2016-03-23
Vård och omsorg
Anna Östbom
1 (4)
Dnr 15/06296
Kartläggning kring överenskommelser om sjukskrivning och
rehabilitering
Psykisk ohälsa och smärta står för den största andelen av sjukskrivningarna.
Sjukskrivningarna ökar främst inom området psykisk ohälsa, och då även bland män.
Under förhandlingarna inför överenskommelsen 2016 framkom att det kan vara sista
året som regeringen avsätter pengar till rehabilitering/behandlingar för smärta och
psykisk ohälsa. (tidigare Rehabiliteringsgarantin, numera villkor 4 i
överenskommelsen) Det skulle innebära att 500 miljoner kronor försvinner som stöd
till landstingen för psykologisk behandling och smärtbehandling. De statliga medlen
har inneburit en ökning i tillgången på behandlingar mot psykisk ohälsa med 94 % och
smärta med 49 % mellan åren 2009-2014. I överenskommelsen har dessutom lagts till
medel som ska stimulera vården att ta kontakt med arbetsgivare för att på så sätt
främja ökad återgång i arbete. För att SKL ska kunna agera i frågan behövs en
fördjupad kunskap om hur landstingens förutsättningar ser ut och vilka konsekvenser
som kan uppstå om staten minskar ersättningen med 500 miljoner kronor.
Den s.k. Sjukskrivningsmiljarden har varit en överenskommelse mellan SKL och
Socialdepartementet och funnits sedan 2006. Under åren har det funnits olika
önskemål att avsluta överenskommelsen det har dock inte har genomförts i praktiken.
En undersökning som Socialdepartementet beställde under 2015 visade att flertalet
landstings ledningar uttryckte att det fanns ett fortsatt behov av de statliga medlen för
att det skulle vara möjligt att prioritera utvecklingsarbetet med
sjukskrivningsprocessen i hälso- och sjukvården. SKL träffade Hälso- och
sjukvårdsdirektörerna för att diskutera hur de önskade att SKL agerade i frågan
framöver.
Det fanns då önskemål om fortsatta medel och en långsiktig planering med mindre
detaljstyrning. Önskemålet var mer utrymme för behovsanpassade åtgärder och med
mer övergripande målsättningar. Hälso- och sjukvårdsdirektörerna ställde sig även
bakom att det skulle kunna vara möjligt att det skedde ett samarbete mellan hälso- och
sjukvården och arbetsgivare. Överenskommelsen blev för 2016 ettårig, då
Socialdepartementet genomför en översyn av alla överenskommelser. I övrigt blev
överenskommelsen mindre detaljstyrd och öppnade upp möjligheterna för landstingen
att välja hur de utvecklar frågorna själva utifrån de områden som ledningarna i
landstingen hade önskat.
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se
2016-03-23
På SKL genomförs ett arbete för att ta ställning till vilket agerande SKL ska ha
framöver när det gäller olika statsbidrag. SKL:s styrelse kommer under våren att ta
ställning till de förslag som ligger. Det kan då komma att påverka hur SKL ställer sig
till framtida överenskommelser. Trots att detta arbete pågår finns det behov av att få
kunskap om vad landstingsledningarna anser när det gäller överenskommelsen om
”En kvalitetssäker sjukskrivning och rehabiliteringsprocess” för att SKL ska kunna
agera utifrån styrelsens och landstingsledningarnas önskemål. Planeringen är att kunna
ge snabb återkoppling på eventuella förändringar då SKL har som avsikt att ha minst
ett år på sig att informera om några större ändringar kommer att ske som påverkar
landstingens ekonomi och förutsättningar att fortsätta bedriva sitt arbete inom
områdena sjukskrivning och rehabilitering. Denna kartläggning är en del i detta arbete
samt en del i vårt arbete med att göra omvärldsbevakning inför vårt arbete 2017 som
pågår på vård och omsorg.
Ange landsting/region: Region Jämtland Härjedalen.
Frågor
1.Vilka konsekvenser får det för behandling av psykisk ohälsa och långvarig diffus
smärta i ert landsting/region om den statliga ersättningen i villkor 4 upphör? Beskriv
konsekvenser för psykisk ohälsa på primärvårdsnivå. Beskriv konsekvenser för
långvarig diffus smärta på både primärvårds- och specialistnivå.
