Forskning och innovation

INSYN
I EU‑POLITIKEN
Forskning och
innovation
Banbrytande
forskning för
bättre
livskvalitet
Fo r s kn ing o c h inn ovat io n b id r ar d ir ekt
t il l väl s t ånd et o c h fo l khäl s an i Eur opa
2
I N S Y N
I E U ‑ P O L I T I K E N
INNEHÅLL
Varför behöver vi europeisk
forskning och innovation? . . . . . . . . 3
Hur stöder EU forskning
och innovation? . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
INSYN I EU‑POLITIKEN
Framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Läs mer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Den här broschyren ingår i serien ”Insyn i EU-politiken”, som
beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför
politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått.
Broschyrerna hittar du här:
http://europa.eu/pol/index_en.htm
http://europa.eu/!tJ78KK
Så fungerar Europeiska unionen
Europa på tolv lektioner
Europa 2020 – EU:s tillväxtstrategi
EU:s grundare
Bank och finans
Bedrägeribekämpning
Budget
Digital agenda för Europa
Ekonomiska och monetära unionen och euron
Energi
Folkhälsa
Forskning och innovation
Gränser och säkerhet
Handel
Havsfrågor och fiske
Humanitärt bistånd och civilskydd
Inre marknaden
Internationellt samarbete och utveckling
Invandring och asyl
Jordbruk
Klimatåtgärder
Konkurrens
Konsumentskydd
Kultur, film och media
Miljö
Näringsliv
Regionalpolitiken
Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet
Skatter
Sysselsättning och socialpolitik
Säkra livsmedel
Transport
Tullar
Utbildning, ungdomsfrågor och idrott
Utrikes- och säkerhetspolitik
Utvidgning
Insyn i EU‑politiken
Forskning och innovation
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Information för allmänheten
1049 Bryssel
BELGIEN
Manuskriptet uppdaterades i november 2014
Omslag och bild på sidan 2:
© Glowimages RF/F1online
12 s. – 21 × 29,7 cm
ISBN 978-92-79-42402-1
doi:10.2775/7542
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014
© Europeiska unionen, 2014
Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering
av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från
upphovsrättsinnehavaren.
F O R S K N I N G
O C H
3
I N N O V A T I O N
Varför behöver vi europeisk forskning och
innovation?
Forskning och innovation gör Europa till en bättre plats
att leva och arbeta i. De bidrar till ökad konkurrenskraft,
tillväxt och fler jobb. De ger också många ett bättre
liv genom bättre vård, transporter och olika typer av
produkter och tjänster.
EU är en stor aktör inom internationell forskning och
teknik och har en ledande roll inom många områden, till
exempel förnybar energi och miljöskydd.
EU:s framtid är beroende av innovationer – att
omvandla bra idéer till produkter och tjänster som stärker vår ekonomi och skapar nya jobb. För att stödja det
arbetet och skapa de förutsättningar som behövs för
att utveckla nya idéer har EU startat initiativet Innovationsunionen. Initiativet är en del av EU:s tillväxtstrategi
Europa 2020 som har som mål att 3 procent av BNP:n
ska gå till forskning och innovation inom den privata
och offentliga sektorn 2020.
EU är den främsta kunskapsfabriken i världen och står
för nästan en tredjedel av världens vetenskapliga och
tekniska produktion. Trots de senaste årens ekonomiska
kris har EU och medlemsländerna lyckats behålla sin
ledande ställning på området.
Investeringar i forskning och ny teknik leder till ett bättre
samhälle.
Men EU står inför ökad global konkurrens. Vi måste därför se till att idéerna omsätts i produkter och tjänster
som får stor genomslagskraft på marknaden. Varje land
har sin en egen forskningspolitik och forskningsbudget,
men det finns många viktiga frågor som alla vinner på
att driva gemensamt. Därför bör forskning och innovation även stödjas på EU‑nivå.
EU:s nya ramprogram Horisont 2020 stärker EU:s
ledande position inom innovation genom att främja
forskning och teknikutveckling på spjutspetsnivå. Nästan 80 miljarder euro ska investeras i forsknings- och
innovationsprojekt mellan 2014 och 2020. Tanken är
att främja nya produkter och tjänster som är slagkraftiga på en internationell marknad.
