Överenskommelsen på integrationsområdet
Dokumentation konferens 3, i Boden, den 6/12
Moderatorn
· 600 000 utlandsfödda går till jobbet varje dag
· Var fjärde arbetslös är utrikesfödd
Två olika perspektiv på samma sak.
Maria Nilsson, Utbildningsdepartementet
På det lokala planet blir allting verklighet. Det
nationella planet kan bara tjäna som inspiration.
Överenskommelser måste ske lokalt utifrån behov
och förutsättningar.
Styrgruppen
Regeringen, SKL och Ideella sektorn, tre parter.
Svante och Julio är här från styrgruppen. Tyvärr är
ingen från SKL här.
Regeringens perspektiv
Det handlar om det nationella planet. Hur
regeringen ser på civilsamhället. Det finns numer en
proposition ”En politik för det civila samhället” som
trädde i kraft för två år sedan. I den beskriver
regeringen sitt mål för det civila samhället m.m. I
propositionen skrivs också om överenskommelser
inom olika sakområden.
1
År 2007 startade man en dialog med organisationerna inom det sociala området. Man
började titta på en problembild. Organisationerna fick beskriva vilka problem de såg.
Regeringen bjöd in 88 riksorganisationer som fick beskriva vad det är som gör det svårt
för dem att nyttja sin fulla potential - utan att ge avkall på sin idé/ideologi.
Organisationerna kom fram till att t ex projektmedel, och anpassningen till dem, är ett
hinder. Organisationerna beskrev även upphandlingssituationer som problem.
Utifrån den sammanlagda problembilden kunde vi utarbeta gemensamma principer för
att försöka undanröja dem.
Slutprodukten, överenskommelsen, innehåller många ord men för att alla ska känna sig
delaktiga och för att den ska vara användbar är det bra. Både överenskommelsen inom
det sociala område och den på integrationsområdet har fått rykte om sig att vara
mångordiga men jag menar att det inte är ett problem om det innebär att många är
nöjda med processen och ha fått vara med och formulera en överenskommelse.
Överenskommelsens innehåll
· Båda överenskommelserna har samma struktur: utgångspunkter, syften, vision
och principer.
· Visionen och principerna står även oppositionspartierna bakom.
· Visionen och principerna är samma i båda dokumenten.
Regeringens utgångspunkter för integrationsöverenskommelsen
· Integrationsstrategin (2008)
· Etableringsreformen (för ett år sedan)
· Den sociala överenskommelsen
Integrationsstrategin
· Ett effektivt system för nyanlända
· Fler i arbete, fler företagare
· Bättre språk
· Bekämpa diskriminering
· Positiv utveckling i utsatta stadsdelar
· En gemensam värdegrund
· Ta tillvara den kraft som finns i organisationerna samtidigt som de har kvar sin
självständiga roll.
· Ett gott samspel mellan den offentliga sektorn och ideella sektorn är centralt för
en positiv samhällsutveckling. Inte en besparingsmöjlighet.
En ny strategi ska presenteras i budgetpropositionen inför år 2013.
Varje part har sin åtgärdsplan
Regeringens åtgärder finns i integrationsstrategin och etableringsreformen. Även
myndighetsuppdrag är regeringens åtgärder. Nu är det Erik Ullenhag,
integrationsminister på arbetsmarknadsdepartementet, som har ansvar för de flesta
åtgärderna.
2
Regeringens syfte
· Förtydliga relationer
· Utveckla former och metoder
· Inventera verksamheter, identifiera hinder
Principerna
- Självständighet och oberoende
- Dialog
- Kvalitet
- Långsiktighet
- Öppenhet och insyn
- Mångfald
Processen om principerna
· Det var ett gott förhandlingsklimat
· Det vi får med är det vi är överens om
· SKL har som ett åtagande att skapa nätverk mellan de kommuner som vill arbeta
med dialogprocesser och överenskommelser
· Kvalitet – forskningen om civilsamhället är på efterkälken i Sverige om vi jämför
med USA, Kanada och Europa. I propositionen avsattes därför 220 miljoner
kronor till forskning bl a för att kunna mäta och synliggöra kvaliteten i ideella
sektorn (10 års forskningsprogram).
