Institution: Individ och
samhälle
Examensarbete i Religion och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Porträtteringen av kristendom i
bildmaterialet i läroböcker
The portrayal of Christianity in the image material in textbooks
Ann Gustavsson
Johan Andersson
Ämneslärarexamen med inriktning mot
gymnasieskolan, 300 högskolepoäng
Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Bodil Liljefors-Persson
Handledare: Ange handledare
Handledare: Johan Cato
Förord
Som blivande ämneslärare anser vi att detta examensarbete har bidragit med en mer
fördjupad förståelse för betydelsen av att vara normkritisk till de läromedel som vi kommer
att möta i vår framtida yrkesprofession. Arbetet hade varit svårt att genomför utan stödet från
våra klasskamrater. Vi skulle även vilja tacka vår handledare Johan Cato som har varit ett
stort stöd i arbetsprocessen som bollplank i tankeverksamheten.
Vi som är författare för detta examensarbete har genomfört och skrivit alla delarna av arbetet
tillsammans.
Malmö 2016-05-18
Ann Gustavsson och Johan Andersson
Sammandrag
Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner
(normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i
religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av
den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka
om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.
För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i
religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som
ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar
dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i
bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala
konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan
jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om
denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.
Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet
med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag
av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara
utgångspunkten.
Nyckelord: bildanalys, bildmaterial, exotifiering, genus, läroböcker, läroplan, kristendom,
norm, normkritik, religionsdidaktik, religionskunskap, semiotik, socialkonstruktivism
Innehållsförteckning
1. INLEDNING.................................................................................................................................................. 1
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ..............................................................................................................................2
1.2 KRISTENDOMEN I LÄROPLANEN ...........................................................................................................................2
1.3 BEGREPPSDEFINITIONER .........................................................................................................................................3
1.3.1 LÄROMEDEL ............................................................................................................................................................3
1.3.2 Genus.........................................................................................................................................................................4
1.3.3 Exotifiering .............................................................................................................................................................4
1.3.4 Norm..........................................................................................................................................................................4
1.3.5 Denotation...............................................................................................................................................................4
1.3.5 Konnotation ............................................................................................................................................................5
1.3.6 Sociala konstruktioner........................................................................................................................................5
2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI ...................................................................................................6
2.1 TIDIGARE FORSKNING..............................................................................................................................................6
2.1.1 Studier om kristna bilder ...................................................................................................................................6
2.1.2 Studier om exotifiering i svenska läroböcker ............................................................................................7
2.1.3 Examensarbete ......................................................................................................................................................8
2.2 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER .........................................................................................................................8
2.2.1 Socialkonstruktivism ...........................................................................................................................................8
2.2.2 Genus......................................................................................................................................................................10
2.2.3 Exotifiering...........................................................................................................................................................11
2.2.4 Norm .......................................................................................................................................................................12
3. METOD........................................................................................................................................................ 15
3.1 KVALITATIV FORSKNING OCH SUBJEKTIVITET .............................................................................................15
3.2 BILDER SOM KOMMUNIKATIONSMEDEL .........................................................................................................17
3.3 SEMIOTISK BILDANALYS ......................................................................................................................................18
3.3.1 Semiotik .................................................................................................................................................................18
3.3.2 Konnotation och Denotation .........................................................................................................................19
3.3.3 Mall för bildanalys Genomförande.............................................................................................................20
3.3.4 Genomförande.....................................................................................................................................................21
3.4 URVAL ........................................................................................................................................................................22
3.4.2 Läroböckerna ......................................................................................................................................................22
3.4.3 Bilderna .................................................................................................................................................................23
4. RESULTAT OCH ANALYS .................................................................................................................... 25
4.1 BOK 1: RELIGION - HELT ENKELT........................................................................................................................25
4.1.1 Bild 1.1 (sida 78)................................................................................................................................................25
4.1.2 Bild 1.2 (sida 89)................................................................................................................................................26
4.1.3 Bild 1.3 (sida 107) .............................................................................................................................................27
4.1.4 Reflektion bok 1 ..................................................................................................................................................27
4.2 BOK 2: RELIEF LIVSVÄGAR ...................................................................................................................................28
4.2.1 Bild 2.1 (sida 47)................................................................................................................................................28
4.2.2 Bild 2.2 (sida 68)................................................................................................................................................29
4.2.3 Bild 2.3 (sida 82)................................................................................................................................................30
4.2.4 Reflektion bok 2 ..................................................................................................................................................31
4.3 BOK 3: UNDER SAMMA HIMMEL ..........................................................................................................................32
4.3.1 Bild 3.1 (sida 152) .............................................................................................................................................32
4.3.2 Bild 3.2 (sida 155) .............................................................................................................................................32
4.3.3 Bild 3. (sid 178) ..................................................................................................................................................33
4.3.4 Bild 3.4 (sida 210) .............................................................................................................................................33
4.3.5 Reflektion bok 3 ..................................................................................................................................................34
4.4 SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE ....................................................................................................................36
5. DISKUSSION OCH SLUTSATS.............................................................................................................40
6. REFERENSLISTA ..................................................................................................................................... 43
6.1 LITTERATUR .............................................................................................................................................................43
6.2 WEBBASERADE KÄLLOR ......................................................................................................................................44
6.3 PRIMÄRMATERIAL ..................................................................................................................................................46
6.3.1 Läroböckerna ......................................................................................................................................................46
6.3.2 Bilderna .................................................................................................................................................................46
1. Inledning
Det finns ett problem i att kalla dagens Sverige för sekulariserat menar David Thurfjell, som
är professor i religionsvetenskap (2015, 37). Han menar att det finns en del motsättningar på
huruvida Sverige är att betrakta som ett sekulariserat samhälle eller inte. Som
ämneslärarstudenter i religionsvetenskap på Malmö Högskola (och därmed framtida lärare i
skolämnet religionskunskap) reflekterar vi över detta bland annat i relation till den diskussion
som förs kring den nya läroplanen. Man kan argumentera för att kristendomen har fått en
slags särställning i den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011, i jämförelse med andra
trosuppfattningar Samtidigt visar läroboksförfattaren Tom Wikman (2004, 144) i sin
avhandling På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential
att läroboken som läromedel fortfarande innehar en viktig position i skolan i dagens samhälle
trots den tekniska utvecklingen samt teknikens många fördelar över den traditionella
läroboken. Niklas Ammert som är docent i historia (2011, 283-284), bekräftar detta i sin
studie Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik där han menar att den
vanligaste användningen av läroböcker är som grund för den primära inlärningen hos
eleverna.
Med detta i åtanke väcks frågan hur kristendomen egentligen presenteras i läroböcker. Blir
kristendomen problematiserad i läroböckerna? Eller blir den enbart glorifierad och icke
problematiserad? Man skulle kunna anta att kristendomen framstår som en slags norm för
Sverige eftersom att den ändå lyfts fram i läroplanen. Detta är vad vi vill undersöka i detta
examensarbete.
En bild säger mer än tusen ord sägs det. Professorn i bildpedagogik Gert Z. Nordström (1986,
7) menar i sin studie Påverkan genom bilder - En studie av olika bildtypers
påverkningseffekter, att bilder har en större dragningskraft än text då bilder ställer väldigt lite
krav på betraktaren i jämförelse med text. Vi resonerar om att det skulle kunna innebära att
bilderna i läroböckerna förmedlar mer om kristendomen än vad som sägs i texten eftersom att
bilderna är lättare att dras till vid ett första möte. Vem har dessutom inte suttit och bläddrat i
sin lärobok och tittat på bilderna istället för att läsa läxan utan att direkt ta någon notis om
vad som egentligen försiggår i bilderna?
1
1.1 Syfte och frågeställning
Syfte med detta examensarbete är att försöka blottlägga vilka sociala konstruktioner
(företeelser) som är återkommande i bildmaterialet i läroböcker i relation till kristendom.
Detta vill vi göra genom att använda en kvalitativ studie där vi analyserar hur kristendomen
porträtteras med hjälp av bildmaterial i tre svenska läroböcker i religionskunskap för
gymnasieskolan. Studiens primära frågeställning är följande;
Hur problematiseras kristendomen i bildmaterialet i kapitlet om kristendom i läroböcker för
religionskunskap för gymnasiet?
För att svara på denna fråga kommer vi även att se till dessa delfrågor;
Vilka sociala konstruktioner kan man urskilja i bildmaterialet i kapitlet om
kristendom i läroböcker för gymnasiet?
Hur skiljer det sig mellan tre olika läroböcker?
När vi undersöker dessa frågor kommer vi att använda oss av tre teoretiska perspektiv; genus,
exotifiering och norm. Dessa kommer vi att förklara i kapitel 2.
Anledningen till att vi har valt att använda oss av en bildanalys för detta examensarbete
framför en textanalys eller intervjuer är därför att vi under vår utbildning har fått komma i
kontakt med bildmaterial i samband med undervisningssituationer. Detta bildmaterial har
varit av olika kvalitet. Vissa typer av detta bildmaterial har varit problematiska i sitt
utförande och istället för att användas för att ge ansikte åt en religion har det kommit att få
effekten att elevernas redan inneboende fördomar har kommit att förstärkas istället för att
problematiseras.
1.2 Kristendomen i läroplanen
Det kan diskuteras om Kristendomen har en särställning i läroplanen för gymnasieskolan
2011 i förhållande till andra religioner och livsåskådningar. Religionskunskap som ämne ska
enligt läroplanen för gymnasieskolan 2011 “(...) ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som
präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge
2
eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av
mångfald.” (Skolverket 2011, 137). Tidigare i samma stycke beskrivs dock att kristendomen
som religion har särskild betydelse i undervisningen då religionen, dess etik samt dess
tradition har förvaltat den värdegrund som återfinns i det svenska samhället idag (a.a.). Detta
kan anses vara problematiskt och motsägelsefullt då läroplanen först menar att särskilja
kristendomen från andra religioner/livsåskådningar för att sedan fortsätta med att tala för en
öppenhet och tolerans i undervisningen. Samtidigt kan vi läsa i ovanstående citat att
läroplanen talar för att belysa människors olikheter, i relation till religion/livsåskådning, men
inte människors likheter. Med det sagt belyser läroplanen att människors olikheter skall
präglas av ett öppet synsätt. Vår fundering är om detta tenderar att föda en öppenhet eller om
det i slutändan endast föder fördomar. Tanken med detta examensarbete är att pröva just
denna diskurs genom att se till hur läroböckerna genom bilder porträtterar kristendomen.
1.3 Begreppsdefinitioner
Nedan kommer vi att lyfta fram och definiera begrepp som är centrala för detta arbete. Det
kan vara så att i vissa fall är begreppen mer komplexa och kommer att problematiseras mer i
en senare del av arbetet. Vid sådana begrepp kommer detta att tydliggöras.
1.3.1 Läromedel
Begreppet läromedel definieras av Skolverkets som ”alla de resurser som kan användas i en
undervisningssituation.” (Sandström 2015). Läromedelsbegreppet har förändrats under åren
och har gått från att innefatta läroböcker och Bibeln för att nu även innefatta digitala medier
så som dator och tv (Sandström 2015). Läromedelsbegreppet är således problematiskt att
definiera då det kan innefatta i princip vad som helst. Däremot menar Ammert (2011, 17) att
läroböcker har varit och fortfarande är en central del i läromedelsbegreppet trots den spretiga
definitionen. Fokus på läroböcker i detta examensarbete kan således anses vara berättigat.
Begreppet läroböcker i detta examensarbete kommer syfta till böcker som är framtagna
explicit för undervisning och som är framtagna av läromedelsförlag.
3
1.3.2 Genus
Begreppet genus idag bör användas och förstås som ett verktyg som hjälper oss att se hur
människor formar och formas i relation till föreställningar om man och kvinna. Begreppet
står i motsatts till det som är biologiskt kön (Hirdman 2003, 11-12). Detta begrepp kommer
att beröras närmre i 2.2.2.
1.3.3 Exotifiering
Begreppet är vårt samlingsbegrepp som dels baseras på ett förhållningssätt till något som inte
är europeiskt eller västerländskt och som har sin grund i en ojämn maktrelation historiskt sett
mellan “västerlandet” och resten av världen. Det innebär att rent idémässigt dela in världen i
“vi” och “dem”. En sådan uppdelning är endast en generalisering vars syfte är att framhäva
meningen i uppdelningen mellan människor som “olika” (Said 1978, 63-67). Detta begrepp
kommer att beröras närmre i 2.2.3.
1.3.4 Norm
Begreppet är ett verktyg för att möjliggöra ett maktförhållande och skapar en över- och
underordning baserat på vår förut förstådda förståelse av omvärlden. Det skapar en
förväntning på hur vi människor “bör” vara, agera och leva eftersom att genom att peka ut
“normen” så pekar man indirekt ut vad som inte är normen. Samtidigt är “normen” inte
statisk utan relativ beroende på situation, sammanhang och tidpunkt. Normen blir dock
representativt för hur saker och ting ”bör” vara (Reimer & Martinsson 2008, 8-10). Detta
begrepp kommer att beröras närmre i 2.2.4.
