcentrum i Hedemora ingår i den ideella föreningen Dalawux. Formen har skapat möjligheter till ekonomisk samordning där kommunernas gemensamma resurser samlas och
satsas där behovet av utbildning finns. Bland annat samordnas finansiering, upphandlingar och lärarresurser för att hela Dalarnas behov inom utbildning av vuxna, skall komma
regionen tillgodo.
En viktig del är just nu behovet av bergarbetare när bland annat Boliden satsar cirka fyra
miljarder i Garpenberg, för att fördubbla sin produktion. Lärcentrum har under flera år
anordnat påbyggnadsutbildning mot gruvområdet i samverkan med Boliden, bland annat
för att möta behovet av ersättningsrekryteringar på grund av generationsväxlingen. Lärcentrum har nyligen tagit hem en upphandling från Arbetsförmedlingen och startar nu grundutbildningar i Jämtland, Västernorrland, Hälsingland, Värmland, Örebro, Västmanland,
Södermanland och Uppland utifrån det behov av bergarbetare som förväntas. I höst startas
också en Yh-utbildning i samverkan med Norra Västmanlands Utbildningsförbund (nvu).
Det finns många områden som måste utvecklas för att fler skall få tillträde till arbetslivet.
Många som lämnat gymnasiet utan fullständiga betyg har saknat stöd för exempelvis dyslexi
både under grundskole- och gymnasietiden. Praon har mer eller mindre avvecklats i området från att varit en viktig kunskapsspridare om arbetslivet.
Det behövs bättre underlag runt vilka behov av kompetens som finns i näringslivet.
Valideringsarbetet verkar också stannat av helt och hållet och det finns stora behov av att
validera arbetslösas kunskap från arbetslivet för att bättre kunna fylla på med utbildningsinsatser. Det största behovet ligger dock inom finansieringen av utbildningar där framtiden
ser mycket dyster ut med kraftigt reducerade statsbidrag, framför allt utifrån de varsel som
lagts inom närområdet som berör cirka 300–400 anställda.
Källa: Håkan Frenell, Lärcentrum, Hedemora Kommun
99
Bergskraft 11•13
Bergslagen är en av Europas mineral- och metallrikaste regioner och målet för projektet
Bergskraft 11•13 är att utveckla verksamheterna
• i direkt anslutning till utvinningen
• genom förädling av råvaran
• genom industriell produktion av maskiner och utrustning
• mot kringverksamheter som underhåll, transporter och service
• inom återställning av förorenad gruv- och industrimark
Projektägare är Ljusnarsbergs kommun och medfinansiärer i arbetet är Länsstyrelsen i Västmanland, Regionförbundet Örebro, Region Värmland, Region Dalarna, Örebro Universitet,
Arbetsförmedlingen och Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Ludvika, Askersund,
Hällefors, Kumla, Filipstad, Lindesberg, Nora, Norberg och Skinnskattebergs kommun.
I området idag finns idag knappt 700 yrkesverksamma i gruvorna. Utbyggnad av befintlig verksamhet samt produktion i fyra nya järnmalmsgruvor (Dannemora, Grängesberg,
Håksberg och Blötberget) beräknas öka antalet anställda till närmare 2 000 fram till 2021.
Ytterligare runt 500 personer beräknas krävas för att ersätta de pensionsavgångar som sker
parallellt.
Personal kommer att behövas inom yrkeskategorierna stab/ledning, produktion, malmbehandling, transporter, service och underhåll samt gruvgeologi. Det finns idag drygt 200
anställda hos olika entreprenörer som kan kopplas till verksamheten vid befintliga gruvor.
Utöver den beräknade driften tillkommer behov av ytterligare sysselsatta när exempelvis
metallproducenter ökar sin produktivitet. Exempelvis kommer ytterligare 50 personer
behövas per pelletsverk som startas utöver beräknad produktion.
Personalbehovet ökar också när infrastrukturen utvecklas som en direkt följd av det
ökade transportbehovet av den malm som skall fraktas till öst- och västkusterna. För Dalarnas del beräknas gruvdriften i bland annat Garpenberg, Blötberget, Håksberg, Grängesberg
och Väsman bidra till att behovet av arbetskraft ökar.
Just nu kartläggs det utbildningsutbud som har möjlighet att matcha kompetensbehoven.
Kartläggningen berör alla skolformer från gymnasiet och uppåt samt även företagsinterna
yrkesutbildningar. Det bör finnas ett nationellt intresse att bevaka och motverka att de
gruvutbyggnader som är på gång i Dalarna, Västerbotten och Norrbotten inte hämmas av
brister i infrastruktur samt att bemanningen av de nya gruvprojekten inte utarmar andra
näringar i regionen kompetensmässigt.