· Långsiktighet. Att se längre än projekt och ettårsplaner. ESF är ett undantag som
gör det redan idag. Vissa av bidragen som finns kan förlängas eller man kan i alla
fall dedikera medel för fler år. Det har tillsatts en arbetsgrupp för hur alla olika
departement ger bidrag till civilsamhället. Vi har bl a genomfört en webbenkät
inom regeringskansliet och frågat vad som kan förändras? En del bidrag ska
därför ses över. Regeringen vill i sin proposition att andelen projektbidrag ska
minska och andelen organisationsbidrag öka.
·
Öppenhet - alla departement arbetar mer transparent nu. Det finns också
civilsamhällesinformation på regeringens hemsida t ex för remisser.
·
Mångfald – handlar både om utförare men också om att vi har en mångfald av
människor i Sverige.
3
Dialogen på integrationsområdet
· 122 riksorganisationer bjöds in, många var etniska. Inte så ofta
riksorganisationer kommer till regeringskansliet så det var oerhört meningsfullt
att även de utan stora resurser ställde upp.
· Vi hade seminarier om språk, hälsa, bostad, sysselsättning, utbildning och
mötesplatser.
· Röda korset och en del trossamfund är med på båda överenskommelserna.
· Lokalt är det ofta samma organisationer som bryr sig om flera områden för att
utveckla samhället.
· Vi hade också seminarier med SKL.
· Vi hade möten med myndigheter.
· Vi hade möten med S, V och MP.
Det är bra att påminna och synliggöra det som redan görs. Det visar sig att kommunerna
ibland gör mer än de är medvetna om.
Organisationerna är en kraft i samhället. Sammantaget har organisationerna ett stort
engagemang. Består ofta av en grupp människor som har mycket att ge. Bara idrotten är
stor, faktiskt störst i antal frivilliga. Kommunerna ser att det finns mer att göra
tillsammans med idrotten.
Även myndigheter som t ex Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och
Försäkringskassan – som har ganska mycket kontakt med civila samhället – ser att det
finns möjligheter med samverkan.
Processen
· Ett förslag till överenskommelse togs fram
· En synpunktsperiod på tre månader genomfördes (öppna så alla kunde se)
· Hearings
· Regeringsbeslut med åtgärdsplaner
· Uppföljning (NU)
Sociala området får 2,6 miljoner till ett kansli, med två tjänster, leds av en
partsammansatt grupp. De har också en samordningsgrupp för ideella sektorn.
På integrationsområdet finns 900 000 kr/år för uppföljning. Bl a för konferenser såsom
idag.
Uppföljning
Varje år ska partnerna göra en rapport och gärna en tematisk studie.
Förankring
Alla parter har ansvar för att förankra och sprida kunskap.
Överenskommelsen är förankrat hos alla partier så kommuner av alla politiska färger
har dragit igång arbetet. Över 30-tal som är igång, enligt SKL.
Allt som regeringen gör utgår från målen för politiken. Villkoren för civila samhället ska
förbättras, ska ske i dialog och metoderna ska utvecklas, stärkas och fördjupas.
4
SKL-perspektivet (eftersom de inte är här)
När det gällde sociala överenskommelsen var de först observatörer men valda sen att
ansluta sig. Det har betytt mycket för de kommuner som vill arbeta med
överenskommelser. De får stöd av SKL och kan vara med i det nätverk som SKL skapat
för kommuner som arbetar med överenskommelser.
SKL: s åtgärdsplan
De gör en kartläggning över vilka kommuner som arbetar med dialoger och
överenskommelser, av olika slag, med civilsamhället.
När det gäller integrationsöverenskommelsen var SKL med från början. De har
formulerat sin utgångspunkt och sina åtaganden.
Moderatorn
Hur många organisationer bjöds in? Och hur görs urvalet?
Svar:
Det var 122 riksorganisation som bjöds in utifrån olika befintliga register. Det finns
kanske 200 000 föreningar i Sverige så vi visste inte hur många som skulle komma. Men
det finns också många paraplyorganisationer som representerar många föreningar.
Hur har ni fattat beslut?
