Mat, klimat och biogas
Ett studiematerial inom BIOGASSYS-projektet,
Trelleborgs kommun 2013.
Text: Robert Winton. Bearbetning: Emma Bengtsson och
Anitha Ljung. Foto: Robert Winton
2 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Mat, klimat och biogas - ett spännande samspel
Människan är och har i alla tider varit beroende av klimatet för sin
överlevnad. Sol, vind och vatten och rätta temperaturerna är viktiga
förutsättningar för vad som kan växa. Dessa förhållanden i
kombination med den rätta jordmånen måste stämma för att vi ska
kunna odla den mat vi behöver. Till syvende och sist är det klimatet
som ligger till grund för vårt välstånd.
Men människan är anpassningsbar och kan leva av många olika slags
föda och i många olika slags temperaturförhållanden. Ändå finns det
gränser för vad vi tål och när klimatet förändras drastiskt innebär det
rubbningar i välståndet. Vi måste plötsligt förändra vårt invanda sätt
att leva – lära oss odla och äta nya produkter och i värsta fall flytta från
den plats där vi bor.
Mat kräver energi och ger energi. Allt hänger ihop. All den mat vi inte
äter upp kan omvandlas till biogas om den samlas in och rötas. Genom
att ersätta kol och olja med biogas kan vi hejda den globala
uppvärmningen vilket i sin tur kan ge oss ett bibehållet klimat så att vi
fortsatt kan leva och odla på jordklotet.
Mat, klimat och biogas – det är ett oerhört spännande samspel! Vi som
arbetar med frågorna kan inte låta bli att fascineras av hur komplext
allt är sammanfogat.
Med detta studiematerial hoppas vi att du också ska lära dig lite mer
och förstå lite bättre hur allt hänger ihop. Mycket nöje!
Materialet i häftet är indelat i tre avsnitt med huvudrubrikerna Klimat,
Biogas och Mat. Under rubriken Klimat avhandlas sambanden mellan
växthusgaserna, växthuseffekten, den globala uppvärmningen,
klimatförändringarna och dess konsekvenser. I avsnittet med rubriken
Biogas beskrivs hela den samlade energimixen som biogasen utgör en
del av. Under rubriken Mat behandlas matens klimat- och
miljöpåverkan och hur matavfallet kan bli biogas.
Slutligen ges råd och tips för den som vill förändra sin livsstil i en
klimatsmartare riktning. Här finns även ett kunskapstest samt
diskussionsfrågor.
Robert Winton, lärare i naturvetenskapliga ämnen
Emma Bengtsson, klimatstrateg
Anitha Ljung, klimat- & hållbarhetssamordnare
Trelleborgs kommun
3 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Klimat
Växthuseffekten – en förutsättning för livet
Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms
av så kallade växthusgaser i jordens atmosfär. Till växthusgaser
räknas koldioxid, vattenånga, ozon, dikväveoxid (lustgas), metan och
CFC-föreningar (freoner). Även molnbildning och partiklar från
luftföroreningar har påverkan på växthuseffekten.
Viktigast av dessa växthusgaser är vattenånga och koldioxid. Solljus
omvandlas till värmestrålning när det når jordytan. Växthusgaserna
absorberar det mesta av denna värmestrålning och fördröjer dess
strålning tillbaka ut i rymden. Denna fördröjning medför att den
globala medeltemperaturen vid jordytan är +14° C. Utan
växthuseffekten skulle den ha legat kring -19° C och under sådana
omständigheter hade liv knappast varit möjligt på jorden.
Växthuseffekten på jorden är till största delen naturlig. Människan har
dock åstadkommit en förstärkning av växthuseffekten, främst genom
utsläpp av koldioxid i samband med avskogning och användning av
fossila bränslen. Metan är en annan kraftig växthusgas som ökat till
följd av modernt jordbruk. De senaste 200 åren halten av metan
fördubblats i atmosfären, från 0,8 till 1,7 ppm (miljondelar).
Jordens medeltemperatur har sedan början av 1900-talet stigit med
drygt 0,7 grader. När man i dagligt tal förklarar den pågående
uppvärmningen som ”ett resultat av växthuseffekten” menar man
alltså egentligen att den beror på en av människan orsakad
förstärkning av den redan befintliga växthuseffekten.
