NORMKARTLÄGGNING AV MAKERRÖRELSEN 2016
EN RAPPORT PÅ BESTÄLLNING AV MAKERTJEJS VINNOVAPROJEKT – SAMMANSTÄLLD FEBRUARI 2017
SYFTE MED RAPPORTEN .................................................................................... 1
NORMINGENJÖR BAKOM RAPPORTEN ............................................................... 1
VARFÖR EN NORMKARTLÄGGNING? ................................................................... 1
MATERIAL ............................................................................................................... 2
NORMOBSERVATIONER AV NORMINGENJÖREN................................................ 2
UPPDRAGETS SLUTSATSER ............................................................................... 3
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ......................................................... 3
STRATEGI FÖR INKLUDERINGSARBETET ............................................................ 4
FÖRSLAG PÅ VISION FÖR INKLUDERINGSARBETE I MAKERRÖRELSEN .......... 5
FÖRSLAG PÅ ARBETSMODELL ............................................................................. 5
OLIKA AKTIVITETER OCH BEST PRACTICE FÖR INKLUDERING ......................... 6
KONTAKTUPPGIFTER........................................................................................... 6
SYFTE MED RAPPORTEN
Att ge energi och verktyg åt arbetet med inkludering inom den organiserade
makerrörelsen – med fokus på kön och jämställdhet utan att förlora de andra
normperspektiven.
NORMINGENJÖR BAKOM RAPPORTEN
Pernilla Alexandersson är Add Genders grundare och vd och har arbetat
med jämställdhets- och mångfaldsutveckling under Add Genders flagg sedan
starten 2008. Innan detta har hon föreläst och utbildat om frågorna sedan
tonårstiden. Hon har en fil. kand. i genusvetenskap samt är diplomerad
affärsinriktad projektledare via IHM Business School.
VARFÖR EN NORMKARTLÄGGNING?
•
•
Makerrörelsen är en ingång till näringslivet för inte minst tjejer och
kvinnor på en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader
(Sveriges). Därför är det viktigt att rörelsen aktivt arbetar med
inkludering och förstår de normer kring kvinnor, män, transpersoner
och teknik/hantverk som finns runt oss.
Makertjej och andra jämställdhetsinitiativ är också viktigt för kvinnors
deltagande i samhället både på strukturell nivå och på individuell nivå
– oavsett resultatet för näringslivet eller arbetslivet.
•
•
Vissa normer begränsar oss och andra normer möjliggör för oss. Det
här är olika för olika människor och grupper men det betyder inte att vi
inte kan se mönster och arbeta medvetet och ibland generellt.
Makertjej är ett Vinnova-projekt som arbetar med att belysa
jämställdhet och kvinnors delaktighet i makerrörelsen. De sitter på
mycket kompetens och erfarenhet. De har inom projektet ramar
beställt denna normkartläggning som rapporteras i denna
presentation.
MATERIAL
•
•
•
•
•
Material från Makertjej om projektet och resultat inom projektet
Deltagande med workshop och föreläsning på nationella
makerkonferensen i oktober 2016
Enkät som följde upp konferensen november 2016
Presentation med diskussion på Makerspace Stockholm november
2016
Telefonintervjuer med olika nyckelpersoner inom Makertjej och
makerrörelsen i november, december och februari 2016.
NORMOBSERVATIONER AV NORMINGENJÖREN
•
•
•
•
•
•
Normerna inom makerrörelsen skapas av uppskattningsvis en hög
koncentration av människor som är utomordentligt talangfulla inom
idégenerering och fascinerade av att tänka fram och pröva nya idéer.
De har förmåga att finna kopplingar mellan vid första åsynen saker
som är vitt skilda från varandra och deras drivkraft är inspiration.
Makerspaces har överlag en könsbalans i styrelserna på mellan 40-60
som kan räknas som jämställd. Makers of Sweden har också en bra
balans. Exakt hur makerspaces används och vilka som syns och hörs i
övrigt i rörelsen finns inga tillgängliga fastställda siffror på.
Normen för en ”maker” upplevs trots detta av många vara en man i
20-30 års åldern och tekniskt kunnig, gärna student eller examinerad.
Makerrörelsen kan däremot vara en bra plats att bryta normer eller
göra om dem – exempelvis att män får en anledning att platsa i den
traditionellt kvinnodominerade textilnormen och tvärtom eller att man
kan välja att bortse från traditionella könsnormer i sitt skapande. Dock
är rörelsen såklart påverkad av samhällets normer kring bland annat
kön, funktion, etnicitet, identitet och ålder.