Svar:
Vi har fattat konsensusbeslut, det har tagit tid. Tidsaspekten har varit svårast. Vi
tjänstemän har tid. Och det är lättare för stora organisationer att avsätta någon
tjänstemans tid än för små helt ideella organisationer. Tålamod krävs. Viktigt att man
fattar att människor kommer på möten på sin fritid. De har ingen budget för det här
arbetet och måste fråga sig: Ska vi göra det ändå – för att vi vill?
Vad är vinsten med överenskommelsen?
Svar:
Att så många känt sig delaktiga. Om man jämför med överenskommelser internationellt
så är vi i Sverige unika. Vi har skrivit den tillsammans. Jämför man med Australien så är
det annorlunda. Där skrev regeringen överenskommelsen själv och organisationerna
fick ansluta sig. Den blev också känd för att vara en dagslända. Organisationerna kände
inte sig som en del av den.
Hur ska vi gå tillväga i Norrbotten? I länet eller i en kommun?
5
Svar:
Lyssna på varandra och utgå från bygdens behov. Det måste komma härifrån. Då blir det
hållbart. Tydliggör vilka behov som finns och vad syftet är. Titta först vad ni behöver,
sätt mål och sen gör. Jag kan tänka mig att det t ex här är viktigt att nyanlända stannar
och känna sig integrerade. Hur gör vi det? Kommunen och idéburna tillsammans.
Hur kan ansvarförhållandena se ut? Kan socialförvaltningen och ABF samverka om att
hjälpa asylsökanden?
Svar:
Ja, om man är överens om det. I överenskommelsen skriver vi bl a om långsiktighet. Det
är ju något som studieförbundet önskar. Trots det har många kommuner dragit ner
bidragen till studieförbunden. Då gäller det att visa på att kommunen brister i att leva
upp till överenskommelsen.
Vad räcker de 900 000 kr till?
Svar:
Styrgruppen har i år beslutat att de ska räcka till de här regionala konferenserna.
Uppföljningen ska enligt beslutet om resurserna gå i linje med uppföljningen på det
sociala området. Syftet är ju att följa upp om parterna verkställt sina åtaganden och t ex
ökat kännedomen om överenskommelsen.
Publikfråga
Informationen verkar inte ha gått fram till politikerna. De har inte tagit del av era
intentioner. Hur ska ni lyckats nå de lokala politikerna?
Svar:
Det finns mycket kvar att göra. Många känner inte till att den finns. Men alla har ett
ansvar att sprida kunskap om det och SKL har ju gjort en del. SKL upplever att intresset
har ökat bara det senaste halvåret. När det här arbetet började tyckte vi att det hade
tagit lång tid i Storbritannien (10 år) att implementera The Compact. Vi tänkte att vi
skulle göra det fortare i lilla Sverige. Men processer tar tid. Väldigt lång tid.
Vad är vinsten?
Att t ex effektivisera för de som behöver hjälp såsom nyanlända. För er kanske vinsten
är att få folk att stanna i Norrbotten.
Julio Fuentes, Styrgruppen och
SIOS
Jag var med från början. Det är kul nu efteråt
när man ser hur många möten det blivit.
Vi vill ge vår syn!
Integration är en väldigt komplicerad fråga.
Utgångspunkten är det demokratiska
samhället. Var går gränsen mellan den
demokratiska ramen och mångfald.
6
Jag kommer från Chile. Jag vet när demokrati övergår till förtryck. Jag tar inte demokrati
för givet.
När det gäller språk så borde flerspråkighet vara en resurs inte en belastning. Vi i
Sverige måste ändra vår syn. Det finns flerspråkiga institutioner men vi vill ha det
mångkulturella samhället, ett mångspråkigt samhälle. Där svenska är bärande men där
det finns fler språk.
Poängen är att det måste finnas en dialog. Inte en som bestämmer över andra.
Vårt perspektiv
· Att bidra med kompetens och erfarenhet till en mer effektiv etablering och
integration.
· Att definiera villkor för relationen mellan de idéburna organisationer som
arbetar med nyanländas etablering och integration och den offentliga sektorn.