Koncentrationerna i atmosfären av koldioxid och metan har ökat med
36 procent respektive 148 procent sedan tiden före industrialiseringen
omkring år 1750. Nuvarande nivåer är avsevärt högre än vid någon
annan tidpunkt under de senaste 650 000 åren, vilket är den tidsrymd
som forskarna har kunnat ta fram pålitliga data genom att borra i isen
vid de bägge polerna. Is innehåller nämligen inneslutna luftbubblor
som analyserats med avseende på koldioxidhalt. Ju längre ner man
borrar desto äldre är den inneslutna luften.
Med mindre säkra geologiska undersökningar har man visat att den
senaste gången koncentrationen av koldioxid varit högre än idag
troligen var för ungefär 20 miljoner år sedan. Ungefär 75 % av de
antropogena utsläppen av koldioxid under de senaste 20 åren
kommer från förbränning av fossila bränslen. Resten kommer till
övervägande del från ökad markexploatering, främst avskogning.
4 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Existensen av växthuseffekten som sådan är inte ifrågasatt, inte ens av
dem som förnekar att den globala uppvärmningen orsakas av
människan. Frågan är istället främst i vilken mån styrkan på
växthuseffekten förändras av den mängd växthusgaser som släpps ut i
atmosfären av människan. Förstärkt växthuseffekt påskyndar med
största sannolikhet den globala uppvärmningen.
Global uppvärmning
Global uppvärmning är beteckningen på den observerade
uppvärmningen av jordens atmosfär och hav sedan 1950-talet samt
dess förutspådda fortsättning.
Klimatförändring är variationer av jordens klimat med en trend
som sträcker sig över en längre tidsperiod (mer än 30 år). I modernt
språkbruk används termen främst för att beskriva den senaste tidens
globala uppvärmning men global avkylning som förekom under
istiderna, räknas också in under begreppet klimatförändring.
Jordens klimat har varierat allt sedan jorden blev till. Under den
senaste årmiljonen har klimatet på norra halvklotet varierat mellan
istider och isfria perioder med en periodicitet på cirka 100 000 år.
Klimatförändringar kan ha naturliga orsaker som variationer i
solaktivitet, variationer i jordens omloppsbana samt geologiska
processer som vulkanutbrott och kontinentaldrift. För närvarande
befinner vi oss i en naturligt varmare period mellan två istider, en så
kallad interglacial. Enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC så
påskyndas dock denna uppvärmning med stor sannolikhet av
människans utsläpp av växthusgaser, vilket väckt stor uppmärksamhet
sedan 1990-talet. Vid flera tillfällen har en stor del av världens högsta
ledare samlats för att sluta avtal om en begränsning av utsläpp av
växthusgaser, bland annat i Kyoto 1997 och Köpenhamn 2009.
Klimatmodeller sammanfattade av IPCC förutspår en fortsatt
uppvärmning fram till år 2100 med mellan 1,1 och 6,4 °C. IPCCs fjärde
klimatrapport från 2007 säger att "det är mycket troligt att merparten
av den iakttagna ökningen av jordens medeltemperatur härrör från
den ökade koncentrationen av växthusgaser till följd av mänsklig
aktivitet. Enligt rapporten går världen mot en global klimatkatastrof
om inte radikala åtgärder vidtas för att minska utsläppen och därmed
bromsa uppvärmningen. Enligt IPCC måste ökningen av utsläppen av
växthusgaser ha stannat av senast 2015, annars blir det omöjligt att
begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till max 2,0 grader
fram till år 2100 vilket anses vara den kritiska nivån för att förhindra
en temperaturökning på 3–4 grader eller ännu mer vilket skulle få
ödesdigra konsekvenser.
5 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
En förvärrande faktor för den globala uppvärmningen är att
reflexionsförmågan hos ismassor, albedo, minskar. Den ökande
koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och
leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter, tar land
och vatten dess plats. Både land och vatten har mindre
reflektionsförmåga än is och kommer att absorbera en större del av
solenergin. Detta leder till högre uppvärmning, vilket i sin tur leder till
ökad smältning och så vidare.