Men det är inte allt. Världens befolkning väntas uppgå
till nio miljarder människor 2050 och två femtedelar
av befolkningen kommer att vara över 50 år. Tre fjärdedelar kommer att leva i städer och över 60 procent
i små hushåll – ensamma eller tillsammans med
ytterligare en person. Den här utvecklingen kommer
att bli verklighet inom loppet av bara några årtionden.
Därför kommer en stor del av Horisont 2020 att gå till
forskning om hållbara energikällor, global uppvärmning,
folkhälsa, säkerhet och vatten- och livsmedelsresurser.
Det är endast genom att investera i forskning och teknik
som vi kan öka resurseffektiviteten och mångfalden,
skydda miljön och bekämpa fattigdomen och det
sociala utanförskapet – kort sagt skapa ett bättre
samhälle för invånarna.
© European Union
För att kunna lösa samhällsproblemen och samtidigt
öka tillväxten och konkurrenskraften måste vi ha ett
välfungerande forskningssamarbete. De 28 EU‑länderna
ska inte satsa på samma typ av forskning. Pengarna
ska i stället gå till det forskningscentrum som är bäst
lämpat för uppgiften, och resultaten ska delas med
andra. Eftersom efterfrågan på duktiga forskare är stor
måste det bli enklare för dem att flytta inom Europa
än över Atlanten. Rekryteringen av forskare måste vara
öppen och könsfördelningen jämn. Vi måste se forskningen ur EU‑perspektiv och dela kunskap och resultat
fritt inom hela unionen. Därför har EU‑länderna beslutat
att samarbeta över gränserna och skapa ett europeiskt
forskningsområde, som tillsammans med Horisont
2020 ser till att varje krona som går till forskningen gör
största möjliga nytta.
4
I N S Y N
I E U ‑ P O L I T I K E N
Översikt över EU:s forskningspolitik
1950-talet: Europeiska kol- och stålgemenskapens fördrag (EKSG, 1951) och Europeiska
atomenergigemenskapens fördrag (Euratom, 1958)
innehåller bestämmelser om att främja forskning.
1957: Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen (EEG eller ”den
gemensamma marknaden”) leder till ett antal
forskningsprogram inom den tidens prioriterade
områden, bland annat energi, miljö och bioteknik.
1983: Inom ramen för det europeiska programmet för forskning och utveckling inom
informationsteknik (Esprit) presenteras ett antal
program för it‑forskning, utvecklingsprojekt och
strategier för industriteknisk kunskapsöverföring.
1984: Det första ramprogrammet för forskning
presenteras. Ramprogrammen kommer att
bli EU:s främsta finansieringsinstrument för
forskning. Det första programmet fokuserar på
bioteknik, telekommunikation och industriteknik.
1986: Forskning blir ett formellt politikområde
och får ett eget kapitel i den europeiska enhetsakten. Målet är att ”stärka den vetenskapliga
och tekniska grunden för den europeiska
industrin och uppmuntra den att bli konkurrenskraftigare på internationell nivå”.
2000: EU jobbar för ett europeiskt forskningsområde: ett gemensamt forskningsområde
som är öppet för världen och bygger på den
inre marknaden och där forskare, kunskap
och teknik får cirkulera fritt.
2007: Europeiska forskningsrådet (ERC) inrättas
som en del av det sjunde ramprogrammet. Målet
är att stödja ledande forskning inom alla områden.
2008: Europeiska institutet för innovation och
teknik inrättas i Budapest. Det är det första
EU‑initiativet som omfattar kunskapstriangelns
samtliga tre sidor (högre utbildning, forskning och
näringsliv) genom att stödja kunskap och innovation. Institutet startade sin verksamhet 2010.
2010: EU lanserar Innovationsunionen – ett initiativ
med över 30 åtgärdspunkter för att förbättra
förutsättningarna för forskning och innovation
i EU. Innovationsunionen är en grundpelare
i Europa 2020-strategin. Målet är att se till att
innovativa idéer kan omvandlas till produkter
och tjänster som skapar tillväxt och jobb.
2014: Horisont 2020, EU:s största ramprogram
för forskning och innovation någonsin, presenteras.
Programmet är ett stort finansieringsinstrument för
Innovationsunionen och löper från 2014 till 2020.
Budgeten ligger på nästan 80 miljarder euro.
Horisont 2020 är ett led i arbetet för att
skapa tillväxt och nya arbetstillfällen i EU.
F O R S K N I N G
O C H
5
I N N O V A T I O N
Hur stöder EU forskning och innovation?