1.3.5 Denotation
Begreppet syftar på bilders egentliga betydelse utan några kulturella värderingar, även kallat
kärn- eller grundbetydelse (Borgensen & Ellingsen 1994, 167-168). Detta begrepp kommer
att beröras närmre i 3.3.2.
4
1.3.5 Konnotation
Begreppet syftar till en bilds med betydelse eller associationer som man gör med en bild.
Denna association är inte alltid tydlig och är ofta kulturellt betingat (Borgensen & Ellingsen
1994, 167-168). Detta begrepp kommer att beröras närmre i 3.3.2.
1.3.6 Sociala konstruktioner
Begreppet är en av ett antal vetenskapsteoretiska inriktningar med samma utgångspunkt; vår
förståelse av världen baseras på en konstruktion. Denna konstruktion är något som återskapas
genom bland annat sociala interaktioner och som kan påverka handlingsmöjligheter
(Brinkkjaer & Høyen 2013, 93-95). Detta begrepp kommer att beröras närmre i 2.2.1.
5
2. Tidigare forskning och teori
2.1 Tidigare forskning
Nedan kommer vi att presentera relevant tidigare forskning inom området. Forskningsläget i
området är med ett ord; bristfälligt. De bildanalyser som gjorts på läroböcker för religion är i
mångt och mycket begränsade till hinduismen, buddhismen och islam och således inte av
direkt intresse för detta examensarbete. De studier som har gjorts angående bilder inom
kristendomen är inte gjorda i samband med läroböcker. Dessa studier är fokuserade på bilder
med kristna motiv och dess betydelse, användning och innebörd. Därför har vi valt att
presentera dels forskning som berör bilder med kristna motiv i allmänhet, dels studier om
läroböckers betydelse.
2.1.1 Studier om kristna bilder
Studier om bilder med kristna motiv i Sverige är även de bristfälliga. Marie Fahlén (filosofie
doktor i religionsvetenskap samt filosofie magister i konst- och bildvetenskap) har dock
publicerat två arbeten som berör bilder med kristna motiv (en doktorsavhandling och en
antologi). Även om det återfinns en didaktisk koppling till hennes resonemang, är inget av
hennes arbeten fokuserade på bilder i läroböcker.
I antologin Bildens kraft från 2014 (40) tar Fahlén upp hur den kristna bildtraditionen har
utvecklat en viss förväntning på hur Jesus ska porträtteras. Det som står utanför denna
föreställning om Jesus anses vara blasfemi och hädelse (bland annat genom att porträttera
Jesus i en norm-utmanande gestaltning). Fahlén tar upp exempel på sådana porträtteringar
(bland annat ett fall med bildserien Ecce Homo från 1998 i Göteborg) där framställningen av
Jesus som homosexuell bemötts av protester från kristna grupper. Vilka kristna grupper
nämner inte författaren. Fahlén för en diskussion kring detta och HBT-personers
inkluderande/exkluderande samt yttrandefrihetens komplex inom den kristna sfären (a.a, 1316).
6
I sin doktorsavhandling Jesusbilden i samtiden: Ungdomars receptioner av nio samtida
Kristusbilder (2010), undersöker Fahlén ungdomars subjektiva tolkande av Kristusbilder i
kontrast till kristen teologi. Studien visade på att ungdomar i sin reflektion sällan refererade
till Kristusbilder i undervisningen utan snarare refererade till bilder som de mött utanför
skolan (bland annat i populärkulturen)(a.a. 126-128). Slutligen visar studien på att beroende
på elevens religiösa bakgrund stämmer elevens tolkning mer eller mindre med en kristen
teologisk tolkning (a.a, 132). Vilken denna kristna teologiska tolkning specifikt är nämner
inte författaren.
Vi kan baserat på ovanstående forskning reflektera över att vår analys kan komma att visa på
att böckerna förmedlar en slags normativ kristendom (sett ur ett västeuropeiskt perspektiv).
Det skulle kunna innebära att kristendom som religion snarare förstärks i sin normativitet
snarare än problematiseras.
2.1.2 Studier om exotifiering i svenska läroböcker
Kjell Härenstam professor emeritus i religionsvetenskap (2000, 124-126) belyser i sin studie
Kan du höra vindhästen? religionsdidaktik: om konsten att välja kunskap, att användandet av
begrepp som betecknar avvikande och/eller annorlunda beteenden hos människor med en
annorlunda och/eller annan religion och/eller kultur än den som elever kommer ifrån, föder
ett “vi och dem”-tänk hos eleverna. Härenstam (a.a) menar även att detta användande av
begrepp också ger eleverna ett synsätt på människor från andra kulturer och/eller religioner
som just avvikande och/eller annorlunda.
Malin Löfstedt (2011, 60) som är lektor i religionsdidaktik och etik, presenterar en liknande
uppfattning i antologin Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan gällande
lärobokstexters påverkan på elevernas uppfattningar. Hon menar, i likhet med Härenstam, att
genom att just betona det som skiljer religionerna och/eller kulturerna åt istället för att betona
det som är likartat så kan lärobokstexter bidra till ett exotifierande. Härenstam (2000, 147)
menar utöver detta även att ett sådant synsätt kan påverka elevernas moraluppfattning
och/eller människosyn vid studier och jämförelse mellan olika religioner och/eller kulturer.
7
Härenstams (2000) och Löfstedts (2011) forskning konstaterar således att språkbruket och
begrepps-valen i läroböcker kan ha en tendens till ett exotifierande i samband med
religionskunskapen. Då fokus på detta examensarbete ligger i en analys av bilderna och
bildspråket, kommer språkvalet inte vara en del av den primära undersökningen. Vår åsikt är
dock att exotifiering inte behöver vara begränsat till språkval utan kan även appliceras på
bilder. Vi kan således reflektera över att det finns en möjlighet att vår analys kan komma att
visa på en exotiferande tendens i bilderna.
2.1.3 Examensarbete
Studier om bilder med kristna motiv i Sverige är som sagt bristfälliga. Genom en enklare
sökning på Google Scholar fann vi dock ett tidigare examensarbete från 2007 av Sara Wiberg
och Veronika Yngve. Deras examensarbete innehöll en bildanalys av några bilder i relation
till kristendom och islam (a.a, 6). Porträtteringen av kristendomen är därför inte det enskilt
specifika fokuset vilket resulterar snarare i en jämförande analys än en djupanalys av
kristendomen i sig; vilket är vad vi vill göra med vårt arbete. Eftersom att arbetet är ett
examensarbete finner vi dessutom lite vetenskaplig tyngd för att kunna förlita oss enbart på
deras resultat varpå vi har valt att utgå ifrån annan forskning.
2.2 Teoretiska utgångspunkter
Vi kommer i detta examensarbete att utgå från antagandet att verkligheten är en konstruktion
som skapas och återskapas av aktörer vilket är i likhet med vad som visats i den tidigare
forskningen. Vi kommer även titta på tre olika perspektiv på sociala konstruktioner för att ge
vår undersökning ett djup samt för att underlätta själva bildanalysen genom konkreta
perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är genus, exotifiering och norm. Detta kommer vi att
beröra närmare nedan.
2.2.1 Socialkonstruktivism
Som teoretisk förståelseram för detta examensarbete kommer vi att utgå från antagandet att
vår förståelse av världen i grunden baseras på en konstruktion; det vill säga något skapat av
8
människan. För att förklara detta ser vi till dels ett verk av Alan Bryman (som är emeritus
professor i organisations och social forskning), dels ett verk av Ullf Brinkkjaer och Marianne
Høyen som är pedagogikforskare, men även de internationella forskarna Peter L. Berger och
Thomas Luckmann (som båda är emeritus professor i sociologi) samt Vivien Burr som är
professor i psykologi.
Brinkkjaer och Høyen (2013, 93-95) skriver om den konstruktivistiska förståelseramen i sitt
verk Vetenskapsteori för lärarstudenter. Författarna lyfter upp socialkonstruktivism som en
av ett antal vetenskapsteoretiska inriktningar med samma utgångspunkt; vår förståelse av
världen baseras på en konstruktion. Socialkonstruktivismen som vetenskapsteoretisk
inriktning är en förlängning av diskursteorin. Med diskursteori menar författarna en teoretisk
utgångspunkt som fokuserar på språket och hur det används för att skapa, återskapa och
upprätthålla en socialordning. Socialkonstruktivismen utgår från samma antagande men
skiljer sig från diskursteorin enligt Brinkkjaer och Høyen genom att “(...)utgångspunkt i
tanken att människan inte erfar ting direkt, utan bara genom de sammanhang vi deltar
i.”(Brinkkjaer & Høyen 2013, 95). Således är vår förståelse av verkligheten beroende av vår
kulturella kontext. Socialkonstruktivismen fokuserar därför på varför och hur vi som
människor förstår, erfar och beskriver vår uppfattning av världen kring oss.
Bryman (2011, 36-37) skriver om konstruktionism vilken han definierar som en teoretisk
utgångspunkt som antar ansatsen att organisationer så som kultur inte är någon yttre
verklighet som hindrar människor. Konstruktionismen menar snarare att kulturen kan ses som
en ständigt blivande och återskapande framtid som rekonstrueras av oss människor.
Detsamma gäller konstruktionen av vår kunskap om den sociala verkligheten. Således liknar
Brymans (a.a) definition av konstruktionism den definition som Brinkkjaer och Høyen (2013)
lyfter fram om socialkonstruktivism.
Burr (2003, 2-4) menar att det inte finns en enskild definition av socialkonstruktivism. Hon
menar att eftersom det används inom olika praktiker inom forskningen och således ligger
tyngdpunkten på olika delar av den. Samtidigt sammanfattar hon vad som generellt brukar
anses vara grunden inom socialkonstruktivism där tyngdpunkten ligger i det kritiska
förhållningssättet forskare bör ha mot förgivet tagna förståelser av omvärlden. Det innebär
även de givna kategorier som vi delar in världen i och som ska vara någon slags verklighet;
till exempel vår syn på kön som alltmer har blivit flexibelt i sin definition. Burr menar att
9
detta sätt att se på världen är historiskt och kulturellt betingat samt att det upprätthålls av
sociala processer.
Berger och Luckmann (1991, 13-15) menar i likhet med ovan nämnda forskare att
verkligheten är socialt konstruerad. De för en diskussion, liksom Burr, om vad som är
verklighet och vad som är kunskap där de kommer fram till att innebörden av dessa är relativ
till det sociala sammanhang de uppstår i. Det vill säga att det som är verklighet för en person
är inte verklighet för en annan person.
Som nämnt innan i detta kapitel är lärobok som läromedel fortfarande en högst närvarande
del av elevers vardag. På så sätt skulle man kunna tolka att det läroböckerna presenterar är en
konstruktion av uppfattningar av ämnet som presenteras i läroboken. Således anser vi att
socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt är applicerbart på detta examensarbete.
Eftersom diskursteorier framförallt lägger fokus på språket som grundbult så ligger
socialkonstruktivismen närmre till hands för vårt examensarbete. Även om
socialkonstruktivismen (som nämnt ovan) lägger viss vikt vid beskrivningar av verkligheten,
så tolkar vi detta som applicerbart även på vårt examensarbete då bilderna och kontexten
tillsammans bildar en slags återgivning av en verklighet.
2.2.2 Genus
Professor i historia Yvonne Hirdman (2003, 11-12) framför i sin studie Genus - om det
stabilas föränderliga form, den historiska bakgrunden till begreppet genus. Hirdman framför
att genus kommer ifrån latin och betyder kön, slag, släkte och sort men har använts inom
språkläran i Sverige för att beteckna substantiv (han, hon, den och det) fram till och med
1980-talet. Hirdman menar dock att begreppet genus idag bör användas och förstås som ett
verktyg som hjälper oss att se hur människor formar och formas i relation till föreställningar
om man och kvinna. Men även för att se hur formandet av man och kvinna lämnar en
samhällelig prägel inom de bärande ramarna för kultur, politik och ekonomin.
Religionshistorikern professor Catharina Raudveres (2002, 11) visar i studien Stigma, Status
och Strategier - Genusperspektiv i religionsvetenskapen, på en liknande tolkning av
begreppet genus som Hirdman (2003). Raudvere menar dock att utvecklingen av
10
genusteorierna har resulterat till en ökad komplexitet av det som vi förstår som manligt och
kvinnligt ur ett socialt perspektiv. Begreppet blir en motsats till begreppet kön där genus
syftar till det sociala medan kön syftar till det biologiska.
Religionshistorikern Jeanette Sky (2009, 20) fortsätter på samma spår i sin definition av
Genus i sitt verk Genus och religion. Sky lägger liksom Raudvere (2002) vikt vid
distinktionen mellan kön och genus. Liksom Raudvere (2002) och Hirdman (2003) menar
Sky att det ovanpå den biologiska betydelsen av kön har tillkommit uppfattningar av könens
innehåll och skillnader som både skapas och upprätthålls av kulturen; genus.