Ytterligare en faktor som förvärrar situationen är att stora områden i
Sibirien och Arktis som länge legat i permafrost nu börjar tina. När
permafrost släpper, kan organiskt material som varit nedfruset
frigöras och börja brytas ner. Detta skulle bidra till utsläpp av
växthusgaser som frigörs i nedbrytningsprocessen, inklusive metan.
Permafrosten har varit intakt ända sedan senaste istiden avslutades för
10 000-11 000 år sedan och den anses binda mer växthusgaser än vad
världens träd och växter gör tillsammans. De senaste åren har det
kommit tecken på att permafrosten redan har börjat tina och det kan
bli förödande för jordens klimat. Ökar jordens medeltemperatur med
över 2,0 grader kan en fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig. Det
globala klimatet kan hamna i en spiral där uppvärmningens hastighet
accelererar allteftersom mer och mer av permafrosten tinar, oavsett
vad människorna gör.
De förväntade följderna av en global uppvärmning är många och
varierande, både för den naturliga miljön och för den mänskliga
civilisationen. Stigande havsnivåer, smältande glaciärer och
förändrade förutsättningar för jordbruket är direkta klimateffekter
som ofta nämns, men även indirekta följder som extrema
väderhändelser, spridning av tropiska sjukdomar och kraftiga
ekonomiska återverkningar.
Djur- och växtlivet kan komma att tvingas till anpassningar då deras
naturliga miljö förändras. Vissa arter kan trivas och frodas, medan
andra kan tvingas till förflyttning eller i värsta fall bli utrotade om inte
stora mänskliga insatser görs. Andra effekter är förskjutning av
trädgränser och andra vegetationszoner samt försurning av havet
vilket direkt påverkar världens korallrev.
6 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Biogas
Biogasen har många fördelar för miljön, klimatet och samhället. Till
skillnad från fossila bränslen förstärker inte biogas växthuseffekten.
Biogasen är en del av ett slutet kretslopp och den koldioxid som släpps
ut vid förbränningen av gasen har redan tagits upp från luften när det
organiska materialet producerades.
Följande avsnitt beskriver hela den samlade energimixen som
biogasen utgör en del av:
Fossila bränslen
Med fossila bränslen menar man främst olja, naturgas och kol. Dessa
kolväten kommer från äldre geologiska perioder. Olja och naturgas
anses ha sitt ursprung i enorma mängder alger och plankton som
brutits ned under syrefria förhållanden i forntida hav för 100-10
miljoner år sedan. Under inverkan av bakterier, temperaturhöjning
och genom långsam tryckökning från överliggande sediment har
omvandling skett till kolväten. Kol anses ha bildats på motsvarande
sätt ur stora mängder förmultnade sumpskogar av ormbunkar,
lummerväxter och fräkenväxter för cirka 300 miljoner år sedan. All
fossil energi har således ursprungligen skapats av solenergi genom
fotosyntesen. Europas välstånd kan sägas ha byggts upp genom dessa
stora kolfyndigheter som tillsammans med ångmaskinen möjliggjorde
den industriella revolutionen. Då förbränningsmotorn fick sitt
genomslag i början av 1900-talet uppstod en stor efterfrågan på
bensin och diesel, främst för transporter. Störst kolfyndigheter idag
har Kina, USA och Ryssland. De största oljetillgångarna finns i
länderna kring persiska viken.
Användandet av fossila bränslen är behäftat med olika miljöproblem,
det allvarligaste av dessa anses vara den globala uppvärmningen som
tidigare beskrivits. Då kolet i de fossila bränslena har befunnit sig
utanför sitt naturliga kretslopp i naturen under mycket lång tid, ökar
atmosfärens halt av koldioxid vid förbränningen. Nettotillskottet av
koldioxid bidrar till växthuseffekten som höjer jordens temperatur.
Förbränningen av fossila bränslen är med stor sannolikhet den största
orsaken till att jordens medeltemperatur har stigit de senaste
decennierna och kommer att fortsätta stiga.