Normerna mellan textil och teknik skiljer sig åt. Textilnormen upplevs
som mer ordningsam medan de teknikdominerade ”rummen” är mer
oorganiserade. Även om det finns initiativ för att bryta detta.
En risk i miljöer där nyskapande är en drivkraft och en norm är att
upprätthållande av rutiner och förvaltande/drift blir mindre attraktivt.
www.addgender.se
2
•
Frågan som uppstår utifrån dessa normer är: Hur skapar man en bra
miljö för inkludering och argumenterar för ett hållbart och tålmodigt
normkreativt arbete i denna kontext?
UPPDRAGETS SLUTSATSER
Vad kan normkartläggningen säga oss om nuläge och nästa steg?
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
1. Inkluderingsarbetet måste ses som en större paraply som innehåller
många olika delar/initiativ.
Nybörjarträffar
En
inkluderande
makerrörelse
Makertjej
(jämställdhet)
Mötesplatser
för unga och
gamla
Andra
initiativ för
inkludering
Bild: Hur inkluderingsarbetet kan illustreras där det finns en helhet och olika delar.
2. Makertjej är en av de initiativ som redan pågår och initiativet bör
effektiviseras genom att begränsa sig till just erfarenhetsutbyte och
inkludering mellan och av kvinnor och de som identifierar sig som
kvinnor.
3. Detta för att: Makertjej behövs – tills dom inte längre behövs.
Makerrörelsen är inte jämställd, hur ny eller nytänkande den än må
vara. Könskodade sammanhang följer med från samhället i stort (där
exempelvis Sverige har en av världens mest könssegregerade
arbetsmarknader) och om en grupp av människor upplever att de
behöver ett separatistiskt rum för att tala om sina erfarenheter, lyfta
fram förebilder och för att stärka varandra så är det skäl nog att ha ett
sådant nätverk.
a. Makertjej fungerar bra i dagsläget. Så bra att det ibland kan ses
som det enda alternativet för all inkludering inom rörelsen.
b. Det är därför dags att både (framförallt) synliggöra och (om det
finns möjlighet) skapa fler initiativ som jobbar med flera olika
aspekter av inkludering än jämställdhet.
4. Det behövs en tydlighet i Makertjejs uppgift och målgrupp gentemot
riksorganisationen Makers of Sweden. Är Makertjejs syfte att göra
tjejer och kvinnor intresserade av makerrörelsen? Eller ska makertjej
www.addgender.se
3
stötta och stärka makers som är tjejer och kvinnor? Och vem är det
som ska driva detta inom ramen för Makertej? Om Makertjej får en
tydlighet så banar det väg sedan för andra initiativ och aktörer.
5. Detta bör klargöras i relation till Makers of Swede:
a. Vad ska riksorganisationen förvalta/utveckla vidare av de
resultat som kommit ur Makertjej hitintills?
b. Vilket syfte/uppgift har Makertjej fortsättningsvis och vilka
aktörer och målgrupper riktar sig Makertjej till?
c. Vilka andra initiativ krävs utifrån behoven kring jämställdhet i
makerrörelsen: dels nyrekrytering och dels förvaltning.
6. Inkluderingsarbetet bör regleras av en interaktiv initiativlogg med
tillhörande idélogg med prioriteringsordning och ansvarsfördelning,
denna bör ägas och hanteras av styrelsen för riksorganisationen.
STRATEGI FÖR INKLUDERINGSARBETET
•
•
•
•
•
Personer med för makerrörelsen typiska talanger är kreativa och
uppskattar originalitet. De uppskattar fritänkande upplevelser såsom
brainstorming och diskussioner och har en naturlig förmåga att
angripa utmaningar från flera perspektiv. Alla är förstås inte såhär men
normen verkar vara formad kring detta i nuläget. Om det ska finnas
engagemang för inkluderingsarbetet behöver det därför hela tiden
kännas nytt och spännande, vilket det ofta är – men inte alltid.
Oundvikligen så finns det ju en uppförsbacke också, det är att det
ibland kan vara jobbigt att syna sina egna normer och förändra sig
själv. I dessa skarpa fall kan det uppstå kritik mot inkluderingsarbetet
eftersom det kanske inte känns nyskapande, roligt eller inkluderande
för den enskilde individen. Lusten tappas och därmed engagemanget.
Det kan också vara svårt att finna en väg där inte några individer
återkommande bestämmer sig för att ”gå på sin egen idé” istället för
att förvalta inkluderingsinitiativ som har fungerat väl eller lämna över.
Här behöver strategin fokusera på hur makerrörelsen kan använda
kraft och energi till den gemensamma idén för hur inkluderingsarbetet
ska bli framgångsrikt. Alternativt att den egna idén tas till vara och
förverkligas eller tydligt motiveras varför den ska ”släppas”. Sista
alternativet att det anges när det finns tid för att prioritera den
framöver.