· Att i dialog och samverkan med regeringen och SKL identifiera och undanröja
hinder, föreslå och genomföra åtgärder som underlättar individers etablering.
· Och som förbättrar samhällets förmåga att anpassa rådande strukturella och
institutionella förhållanden när det gäller integration. Inte titta på individer utan
på strukturer. Det är ett nytt perspektiv.
Sverige är i ett demografiskt läge där vi behöver många fler som kommer hit. Vi kommer
behöva arbetskraft i Sverige. Andelen äldre blir större. De yngre ska försörja fler. Det
innebär att ett perspektivskifte behövs. De hinder som finns för att alla ska känna sig
välkomna behöver undanröjas.
Organisationernas utgångspunkt
· Definierar att nyanlända är människor som fysiskt precis kommit till Sverige
· Menar att integrationspolitiken omfattar alla från nyanlända till människor som
bott i Sverige i många år som fortfarande behöver stöd (Vi är överens om att vi
inte är överens. Regeringen menar det med permanent uppehållstillstånd. Vi
menar även asylsökande och papperslösa.)
· Vi menar att integration är en ömsesidig process mellan den enskilde nyanlände
och samhället.
· Vi menar att alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna är
grunden för det mångkulturella samhället.
· Vi menar att integrationsarbetet måste handla om att motverka att individer och
grupper diskrimineras…
· Grupper marginaliseras…
· Menar att det finns brister och behov som inte tillgodoses t ex språk
· Efterlyser ett förhållningssätt för att förstå andras villkor och bakgrunder
· Kultur är inte statiskt
· Människan är både kulturbärande och kultskapande i en komplex verklighet som
påverkas av ekonomiska, sociala, politiska, historiska omständigheter (Att vara
invandrare är en social konstruktion inte en individuell egenskap.)
· En förutsättning för att organisationerna ska kunna öka sin medverkan inom
integrationsområdet är en ökning av de ekonomiska resurserna.
7
Om processen
De som skrivit har inte en vana att arbeta operativt. Det kan ses som en kritik mot
överenskommelsen. Det gäller att sätta igång i praktiken. Kommuner och myndigheter
ska öppna upp för samtal med organisationerna. Arbetsförmedlingen skulle kunna
inleda en process. Bjud in organisationerna till ett samtal om hur vi skulle kunna arbeta
tillsammans? Förutsättningslös. Hur kan organisationerna skapa arbetstillfällen m.m.?
Regional överenskommelse integration
·
·
·
1940 var 1% av befolkningen utrikesfödda
1970 var 7% av befolkningen utrikesfödda
2011 är 15% av befolkningen utrikesfödda
Lena Fernberg, Arbetsförmedlingen och Torsten Fors,
Länsstyrelsen, integrationssamordnare
10 aktörer har tecknat en regional överenskommelse (RÖK)
Länsstyrelsen Norrbottens län
Norrbottens läns landsting
Migrationsverket
Kommunförbundet Norrbotten
Företagarna Norrbotten
Försäkringskassan
Svenska Kyrkan (Luleå stift)
Röda Korset (Region Norra Norrland)
Luleå tekniska universitet
Arbetsförmedlingen
Regionala överenskommelsen när det gäller integration och introduktion
· Inget nytt, överenskommelser har funnits tidigare
· Vår är reviderad flera gånger t ex år 2006 och år 2009
· År 2007 stängdes integrationsverket och Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen
fick olika nya uppdrag
· De kom en ny etableringsreform (som återigen ska revideras)
Syftet med den regionala
Överenskommelsen är att samarbete skall skapa förutsättningar för bättre integration
och introduktion för nyanlända.
8
Mål
·
Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell
bakgrund.
·
Bekräfta en gemensam ambition. Utveckla och fördjupa samarbetet när det gäller
introduktionsinsatser på integrationsområdet.
·
Regionalt är arbetet inte så operativt utan det handlar om att ta fram resurser
och stöd för att kunna arbeta lokalt.
Samverkan och samarbete skapar mervärd för alla. Regionala stödet till ett
samordnat utvecklingsarbete över kommungränserna. Vi måste samarbeta även
på integrationsområdet .