Biobränslen
Biobränslen är koldioxidneutrala bränslen som hämtas från
växtriket. Att bränslena är koldioxidneutrala innebär att de inte
orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Växter som
odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för
energigrödor. Termen bioenergi omfattar all användning av
7 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
biomassa som energikälla. Biobränslen
värmeproduktion samt som biodrivmedel.
används
för
el-
och
I Sverige har vi gott om skog, så mycket av vår bioenergi kommer från
flis, bark och spån, men även från grenar, toppar och andra rester som
blir över när man avverkar skog. Det finns också odlade biobränslen.
Den vanligaste odlade energigrödan är energiskog. Ved är också ett
biobränsle.
Biogas är ett biobränsle som tillverkas genom rötning av organiskt
material som gödsel, avloppsslam, sorterat hushållsavfall,
slakteriavfall, avfall från livsmedelsindustrin och växter. Bakterier
bryter ned det organiska materialet i en syrefri miljö och bildar
metangas (CH4). Användning av biogas är i princip koldioxidneutralt.
Läs mer om biogas under rubriken Biodrivmedel.
Det rötslam som blir över i processen kan användas inom jordbruket
som ett jordförbättrande gödselmedel, så kallat biogödsel. Det är att
föredra framför både mineralgödsel och stallgödsel som har flera
nackdelar. Mineralgödsel är energikrävande att framställa och kräver
tillförsel av fosfor (P) som är en ändlig resurs. Stallgödseln luktar illa
och näringsämnena är svåra för grödor att ta upp. Näring i biogödsel
är däremot lättillgänglig vilket även innebär att näringstillförseln
minskar till våra redan övergödda vatten.
Biobränslen är en förnybar energikälla, vilket innebär att
belastningen på miljön blir betydligt mindre än vid eldning av fossila
bränslen, som olja, gas och kol. Vid förbränning av biobränsle frigörs
den lagrade solenergin i råvaran och den koldioxid som tidigare
upptagits och bundits genom fotosyntesen frigörs för att åter kunna
upptas av levande växter.
Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om
energi från solen och lagrar den i kemiska bindningar mellan främst
kol och väte. I processen, som sker i växternas kloroplaster, bildas
energirika kolhydrater av koldioxid och vatten: 6CO2 + 6H2O +
solljus C6H12O6 + 6O2.
Fotosyntetiserande kloroplaster i blad av växten vattenpest
8 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
.
Förbränningen av biobränslen är en del av kolets naturliga kretslopp
till skillnad från de fossila bränslena som lagrats under miljontals år
och därför varit undantagna från kretsloppet. Den mängd koldioxid
som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit
upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget
kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. Reaktionen är
den omvända gentemot fotosyntesen: C6H12O6 + 6O2 6CO2 +
6H2O + energi
Koldioxidutsläpp kan dock uppstå i andra skeden av
tillverkningsprocessen för biobränslen, såsom hantering och
transporter.
Biodrivmedel
Biogas har tidigare nämnts som ett biobränsle för el- och
värmeproduktion. Biogas består av metan och kan genom tillsatts av
propan även uppgraderas för användning som drivmedel i fordon.
Om alla rester från det skånska lantbruket används som biogasråvara
når Skåne målen för biogasproduktion 2020: Av Skånes totala
energianvändning på 34 TWh energi kommer 3 TWh år 2020 från
biogas. Detta räcker exempelvis till attersätta 300 miljoner liter
bensin.
Biogasen är ren jämfört med bensin. När bensin förbränns släpps det
ut en mängd ämnen och partiklar som är skadliga för oss och vår
omgivning. Utsläppen är cancerframkallande och skadar våra lungor.
Eftersom restprodukter från samhället tas tillvara minskar vi även det
avfall som samhället orsakar och istället för att kastas bort används
energiresurserna på ett bra sätt.
Mängden biogas som säljs som fordonsbränsle har redan passerat
mängden naturgas, enligt statistik från Energigas Sverige.
9 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Naturgasen har, trots att den är ett fossilt bränsle, varit en viktig
förutsättning för utbyggnad av gasnät och tankningsställen i syfte att
på sikt övergå till biogas. En blandning av naturgas och uppgraderad
biogas säljs idag under benämningen fordonsgas.
Rester från skogsavverkning och svartlut kan förgasas till syntesgas
som består av kolmonoxid och vätgas. Syntetiska drivmedel som DME
kan sedan framställas genom att kol och väte omvandlas till flytande
kolväten enligt Fischer-Tropsch-processen.