2.2.3 Exotifiering
Det finns flera ord/begrepp som används för att beskriva processer och underliggande
konstruktioner i samhället som innebär ett vi och dem skapande. Litteraturvetaren Edward W.
Said har länge setts och ses fortfarande som en av de största forskarna inom ämnet med sin
bok Orientalism från 1978. Said (a.a, 63-67) definition av begreppet orientalism syftar till ett
förhållningssätt till Orienten som har sin grund i en ojämn maktrelation mellan Orienten och
“västerlandet”1. Det är västerlandets sätt att utöva makt över Orienten där dessa blir varandras
polariserade bilder. Said (a.a, 119-120) menar att det blir en negativ följd att rent idémässigt
dela in världen i olika delar i “vi” och “dem”. Den negativa följden blir enligt Said en
fientlighet människor emellan då en sådan uppdelning endast är en generalisering vars syfte
är att framhäva meningen i uppdelningen mellan människor som “olika”.
Niclas Månsson är professor i pedagogik och har skrivit om ämnet i sin bok Varför finns det
främlingar? - den sociala konstruktionen av oönskade människor från 2010. Han skriver
bland annat om föreställda gemenskaper (“vi”) så som nation, klass, religion och etnicitet
som delare i samhället, vilket kan tolkas bygga vidare på Saids (1978) tankar kring
orientalism. Månsson resonerar att relationen mellan “vi” och “dem” grundas i en okunskap
om varandra; desto mindre kunskap en har som någon som inte innefattas av “vi”, desto mer
annorlunda och främmande blir denne i förhållande till “vi”. I sådana situationer är det lätt för
1
“västerlandet, Occidenten, benämning på Europa och västra halvklotet, särskilt i kulturellt avseende.”
(Nationalencyklopedin a)
11
människan att ta till kategorier som är “fasta” för att definiera vad som är “vi” och vad som
inte är “vi” (“dem”); etnicitet, religion och nationalitet. “Dem” blir negativt laddat och får en
underordnad position till “vi”. Detta kategoriserande av “dem” skapar i gengäld ett “inte vi”
och på så sätt befästs vad som är “vi” och vad som är “dem”(Månsson 2010, 54-56, 136).
Som vi ser finns det många olika uttryck som kan ses som synonymer till det vi vill kalla
exotifiering; andrefiering, främmandegöra, orientalism etc. Vi har valt att använda oss av
begreppet exotifiering i detta examensarbete som refererar till ordet exotiskt som enligt
svenska akademiens ordlista betyder något/någon främmande från ett fjärran område
(Svenska Akademien 2016).
2.2.4 Norm
Pedagogikprofessorn Eva Reimer och Lena Martinsson (2008, 8-10) som är docent inom
genusvetenskap menar att begreppet norm är ett verktyg för att möjliggöra ett
maktförhållande. Även om det är ett vardagligt begrepp så visar det på vår förståelse och
kunskap om omvärlden där våra föreställningar och förutfattade meningar om världen
kontinuerligt skapar en över- och underordning. Det skapar en förväntning på hur vi
människor “bör” vara, agera och leva eftersom att genom att peka ut “normen” så pekar man
indirekt ut vad som inte är normen. Samtidigt är “normen” inte statisk utan är relativ
beroende på situation, sammanhang och tidpunkt. Således finns det inte en “norm” utan
många. Martinsson och Reimer (a.a, 9) lyfter upp en av dessa normkategorier som gäller kön
och genus som exempel. De menar att den heterosexuella normen skapar en förväntning på
hur människors sexualitet bör se ut och således även skapar ett exkluderande av andra
sexuella läggningar och gör dessa annorlunda.
Hirdman (2003, 59) menar att den måttstock som används i jämförelsen mellan könen är en
slags mall i manlig form. Det är utefter mannen som kvinnan sedan mäts. Således blir
mannen normen för människan. Hirdman (a.a, 81-82) fortsätter med att resonera om grunden
till denna föreställning om mannen som norm och normativ. Hon menar att den uppkommer i
en segregerande tolkning av de “biologiska rollerna” och kvinnans lott att föda barn och
mannens lott att skydda kvinnan. Här i ligger en hierarkisk obalans där mannen ses som
överordnad kvinnan.
12
Raudvere (2002, 10) liksom Hirdman (2003, 85-86), menar att föreställningen om det
normativa idealet för beteendemönster för könen har framförts delvis genom religionerna och
deras skapelsemyter och legender. Raudvere (2002, 12) för ett resonemang om religionen
fortfarande är ansvarig för ojämlikheter mellan könen idag eller ej. Hon kommer fram till att
det inte finns ett svar på detta utan att det finns exempel på både och. Sky (2009, 55-56)
beskriver liknande tankar om mäns och kvinnors plats i religioner. Sky syftar på den relation
som finns mellan människan och Gud som porträtteras som en relation mellan fader och son.
Således är det manliga könet det som blir framträdande i religionen samtidigt framstår
kvinnan som synderska och fresterska (a.a, 58-59).
Said (1978, 119-120) menar att “västerlandet” ses som överordnat i maktrelationen till
Orienten och kan således tolkas som att “västerlandet” blir den måttstock som resten mäts
efter. Månsson (2010, 54-56, 136) ger aldrig en närmre definition om vad som är “vi” eller
“dem” mer än att det är en relation mellan människor. Rent geografiskt sett kan man anse att
Sverige tillhör det som många vill kalla västerlandet vilket sätts i en dominerande
maktposition i relation till det som inte anses vara västerlandet. Eftersom att vi utgår i från
svenska läroböcker kan man därför resonera att Sverige och svenska företeelser blir “vi” och
allt som inte faller innan för denna ram blir således “inte vi” utan “dem”. På så sätt tolkar vi
att det som inte ses som svenska företeelser kan ses som ickenormativa och i förlängningen
blir svenska företeelser normen. Här i ligger en problematik i vad som egentligen är
“svenskt” och vad som inte är det. Månsson (2010, 34-35) menar att det inte finns ett enkelt
svar på detta utan att det ligger i betraktarens ögon. Han för dock ett resonemang kring att
den som lever i Sverige men inte anser sig höra hemma i Sverige (eller ser sig som svensk)
blir en främling ur sitt eget perspektiv och således även andras perspektiv. Samtidigt menar
Månsson (a.a, 54-55) att en gemenskap byggd på etnicitet, religion och ideologi inte behöver
vara en föreställd gemenskap utan kan vara en konkret sådan.
Kulturteoretikern och sociologen Stuart Hall skriver i sitt kapitel The west and the rest (1992,
308) om stereotypisk dualism och representation. I grund och botten handlar det om
stereotypisering där många olika karakteristiska drag sammanställs i en och samma stereotyp.
Denna stereotyp blir sedan det representativa för essensen av människor från samma
geografiska region. Eller människor med härkomst från en geografisk region. I detta fall
handlar det om ”väst” och alla andra. Världen blir således delad i vi och dem, bra och dålig,
13
civiliserad och ociviliserad; väst och resten. De två olika delarna av världen blir varandras
spegelbilder; resten blir allt som väst inte är och resten blir uteslutande de/det andra. På så
sätt blir det representativa synonymt med normen.
En rapport från SOU2 (2005:41, 36-37) skriver om strukturell diskriminering i Sverige idag.
Den menar att diskriminering baserat på den historiskt betingade tanken om de “vitas”
privilegiesystem är något som dagligen återskapas i dagens samhälle genom både sociala
praktiker men även inom institutioner, så som skolan. Det vill säga att det förekommer
systematisk diskriminering baserat på ursprung där ”vita” hamnar högre i hierarkin än ”icke
vita”. Detta görs både medvetet och omedvetet och delvis genom noteringar av hudfärg där
skalan går från “vit” till “icke vit”. Man kan således resonera att “vita” blir representanter för
normen i det svenska samhället idag, och som i sin tur skulle kunna reproducera den
omedvetna bilden av det “vita privilegiet”.
Vi intresserar oss för vad som presenteras som normen i bildmaterialet i läroböckerna och för
att kunna blottlägga detta kommer vi att notera de yttre attributen hos personerna i bilderna.
Anledningen till detta är inte för att tillskriva personerna någon nationalitet, etnicitet eller
genus utan endast för att blottlägga vilken “norm” det är som återfinns i böckerna. Vi vill
således inte diskriminera eller kränka någon.
”Statens offentliga utredningar, SOU, en serie tryckta publikationer som har getts ut löpande sedan 1922. I
SOU offentliggörs huvudsakligen betänkanden och andra arbetsprodukter från det statliga kommittéväsendet.”
(Nationalencyklopedin b)
2
14
3. Metod
I följande kapitel kommer vi att gå igenom hur vi kommer att utföra vår studie för detta
examensarbete. Vi kommer att presentera vårt val av bildanalys som metod samt hur vi
kommer att använda bildanalysen i själva genomförandet av studien för detta examensarbete.
Vi kommer även att presentera de läroböcker vi har valt att analysera samt diskutera
kvalitativ forskning.
3.1 Kvalitativ forskning och subjektivitet
Universitetslektorn i service management och tjänstevetenskap Johan Alvehus (2013, 21)
menar att ett fokus på kvalitativ forskning nästan alltid innebär en nedtoning på det
kvantitativa. Han menar dock inte att det innebär en total uteslutning av kvantitativa inslag.
Bryman (2011, 39-40) definierar kvalitativ forskning på liknande sätt. Bryman menar
dessutom att skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning kan ses som en “gråzon”
där de både kan innefatta och utesluta varandra.
Brinkkjaer och Høyen (2013, 106) menar att kvantitet i samband med forskning ofta förstås
som någonting man kan mäta och räkna. Kvalitativ forskning förstås snarare i samband med
att särskilja kvaliteter som en företeelse eller ett föremål har och kvalitetet som detta/dessa
tillskrivs; “(...) en önskan om att kunna skilja mellan till exempel ett vitt föremål och själva
vitheten, alltså föremålets egenskap.” (a.a, 106).
Alvehus (2013, 22-24) menar att kvalitativ forskning är en tolkande forskning. Han menar att
det dock inte innebär att forskningen är godtycklig på grund av detta. Målet med tolkningen
ligger inte i en subjektiv tolkning om hur man själv uppfattar företeelser/fenomen utan
snarare att man som forskare ska bidra till en större förståelse till dessa företeelser/fenomen.
Det blir således skillnad på att tolka och att tolka. Tolkningen inom den kvalitativa
forskningen knyts till teorin man använder och det problem man utgår ifrån och igenom detta
bildas också ramar för hur man ska tolka företeelserna/fenomenen. Detta innebär också att
tolkningens kvalitet kommer att ha något att utvärderas utefter.
15
Bryman (2011, 351-352) för en diskussion om validiteten i kvalitativ forskning. Han menar
att validitet definitionsmässigt relaterar till något som kan mätas, vilket inte är fokus för den
kvalitativa forskningen. Bryman lyfter upp att det bland kvalitativa forskare förs en
diskussion kring relevansen av användandet av validitet som kriterier i samband med
kvalitativ forskning. Han lyfter dock upp perspektiv på hur man kan förhålla sig till kriteriet i
kvalitativ forskning. Grunden för ett av dessa perspektiv handlar om huruvida forskaren
undersöker det som forskaren utger sig för att undersöka.
Gällande objektiviteten i kvalitativ forskning resonerar Bryman (2011, 354-356) kring vad
han syftar till en möjlighet att styrka och konfirmera. Det innebär att forskaren/forskarna
utgår ifrån insikten att det inte går att nå någon fullständig objektivitet i samhällelig
forskning. Utifrån denna insikt ska forskaren/forskarna försöka säkerställa att hen/dem agerar
i god tro, det vill säga att det ska vara uppenbart att forskaren/forskarna inte medvetet har låtit
sina subjektiva värderingar påverka undersökningen.
Vi utgår i detta examensarbete ifrån den insikt att det inte går att uppnå en fullständig
objektivitet i denna studie och att vi som personer kommer att ha en viss inverkan på vår
undersökning, eftersom att det vi undersöker baseras på tolkningar. Vi agerar dock i god tro
och förlitar oss på vår metod och teori för att säkerställa en så god objektivitet som möjligt.
För att vara transparenta i vår undersökning vill vi dock klargöra att vi båda författare för
detta examensarbete är så kallat etniska svenskar och där den ena utav oss är bekännande
kristen och den andre är agnostiker. Detta är något som vi själva är medvetna om som kan
komma att påverka vår undersökning, men genom att vara medvetna om det kan vi därför
motarbeta subjektiv påverkan på undersökningen.
Vi är medvetna om att det återfinns en viss subjektiv inverkan på vår undersökning i den
mening att det är vi själva som har valt bilderna och att det är vi själva som tolkar dessa.