·
·
Den regionala överenskommelsen har målsättningen att uppmuntra lokala
överenskommelser och integrera barn- och jämställdhetsperspektivet.
·
Respektive part ska verka för lokala överenskommelser och flyktingmottagning,
utifrån lokala förutsättningar. I Luleå är det arbetsförmedlingen som tar
initiativet.
·
Parterna accepterar inte diskriminering utifrån de olika
diskrimineringsgrunderna.
·
Allas ansvar att förhindra en ökad spridning av diskriminering eller
främlingsfientlighet.
·
Den regionala överenskommelsen syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och
män samma möjligheter att bli samhällsmedborgare.
Moderatorn
Finns det resurser?
Svar: Det finns inte pengar att söka regionalt.
Fråga till publiken; vad skulle ni behöva?
Svar: Pengar
Hur ska samarbetet ske? Hur ska det börja hända saker?
Svar: Vinsten är den enskilda människans. Arbeta ideellt. Att man möts i respektive
kommun.
Bara några få av de tio aktörerna som representerar föreningslivet. Varför?
Svar: Vem ska vara med och vem ska inte vara med? De som finns med har också egna
nätverk. Det finns alltid fler som borde vara med.
Finns något liknande Uppsalas Föreningsråd med 330 föreningar här? Hur ska ni klara
integrationen utan fler?
Svar: I förlängningen av allas nätverk hoppas vi nå fler. Det gäller ju att fånga upp den
idéburna sektorn.
9
Slutsats:
De som skapat bäst integration har att göra med den idéburna sektorn.
När det gäller pengar s k § 37-medel så får de bara sökas av kommuner men det finns ju
möjlighet att prata ihop sig med kommunen och söka dem. Samverka.
Julio:
Ta med någon från etniska minoriteter. Man företräder sig själv bäst.
Svar: En del har tackat nej till att vara med.
Integration i polcirkelland
Aktiviteter och praktiskt arbete i samarbete med kommun,
folkhögskola m.fl.
Visar film på olika aktiviteter.
Coompanion
Vad är social ekonomi?
Inte offentliga och inte privata aktörer. Vi vill vara med i samhälle
och vi bidrar med tillväxt. Vi är ett nätverk, inte ett projekt.
Vårt nätverk:
Idrottsförbundet
Coompanion
Sensus
Hela Sverige ska leva
Skoopi
Öppen gemenskap i Umeå
Vi har frågat alla studieförbund, Bilda, ABF, Vuxenskolan med flera. Vi har även frågat
Rädda barnen, Röda Korset, Pingstkyrkan, Svenska Kyrkan, LP m.fl.
Styrkan med nätverk är att vi arbetar tillsammans. Nätverket kan vara en part för
överenskommelsen kom att prata med.
Vi sysslar med
· Omvärlsbevakning
· Kunskapsutveckling
· Kunskapsspridning
· Påverkansarbete
Sociala ekonomin omsätter mycket pengar.
När det gäller överenskommelsen har vi tre processledare som utbildas av
överenskommelsen på det sociala området.
10
Moderatorn
Vad vill ni åstadkomma?
Svar: Ett bra samhälle. Tillsammans kan vi lyfta kvaliteten för människor. Hur ska t ex
innevånarna i Pajala få det bättre. Vi kan synliggöra hur viktig den sociala ekonomin är
för samhället. Ordet Social ekonomi kommer från EU, med det är i princip samma sak
som idéburen sektor.
Varför är det givande?
Samarbete ger mervärde åt både individer och organisationer.
SIU (Uppsala) – ett gott exempel
·
·
·
10 olika språk
radiosändningar
samhällsinformation
·
·
·
·
·
internationellt kvinnocafé
datakurser
matlagning, dans m.m.
drakflygardagen
Kulturnatt – vad är kultur? (Etiopisk
kaffeceremoni, Iransk teceremoni)
Valinformationsprojekt (utbildning,
dörrknackning, valdebatt)
·
Framgång: Uppsala kommun har fattat beslut att om man vill fortsätta läsa på
universitet efter SFI får man fortsatt socialbidrag ett år.