Sedan 1984 driver EU sin forsknings- och innovationspolitik med hjälp av fleråriga ramprogram. Mellan
1984 och 2013 har EU haft sju ramprogram. Det nya
forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020
startade i början av 2014.
Horisont 2020: EU:s ramprogram för
forskning och innovation – för
vetenskaplig spetskompetens
Horisont 2020 är EU:s största ramprogram för forskning
och innovation någonsin. Det kommer att leda till fler
genombrott, upptäckter och nya produkter genom att
skapa goda förutsättningar för att omvandla bra idéer
till produkter på marknaden. Under sju år (2014–2020)
kommer programmets 80 miljarder euro att fördelas
mellan främst tre huvudområden: vetenskaplig
spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar. Dessutom kommer investeringarna att locka
till sig ytterligare investeringar från den privata och
offentliga sektorn.
Programmet har godkänts av EU‑ländernas regeringar
och Europaparlamentet. De har insett vikten av att
investera i forskning och innovation för Europas
framtid och därför gjort det till en central del av
Europa 2020-strategin. Målet är att EU ska producera
vetenskap och teknik av världsklass som ökar den
ekonomiska tillväxten.
I tidigare program har EU:s forskningsstöd samlat
forskare och företag både i och utanför EU för att hitta
lösningar på många olika utmaningar. Det har lett till
ökad livskvalitet, bättre miljöskydd och hållbarare och
konkurrenskraftigare europeisk industri. Forskare från
hela världen kan delta i Horisont 2020.
Så hjälper Horisont 2020 forskare och
företag i EU
Det är viktigt att vi fortsätter investera i forskning som
ligger i frontlinjen. Den är ofta en förutsättning för
innovation och tekniska framsteg och utgör en grogrund
för nya industrier och marknader.
Europeiska forskningsrådet stöder forskning som
uppvisar lovande resultat. Men när annan forskning
leder till oväntade tekniska genombrott finns det även
möjlighet att lyfta dessa projekt till nästa utvecklingsstadium inom ramarna för Horisont 2020.
Kompetens- och karriärutveckling ger oss nya ledande
forskare. Både unga och erfarna forskare kan därför få
hjälp med utbildning eller tjänstgöring i utlandet eller
i den privata sektorn.
© European Union
Kompetens- och karriär­
utveckling ger oss nya
ledande forskare.
6
I N S Y N
I E U ‑ P O L I T I K E N
BUDGET FÖR HORISONT 2020
Industriellt ledarskap: 17 miljarder euro
Investera i lovande och strategisk teknik, uppmuntra
företagen att satsa mer på forskning och samarbeta med
den offentliga sektorn för att driva innovationen framåt.
Samhällsutmaningar: 29,7 miljarder euro
Investeringar i forskning och innovation med
verklig samhällsnytta.
Spetskompetens: 24,4 miljarder euro
För att stärka EU:s konkurrenskra ,
skapa jobb och förbättra levnadsstandarden.
Europeiska institutet för innovation
och teknik: 2,7 miljarder euro
Ta vara på kompetensen i Europa och
maximera och sprida innovationsnyttan
inom hela EU.
Euratom: (2014–2018): 1,6 miljarder euro
Stöd till EU-forskning om kärnklyvning och kärnfusion: säkerhetsfrågor,
medicinsk forskning, strålskydd, avfallshantering, industriell användning av
strålning samt användning inom energiproduktion.
Övrigt: 3,2 miljarder euro
Forskning med och för samhället, spridning av
spetskompetens och bredare deltagande och
Gemensamma forskningscentrumets
icke-nukleära direkta åtgärder.
Genom Marie Skłodowska‑Curie‑åtgärderna kan de
skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter och snabbare nå sin fulla potential.
Ytterligare samarbeten och forskning inom viktiga
tekniker ska bidra till den kunskaps- och kompetensbas
som den europeiska industrin behöver.
Den ekonomiska krisen har tydligt visat vilken central
roll EU:s industribas spelar och att modernisering
behövs. Men marknadshinder kan innebära att den
privata sektorn inte får de ekonomiska resurser eller
kunskaper som behövs för detta.
Stödet till forskning om framtida och ny teknik
innebär att forskarna kan omvandla resultaten från
grundforskningen till att utveckla ny teknik, som industrin och högteknologiska små och medelstora företag
i sin tur kan använda sig av för att stärka sin konkurrenskraft. Horisont 2020 bidrar även till ett förstklassigt
forskningsnätverk som är öppet för alla forskare
i Europa som vill lyfta sin forskning till nya höjder.