Anledningen till att det har blivit så är dels på grund av arbetets begränsningar i omfång och
tid. En annan aspekt är det faktum att vi inte funnit några lämpliga kandidater som hade
kunnat tolka bilderna åt oss.
För att motarbeta denna subjektiva inverkan har vi varit tydliga i vår eventuella inverkan och
bakgrund. Vi är även tydliga i vår metod, teori och vårt genomförande. På så sätt är vår
strävan att uppnå en transparens i undersökningen för att visa på att vi inte medvetet låtit vår
16
subjektivitet inverka på resultatet. På så sätt utgår vi ifrån Brymans (2011, 354-356) tankar
om hur man i en kvalitativ undersökning kan hålla sig objektiv.
3.2 Bilder som kommunikationsmedel
Eftersom att syftet med detta examensarbete är att se hur kristendomen porträtteras genom
bilder i läroböcker, finner vi det naturligt att använda oss av en bildanalys för att kunna svara
på våra frågor. Vi utgår således från förståelsen att bilder fungerar som ett
kommunikationsmedel där bilder likställs med ett slags språk.
En vanlig uppfattning är att bilder är ett platt medium i den bemärkelsen att det är begränsat i
precisionen i kommunikationen i jämförelse med det skrivna ordet. Men om man ser bilder
som en samling av flertalet visuella tecken och symboler finner vi att kommunikationen
genom bilder helt plötsligt går att jämföra med den kommunikation som förs genom det
skrivna ordet. Jämförelsen går att göra eftersom att det skrivna ordet är uppbyggt på en rad
tecken (bokstäver) som innehåller en bakomliggande mening i kombination med andra
tecken, och på liknande sätt kan vi jämföra de visuella tecknen inuti bilderna. Ett exempel
skulle kunna vara en vägskylt där pilar, streck och avbildningar (tecken) förmedlar sitt
budskap till trafikanterna (Nordström 1986, 11).
Kommunikation kan ses som en process med tre delmoment; framställning av ett budskap,
överförandet av ett budskap och mottagandet av ett budskap. Här ska budskap förstås i en vid
mening som något som är uttänkt, har avsikt/avsikter, behov och känslor (a.a, 15).
Denna kommunikation genom bilder kan vara både enkelriktad och växelriktad. Här ska
växelriktad kommunikation förstås som en kommunikation som förmedlar och mottager ett
budskap mellan två eller fler parter där parterna byter växelvis ut rollen som skapare av
budskapet och mottagare av budskapet. I en enkelriktad kommunikation däremot är rollerna
som budskapare och mottagare fasta och oföränderliga (a.a, 15).
Bilden som kommunikationsmedel förmedlar alltså budskap mellan den som skapar
budskapet och den som mottager budskapet. Det är dock inte alltid denna kommunikation
förs öppet och medvetet utan kan även förmedla budskap dolt och undermedvetet. Exempel
17
på dessa omedvetna och dolda budskap kan vara företeelser av ideologiska och
djuppsykologisk natur. Oavsett om bilderna förmedlar sitt budskap öppet eller dolt, behövs
det koder, eller regler om man så vill, för att kunna tolka budskapet i bilden. Alla bildanalyser
som görs går således ut på att ställa det som ska analyseras i relation till ett regelverk för att
tolka budskapet i bilden som betraktas (a.a, 130).
3.3 Semiotisk bildanalys
I denna del kommer vi att diskutera för och nackdelar med bildanalyser ur ett semiotiskt
perspektiv samt skriva ut de punkter vi kommer att utgå ifrån i genomförandet av vårt
examensarbete.
3.3.1 Semiotik
Bryman (2011, 506-507) definierar semiotik som läran genom tecken vilket passar in på den
beskrivning vi gjort ovan om bilder som kommunikationsmedel. Det är ett perspektiv på
studier som analyserar symboler i vardagen. Det är även en typ av analys som kan appliceras
på en större variation av data än enbart dokument. Enda kravet är att det man analyserar ska
kunna tolkas (i vid mening) som text. Som vi nämner i delkapitel 3.1 är just bilder och deras
budskap att kunna jämföras med det skrivna ordet (text). Terje Borgensen som är professor i
konst och medievetenskap, och lärarutbildaren Hein Ellingsen, skriver i sitt verk Bildanalys
från 1994 (166-167) en liknande definition som Bryman. Författarna vill påpeka att semiotik
inte är en bildanalytisk modell utan snarare ett perspektiv på bildanalyser som i grunden
kommer ifrån språkvetenskapen. Samtidigt förmedlar författarna en uppfattning av att
semiotik används inom bildanalyser, vilket i sig innebär att det är en befäst idé inom
bildanalyser. Nordström (1986, 131) nämner dock semiotik som en befintlig typ av
bildanalys, som visserligen utvecklats från en annan gren inom vetenskapen.
Bryman (2011, 506-507) menar att nackdelen med en semiotisk analys är att resultatet kan ge
en känsla av godtycklighet. Bryman fortsätter dock med att avskriva denna nackdel då han
menar att denna godtycklighet inte är större inom semiotiken än någon annan form av
kvalitativ studie. Bryman menar dessutom att semiotikens stora fördel ligger i att blottlägga
det dolda i vardagen. Eftersom syftet för detta examensarbete ligger i att undersöka hur
18
kristendomen porträtteras, finner vi en semiotisk bildanalys som passande metod eftersom att
den ger oss möjlighet att undersöka vad som egentligen förmedlas snarare än det som kan
tyckas vara uppenbart och oproblematiskt.
3.3.2 Konnotation och Denotation
Begreppen konnotation och denotation är grundläggande vid en semiotisk bildanalys.
Borgensen och Ellingsen (1994, 167-168) menar att eftersom bilden (som är objektet för
analysen) tolkas som ett bildspråkligt meddelande ligger fokus på meddelandet i bilden. För
att kunna se det dolda meddelandet skiljer man det från det tydliga meddelandet. Denotation
syftar i detta sammanhang på bildens egentliga betydelse (även kärn- eller grundbetydelse)
medan konnotation syftar till bildens medbetydelse. Författarna ger även ett exempel på detta;
en bilds grundbetydelse (eller tecken) kan vara en man och en cigarrett medan konnotationen
av denna bild är lungcancer. Anledningen till att en sådan association är möjlig eftersom att
dessa tecken har en kulturellt betingad association. Denna kulturella association ska vara
etablerad inom ramarna av en (kulturell) gemenskap. På så sätt skiljer sig konnotation från
privata associationer eftersom att den sistnämnda inte behöver vara kulturell betingad medan
den förstnämnda är det. Eftersom att vi (som vi klargör i teorikapitlet) utgår från ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv, är just konnotationerna av intresse för detta
examensarbete.
Nordström (1986, 113-114) för en tankebana kring budskaparens styrning av
konnotationerna. Han menar att den som skapar bilden också skapar och styr den eventuella
konnotationen i större eller mindre utsträckning. Vid val av bland annat utformning kan
skaparen välja i vilken utsträckning denne vill styra associationerna (konnotationerna) av
bilden. Eftersom att analysobjekten för detta examensarbete är bilder om kristendom i
läromedel, utgår vi ifrån att den grundläggande meningen med bilderna är att upplysa om och
inge empati för kristendomen och dess troslära. Detta antagande innebär dock inte att andra
influenser och styrningar av bilderna inte förekommer. Vi är medvetna om att det återfinns en
problematik i detta, vilket skulle vara intressant att undersöka. Det är dock inte vårt primära
fokus för detta examensarbete och kommer således inte att beröras i undersökningen.
19
3.3.3 Mall för bildanalys Genomförande
För att underlätta bildanalysen av de aktuella bilderna för detta examensarbete kommer vi att
utgå från Nordströms (1986, 131-132) fyra frågeställningarna inom semiotiska analyser;
1. Vilken språklig funktion har bilden? Är den emotiv, informativ, konativ
eller poetisk? Sändarens betoning av komponent (-er) i
kommunikationsprocessen ger svaret på den frågan.
2. Hur förhåller sig bilden till sina kontexter? (Sändarkontext och
mottagarkontext).
3. Vilka tecken (delbetydelser) är väsentliga och dominerande i bilden?
(Gäller såväl denotations- som konnotationsnivå)
4. Vilken retorik använder sändaren sig av i bilden?
(Nordström 1986, 131-132)
Den första frågan är relativt rättfram; vad är meningen med bilden? Eftersom alla bilderna vi
kommer att analysera i detta examensarbete är från läroböcker är mest troligen alla
informativa. Det vill säga att meningen med bilden är att upplysa mottagaren (eleven) om
en/ett faktum, realitet och/eller omständighet. Informativa bilder kan även ha funktionen att
referera till någonting (a.a, 18). Eftersom att alla bilderna vi ska analysera (mest troligt) är av
denna natur (som är vanlig i läromedel) kommer denna fråga inte vara det primära för vår
analys.
Den andra frågan är lika rättfram som den föregående. Här kommer vi att fokusera på
mottagarens kontext. Det vill säga att undersöka hur bilden förhåller sig till mottagarens
yttresammanhang som påverkar denne vid tolkning av bilden (a.a, 144). Detta innebär dock
inte att vi kommer att intervjua eventuella mottagare för att svara på denna fråga. Vi kommer
att utgå ifrån att den tilltänkta mottagaren faller inom ramen för att vara; ungdom i svensk
gymnasieskolan i dagens samhälle. Vi har inte funnit kandidater (elever i religionskunskap i
svenska gymnasieskolor) som kunnat tolkar bilderna utan det är vi själva som författare som
kommer att tolka bilderna. Den eventuellt subjektiva påverkan detta skulle kunna ha på
arbetet berör vi närmre ovan i 3.1.
Den tredje frågan är den mest aktuella vid analysen där vi kommer att undersöka olika tecken
(symboler och symbolik i bilderna som tillsammans skapar ett budskap) som finns samt föra
ett resonemang kring hur dessa tolkas (konnotation). Dessa tecken innehåller alla två
sammankopplade komponenter; uttryck och innehåll (a.a, 147).
20
Den sista och fjärde frågan är av intresse för analysen där fokus ligger i sändarens sätt att
koppla till den tilltänkte mottagarens konnotation (kulturella associationer) för att förmedla
sitt budskap (a.a, 145).
3.3.4 Genomförande
Nordström (1986, 132) ger en beskrivning av arbetsgången vid användandet av en semiotisk
modell i korta drag. Vi kommer att använda oss utav denna med vissa anpassningar. Vi
kommer tillexempel att fokusera enbart på planen delbetydelser3 samt helbetydelser4 och inte
fokusera på planet grundelement5 då vi anser att detta inte är det primära intresset för vår
analys.
Arbetsgången som Nordström (a.a) beskriver den är uppdelad i tre faser:
I den första fasen delas bilden in i delbetydelser (deltecken) som tillskrivs sina egna
(tillfälliga) tecken. Samtidigt som den yttre kontexten noteras. Med yttre kontexten
syftas till (i vårt fall) texten som bilden står i relation till. Dessa två (bild och text)
utgör tillsammans budskapet (a.a, 127).
I den andra fasen beskrivs delbetydelserna från första fasen på denotations nivå och
bildar denotativa tecken. I denna fas konstateras distinktiva drag hos delbetydelserna
både innehållsmässigt och uttrycksmässigt, så kallat pertinens6.
I den sista fasen sammanbinds de denotativa tecknen i så kallade visuella syntagmer7.
Dessa kopplas sedan samman med den yttre kontexten. Därefter tolkas resultatet av
sammankopplingen av de visuella syntagmerna och den yttre kontexten på
konnotationsnivå. Först nu kan analysen ge svar på fråga fyra (vilken retorik som
3
“Delbetydelse. Förekommer i ikoniska (analoga) meddelanden. Om bilden på en häst är helbetydelse är
exempelvis huvud, mank, svans, ben etc. delbetydelser.” (Nordström 1986, 140)
4 “Helbetydelse. Det ikoniska tecken jag utsätter för tolkning. En helbetydelse består av grundelement och
delbetydelser. (...) I helbetydelsen “landskap” kan vara “skog” vara en delbetydelse. Men “skogen” kan å andra
sidan vara en helbetydelse med “träd” som delbetydelser. Och träd kan vara en helbetydelse med stam och
grenar som delbetydelser.” (Nordström 1986, 142)
5 “Grundelement. Bildens icke-betydelser, dvs punkter, linjer, fläckar, färger etc. (...)” (Nordström 1986, 141)
6 “Pertinens. Det är nödvändigt i innehållet för att uttrycket ska kunna tolkas. Omvänt: det som är nödvändigt i
uttrycket för att innehållet ska kunna uppfattas.(...)” (Nordström 1986, 145).
7 Syntagm = delar som är beroende av varandra och i förhållandet till varandra utgör en helhet/betydelse.
(Nordström 1986, 112-113).
21
används av sändaren) samt ge en redogörelse för helhetsbetydelsens egentliga
innehåll.