Källa: Stefan Sädbom, Bergskraft 11•13
100
Gruvnäringen ur Arbetsförmedlingens perspektiv
Utifrån de satsningar som sker inom gruvområdet beskriver Arbetsförmedlingen en rad
yrkesområden som behöver personal. I normal gruvverksamhet finns många yrken och
kompetenser representerade. För dagbrottsverksamhet finns åtminstone 50 yrken och för
underjordsverksamhet minst 100 yrken. De flesta anställda i en gruva sysslar mest med
brytning och transportering. Denna arbetskraft brukar det sällan vara några stora problem att rekrytera eller utbilda. Utbildningarna är företrädesvis korta och är inriktade mot
yrkeskunskap.
Rekryteringssvårigheter finns bland de yrken som har högre kompetensnivå. Det handlar
främst om Högskoleingenjörer och andra med teknisk utbildning inom Högskola samt
Yh-utbildad personal inom kvalitetskontroll, produktionsplanering och produktionsstyrning. Det finns ett behov av att fler ingenjörer utbildas direkt till branschen. En utmaning
i sammanhanget är att, exempelvis via Trainee-upplägg, klä på redan anställda med högskolerelaterade kompetenser.
Avgörande för framgången av gruvverksamhet i Bergslagsområdet är infrastruktursfrågorna och malmpriserna. De logistiska utmaningarna kommer att kräva investeringar i
miljardklassen inom väg- och järnvägsområdet för att klara transporter. Den äldre teknik
som många driftsorter använder kan vara en osäkerhetsfaktor konjunkturmässigt, det
samma gäller det låga malminnehållet i de gruvor som investeringarna omfattar.
Källa: Rolf Olsson, branschstrateg Norrbotten och Västerbotten Arbetsförmedlingen- Marknadsområde
Norra Norrland
101
Georange
Georange är en intresseorganisation som arbetar för att bredda synen på samhälls- och
näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin samt att skapa förutsättningar för
företagsutveckling.
Det är attraktiva boendemiljöer som i första hand avgör möjligheter att locka kompetens,
vid rekryteringen till de satsningar på gruvdrift som nu sker. Självklart spelar också lön,
arbetsvillkor och arbetsmiljön en viktig roll.
Branschen går bra i alla regioner samtidigt som det finns en efterfrågan av personal inom
underjordiskt byggande och utmaningen är att hävda sig på den nationella marknaden.
Dalarna konkurrerar med bland andra Uppland, Närke, Västerbotten och Norrbotten om
arbetskraften. Många arbeten under jord drar också arbetskraft till storstadsregionerna.
En viktig del i kompetensförsörjningsarbetet är att attrahera människor med invandrarbakgrund och kvinnor till branschen. Kompetensbehoven berör hela linjen av yrkesområden från professorer till bergarbetare som exempelvis maskinförare, anläggningsarbetare,
geologer, marknadsförare och hr-personal. Ett frågetecken i sammanhanget är motsägelsefulla uppgifter om tillgången på yrkeschaufförer.
Satsningarna på gruvorna får också stora effekter på samhället inom bland annat transportsektorn, infrastuktur, energiförsörjning och bostäder. Bara i Västerbotten beräknas
behoven 2020 vara 39 000 anställda, bland annat på grund av att 29 000 anställda fram tills
dess lämnar arbetsmarknaden genom pensioneringar.
För att förse arbetsmarknaden med arbetskraft måste kompetensplattformar bildas för
att möta behoven av kompetens. En nationell avdelning, AF Gruv, finns inom Arbetsförmedlingen vilka har ett stort ansvar för att behoven matchas, där separata arbetsmarknadsåtgärder måste riktas mot branschen. Yh-utbildning är i sammanhanget en bra utbildningsform. Branschen måste själva ta ansvar för att välutbildade handledare kan ta emot elever
för arbetsplatsförlagt lärande (apl), Lärande i arbete (lia) och som lärlingar.
Om gruvbranschens potential skall tillvaratas för att bygga hållbar utveckling måste
politiska beslut baseras på genuin kunskap om branschen. Det måste tas krafttag att strategiskt sprida information om branschen, dess yrkesområden och framför allt fördelar som
berör arbetsmiljö, karriärmöjligheter och lön.
Källa: Lennart Gustavsson, Georange
102
103