Etanol tillverkas från bland annat majs och sockerrör. Etanol kan
användas i en förbränningsmotor på samma sätt som bensin. Nästan
all bensin som säljs i Sverige innehåller 5 volymprocent etanol. Etanol
har mindre energivärde per liter än bensin vilket innebär en
jämförelsevis högre bränsleförbrukning.
Biodiesel framställs ur vegetabiliska oljor och djurfetter. Biodiesel
kan användas ensamt eller blandas upp med vanlig dieselolja i
dieselmotorer. Vissa fordonstillverkare tillåter dock av tekniska skäl
inte användning av biodiesel i fordon med partikelfilter.
RME är en typ av biodiesel som framställs ur rapsolja, metanol och
kaliumhydroxid. RME minskar påverkan på växthuseffekten i
jämförelse med fossil diesel genom att rapsplantan tar upp nästan lika
mycket koldioxid som vad som frigörs vid förbränningen. Utsläppen
från fordon som drivs av biodiesel varierar dock beroende på hur
dieseln har framställts och från vilken råvara.
Dåligt – och bra?
Flera biodrivmedel har kritiserats för att under produktionen och
användningen generera större växthusgasutsläpp än om bilen hade
körts på bensin eller fossil diesel. Detta är bland annat ett resultat av
användningen av mineralgödsel och andra kemikalier samt att skogar,
till exempel regnskog, ofta skövlas för att ge plats åt plantager av
energigrödor som till exempel oljepalmer till palmoljebaserad
biodiesel.
Odlingen av energigrödor till framställning av biodrivmedel kritiseras
även för att förstöra ekosystem och för att konkurrera ut
livsmedelsproduktion i fattigare länder och leda till högre matpriser.
Framställning av palmolja leder så gott som alltid direkt eller indirekt
till att regnskogar skövlas, med stora förluster av biodiversitet och
utsläpp av växthusgaser som följd.
Här i Skåne handlar diskussionen om hur grödor som odlas till biogas
konkurrerar med livsmedelsproduktion. Lantbrukarnas val av gröda
kan bero på gällande livsmedelspriser. Diskussionen har bland annat
fått till följd att försök görs med olika slags mellangrödor. Genom att
10 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
ta flera skördar från samma
livsmedelsproduktionen minska.
fält
kan
konkurrensen
med
Trots flera nackdelar anses ändå fördelarna med biogas överväga. I
styrdokumentet Färdplan Skåne pekas ökad biogasproduktion ut som
en del av lösningen för Skånes energiförsörjning 2020. Genom att
tillvarata olika restprodukter löser man samtidigt avfallsproblem då
det organiska avfallet från lantbruket, livsmedelsindustrin, hushållen
rör sig om stora volymer.
Andra förnybara energikällor
Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och
som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De
flesta härrör ursprungligen från solen. Undantag är tidvattenkraft och
geotermisk energi. Kärnkraft räknas vanligtvis inte som förnybart,
eftersom den baseras på ändliga resurser. Men det är värt att notera
att kärnkraft inte ger någon påverkan på växthuseffekten.
Geotermisk energi härstammar från värmen i jordens kärna. På
vissa platser finns denna tillgänglig så ytligt att den går att utvinna för
produktion av el och värme.
Geoenergi är ett samlingsnamn för berg-, sjö- och markvärme
respektive kyla. Geoenergi är framför allt solenergi lagrad i marken,
men också lite värme från jordens inre.
Vattenkraft utnyttjar energin hos vatten i rörelse. Den vanligaste
tekniken är vattenkraftverk, i vilka vattnets lägesenergi utnyttjas
genom att låta det strömma genom en vattenturbin från en högre
punkt till en lägre. Andra tekniker är tidvattenkraftverk och
vågkraftverk. Även saltkraft, som utnyttjar skillnaden i
saltkoncentration hos söt- och saltvatten för utvinning av energi, kan
räknas hit.
Vindkraft är förnybar genom att vindar uppstår genom
tryckskillnader i atmosfären, till följd av ojämn uppvärmning från
solen. Energin hos dessa luftmassor i rörelse kan omvandlas till el i
ett vindkraftverk.