Denna arbetsgång anser vi att man kan komprimera till två steg eftersom att det andra steget
går in i det första och tredje steget;
Steg 1: Denotativ nivån där vi beskriver hur bildens olika deltecken ser ut utan att lägga några
värderingar i vad det innebär. Det vill säga att vi beskriver hur de olika delarna i bilden ser ut
utan att tolka dessa. Vi noterar även vad texten bredvid bilden beskriver.
Steg 2: Konnotativ nivå där vi beskriver de associationer som bildas vid studiet av bilden och
deltecknen; vad är centralt i bilden och vilket meddelande är det som förmedlas?
3.4 Urval
I denna del kommer vi att presentera vårt urval och våra tankar kring det. Dels kommer vi att
presentera de läroböcker som vi kommer att använda i detta examensarbete. Vi kommer även
förklara varför vi valt att utgå från just dessa läroböcker och de allmänna kriterierna för vilka
läroböcker som vi har valt. Vidare kommer vi även att förklara hur vi har tänkt angående vår
urvalsprocess av bildmaterialet som ska analyseras.
3.4.2 Läroböckerna
Vi har valt att utgå ifrån tre olika läroböcker som berör Religionskunskap 1. Anledningen till
att vi använder oss utav just tre läroböcker är på grund av arbetets begränsning i tid och
omfång. Läroböckerna ska även vara gjorda efter den nya läroplanen för gymnasieskolan
2011 eftersom att vi vill att läroböckerna ska vara aktuella. Läroböckerna ska även vara från
olika förlag och med olika författare. Detta har vi valt eftersom vi vill få en större bredd i
jämförelsen mellan läroböckerna.
22
Läroböckerna som vi har valt att undersöka i detta examensarbete är läroböcker som vi själva
har stött på i samband med VFU8 och/eller lärarvikariat. På så sätt har läroböckerna som vi
använder i detta examensarbete en personlig koppling till vår egen erfarenhet som
lärarstudenter/lärare. Böckerna är således delvis valda på grund av bekvämlighetsfaktorn
eftersom att de var nära till hands. Alvehus (2013, 68-69) menar att det kan vara ett problem
med att helt utgå från bekvämlighets faktorer. Vi resonerar dock att bekvämlighetsfaktorns
påverkan på vårt urval är en marginell inverkan på undersökningen. Dessa läroböcker är
läroböcker som kan komma att vara aktuella för oss i vår framtida lärarprofession och därför
av intresse att undersöka.
Läroböckerna som vi har valt att undersöka är:
1. Religion-helt enkelt från Liber förlag. Författare är Börje Ring. Utgiven år 2012.
Boken utger sig för att vara lättbegriplig och enkelt skriven med koppling till det
mångkulturella Sverige (a.a, 5). Bokens kristendomskapitel är 41 sidor långt.
2. Relief Livsvägar andra upplagan från Gleerups förlag. Författare är Nils-Åke Tidman
och Kerstin Wallin. Utgiven år 2012. Boken utger sig för att ha som mål att inte
exotifiera eller främmandegöra religioner och där många av bilderna, exemplen och
resonemangen ska representera religionerna i Sverige idag (a.a, 3). Boken är
ursprungligen skriven för den tidigare läroplanen (lpf94) men har blivit reviderad
efter den nya läroplanen. Bokens kristendomskapitel är 39 sidor långt.
3. Under samma himmel från Sanoma förlag. Författare är Olja Björlin och Ulf
Jämterud. Utgiven år 2015. Boken utger sig för att fokusera på att presentera
mångfalden inom livsåskådningarna samtidigt som boken har ett fokus på det
religiösa landskapet i Sverige idag (a.a, 7-8). Bokens kristendomskapitel är 65 sidor
långt.
3.4.3 Bilderna
I undersökningen har vi fått göra urval bland det bildmaterial som finns i läroböckerna. Om
vi skulle ha analyserat alla bilder i dessa tre läroböcker, skulle det totala antalet av bilder att
8
VFU = Verksamhetsförlagd utbildning.
23
analysera vara 110 stycken. Det är en orimlig mängd bilder att analysera i relation till arbetets
begränsningar och vi har således varit tvungna att göra ett urval.
Vi har valt att begränsa analysen till tre bilder från Religion-helt enkelt (2012) och Relief
Livsvägar (2012). Ur Under samma himmel (2015) har vi dock valt fyra bilder att analysera.
Anledningen till detta är därför att Under samma himmel är en bok med ett mycket större
antal sidor (se 3.3.2). Detta måste inte per definition innebära att mängden bildmaterial är
större i bok 3 än i de andra böckerna. I detta fallet är det dock så att kristendomskapitlet
innehar en större mängd bildmaterial i bok 3 än i de andra böckerna. Förutom detta anser vi
att dessa fyra bilderna är centrala i representationen för boken och hur boken porträtterar
kristendom. Alla fyra bilderna är dessutom centrala i diskussionen som följer analysen och
därför anser vi det viktigt att analysera alla fyra.
Bilderna vi har valt att analysera är de bilder som vi anser vara representativa för bokens sätt
att porträttera kristendomen. Vi är medvetna om att detta urval kan anses vara av subjektiv
natur, men eftersom (som vi nämnde i 2.2.2) vi är medvetna om detta samt att vi fortfarande
utgår från våra ramar som är uppsatta för examensarbetet anser vi att vi behåller en viss
objektivitet i undersökningen.
Utöver de 10 specifika bildanalyserna som vi kommer att presentera i resultatet, kommer vi
dessutom att föra en enklare reflektion kring hur varje bok allmänt porträtterar de sociala
förhållandena i kristendomskapitlet.
24
4. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att presentera vårt resultat av bildanalysen där vi har försök att
svara på vår frågeställning; Hur problematiseras kristendomen i bildmaterialet i kapitlet om
kristendom i läroböcker för religionskunskap för gymnasiet? För att göra detta kommer vi
först att presentera resultatet från varje bok där vi undersöker vår delfråga; Vilka sociala
konstruktioner kan man skönja i bildmaterialet i kapitlet om kristendom i läroböcker för
gymnasiet? I analysen kommer vi först att presentera varje bild för sig där vi analyserar bok
för bok. Efter det kommer vi att föra en övergripande diskussion om varje boks bildmaterial i
kapitlet om kristendomen. Efter att vi har presenterat resultatet från varje bok var för sig
kommer vi att göra en jämförelse mellan böckerna för att svara på vår andra delfråga; Skiljer
det sig mellan tre olika läroböcker?
Vi har tyvärr inga rättigheter att inkludera de faktiska bilderna i detta examensarbete eftersom
att bilderna är rättighetsskyddade. Vi kommer dock att göra en tydlig beskrivning av bilderna
vilket är steg 1 i själva bildanalysen. Vi kommer även att tydligt angiva vart man kan finna
bilderna om så önskas.
Vi vill återigen poängtera att vi i denna bildanalys inte är ute efter att kränka någon genom att
tillskriva etnicitet eller genus. Vi kommer enbart att kommentera de yttre attributen för att
blottlägga de eventuella normer som återkommer i bildmaterialet för att svara på våra
frågeställningar.
4.1 Bok 1: Religion - helt enkelt
4.1.1 Bild 1.1 (sida 78)
Steg 1. Vi noterar att texten bredvid bilden handlar om grunderna inom kristendom. Bildens
separata deltecken som går att skönja är två leende äldre kvinnor som står, en leende äldre
kvinna som sitter samt ett kors på en dörr bakom kvinnorna. Alla kvinnorna är “vita” och har
(vad vi kan urskilja) vitt hår. Kvinnorna bär alla likadana svarta huvuddukar och gråa
klänningar med vita kragar och blå-blommiga förkläden. Kvinnorna befinner sig utanför ett
25
till största delen, rött hus. Listerna på huset är vita och huset är vad man kan urskilja gjort i
trä.
Steg 2. Det centrala i bilden är kvinnorna. Kvinnornas samstämmiga klädsel och korset
konnoterar att de är nunnor. Baserat på husets färg och utseende konnoterar det enligt oss att
huset är beläget snarare på landet än inne i staden samt att huset är av äldre modell. Den
samlade konnotationen blir enligt oss att nunnor är äldre, “vita” kvinnor som bor utanför
staden.
4.1.2 Bild 1.2 (sida 89)
Steg 1. Vi noterar att den yttre kontexten handlar om Jesus som person och liknelser för
Jesus. Bildtexten nämner även att bilden är tagen i en kyrka i Malmö. Bilden är indelad i två
separata deltecken; i fokus finner vi ett runt kyrkofönster sett inifrån kyrkan som föreställer
en man, nedanför kyrkofönstret ser vi en grupp av män och kvinnor som står med ryggen
vänd till kyrkofönstret. Gruppen i förgrunden är alla vuxna människor (vad man kan se)
“vita”. Mannen i fönstermålningen är klädd i en vit skrud med en ljusröd rock över axlarna.
Mannen har en gloria runt huvudet och är målad som ”vit” med ljusbrunt hår och skägg
Steg 2. Det centrala i bilden är fönstermålningen eftersom att den är i fokus medan gruppen
av människor inte är i fokus. Fönstermålningen är dessutom höjd ovanför gruppen. Klädseln
mannen är målad i konnoterar i en förståelse av att han är viktig och ren. Vi anser att detta
konnoterar till att mannen som är målad i fönstret är av högre betydelse än gruppen nedanför
samt att denne “skyddar” gruppen nedan. Med detta i åtanke samt i relation till den yttre
kontexten anser vi att detta konnoterar att mannen i fönstermålningen ska föreställa Jesus och
att gruppen nedan är en kristen församling. Eftersom att målningen av Jesus presenterar Jesus
som “vit” och med ljus hårfärg, menar vi att detta konnoterar i en förståelse av Jesus som
“västerländsk” (se 1.3.3 exotifiering). Med detta i åtanke och i samband med den yttre
kontexten samt gruppens ljusare hudfärg, anser vi att detta kan konnotera en förståelse av vad
en “normal svensk kyrka” definieras som; vilket i detta fall skulle innefatta “vita” människor
och en “vit” Jesus.
26
4.1.3 Bild 1.3 (sida 107)
Steg 1. Bildtexten informerar om att bilden ska föreställa ett nattvardsfirande i en katolsk
kyrka i Södertälje. De separata deltecknen i bilden är en man som matar en kvinna med
någonting och en kvinna som står bredvid mannen och håller i en ljusstake med tänt ljus.
Mannen är klädd i en vit klädnad med hög krage och en vit rock över axlarna samt en röd
halsduk. Kvinnan som står bredvid mannen är klädd i en vit skrud med en bred röd krage
ovanför. Bilden är tagen lite nedifrån vilket får båda kvinnorna att se ut att antingen vara
kortare än mannen eller att de står lägre ned än mannen. Alla personerna i bilden har mörkt
hår och är ”icke vita”.
Steg 2. Enligt oss är det centrala i bilden det som händer mellan mannen i den vita skruden
och kvinnan med öppen mun. Tillsammans med den yttre kontexten i åtanke konnoterar
bilden i att den vitklädde mannen är en präst som ger nattvarden till den ena kvinnan. Den
andra kvinnans funktion är oklar men sammanhanget och hennes klädsel konnoterar i att hon
är en del av själva nattvardsfirandet och inte är där som deltagare. Den övergripande
konnotationen i händelsen i bilden är mannens välsignande över kvinnorna där han har en
höjd position över dem. Att alla personerna i bilden har ungefär samma hudton och hårfärg
konnoterar i en samstämmighet av den etniska bakgrunden av de som är med i katolska
kyrkan.
4.1.4 Reflektion bok 1
I en övergripande reflektion över bokens bildmaterial ser vi att “vita” är överrepresenterade.
Även om det finns inslag i bildmaterialet av “icke vita” så är de fortfarande en minoritet
jämfört med den stora massan. Den enda tydliga bild som tydligt visar en präst är dock en
”icke vit” man. Detta skulle kunna innebära en upprätthållning av en social konstruktion som
är samstämmig med den som presenteras av Said (1978), Månsson (2010), Hall (1992) och
rapporten från SOU (2005:41); det “vita privilegiet”. Om detta är ett medvetet eller
omedvetet återskapande av detta kan inte vi dock inte uttyda. Även om inslaget av “icke vita”
i bild 1.3 skulle kunna ses som ett inslag för inkludering av ett bredare spektrum av etnicitet
finner vi det vara litet i jämförelse mot det “vita privilegiet”. Det faktum att Jesus porträtteras
27
som “vit” anser vi bidrar till detta eftersom att Jesus trots allt är den centrala figuren och
levnadssnöret i religionen.
Den enda gången som kvinnor är överrepresenterade i bildmaterialet är i relation till nunnor
och munkar. Det finns totalt fyra bilder som har bilder där nunnor är med i motivet, det finns
dock ingen bild som föreställer någon munk. Vi resonerar att denna manliga
överrepresentation (bland annat av viktiga personer i den kyrkliga verksamheten) i
bildmaterialet också kan ses som ett sätt att upprätthålla en manlig dominans könen emellan.