SIU & hela Sverige ska leva
· En resa till två kulturella områden i Landsbygd
· En gemensam konferens ”Mångfald som en möjlighet i landsbygd”
· Kartläggning av kolonilotter
· Socialt företagande i landsbygd
Allt detta är vardagsaktiviteter!
Uppsala vision 2030
Integration är en ständig pågående ömsesidig process och ömsesidig anpassning. Ingen
idé att bygga stora hus eller badhus om inte människor vill ha dem.
Integration är ett svårt begrepp. Minst 150 olika kulturer i Sverige. Vi vill inte ha
assimilation, vi vill ha ett mångkulturellt samhälle.
Syfte
Att bygga broar genom förtroende, trygghet och förståelse mellan alla grupper i
samhället.
Att den nya svensken, nyanländare, kan ingå i en ny gemenskap och anpassa sig till
samhället.
11
Invandrarorganisationer
Ska integreras med varandra också. Ny metod men gammalt recept. Samma metod har
misslyckats många gånger eftersom det är en tjänsteman som arbetar 9-17. När vi gör
det kan vi ha igång aktiviteter 24h7days.
T ex
·
·
·
Att matcha ihop familjer
Att ordna hembesök
Kulturkväll
Exempel på frågor
· Hur ser det ut i ditt hem t ex vardagsrum och kök i Sverige jämfört med i ditt
land?
· Har barnen var och en sitt eget sovrum i Sverige jämfört med i ditt land?
· Brukar maken arbeta hemma med sin fru i Sverige jämfört med i ditt land?
· Brukar killar och tjejer hjälpa till med hemsysslorna i Sverige jämfört med i ditt
land?
Slutsats
Folket i Sverige har jobbat ihjäl sig för att få den standard de har.
Grupparbete
Grupp 1 Blå
- Tips och exempel på bra projekt
- Vi-vecka i skolor, nyanlända
- MR-dagar – både lokalt och regionalt
- Landsbygdsprojekt (renar, kor) och grönsaksodling
- Utbyte mellan unga och gamla med t ex PRO
- Utbyte med idrottsföreningar
- Internationella caféer
- Eldsjälar, ambassadörer – nyttja och lyft fram – ger information
- Landsbygdsutvecklare finns i varje kommun – kan vara smörjmedel
- Studieförbund – kan också vara smörjmedel
- Riktlinjer
- Integration är en ständigt pågående ömsesidig process och anpassning
- Delaktighet är viktigt
12
Grupp 2 Gul
- Erfarenheter av samverkan mellan offentliga och idéburna. De idéburna upplever
inte så mycket stöd. Integrationsenheterna välkomnar dock idéer – positivt.
- Tips på konkreta goda exempel, Röda korset, Rädda Barnen, Idrotten – t ex
simskola. I Haparanda samarbetar man med Röda Korset. I Råneå med kyrkan t
ex Second hand-butik
- Svårt för kommunerna då Arbetsförmedlingen får de mesta medlen till nyanlända
- Gemensamma principerna är rätt så bra, kanske lite mer konkret
Grupp 3 Orange
-
-
Finns många goda exempel
Konkret gott exempel från Överkalix är Sinnenas trädgård som gjorts
tillsammans med nyanlända vilket också ledde till arbete. I Boden finns
tvärgrupper med informationsutbyte. De nyanlända blev idrottsföreningen –
annars hade den fått lägga ner.
Operativa kommunala överenskommelser vore bra. Att kommunen bjuder in. Att
organisationerna tar plats. Att man börjar se varandra och se möjligheterna.
Tydliga gränser, bra syften och mål. Att man kan ge varandra. Vad mycket vi kan
få ut och växla upp systemet om vi skulle samarbeta mer.
Grupp 4 Gröna
- Exempel Skellefteå – partierna bjuds in till politikerkväll ”Mångfald för bygdens
utveckling”, försöker hitta olika infallsvinklar. Vi saknar politiker här idag. Vore
bra med en synlig politiker. Kyrkor samarbetar via studieförbund. Invandrare i
kyrkor kan bidra, genom att ge själva och samla ihop till olika projekt. Inte bara
för utan med invandrare.