För att återställa tillväxten och välståndet i EU måste vi
därför fokusera mer på industriell konkurrenskraft som
bygger på avancerade tekniska produkter och processer.
Horisont 2020 är EU:s hittills mest företagsvänliga program för forskning och innovation. Det omfattar en rad
stödåtgärder för industrin i allmänhet, särskilt för små
och medelstora företag, till exempel ekonomiskt stöd.
EU måste utveckla nya källor till ekonomisk tillväxt.
Grunden ska ligga i avancerad tillverkning och en
modern, dynamisk affärsmiljö. Inom vissa strategiska
områden kan privata företag inte driva hela förändringsprocessen själv, eftersom de behöver tillgång
till den senaste forskningen för att utveckla ny och
betydelsefull teknik. I Horisont 2020 ingår därför ett
investeringspaket för innovation som förankras
i starka samarbeten mellan den privata och offentliga
sektorn, till exempel inom läkemedelsbranschen,
flygindustrin och den biobaserade industrin.
Vad innebär Horisont 2020 för
invånarna?
Det krävs ett nära samarbete mellan vetenskapen och
samhället för att vi ska kunna locka nya talanger till
vetenskapen och för att vetenskaplig spetskompetens
ska gå hand i hand med samhällsmedvetenhet och
samhällsansvar. Frågorna måste ses ur alla perspektiv.
Horisont 2020 stöder därför projekt som utgår från
invånarnas behov och vardag. Genom att tydligare
kommunicera forskningens mål och metoder till
allmänheten behåller man den vetenskapliga spetskompetensen och bidrar till att forskningsresultaten kommer
samhället till del.
O C H
7
I N N O V A T I O N
Det är viktigt med ett tvärvetenskapligt perspektiv –
samhällsvetenskapen och humanioran integreras
därför fullt ut i de allmänna målen för Horisont 2020.
Dels ger det forskningen ökad relevans, dels är det ett
måste för att vi ska kunna maximera samhällsnyttan
av våra investeringar i vetenskap och teknik. Genom
att tänka samhällsekonomiskt när vi utformar,
utvecklar och genomför både forskningen i sig och
den nya tekniken kan vi lättare hitta lösningar på olika
samhällsproblem.
Därför är Horisont 2020 inriktat på utmaningar snarare
än forskningsområden. Hälso-, miljö- och transportfrågor är viktiga för alla. Horisont 2020 fokuserar på sju
utmaningar (mer om dem i nästa avsnitt) genom att
öronmärka pengar för forskning och innovation som blir
till verklig nytta för alla invånare.
HÄLSA OCH VÄLMÅENDE
Alla vill vi vara friska och leva länge och lyckliga.
Forskarna gör sitt bästa för att hjälpa oss. De arbetar
inte bara med några av de stora hälsoproblemen just
nu, utan också med växande hot, som den ökande
förekomsten av Alzheimers sjukdom, diabetes och
antibiotikaresistenta bakterier.
EU:s forskning och innovation är en investering i folkhälsan eftersom äldre människor får bättre möjligheter
att vara aktiva och klara sig själva. Det bidrar också
till nya, säkrare och effektivare behandlingar och ett
hållbart vårdsystem. Läkarna får verktyg för individanpassad vård och vi kan bättre förebygga och behandla
folksjukdomar och infektionssjukdomar och motverka
spridningen av resistenta bakterier.
Investeringarna ger oss nya sätt att förebygga
sjukdomar, bättre diagnostikmöjligheter, effektivare
behandlingar, nya vårdmodeller och nya tekniker som
förbättrar folkhälsan och välmåendet. Till grund för det
arbetet ligger en ökad kunskap om hälsa och sjukdomar
samt om hälsofrämjande och förebyggande åtgärder
och behandling.
EXEMPEL: Nanopartiklar för behandling
och diagnostisering av Alzheimers
sjukdom
Inom det EU‑stödda NAD‑projektet utvecklas
nanopartiklar som kan användas för att behandla
Alzheimers sjukdom. Nanopartiklarna kan
passera blodhjärnbarriären och bidrar till att
sjukdomen kan upptäckas vid undersökningar
med magnet- eller positronkamera. Nanopartiklarna kan också bära med sig läkemedel in
i hjärnan för att förhindra den ansamling av
amyloid-beta-peptider som orsakar sjukdomen.