Detta skulle kunna ses som ett upprätthållande och återskapande av den sociala konstruktion
som Hirdman (2003), Raudvere (2002) och Sky (2009) nämner där de menar att mannen sätts
som norm gentemot kvinnan. Detta menar vi återspeglas i kapitlet om kristendomen i boken
på ett flertal ställen. Bland annat genom bild 1.3 då det är den enda bild som visar en präst
och denne är en man.
En annan notering som är värd att nämna är att det återfinns två kartor i bildmaterialet för
kristendomskapitlet. Båda kartorna står i förhållande till en yttre kontext som berör historiska
skeenden. Den ena kartan föreställer Palestina medan den andra föreställer ett område runt
medelhavet. Andra världsdelar återfinns inte i bildmaterialet. Således skulle man kunna
resonera att bildmaterialet ställer religionen i förhållande till dessa specifika geografiska
platser. Om detta är fel eller är går inte att säga. Å ena sidan berör den yttre kontexten dessa
platser, var vid man kan resonera att det är befogat att använda sig av kartor av specifikt
dessa platser. Å andra sidan menar Said (1978, 119-120) att det enbart medföljer negativa
konsekvenser av att rent idémässigt dela upp världen då det enbart görs på generaliseringar.
Samtidigt är det oklart om konnotationen blir ett uppdelande av världen baserat på religionen
i detta sammanhang.
4.2 Bok 2: Relief Livsvägar
4.2.1 Bild 2.1 (sida 47)
Steg 1. I bildtexten står det “Kristendomens utbredning” (Tidman & Wallin 2012, 47). En
annan del av bildtexten är delad i tre; Protestantiska kyrkor och står bredvid en grön färg,
Katolska kyrkan bredvid en röd-orange färg samt Ortodoxa kyrkor bredvid en gul-orange
28
färg. Bilden föreställer en världskarta där Europa är i centrum. De separata deltecknen i
bilden är; en grön färg som sträcker sig över stora delar av Nordamerika, norra delarna av
Europa, Sydafrika och större delen av Australien. Bilden visar också en röd-orange färg som
sträcker sig över hela Sydamerika, Centralamerika, de sydliga delarna av Nordamerika samt
central- och Sydeuropa samt små fläckar över olika delar av kartan. Bilden visar även en gulorange färg som sträcker sig över östra Europa och hela Ryssland.
Steg 2. Det centrala i bilden är fördelningen av färgerna som konnoterar i en klar geografisk
gränsdragning av tre kristna uppfattningar. Detta konnoterar enligt oss en uppfattning av att
de geografiska delar som är av en färg endast innefattar den kristna tron och ingen annan
kristen tro. Det resulterar också i en konnotation av Sverige som ett enbart protestantiskt
kristet land.
4.2.2 Bild 2.2 (sida 68)
Steg 1. Bildtexten berättar för oss att påven Benediktus XVI är på besök i en ort i norra
Italien och att han vinkar mot folkmassan. De separata deltecknen är ett stort antal vuxna män
som står på en vit upphöjning klädd i vita blommor, en man som går på en röd matta
nedanför upphöjningen och några män som går bakom honom. Männen är klädda i vita
skrudar och vissa av männen har små detaljer i rött på sig. Mannen som går på mattan är
äldre och är klädd i ljusa klädnader med en hög huvudbonad i samma färg. Han bär på en stav
i ena handen och den andra handen är höjd mot något/någon som inte är synligt i bilden.
Mannen går på en röd matta som är utlagd ovanpå ett stenbelagt underlag. Bakom dessa män
ser vi skymten av två människor i svart kostym. Alla människor på bilden (vad man kan se)
är ”vita”. Vad man kan se är alla människorna på bilden även män. Personerna på bilden ses i
halvprofil.
Steg 2. Den yttre kontexten i samband med mannen på den röda mattan med huvudbonaden
och staven, konnoterar en uppfattning att han mest troligen är påven. De andra vitklädda
männens klädnader konnoterar en uppfattning att de är involverade i kyrkan. De ljusa (vita)
klädnaderna och den vita omgivningen konnoterar en känsla av renhet och att dessa män är
viktiga i sammanhanget. Det konnoterar också indirekt att just män är viktiga i detta
sammanhang eftersom att kvinnor inte finns med på bilden eller i den yttre kontexten. Fokus
29
för bilden ligger på påven. Relationen mellan påven och de andra männen i bilden konnoterar
i en känsla av vördnad mot påven samtidigt som det konnoterar en barmhärtighet eller
ödmjukhet hos påven mot de andra i bilden eftersom att de andra männen står högre upp än
påven. Samtidigt konnoterar det faktum att påven går på en röd matta och att han är i fokus i
bilden, i att han är den/det viktigaste i sammanhanget. Avslutningsvis konnoterar det faktum
att alla männen är ”vita” i en känsla av att människor inom katolska kyrkan har ett liknande
etniskt ursprung (väst).
4.2.3 Bild 2.3 (sida 82)
Innan vi går in på bildanalysen på denna bilden vill vi först klargöra att just denna bilden är
återkommande inom alla kapitel för kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism.
Skillnaden mellan kapitlen ligger i vilket av deltecknen som är i skarpast färg jämfört med de
andra.
Steg 1. Rubriken i samband med bilden heter brännpunkt kristendom. De separata deltecknen
som går att finna i bilden är (från vänster till höger) ett kors, ett snirkligt tecken, en månskära
med en liten stjärna bredvid, en stjärna med sex ändar och en cirkel med fyra genomgående
streck. Korset är i en stark orangefärg. De andra deltecknen är i en mer transparent orangefärg
jämfört med korset. De separata deltecknen är uppställda i en slags oregerlig linjär formation
från vänster till höger och uppifrån och ned. Deltecknen överlappar varandra även till viss
del.
Steg 2. Sammanhanget konnoterar i en förståelse för att varje deltecken är en religiös symbol
för en utav “de fem stora världsreligionerna”. Det centrala i bilden är korset som är i starkare
färg än de andra. Med detta i åtanke samt det faktum att korset är satt högst upp till vänster
och de andra tecknen till höger, vilket är det traditionella sättet att läsa från i Sverige,
konnoterar en känsla av att korset är viktigare än de andra tecknen (och således även
kristendomen över de andra religionerna?). Samtidigt återfinns en konnotation av en slags
samhörighet mellan tecknen (och religionerna i förlängning) eftersom att de går in i varandra
och överlappar varandra. Dock återstår det faktum att korset är placerat högst upp till vänster
vilket också konnoterar i en slags ordning där korset kommer först. Detta förstärks av att
korset är tydligast i färgen. Det är dock något som varierar beroende på vilket kapitel det är i
30
boken och kan således konnotera i en understrykning av att detta kapitel betonar
kristendomen.
4.2.4 Reflektion bok 2
I en generell reflektion av bildmaterialet från boken finner vi att män oftast ligger i fokus.
Även om det återfinns bilder med fokus på kvinnor är dessa underrepresenterade i relation till
motsvarande med män i fokus. Det finns totalt sex bilder med tydligt fokus på manliga
karaktärer som är kyrkliga representanter medan det motsvarande bland kvinnor endast är tre.
Detta skulle kunna reflektera en (omedveten eller medveten) reproduktion av den könsnorm
som Hirdman (2003), Raudvere (2002) och Sky (2009) nämner. Förutom det så återfinns
kvinnor i samma utsträckning som män i bildmaterialet vilket skulle kunna visa på en
likvärdighet mellan könen i det religiösa utövandet. På så sätt skulle resonemanget att
männen tar större plats i bildmaterialet än kvinnor inte hålla på samma sätt. Samtidigt skulle
man kunna resonera att just eftersom att det är främst män som porträtteras som kyrkliga
representanter (som ändå innehar en slags makt position), så skulle det kunna finnas en viss
ojämlikhet i maktbalansen mellan könen. Ur det perspektivet skulle man kunna argumentera
för ett upprätthållande av en slags social konstruktion i bildmaterialet.
Det “vita privilegiet” är också överrepresenterade även om de inte är enbart dem som
framträder i bildmaterialet. Mycket fokus i boken ligger på Jesusbilder där Jesus i samtliga
bilder porträtteras som “vit”. Eftersom att Jesus är en central figur inom kristendomen skulle
detta kunna förstärka och/eller återskapa det som rapporten från SOU (2005:41) menar de är
det “vita privilegiet”. Bild 2.1 konnoterar i bild av en hård gränsdragning mellan de tre
nämnda inriktningarna inom kristendomen. Men förutom det, skulle det kunna bidra till en
indelning av världen vilket Said (1978) och Hall (1992) menar i en ojämlik fördelning mellan
människor. Bild 2.3 konnoterar dessutom i att kristendomen sätts framför de andra
religionerna. Sett tillsammans skulle detta kunna resultera i ett upprätthållande av den sociala
konstruktion som rapporten från SOU (2005:41), Hall (1992) och Said (1978) pekar på;
“västerlandets” (kristendomens) och de “vitas” makt över resten av världen eftersom att det
som utmålas som kristna länder dessutom täcker stora delar av det som ses som
“västerlandet”.
31
Vi noterar att det inte förekommer några kartor bland bildmaterialet i kristendomskapitlet för
bok 2. Detta skulle kunna ses som ett undvikande att skapa ett “vi” och “dem” genom att inte
dela in världen i kategorier (och i förlängningen dela in världen i religioner) så som Said
(1978), Hall (1992) och Månsson (2010) pratar om. Vilket skulle kunna anses motarbeta
skapandet av kategorier och normer baserat på geografiska förhållanden.
4.3 Bok 3: Under samma himmel
4.3.1 Bild 3.1 (sida 152)
Steg 1. Bilden, som är den första bilden i kapitlet, står i relation till en text som handlar om
vem som är kristen. De separata deltecknen i bilden är en stor, tom strand vid havet, en ritad
fisk i sanden samt grönskande upphöjningar vid och i vattnet både nära och i fjärran. Bilden
är ljus och himlen är blå.
Steg 2. Fokus för bilden ligger på den ritade fisken i sanden och konnotationen blir att fisken
är viktig. Den ljusa omgivningen konnoterar i något positivt och omgivningen konnoterar i en
känsla av lugn. Omgivningen konnoterar i ett varmt land närmre ekvatorn. På så sätt blir den
sammanhängande konnotationen att fisken är positiv och viktig, men ändå från en plats långt
borta.
4.3.2 Bild 3.2 (sida 155)
Steg 1. Vi noterar att bilden står i samband med en rubrik som berör kristen kultur och
tradition i Sverige. Vi kan finna två deltecken i bilden. Det första deltecknet är ett barn i en
ålder som skulle kunna vara 10-15. Barnet är “icke vit”, mörk ögonfärg och svart krulligt,
kort hår. Barnet syns från halsen och uppåt men man kan skymta barnets klädnad som är
svart. Barnet har sina händer på ovansidan av huvudet. Det andra deltecknet vi finner i bilden
är en målning som barnet har i ansiktet. Målningen täcker hela barnets ansikte. Målningen i
barnets ansikte består av fyra blåa partier och ett gult parti. Det gula partiet består av två
tjocka streck som möts på mitten. Bilden är tagen framifrån och barnet står lite böjd åt ena
hållet.
32
Steg 2. Då barnet är “icke vit” och har mörk hårfärg konnoterar att hen har ett ursprung
och/eller en bakgrund med rötter från den Afrikanska kontinenten. Målningen i barnets
ansikte konnoterar att det ska föreställa den svenska flaggan. Sammanhanget, målningen och
att barnet är “icke vit” konnoterar att barnet är kristet och svenskt med en härkomst utanför
Sverige.
4.3.3 Bild 3. (sid 178)
Steg 1. Bilden återfinns ovanför en text som berör boten. De separata deltecknen vi återfinner
i bilden är an man som sitter ned i mörker, lutad mot en vägg och en kvinna som står på knä i
ljuset, vänd mot samma vägg fast på andra sidan än mannen. Kvinnans huvud är lite högre än
mannens. Kvinnan har huvudet vänt nedåt och mannen tittar mot en punkt som finns utanför
bilden. Kvinnan har ena handen för ansiktet och mannen har ena armen om sig och den andra
handen för munnen. Mannen är klädd i en vit skrud och bär en färgad halsduk. Kvinnan är
klädd i en vit och rosa klänning. Både mannen och kvinnan (vad man kan se) är “vita”.
Steg 2. Den yttre kontexten tillsammans med utförandet av bilden konnoterar i att det sker en
bikt; kvinnan biktar sig och mannen är prästen som tar emot bikten från kvinnan. Fokus för
bilden är kvinnan. Eftersom att kvinnan är upplyst och högre upp än mannen konnoterar det i
att kvinnan är viktigare än mannen. Samtidigt sitter mannen ned på vad som konnoteras som
en stol, medan kvinnan står på knä vilket tillsammans konnoterar i att mannen har högre
status än kvinnan.