- Samarbete mellan kommunerna. De fyra östra kommunerna samarbetar mycket i
de här frågorna. Fyrkantskommunerna också. Och A-kommunerna samarbetar
över länsgränserna.
- Arbetslinjen, vad gör Arbetsförmedlingen nu med det som händer i Norrbotten?
Nu ska vi se oss som ett inflyttningslän. Man skriker efter folk. Hur ska man bli
boende här. Politikerna måste ta tag i det. Inte bara moduler man bosätter sig i.
Tillsammans tar vi tag i detta och bygger. Ser det som en investering – inte en
kostnad. Man gör det för framtiden.
- Riktlinjer:
1. samarbete är a och o
2. att delge sina egna erfarenheter är viktigt
3. att kartlägga resurser
4. att människor får leva i gemenskap
5. att den mindre kommunen gör en person synlig i sammanhang
6. att man är välkomnande och inte stöter bort någon, att personerna trivs
Varma hjärtan kompenserar kallt klimat!
13
Grupp 5 Röd
Det finns goda exempel men det är generellt lite samarbete över gränserna.
Kommunala överenskommelser, kommunerna har för lite resurser, de drar ner. De ser
att det är svårt att ta ansvar.
Riktlinjer: Resurser, ansvar och dialog.
Grupp 6 Lila
Goda exempel att t ex samarbeta med PRO om nyanlända. De kan berätta hur vi har haft
det i Sverige.
SFI, att alla får gå, att de får plats fort, att de får lära sig svenska annars går det åt
fanders.
Värdfamiljer och faddrar kan slussa ut på alla möjliga sätt.
Att man får se hur en svensk familj fungerar.
Ska samverka med föreningslivet och projekt.
Samordning är a och o i kommunerna där vi håller till - så det inte spretar.
Goda exempel att försöka få igång samarbete med Hyresgästföreningen om de
nyanlända. Hur man t ex ska leva i en lägenhet.
Kvinnokafé
Att de startar egna föreningar för deras egna intressen, så det inte behöver vara med på
våra premisser.
Arbetsförmedlingen borde bjuda in till kommunala överenskommelser – de har
ansvaret. Vad kan vi göra och hur kan vi göra. Arbetsförmedlingen i länet borde pusha
på Arbetsförmedlingen lokalt. Även Hela Sverige ska leva.
Särskilt viktigt att det blir verkstad – att det händer någonting. Tidsplaner, avrapportera,
kontinuerlig avrapportering.
14
Avslutning
Vi behöver föreningar. Annars klarar sig inte det svenska
samhället. Tillväxtforum www.nll.se/kraftsamling där är ni
viktiga. Första konferensen var den 8/6 2011. Alla var eniga
om att länet behöver satsa på integration och mångfald. Ni
mer er kunskap behövs där! Nästan alla kommunalråd och
landstingspolitiker kommer vara där.
Torsten Fors - sammanfatta dagen
Samarbete och samverkan verkar vara det som alla pratar
om. Inte konstigt eftersom vi kommer från så olika delar av
samhället. Många av oss har inte setts förut. Alla kan inte vara
i samma nätverk. Men vi behöver nå helheten.
Jag erkänner från Länsstyrelsens sida, vi har inte varit så aktiva. Vi borde bli bättre på
samverkan inom Länsstyrelsen. Möte på gång med Hushållningssällskapet. Det är aldrig
för sent att börja. Vi konstaterar hela tiden det rätta. Jag säger som Roy Melcher brukar
säga: Gå och gör något åt det.
Idag har jag lärt mig att det finns mer behov från olika aktörer. Jag har lärt mig att ni
finns. Det viktigast ordet är Dialog. Vi jobbar för att människor ska vilja bo här. Det är
inte fel med lite andlighet och kultur ger mångfald.
Hela Sverige ska leva Norrbotten
Finns mycket kompetens i det här rummet. Vi har inte färdiga lösningar men vi har frön
Mingelbilder
Text: Sofia Modigh LGM Consulting
Foto & Layout: Ingemar Johansson Hela Sverige ska leva Norrbotten
Länk till fler bilder från dagen: http://hssl.ronnberget.se/#32.0
15