© iStockphoto.com/annedde
F O R S K N I N G
SÄKER MAT OCH HÅLLBAR ANVÄNDNING AV
BIOLOGISKA RESURSER
Något som vi alla bör tänka på är att äta bra mat, ta
reda på var maten kommer ifrån och minska vårt avfall.
Eftersom världens befolkning väntas uppgå till nio
miljarder 2050 måste vi förändra vår syn på produktion, bearbetning, konsumtion, lagring, återvinning och
avfallshantering radikalt och samtidigt minimera vår
miljöpåverkan.
För att klara det krävs det att vi balanserar användningen av förnybara och icke förnybara resurser från
land och hav. Avfallet måste omvandlas till värdefulla
resurser och vi måste utgå från hållbarhet vid produktion av livsmedel, djurfoder, biobaserade produkter och
bioenergi.
8
I N S Y N
Bioekonomin ger oss nyckeln till en ny värld som inte är
beroende av fossila bränslen. Den innebär långsiktiga
förändringar på alla plan av vår livsstil och resursanvändning, i både samhället och ekonomin. Hur de här
förändringarna genomförs blir avgörande för nuvarande
och kommande generationers välstånd och välmående.
I E U ‑ P O L I T I K E N
EU måste bli en lågenergiekonomi. Energin vi förbrukar
för att upprätthålla vår levnadsstandard och våra vanor
måste vara säker, konkurrenskraftig och hållbar – men
till ett rimligt pris.
EXEMPEL: Nya material till nya batterier
Personer som har svårt att tugga eller svälja
tappar ofta aptiten och äter inte tillräckligt
eftersom de serveras puréad mat med obestämbart utseende. Det påverkar både den fysiska
och psykiska hälsan negativt. Det EU‑stödda
projektet Performance utvecklar därför en teknik
för att skriva ut puréer med 3D‑skrivare så att
maten ser ut som en vanlig, aptitlig måltid.
© De Grood Innovations
HÅLLBAR ENERGI
Energi driver det moderna samhället framåt. Men det
går åt massor av energi bara till att upprätthålla vår
levnadsstandard.
EU är världens näst största ekonomi och starkt
beroende av övriga världen för sin energiförsörjning –
energi som kommer från fossila bränslen och bidrar till
klimatförändringen. EU har därför satt upp långtgående
klimat- och energimål.
Vi konsumerar långt mer än vi har råd med, och
det äventyrar säkerheten, konkurrenskraften och
sysselsättningen.
Genom litiumjonbatterierna har vi fått tillgång till en
ny generation eldrivna fordon och, inte minst, en hel
uppsjö av energitörstiga bärbara enheter. Forskarna
söker nya sätt att förbättra teknikens effektivitet.
Inom ett flertal EU‑projekt, bland annat Somabat,
arbetar man med prototyper som uppvisar stor
potential. Experterna är överens om att vi behöver
nya material till nästa generations batterier för
att komma under 250 Wh/kg (gränsen för dagens
litiumjonteknik). Inom Labohrprojektet utvärderas
litium‑luft‑batterier, och i Orionprojektet ligger man
5 - 10 år framåt i tiden och tittar på nya hybridbatterier som kombinerar organiska och icke organiska
lösningar för att omvandla och lagra energi. Orion
kan göra EU till marknadsledande på området.
© iStockphoto.com/apomares
EXEMPEL: 3D‑skrivare hjälper personer
som har svårt att tugga
O C H
9
I N N O V A T I O N
TRANSPORTER
Effektiva transporter är en förutsättning för välståndet
och välfärden i Europa. De är en drivkraft bakom
sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten, välfärden
och den globala handeln. Samtidigt kopplar de samman
människor och samhällen. Men våra transportsystem
och nuvarande vanor är inte hållbara.
Vi är alldeles för beroende av olja – en resurs som dels
är miljöfarlig, dels håller på att ta slut. Och problem
som trafikstockningar, trafikolyckor och luftföroreningar
påverkar både vår vardag och vår hälsa.
Kostnaderna för trafikstockningarna kommer att öka
med 50 procent till 2050 och det kommer att bli allt
besvärligare att ta sig mellan centrala och perifera
områden. Samhällets kostnader för olyckor och buller
fortsätter också att stiga.
2000-talets utmaningar kräver att Europa agerar på
enad front.