4.3.4 Bild 3.4 (sida 210)
Steg 1. Till bilden återfinns ingen bildtext. Däremot återfinns bilden bredvid en text som
handlar om äktenskap inom kristendomen. Det går att urskilja två separata deltecken. Dels en
väggmålning som är i bakgrunden av bilden. Men också två stycken “vita” kvinnor som
håller varandra i handen samtidigt som de kysser varandra. I det första deltecknet går det att
urskilja ett kors med en hängande man. Runt mannen står det en grupp människor. I det andra
deltecknet med de två kvinnorna ser man kvinnorna i profil. Båda kvinnorna bär vita
klänningar och är “vita”.
33
Steg 2. Det står ingenstans i texten att de båda kvinnorna befinner sig i en kyrka. Men
eftersom att bakgrunden har en man hängande på ett kors med en grupp människor runt sig
konnoterar detta att det är någon form av helig byggnad och att det förmodligen är Jesus som
gestaltas i bakgrunden. Det som är i fokus för bilden är dock de två kvinnorna i de vita
klänningarna snarare än mannen i målningen. Det uttrycks inte heller explicit i texten vad det
är som äger rum mellan de två kvinnor i vit klänning, men på grund av den yttre kontexten,
sammanhanget samt att de två kvinnorna har vit klänning och kysser varandra konnoterar
detta i att det är en vigsel som porträtteras i bilden. Eftersom att de båda kvinnorna är “vita”
konnoterar detta i att de har ett “västerländskt” ursprung vilket konnoterar att det är något
som är accepterat inom “västerlandet”.
4.3.5 Reflektion bok 3
I bildmaterialet som presenteras i kapitlet om kristendomen finner vi att det är ofta “vita”
män som är överrepresenterade när det gäller personer som porträtterar religiösa
representanter. Även om personer som är “icke vita” finns med i bildmaterialet är de inte lika
ofta återkommande i bildmaterialet. Det skulle kunna ses som ett bidragande till
upprätthållande av det “vita privilegiet” som rapporten från SOU (2005:41) visar på.
Samtidigt återfinns bildmaterial som syftar till det motsatta. Tillexempel ger bild (se 4.3.4) en
konnotation av en problematisering kring vem som är svensk i relation till det ”vita
privilegiet” som nämns i rapporten. Detta menar vi görs genom att porträttera en tydligt “icke
vit” med en svensk flagga målad över hela ansiktet i relation till en text som berör kristen
kultur. På så sätt blir detta ”icke vita” barn en representant för både religionen och Sverige,
vilket i sig kan ses som gå emot rapportens konstaterande av det ”vita privilegiet”. Således
konnoterar det en öppenhet i vem som porträtteras som “svensk” men även i förlängningen
vad som är “normen” för vem som porträtteras som “svensk”. Det återfinns även en stor del
bildmaterial (till exempel bild 3.1) på scener från andra delar av världen än Sverige. Detta
visar i och för sig inte på motsatsen, men det bidrar till en konnotation av kristendomen som
en världsomspännande religion.
Bild 3.3 är den enda bilden som föreställer en samkönad relation/vigsel. Vilket går emot den
genusnormen som Hirdman (2003), Raudvere (2002) och Sky (2009) diskuterar. På så sätt
34
skulle man kunna tolka att den sociala konstruktionen gällande genus inte följer “normen”.
Det återfinns bara två bilder i hela kristendomskapitlet som konnoterar vigslar; dels bild 3.3
samt en bild som konnoterar en heteronormativ vigsel. Av dessa bilder står den sistnämnda i
relation till just “äktenskapet” och på några sidor före bild 3.3. Bild 3.3 står i samband med
Genus och inte i direkt relation till äktenskapet som rubrik, även om detta diskuteras i texten
bredvid. Såldes argumenterar vi att boken skulle kunna ge intryck av att det heteronormativa
äktenskapet som företrädare för äktenskap, medan icke heteronormativa äktenskapet blir
företrädande för genus. Dessutom är det på båda bilderna som berör vigsel (både det
heteronormativa och samkönade) personer som är ”vita” vilket också förstärker resonemanget
i stycket ovan gällande det “vita privilegiet”.
Vad gäller mäns kontra kvinnors representerande genom boken finner vi en relativ lika stor
representation. Dock återfinns ett särskiljande män och kvinnor emellan där män är
överrepresenterade i frågan om porträttering av andliga ledare. Det är enbart en bild som
tydligt konnoterar en andlig ledare av kvinnligt kön. Exempelvis ser vi bild 3.2 där mannen i
bilden konnoterar en andlig ledare och där kvinnan är den som biktar sig. Således kan man
resonera kring ett återskapande av den könsnorm som Hirdman (2003), Raudvere (2002) och
Sky (2009) diskuterar där mannen är normen. Samtidigt är det intressant att reflektera över att
i just den bilden är kvinnan den som är i ljus medan mannen är den som är i mörker och om
det skulle kunna reflektera någon form av problematisering av könsnormen eftersom att det
konnoterar en renhet/upplysthet av kvinnan och det motsatta av mannen. Detta påverkar dock
inte det faktum att representanterna för de andliga ledarna i bildmaterialet är
överrepresenterat män.
Vi noterar att det inte återkommer någon form av kartor bland bildmaterialet i bok 3. Boken
presenterar dock bildmaterial som porträtterar landskap från olika delar av världen (se bild
3.1). Genom att på detta sätt ta med olika delar från världen skulle man kunna resonera för att
boken konnoterar ett inkluderande snarare än ett exkluderande. På så sätt kan man resonera
att det inte skapas ett “vi” och “dem” genom att dela upp världen i religioner vilket skulle gå
emot det som Månsson (2010), Hall (1992) och Said (1978) tar upp som vi benämner
exotifierande.
35
4.4 Sammanfattande jämförelse
I böckerna finner vi framför allt två återkommande teman som skulle kunna ses som
representativt; återskapandet av det “vita privilegiet” och mannen som norm.
Upprätthållandet och återskapandet av det “vita privilegiet” ser vi tydligast i bok 1 och bok 2.
Detta är dock även gällande i bok 3 även om denna bok ger en tydligare och större bredd av
olika representanter för kristendomen i jämförelse med de andra böckerna. Framför allt är det
endast bok 3 som problematiserar konnotationen om vem som är svensk (se 4.3.2). Samtidigt
följer alla tre böckerna samma trend i återskapandet av normen kring den “vite” mannen som
andlig representant, förutom i samband med representanter för klosterlivet där “vita” kvinnor
är de enda representanterna i bildmaterialet. Det återkommande temat är trots allt att de
andliga representanterna är “vita”, vilket skulle vara i enlighet med det återskapande av det
“vita privilegiet” som rapporten från SOU (2005:41) upplyser om. Andliga representanter
innehar dessutom en slags maktroll inom religionen vilket resulterar i ett upprätthållande av
det “vita privilegiet”.
Vi ser även återkommande (med få undantag) en porträttering av den centrala figuren Jesus
som “vit” i alla böckerna. Även om han porträtteras med brunt hår och skägg så porträtteras
dessa i en ljusare ton vilket gör att helhetsintrycket av porträtteringen av Jesus är ”vit”.
Frågan är om detta är en medvetenhet i porträtteringen av Jesus i läroboken eller om det
endast är resultatet av de faktiska konstverk (både genom historien och i modern tid) som
gjorts av Jesus. Oavsett vilket det är så skulle man kunna argumentera för att det leder till ett
upprätthållande av det “vita privilegiet” som rapporten från SOU (2005:41) pekar på eftersom
att Jesus är en central figur inom kristendom.
Geografiska kartor som bildmaterial återkommer ojämnt mellan böckerna. Den enda bok som
presenterar en hel världskarta är bok 2 (se bild 2.1), medan bok 1 presenterar två mindre
geografiska kartor på områden runt medelhavet. Tillskillnad från dem presenterar bok 3 inga
geografiska kartor alls. Kartan på bild 2.1 i bok 2 visar på tydligt dragna “linjer” och områden
som delar in världskartan i olika kristna trosuppfattningar. Vi resonerar att detta skulle kunna
resultera i ett “vi” och “dem” skapande i enlighet med de tankar som Said (1978, 119-120)
lyfter upp i samband med orientalism och Hall (1992, 308) som dualistisk stereotypisering. I
enlighet med det skulle det kunna ses som ett maktutövande som bygger på ett generaliserade
36
vars grund ligger i att peka på olikheter mellan människor (i detta fall mellan människor inom
kristendomen). Om detta går att appliceras på bok 1:s användande av geografiska kartor (se
4.1.4) är dock osäkert eftersom att de bilderna inte presenterar tydliga geografiska
gränsdragningar. Dock är det de enda geografiska kartorna som används i bokens
kristendomskapitel vilket skulle kunna konnotera en koppling mellan kristendomen och dessa
geografiska områden runt medelhavet, var på man skulle kunna applicera samma resonemang
som för bok 2. Samtidigt används de bilderna i samband med en yttre kontext som berör
dessa platserna var på man skulle kunna anse det befogat att använda kartor på dessa
geografiska områden i de sammanhangen. Det gör å andra sidan även världskartan från bok 2
(se 4.2.1). Skillnaden är att världskartan från bok 2 syftar till att visa på kristendomens
utspridning över de olika kontinenterna, vilket indirekt blir att dela upp världen i olika
religiösa trosuppfattningar (kategorier), medan de geografiska kartorna från bok 1 är
kopplade till historiska skeende.
Det andra återkommande temat som vi finner bland alla böckerna är att män är
överrepresenterade. Återigen är det män som är överrepresenteras som andliga ledare i
jämförelse med kvinnor. Förutom i det fallet (som nämnt ovan) vid representationen av
klosterlivet där det enbart är nunnor som återkommer i bildmaterialet men inga munkar.
Frågan är om detta är enligt den könsnorm som Hirdman (2003), Raudvere (2002) och Sky
(2009) framför eller om det är en ren tillfällighet. Å andra sidan finner vi i bok 1 ett flertal
bilder på nunnor, inte bara en, och samtidigt ingen bild på någon munk. Samtidigt är det den
enda gången som kvinnor är tydligt överrepresenterade i porträtteringen som andliga ledare.
Kvinnor porträtteras annars inte i samma utsträckning som män som andliga ledare i någon
utav böckerna. Frågan är om detta visar på den ojämlika könsdelning som Hirdman (2003),
Raudvere (2002) och Sky (2009) lyfter upp, eller om det går emot den könsnorm som
författarna pekar på. Att vara andlig ledare, oavsett vilken form, kan ändå ses som att inneha
en slags maktposition, eller i alla fall en betydelsefull position, inom religionen.
Förutom det faktum att männen är överrepresentativa som andliga ledare inom religionen i
bildmaterialet i alla böckerna, återfinns en annan problematik gällande kvinnor i
bildmaterialet. De kvinnor som porträtteras som andliga ledare i bildmaterialet är “vita”,
vilket åter igen skulle kunna visa på ett återskapande/upprätthållande av det “vita privilegiet”
som SOU rapporten (2005:41) menar på. Överlag är det ytterst få kvinnor i bildmaterialet
37
som porträtterats som “icke vita”, vilket också skulle kunna peka på ett
återskapande/upprätthållande av det “vita privilegiet”.
Bok 3 är den enda utav böckerna som använder bildmaterial i samband med texter om
äktenskap. Bok 3 är dessutom den enda boken som tar upp ett bildmaterial som visar en
samkönad vigsel vilket skulle kunna ses som ett utmanande av den heterosexuella normen
som Martinsson och Reimer (2008) tar upp. Samtidigt (som vi nämner i 4.3.5) som det är en
bild på en (vad vi kan urskilja) heteronormativ vigsel som står i relation till en yttre kontext
som berör äktenskapet. Denna bild kommer dessutom före bilden på den samkönade vigseln i
boken var på frågan är om det skulle kunna konnotera att det heteronormativa fortfarande går
före det samkönade och således porträtteras som på något sätt att det “går före”, är viktigare
eller mer vanligt än det samkönade.
Även om man skulle kunna argumentera för att bok 3 går emot den “heterosexuella normen”
som Martinsson och Reimer (2008) tar upp, genom att presentera ett bildmaterial som
konnoterar samkönad vigsel (se bild 3.4), noterar vi att det samkönade paret är två “vita”
kvinnor. På så sätt skulle man kunna resonera för att samtidigt som bok 3 går emot den
heteronormativa normen, så upprätthåller den det “vita privilegiet” genom att enbart visa på
ett samkönat par som är ”vita”.