Solenergi kallas den energi som utvinns direkt från solens strålning.
Hit räknas solvärme där olika tekniker används för att utnyttja
solenergin till uppvärmning av byggnader samt solkraft där energin
används för elproduktion.
11 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Hållbar utveckling
Om förnybara energikällor uppfyller kravet "tillgodoser dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose
sina behov" räknas de till det som kallas hållbar utveckling.
Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens
och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ
påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om tre olika
dimensioner:
•
•
•
Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt
stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga
behov uppfylls.
Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med
mänskliga och materiella resurser på lång sikt.
Ekologisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk
tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt
samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas
efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt
investerar i dessa resurser.
12 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Mat
Genom den mat vi väljer att äta påverkar vi klimatet och miljön i
mycket hög grad. Svenskens matkonsumtion står för 20 % av de
totala utsläppen av växthusgaser. I butiken gör vi genom våra matval
kanske det allra största ställningstagandet för miljön, medvetet eller
omedvetet.
Växthusgaser från jordbruket består av lustgas, koldioxid och metan.
Lustgas bildas i jordbruksmark som en direkt följd av tillförd stalloch mineralgödsel. Koldioxid bildas av bakterier i mulljord när
jorden bearbetas och blandas med luft. Metan bildas när
mikroorganismer bryter ner cellulosarikt foder hos idisslare.
Det är inte bara jordbruket som belastar miljön. De totala utsläppen
av växthusgaser för en produkt som konsumeras är summan av
utsläppen längs hela livsmedelskedjan. Detta innefattar odling av
exempelvis spannmål, ris och grönsaker, uppfödning av djur,
transport och förädling av livsmedelsråvaror samt transport till
butik och från butik till hushållen.
Det är en vanlig uppfattning att transporten av mat från odling till
industri och sedan vidare till butik ger den största
klimatbelastningen i livsmedelskedjan. Så är inte fallet.
Klimatutsläppen från transporter av animaliska livsmedel, dvs kött
och mejeriprodukter, är ganska begränsade i jämförelse med
utsläppen från själva djurhållningen. Odling av vegetabilier såsom
grönsaker, frukt, potatis och spannmål är mindre klimatbelastande
än animaliska livsmedel. Därför utgör transporterna en relativt
större del av utsläppen för vegetabilier (Mat och Klimat, 2010).
Trots ovanstående fakta innebär det inte att vi kan strunta i
transporterna för animaliska livsmedel. Generellt gäller att ju
kortare transportavstånd desto lägre klimatbelastning. Idag
importerar vi nästan hälften av det nötkött vi äter, 30 procent av
kyckling- och grisköttet kommer också från andra länder. Vi vet att
en stor del av nötköttsimporten har en avsevärt högre
klimatpåverkan än den svenska. Därför minskar vi klimatpåverkan
även från kött om vi väljer närproducerat, även om minskningen
relativt sett blir betydligt mindre än för grönsaker (Mat och klimat,
2010).
Hur vi än försöker minska klimatbelastningen så kommer vi dock
aldrig bort från att livsmedel måste transporteras. Det vi däremot
kan påverka är vilket transportsätt som används och hur långa
transporterna är. Störst koldioxidbidrag ger flygtransporterna
13 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
upphov till, exempelvis ger en transport med flyg 200 gånger mer
koldioxid än samma transport med båt.
Något som lätt kan glömmas bort, men som är nog så viktigt, i
diskussionen kring olika livsmedels klimatbelastning, är utsläppen
vid hemtransporten från affären. De försök som gjorts att minska
utsläppen i livsmedelskedjans tidigare led kan gå förlorade vid
hemtransporten. Att handla på vägen, till eller från något annat,
samt handla mer vid varje köptillfälle är att föredra.
Förutom att man som konsument kan påverka klimatbelastningen,
genom att köpa större andel vegetabilier än kött, är att äta efter
säsong. Att äta säsongsvarierat innebär att man äter mer
närproducerade grönsaker, frukter och bär under den säsong de är
tillgängliga. Man kan t.ex. välja att äta mer rotfrukter och frukt
under höst och vintern och mer tomat och gurka under sommaren. I
butikerna har vi vant oss vid att alla produkter finns tillgängliga i
stort sett året runt. Men minskar efterfrågan på importerade
produkter så kan också klimatbelastningen minska avsevärt.