Om vi inte tar tag i problemen kan vår rörlighet,
ekonomi och livskvalitet försämras betydligt. Inom
transportsektorn jobbar forskarna hårt med att
utveckla nya tekniker och metoder för att vi ska kunna
fortsätta att leva ett rörligt liv, men till ett lägre pris för
samhället.
EXEMPEL: Nya tekniker minskar
utsläppen och bullret från flyget
Den första fasen i Clean sky‑projektet har lett
till ett antal banbrytande innovationer som har
genomgått de vindtunneltester som krävs för att
gå vidare till nästa utvecklingssteg. En av dem är
en vinge med naturlig laminär strömning. Den nya
vingen minskar luftmotståndet betydligt och ger
bränslebesparingar på upp till fyra procent. Två
andra innovationer som utvecklats inom Clean
sky‑projektet – propellerfläkten (en ny typ av
flygmotor) och nya frostskydds- och avisningssystem – har också genomgått vindtunneltester
och ser lovande ut inför framtiden. Propellerfläkten
har utvärderats i ett samarbete mellan Rolls Royce
och den franska motortillverkaren Snecma.
© dutchpilot22
F O R S K N I N G
10
Lösningen är att investera i innovation för grön ekonomi
i samklang med naturen.
Naturresurserna håller på att bli bristvaror. Därför
måste vi hushålla med dem, både för vårt eget
välmående och för den ekonomiska utvecklingen. Det
kan vi bland annat göra genom att minimera avfallsproduktionen och återanvända avfallet som resurser.
EU‑länderna är bevisat effektiva på att ta hand om och
bearbeta avfall och ligger långt fram i forskningen inom
området.
Nu kan vi använda oss av det försprånget och utveckla
nya sätt att minska och ta hand om avfallet för att bli
mindre beroende av importerade råvaror och samtidigt
stärka vår marknadsledande ställning.
Vatten är en förutsättning för hälsa, bra mat, hållbar
utveckling och för miljön. Vatten är dessutom en
ekonomisk sektor som blir allt viktigare i Europa.
Omsättningen uppgår till omkring 80 miljarder euro om
året, vilket gör sektorn ovärderlig ur både tillväxt- och
jobbsynpunkt. Men klimatförändringen, urbaniseringen,
föroreningarna och överexploateringen av sötvattnet
tär hårt på vattenresurserna, och konkurrensen mellan
olika användargrupper ökar. Om inga förbättringar sker
beräknas efterfrågan överstiga vattentillgången med
40 procent inom 20 år.
För att ekonomin ska kunna anpassa sig och bli
mer resurseffektiv – med bibehållen konkurrenskraft – måste vi satsa på miljöinnovation både på
teknikområdet och i samhället i stort.
I E U ‑ P O L I T I K E N
EXEMPEL: Säkrare prognoser för
havsnivåhöjningen
Två tredjedelar av jordens yta är täckt med vatten.
Små förändringar i havsnivån kan därför få stora
konsekvenser, så det är av största vikt att forskarna
kan mäta, följa upp och förutsäga eventuella
förändringar. Inom det EU‑stödda projektet Ice2sea
arbetar glaciologer, klimatforskare och havsforskare
från 13 länder med att ge beslutsfattarna en tydligare bild av framtidens havsnivå. Förhoppningen är
att vi därigenom ska kunna förbereda samhällets
infrastruktur inför förändringarna. Ice2sea‑projektet
startades för att prognoserna för havsnivån inte
var tillräckligt exakta. FN:s klimatpanel har nu fått
tillgång till tillförlitligare data till sin senaste rapport
(den femte i ordningen), som kom i oktober 2013.
© doethion
KLIMATET
En era med i princip obegränsad tillgång till billiga
resurser lider mot sitt slut – nu måste vi bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning.
Effekterna av klimatförändringen och våra nuvarande
produktions- och konsumtionsmönster stör ekosystemen och minskar den biologiska mångfalden.
I N S Y N
INKLUDERING
Att minska orättvisorna och det sociala utanförskapet
är en stor utmaning inför framtiden.
EU:s forskning har ett tydligt tvärvetenskapligt synsätt
som även omfattar samhällsvetenskap och humaniora.
Det gör att den kan leda in på nya spår och ge bättre
beslutsunderlag till åtgärder, både på EU‑nivå och
nationellt. Forskningen främjar också samarbetet med
länder utanför EU och tar hänsyn till faktorer som minnen, identiteter, tolerans och kulturarv.