Bildanalysens resultat leder till konklusionen att det som skulle kunna kallas för “normen”
eller det representativa (Hall 1992, 308) som vi kunde finna i materialet var “vit” man. Denne
var överrepresenterad i bildmaterialet i alla tre böcker (även om det fanns några få undantag),
vilket fick oss att dra paralleller till att denne skulle kunna klassas som en slags norm. Det
stämmer även in på vad som forskningen menade var norm i teori kapitlet (se 2.2.4). Även
om bok 3 visar på en del problematiseringar av normen så kan man ändå argumentera för att
normen är utgångspunkten i boken, vilket är gällande för bok 1 och 2 böckerna. Det är dock
svårt att säga att det enbart är normen som framkommer i bildmaterialet eftersom att vi
hamnar i det som Burr (2003), Berger och Luckmann (1991) skriver; kunskap eller
verklighet? Är detta normen eller är det enbart vår förståelse av normen? Brinkkjaer och
Høyen (2013) och Bryman (2011) menar att sociala konstruktioner är just vår kunskap om
den sociala verkligheten (vilken vi konstant återskapar). Det skulle innebära att vår förståelse
av normen skapar normen, samtidigt som att normen har skapat vår förståelse av normen.
Eftersom att det är återkommande i bildmaterialet i tre skilda läroböcker menar vi att det
38
dessutom inte enbart kan vara en tillfällighet. Detta skulle kunna visa på att det är kunskap
snarare än verklighet i Bergers och Luckmanns (1991) definition.
Det skulle även kunna innebära att den verklighet som vi lever i styrs av sagda sociala
konstruktion, eftersom att den sociala verkligheten enligt Berger och Luckmann (1991) är
relativ beroende på det social sammanhang den uppstår i. Även Burr (2003) menar att sociala
konstruktioner upprätthålls och återskapas genom skeenden och sociala interaktioner. Detta
skulle åter igen kunna styrkas av den tidigare forskningen om norm i 2.2.4 samt resultatet av
denna bildanalys. På så sätt skulle man kunna dra en slutsats att denna norm som vi finner i
läroböckerna även speglar de tendenser som återfinns i vårt samhälle.
39
5. Diskussion och slutsats
Syftet med detta examensarbete har varit att försöka blottlägga eventuella sociala
konstruktioner i bildmaterial för läroböcker i relation till religionen kristendom. Anledningen
till varför vi ville göra detta var för att undersöka om kristendomen presenteras som en slags
norm eftersom att kristendomen har fått en slags särställning i läroplanen från 2011. Vår
primära frågeställning syftar till att undersöka om kristendomen är problematiserad i
bildmaterialet i kapitlet för kristendom i läroböcker. För att göra det måste vi först svara på
vår ena delfråga som berör just vad det är för slags sociala konstruktioner (eller normer) som
återfinns i bildmaterialet i kapitlet för kristendom. Den tidigare forskningen och resultatet
från denna undersökning pekar alla åt samma håll; den “vita” mannen är ett återkommande
tema i bildmaterialet och skulle således kunna ses som en slags norm. Denna är inte heller
någon direkt problematisering av det som är “normen” (Martinsson & Reimer 2008, Hirdman
2003, Raudvere 2002, Sky 2009, Månsson 2010, Said 1978, Hall 1992 & SOU 2005:41).
Slutsatsen på den primära frågeställningen vilar dock på slutsatsen av våra två delfrågor vars
syfte var att undersöka de genuskonstruktioner och eventuell exotifiering som var
återkommande i bildmaterialet. Både resultatet från vår bildanalys och den tidigare
forskningen visar på att bildmaterialet i sig har en tendens att spegla en “västerländsk”
kristendom där de “vita” får privilegiet att vara representant (Fahlén, 2010 a, Fahlén, 2014 b
& SOU 2005:41). Dessutom kan man resonera att den yttre kontexten i samband med
bildmaterialet har en tendens att förstärka det “normativa” och där igenom bidra till en slags
exotifiering av det som inte innefattas av normen (Martinsson & Reimer 2008, Härenstams
2000 & Löfstedt 2011). Den tidigare forskningen och bildanalysen speglar att den
underliggande sociala konstruktionen i bildmaterialet är just det biologiska könet man och
personer som är “vita” vilket är enligt “normen”(Hirdman 2003, Raudvere 2002, Sky 2009,
Månsson 2010, Said 1978, Hall 1992 & SOU 2005:41). Således kan vi dra slutsatsen att även
om det finns undantag med vissa inslag av problematisering av normen, så är det ändå
normen som är framträdande.
Vi kan således konstatera att resultatet av den tidigare forskningen till stor del återfanns i
bildanalysen. Frågan är om detta bildmaterial är en del av återskapandet av den “vita”
mannen som norm, eller om det enbart är en återgivning av den faktiska omvärlden.
40
Samtidigt menar socialkonstruktivismen att de båda går in i vart annat.
Socialkonstruktivismen som teori blottlägger endast de sociala konstruktionerna genom ett
kritiskt förhållningssätt till dem (Berger & Luckmann 1991, Burr 2003). Vidare menar
socialkonstruktivismen att vi enbart upplever saker och ting i det sammanhang de uppstår i,
således går det inte att göra den skillnaden mellan om det är bildmaterialet som är
återskaparen eller verkligheten; den är både och (Brinkkjaer & Høyen 2013).
Frågan är snarare om den sociala konstruktion/konstruktioner som vi funnit i arbetet är den
rådande i samhället eller om den enbart är rådande i vår egna (skribenternas) omvärld? Är
det så att detta arbete speglar vår personliga sociala omgivning, är det så att vi personligen är
en del av en större social omgivning och att alla dessa går ihop? Berger & Luckmann (1991)
menar att den enes verklighet inte är verklighet för den andre. Samtidigt ser vi att tidigare
forskning och resultatet för denna undersökning pekar på samma håll. Vilket får oss att
resonera att vår subjektiva uppfattning inte är den styrande i undersökningen. Däremot väcks
frågan om det skulle se annorlunda ut om vi sett till en annan världsdel och den sociala
omgivning/konstruktion som finns där? Hade vi använt en annan teori eller metod för
undersökningen hade kanske resultatet också sett annorlunda ut.
För att undersöka vad som är den styrande sociala konstruktionen som ligger bakom
böckerna behöver vi dock gå till skaparna av materialet för att se till de yttre faktorerna som
har påverkat skapandet och urvalet av läroböckerna, vilket inte är målet med denna
undersökning. Det behöver dock inte innebära att metoden för detta arbete har varit felaktig
eftersom att en del inom den semiotiska bildanalysen går ut på att undersöka både mottagaren
och sändarens kontexter (Nordströms, 1986). Vi valde dock att inte fokusera på detta i någon
större utsträckning i denna undersökning på grund av arbetets begränsning. Hade vi gjort det
hade kanske resultatet fått ett annorlunda utslag. Samtidigt visar vår tidigare forskning på att
vår undersökning styrker deras resultat snarare än går emot den, vilket visar på att resultatet
av vår undersökning inte är så kallat “godtyckligt” (Bryman, 2011). Att lägga mer vikt på de
bakomliggande faktorerna är dock något som skulle kunna vara av intresse för kommande
studier.
Som vi nämner i metodkapitlet har vi inte haft möjlighet att låta någon annan tolka bilderna åt
oss. På så sätt skulle man kunna tala om en slags subjektiv inverkan på undersökningen. Med
tanke på att vi har varit transparenta i vår undersökning och att vi utgått ifrån tydliga teorier i
41
analysen, samt att vår undersökning visar på liknande resultat som hos tidigare studier, finner
vi att våra slutsatser kan anses vara giltiga. Det hade dock varit av intresse för kommande
forskning att låta elever tolka bilderna och sedan se hur dessa tolkningar stämmer överens
med tidigare forskning.
Denna undersökning anser vi kunna utgöra ett bidrag i detta enligt oss bristfälliga
forskningsområdet samt fungera som en uppmaning till andra lärare som använder läroböcker
i sin undervisning. Vi har kunnat konstatera att alla lärare bör lägga vikt vid att granska de
läroböcker som kommer att finnas till hands och vilken norm det är som presenteras där i,
innan de bestämmer sig för att nyttja dessa i religionsundervisningen. På detta sätt kan vi
jobba mot att blottlägga de sociala konstruktioner som finns i vårt samhälle och på så sätt
även kunna arbeta för ett normkritiskt förhållningssätt.
42
6. Referenslista
6.1 Litteratur
Alvehus, Johan. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Malmö: Liber.
Ammert, Niklas. 2011. Att spegla världen. Lund: Studentlitteratur.
Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas. 1991. The Social Construction of Reality – A
Treatise in the Sociology of Knowledge. London: Penguin Books Ltd.
Borgensen, Torje & Ellingsen, Hein. 1994. Bildanalys. Lund, studentlitteratur
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne. 2013. Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber.
Burr, Vivien. 2003. Social Constructionism. Abingdon Milton Park: Taylor and Francis.
Fahlén, Marie (a). 2014. Bildens kraft. Lund: Studentlitteratur.
Hall, Stuart. 1992. The west and the rest: discourse and power. I Hall, Stuart & Gieben, Bram
(red.). Formations of modernity. Kapitel 6 s.276-330. Cambridge: Polity Press.
Hirdman, Yvonne. 2003. Genus - om det stabilas föränderliga form. Malmö: Liber.
Härenstam, Kjell. 2000. Kan du höra vindhästen? Lund: Studentlitteratur.
Juhlin Svensson, Ann-Christine. 2000. Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och
användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS förlag.
43
Löfstedt, Malin. 2011. Livsfrågor på gott och ont. I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik:
mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Kapitel 3 s.51-64. Lund: Studentlitteratur.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva. 2008. Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Månsson, Niclas. 2010. Varför finns det främlingar?: Den sociala konstruktionen av
oönskade människor. Malmö: Liber.
Nordström, Gert Z. 1986. Påverkan genom bilder; en studie av olika bildtypers
påverkningseffekter. Göteborg: Graphic Systems AB.
Raudveres, Catharina. 2002. Stigma, Status och Strategier – Genusperspektiv på
religionsvetenskapen. I Raudveres, Catharina (red.). Stigma, Status och Strategier Genusperspektiv i religionsvetenskapen. Kapitel 1 s.9-24. Lund: Studentlittratur.
Said, Edward W. 1978. Orientalism. Stockholm: Ordfront Förlag.
Skolverket. 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011.
Sky, Jeanette. 2009. Genus och religion. Stockholm: Natur Kultur Akademisk.
Thurfjell, David. 2015. Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religion. Farsta:
Molin Sorgenfrei Förlag.
6.2 Webbaserade källor
Fahlén, Marie (b). 2010. Jesusbilden i samtiden: Ungdomars receptioner av nio samtida
Kristusbilder. Göteborg: Göteborgs Universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23224/15/gupea_2077_23224_15.pdf (Hämtad: 201604-06 kl.16:46)
44
Nationalencyklopedin a, västerlandet.
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västerlandet
(Hämtad 2016-05-12 kl.14:26)
Nationalencyklopedin b, Statens offentliga utredningar.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/statens-offentliga-utredningar
(hämtad 2016-05-16 kl.12:30)
SOU 2005:41. Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och
strukturell diskriminering. Stockholm: Statens offentliga utredningar SOU.
http://www.regeringen.se/contentassets/10ca6c4d2daf4916a6fcf7e91bdee5b8/bortom-vi-ochdom---teoretiska-reflektioner-om-makt-integration-och-strukturell-diskriminering-del-1
(Hämtad 2016 - 05 -11 kl.15:34 )
Sandström, Anna (2015-01-27) Vad är läromedel?. Skolverket.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/vad-arlaromedel-1.181690 (Hämtad 2016-04-22 kl. 13:22)
Svenska Akademien. 2016. Svenska akademins ordlista.
http://www.svenskaakademien.se/svenska-spraket/svenska-akademiens-ordlista-saol/saol-13pa-natet/sok-i-ordlistan (Hämtad 2016-04-28 kl.11.20)
Wiberg, Sara & Yngve, Veronika. 2007. Bildens betydelse − en undersökning av fotografier
av islam och kristendom i religionsläromedel för gymnasiet. Examensarbete. Göteborgs
Universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9707/1/HT07-1130-06.pdf (Hämtad 2016-03-27
kl.16.07)
Wikman, Tom. 2004. På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande
potential. Åbo: Åbo Akademis Förlag.
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/4136/TMP.objres.44.pdf?sequence=2 (Hämtad
2015-09-04 kl.09:07)
45
6.3 Primärmaterial
6.3.1 Läroböckerna
Ring, Börje. 2005. Religion-helt enkelt. Malmö, Liber.
Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin. 2012. Relief Livsvägar. 2:a upplagan. Malmö,
Gleerups.
Björlin, Olja & Jämterud, Ulf. 2015. Under samma himmel. Stockholm, Sanoma förlag.
6.3.2 Bilderna
1.1: Religion-helt enkelt. Sida,78.
1.2: Religion-helt enkelt. Sida, 89.
1.3: Religion-helt enkelt. Sida,107.
2.1: Relief Livsvägar. Sida, 47.
2.2: Relief Livsvägar. Sida, 68.
2.3: Relief Livsvägar. Sida, 82.
3.1: Under samma himmel. Sida, 152.
3.2: Under samma himmel. Sida, 155.
3.3: Under samma himmel. Sida, 178.
3.4: Under samma himmel. Sida, 210.
46