Importerade produkter odlas, inte sällan, på andra sidan jorden eller
i energikrävande växthus för att förlänga säsongen.
Intresset för närproducerad mat ökar bland både svenska odlare och
konsumenter. Men intresset för att sälja närproducerat varierar
mycket, bland annat beroende på produktionsgren, lantbrukarnas
ålder, gårdens storlek och geografisk plats. Störst intresse finns bland
trädgårds-, får- och lamm-, fjäderfä- samt mjölkproducenter. Lägst
intresse finns bland växtodlings- och grisproducenter. Intresset för
närproducerat är större på mindre gårdar och bland yngre
lantbrukare (LRF, Lantbruksbarometern, 2008).
Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke vars fokus ligger främst på svensk
och nära mat som är spårbar ända till vilken gård den kommer ifrån.
Produktionen ska även ske med omsorg till djur och natur.
Tillsammans med KRAV har Svenskt Sigill också tagit fram regler för
klimatcertifiering. Produktionen av maten uppfyller då en mängd
kriterier med syfte att minska klimatpåverkan. Klimatmärkningen är
nyligen lanserad och än så länge inte så vida spridd i matbutikerna.
Svenskt Sigill har också tillsammans med LRF startat projektet ”Mat
och Klimat, http://www.matochklimat.se/, med syfte att inspirera
konsumenter att göra smarta klimatval.
14 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Till din hjälp i matbutiken
Att göra rätt val som konsument verkar vara komplicerat eller näst
intill omöjligt. Men den som väljer bort kött och köper ekologiskt och
närproducerat är den bästa lösningen på spåren.
Att enbart se till klimatfrågan kan i många fall vara ett för snävt
synsätt då det finns många onödiga kemikalier vi också vill undvika i
våra kroppar och i vår miljö.
Till god hjälp finns också miljömärkningar som ska vägleda dig i din
konsumtion. Miljömärken är ett sätt för dig att försäkra dig om att
produkten du köper är skonsam för miljön. De viktigaste
miljömärkningarna i Sverige för verksamheter och produkter som
inte är livsmedel är Bra Miljöval och Svanen. Bra Miljöval är skapat
och kontrolleras av Naturskyddsföreningen medan Svanen-märket
regleras av en branschorganisation. Bra Miljövals kriterier är något
högre satta än Svanens men båda är seriösa och pålitliga märkningar.
KRAV, EU-blomman och MSC är viktiga märkningar för mat som är
producerad på ett miljöbättre sätt. EU-blomman hittar du på
ekologisk producerade livsmedel vilket främst innebär att varken
kemiska växtskyddsmedel eller handelsgödsel används. Om du köper
eko minskar mängden giftiga och skadliga ämnen i våra kroppar och i
miljön. Även djurhållningen ska ske på ett mer skonsamt sätt. KRAVprodukter, som också alltid är ekologiska, har än högre ställda
kriterier för djuromsorg och köper du en KRAV-märkt produkt kan
du känna dig trygg med att djurhållningen är anpassad efter djurens
naturliga behov. Köper du MSC-märkt fisk vet du att fisket är
hållbart, spårbart och noga kontrollerat.
15 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
Hur kan jag själv bidra till minskade
koldioxidutsläpp?
Det handlar om att försöka hitta sätt att ställa om sin livsstil på ett
mer miljövänligt sätt utan att livskvaliteten för den skull behöver bli
sämre. Nedan följer ett antal tips för en klimatsmart vardag inom sex
olika områden som leder till minskade koldioxidutsläpp:
Energi
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Med el märkt med Bra Miljöval får du alltid el från förnybara
energikällor – från, sol, vind, vatten och biobränsle.
Byt bort olje- och elpannor mot nya uppvärmningssystem som
till exempel biobränsle, värmepumpar och fjärrvärme. Dessa är
dessutom mycket billigare i drift.
Att isolera vinden sparar ofta mycket energi och betalar sig
snabbt.
Om fönstren är i dåligt skick, byt till nya effektiva med
energiglas. Välj gärna med U-värde lägre än 1,2 W/m2 °C.