O C H
11
I N N O V A T I O N
EXEMPEL: Åldersvänliga miljöer – ett
nytt europeiskt innovationsnätverk
© Comugnero Silvana
Enligt Världshälsoorganisationen WHO spelar
den fysiska och sociala miljön stor roll för om
människor behåller hälsan och klarar sig själva
långt upp i åldern eller inte. Ett av de effektivaste
sätten att hantera befolkningsutvecklingen är
därför att skapa åldersvänliga miljöer. Som ett
led i det arbetet upprättades det EU‑stödda
innovationsnätverket för åldersvänliga miljöer,
AFE‑Innovnet. Projektet löper under två år.
SÄKERHET
Invånarnas säkerhet är något som alla länder prioriterar. Om invånarna inte känner sig trygga och säkra
mår samhället inte bra. För myndigheterna handlar
det om att bekämpa brottslighet och terrorism, skydda
invånarna mot naturkatastrofer och andra typer av
katastrofer, värna it‑säkerheten och bekämpa den
illegala handeln.
Men samtidigt som säkerheten är en viktig admini­
strativ fråga är den också ett oerhört känsligt område
där man måste ta hänsyn till integritetsfrågor och
grundläggande rättigheter. Dessa faktorer är därför
grundpelare i EU:s säkerhetsforskning.
De konkurrensstarka EU‑baserade säkerhetsföretagen
kan öka vår livskvalitet betydligt. De europeiska
företagen är bland de främsta i världen inom säkerhetssektorn, tack vare sitt framstående tekniska
innovationsarbete.
Säkerhetsindustrin har goda utsikter för tillväxt och nya
arbetstillfällen inom EU.
EXEMPEL: EU‑projekt tar de
biometriska säkerhetssystemen till
nästa nivå
Biometriska system hör till de effektivaste säkerhetslösningarna på marknaden i dag. Men systemen
har fortfarande vissa svagheter. Vissa har fått stor
uppmärksamhet i internationell media. Tabula rasa
är en sammanslutning av tolv organisationer från
sju länder som i tre år tillsammans har försökt hitta
så många svagheter som möjligt för att åtgärda
dem och utveckla nya, säkrare biometriska system.
© European Union
F O R S K N I N G
I N S Y N
I E U ‑ P O L I T I K E N
Framtiden
© European Union
Historiskt sett har länder som har satsat mer på forskning och innovation visat upp betydligt bättre resultat
än de som satsat mindre. Till 2020 har EU som mål att
investera tre procent av BNP i forskning och innovation
inom både den offentliga och den privata sektorn.
Att investera i en välmående stark europeisk ekonomi
är precis lika viktigt som att minska ländernas skulder
och underskott. Genom att investera tre procent av BNP
i EU på forskning och innovation till 2020 kan vi skapa
3,7 miljoner arbetstillfällen och öka BNP med nästan
800 miljarder till 2025.
Befolkningen blir allt äldre och konkurrensen från
tillväxtekonomierna hårdnar. Därför måste Europas
framtida ekonomiska tillväxt och de nya jobben komma
från innovationsprojekt som leder till nya produkter,
tjänster och affärsmodeller, även inom den offentliga
sektorn.
Investeringar i forskning och innovation får ofta stora
följdverkningar, särskilt på EU-nivå. Men EU satsar för
närvarande mindre än USA och Japan på forskning och
innovation. Därför måste vi öka insatsen för att behålla
vår ställning. Horisont 2020 kommer att hjälpa forskare
och innovatörer att göra just det.
Genom att satsa mer på forskning kan vi skapa miljontals nya
arbetstillfällen och öka EU:s BNP med många miljarder euro.
Forskning och innovation är ett viktigt bidrag till
Junckerkommissionens tio prioriteringar, särskilt när
det gäller jobb, tillväxt och investeringar, en sammankopplad digital inre marknad, en störningstålig
energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, en
stärkt industribas och EU som global aktör.
Läs mer
XX EU‑kommissionen, generaldirektoratet för forskning och innovation:
http://ec.europa.eu/research/index.cfm?pg=home&lg=en
XX Horisont 2020 i korthet: http://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/news/horizon-2020-brief‑eu‑frame
work‑programme‑research‑innovation
XX Horizon Magazine: http://horizon‑magazine.eu
XX Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11
http://europedirect.europa.eu
ISBN 978-92-79-42402-1
doi:10.2775/7542
NA-06-14-047-SV-C
12