Idag får vi 6,5 mkr för detta. Medlen riktas främst mot KBT-behandlingar i
primärvård och smärtbehandlingar utförda av privata utförare och Smärtrehab
(under avveckling). Om pengarna upphör finns risk att dessa behandlingar inte
längre kan prioriteras av verksamheten eftersom de då måste tas från annan
verksamhet. KBT har visat sig ha god effekt på psykisk ohälsa.
Vi har med dessa medel snabbt kunnat bygga ut KBT som behandlingsform i
länet. Om pengarna upphör kommer detta sannolikt att stagnera alt. minska
utifrån att pengar annars måste omfördelas från annan verksamhet och
primärvården går redan idag med stora underskott.
2. Vilken är ert landstings långsiktiga plan när det gäller behandling i primärvården av
psykisk ohälsa och långvarig diffus smärta? Vad är den långsiktiga planen för
behandling av långvarig diffus smärta i specialistvården?
Planen är att fortsätta erbjuda dessa behandlingar och då gärna i grupp och
i internetbaserad form. Inom Primärvården pågår utveckling i den
riktningen inom området .
Specialistvården kommer att utöka behandlingsutbudet i KBT och IKBT
under hösten 2016 i smärtmottagningens regi, här mera teamwork och
specialiserade terapeuter
2 (4)
2016-03-23
3. Vilka önskemål har ledningen i ert landsting/region på SKL:s fortsatta agerande
med anledning av att statsbidraget för psykisk ohälsa och långvarig diffus smärta kan
upphöra 2017?
Region Jämtland Härjedalen har ett oroväckande högt ohälsotal och vill agera
för fortsatt statligt stöd utifrån att den egna finansieringen inte räcker för de
riktade insatser som krävs om vi ska mota de ökande sjuktalen, ffa inom
psykisk ohälsa.
I år är överenskommelsen mer öppen än tidigare för att ge landstingen
möjlighet att själva bygga en struktur utifrån de egna förutsättningarna. Denna
överenskommelse kom sent och många landsting har därför inte riktigt hunnit
med att skapa egna strategier för dessa medel kopplat till sänkta sjuktal. Det
vore angeläget att medlen finns kvar ytterligare några år för att säkerställa en
långsiktig utveckling och hållbar struktur.
4.Vilka önskemål har ert landsting på innehåll och utveckling av övriga områden som
finns i överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocess?
Angeläget att stödet till koordinatorfunktion säkras långsiktigt. Vi behöver
bygga upp en väl fungerande och integrerad funktion för detta. Om pengarna
upphör kommer det att bli svårt att prioritera rehabilitering och återgång i
arbete före ordinarie hälso- och sjukvård – i en underskottsekonomi som vår.
Villkor 4, stöd till behandlingar, är fortsatt angeläget utifrån den ökande
ohälsan och de stora kostnader som detta medför för staten, via
försäkringskassan.
Villkor 5 är angeläget utifrån att systemutvecklingen gentemot
Försäkringskassan medför kostnader för oss. Inte så mycket kvar nu inom detta
område.
Om jämställdhet tas bort som krav finns risk att frågan inte får tillräckligt
fokus, även om könsskillnaderna är slående.
Villkor 6-7 är angelägna men drivs nationellt.
Områden som finns i ÖK 2016 är
1. En jämställd sjukskrivningsprocess
2. Kompetenssatsning i Försäkringsmedicin
3. Funktion för koordinering
4. Psykisk ohälsa och smärta (fråga 1-3 avhandlar detta område)
5. Utökat elektroniskt informationsutbyte
3 (4)
2016-03-23
6. Teknisk plattform för stöd och behandling
7. Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning
5.
Vilka övriga synpunkter har ert landsting/region som ni vill framföra om
överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocess?
Om pengarna förs över till generella statsbidraget måste pengar öronmärkas i
kommande budgetar för Regionen för att säkra det fortsätta arbeta för
minskade sjuktal och ökad arbetsåtergång.
Christina Möller Västra Götalandsregionen ska göra sammanställningen så var vänliga
och skicka underlaget till [email protected] senast 11 april
4 (4)