För att alla i makrerrörelsen ska bli tilltalade av den gemensamma idén
så måste det vara en innovativ strategi med en tydlig och fördjupad
problembild och inkluderingsarbetet måste fungera som en källa till
nya och värdefulla idéer och fräscha perspektiv. På så sätt fungerar
normkreativitet och normkritisk innovation som utmärkta drivkrafter i
att förändra normerna inom makerrörelsen.
www.addgender.se
4
•
•
•
•
Alla initiativ för inkludering måste uppmuntras och synliggöras men
inte alla på en gång och på samma sätt – för då kommer arbetet att
omöjliggöras eftersom arbete med lika villkor är ett evighetsjobb.
Att ha en tydlig struktur och rollfördelning för inkluderingsarbetet
underlättar. Denna struktur bör fånga upp de olika alternativen som
redan genomförs för att inte någon ska känna att de inte synliggörs.
Strukturen bör också fånga upp alla nya idéer som uppkommer men
tydligt prioritera dessa utifrån ett gemensamt mål: en inkluderande
makerrörelse.
Riksorganisationen kan äga inkluderingsarbetets idé- och
prioriteringslogg. Ett annat alternativ är att riksorganisationen
delegerar det till en inkluderingsgrupp/arbetsgrupp som består av
representanter från olika inkluderingsinitiativ eller organisationen i
övrigt. Denna grupp skulle kunna få ett eget namn och träffas en gång
per halvår förslagsvis.
Om riksorganisationen vill så kan det genomföras en
kommunikationskampanj under 2017 där man lyfter fram rörelsens
många olika initiativ för inkludering för att visa alla engagerade på
vilken bredd det finns. Det vill säga att Makertjej inte ska höras mindre
utan att de andra alternativen (diskrimineringsgrunderna funktion,
ålder, etnicitet med mera) ska höras mer under året.
FÖRSLAG PÅ VISION FÖR INKLUDERINGSARBETE I MAKERRÖRELSEN
I en inkluderande makerrörelse har vi modet att både lyckas och misslyckas,
detta utifrån en prestigelös lekfullhet i våra antaganden om andra och
varandra.
•
Förslaget på vision är baserat på arbetet som gjordes med deltagarna
under den nationella makerkonferensen 2016.
FÖRSLAG PÅ
ARBETSMODELL
Vision
Initiativlogg
Idélogg
www.addgender.se
5
OLIKA AKTIVITETER OCH BEST PRACTICE FÖR INKLUDERING
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Spetssatsningar – separatistiska aktiviteter för de som har ett
gemensamt intresse att mötas, stärkas och utbyta erfarenheter. Detta
funkar enbart om de är frivilliga och syftet/målgruppen är tydligt
angiven i inbjudan.
Inkluderingsträffar i stort – med fokus på olika teman såsom
rekrytering eller nybörjare eller kompetenshöjning inom inkludering
och likabehandlingsarbete.
Kartläggningar – kvantitativa eller kvalitativa kartläggningar som
fördjupar och tydliggör problemformuleringen inom diskriminering och
exkludering.
Projekt – med mål att skapa rörelse och engagemang inom vissa
former av inkluderingsarbete.
Inspirationsträffar – för olika målgrupper eller med olika teman. Här
kan man besöka olika platser eller bjuda in.
Nybörjarträffar/prova på – för de som kanske inte känner sig tillräckligt
hemma eller erfarna för att bara gå in på en makerspace eller liknande.
Här kan man besöka olika platser eller bjuda in.
Handböcker/bloggar – för att ge chans att läsa in sig innan. För att
inkludera många olika målgrupper kan de tillgängliggöras på olika
språk (kolla om det finns människor i organisationen redan som kan
tänka sig att översätta befintliga material).
Föreningskunskap – med fokus på rekrytering eller förvaltning av
demokrati och organisering. Tänk på att även förvaltning kan kännas
nytt och spännande så länge man lär sig nya saker!
Webbevent/chattar/grupper – är ett enkelt sätt att nå många.
Enkäter – bra för att samla in olika människor och skapa reflektion, det
resultat man vill få ut måste vara tydligt.
Samarbete och samverkan – just inom inkludering kan man fokusera
på samverkan med föreningar och organisationer som samlar
målgrupper man vill nå, exempelvis funkis-föreningar eller tjejjourer.
Det finns många olika sätt att skapa jämställdhet och inkludering!
KONTAKTUPPGIFTER
Tack för denna gång, på återseende!
Pernilla Alexandersson
[email protected]
0767-877877
www.addgender.se
6