Kontrollera förbrukningen av el/vatten/fjärrvärme/olja. Hur
varierar förbrukningen sommar mot vinter, och veckor ni är
hemma kontra när ni är bortresta?
Sänk inomhustemperaturen. Varje grads sänkning minskar
energiförbrukningen med cirka fem procent. Vi mår bäst och
presterar mest mellan 19–21°C.
Minska mängden varmvatten genom att installera
snålspolande dusch och kranar.
Börja leta apparater som drar ström när de inte används och
slopa standby-läget.
Fyll tvättmaskinen väl vid varje tvätt. Kan du tvätta i 40°C
istället för 60°C så spar det mycket energi.
Frosta av kyl och frys regelbundet. Damma av baksidan. Se
över temperaturerna: –18°C i frysen och 4–6°C i kylen.
Byt till lågenergi lampor där det är möjligt. Släck belysningen i
rum ingen befinner sig.
Transporter
•
•
Källsortera dina resor. Tänk efter redan hemma i hallen:
Behöver jag ta bilen den här gången eller kan jag gå, cykla, ta
tåg eller buss i stället?
Att köpa en gasbil eller annan miljöbil eller en bränslesnål bil
är troligen den enskilt viktigaste insatsen du själv kan göra för
att minska ditt bidrag till växthuseffekten. Kom ihåg att välja
bil efter din vardag, inte efter den extrema fjällresan eller
skogsturen!
16 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
•
•
Eco Driving - planera körningen och använd växelspak och
gaspedal på ett medvetet så kan bränsleförbrukningen minska
med upp till 20%.
Motorvärmare sparar pengar, miljö och energi. Den gör nytta
redan vid 10 °C.
Mat
•
•
•
•
•
•
Handla miljömärkt. Genom att välja produkter med
miljömärkning vet du att du gjort ett val som är bättre för
miljön. Några av de viktigaste seriösa svenska miljömärkningar
är Bra Miljöval, Svanen, KRAV, EU-blomman (ekologiskt) och
MSC (för fisk).
Använd Naturskyddsföreningens app Grön Guide som kan
laddas ner gratis. Den hjälper dig att göra miljö- och
klimatsmart val i matbutiken. Appen Bonde på köpet hjälper
dig att se om ursprunget är svenskt. Scanna streckkoden med
hjälp av din mobiltelefon och få tumme upp eller ner.
Köp mer av de produkter som kan odlas i Sverige under
säsongen. Byt ut importerade frukter och grönsaker och ersätt
med svenska frilandsodlade alternativ, såsom kål, lök och olika
rotfrukter.
Byt ut några köttmåltider i veckan mot vegetarisk kost. Vill du
ändå ha kött, välj då kött som inte belastar miljön så mycket,
exempelvis vilt och lamm. Djurhållning, framför allt nötkött,
förbrukar mycket energi och orsakar stora utsläpp (14 kg
CO2/kg kött). Välj hellre kyckling eller gris som har betydligt
mindre klimatpåverkan (2 resp 5 CO2/kg kött).
Titta efter och köp närproducerade produkter i så hög grad
som möjligt när du handlar. Välj i första hand alternativ som
också är ekologiska.
Undvik buteljerat vatten och drick kranvatten istället.
Matavfall
•
Släng matavfallet i den bruna påsen. I Trelleborgs kommun
införs insamling av matavfall för hushållen etappvis fram till
2015. Matavfallet blir till biogas som kan renas till fordonsgas,
ett miljöanpassat drivmedel. På köpet får man biogödsel, ett
utmärkt gödningsmedel som kan återföras till lantbruket.
Övrig konsumtion
•
•
Handla miljömärkt. Genom att välja produkter med
miljömärkning vet du att du gjort ett val som är bättre för
miljön.
Köp prylar i syfte att de ska hålla länge. Saker som du tröttnat
på – sälj dem eller ge bort dem hellre än att slänga dem.
17 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
•
Gå på Loppis. Eller anordna en själv när du städat förråden.
Ditt skräp kan bli någon en annans fynd!
Övrigt avfall
•
•
•
Metallförpackningar kan återvinnas med stor energivinst.
Tidningar
och
andra
trycksaker
lämnas
på
en
återvinningsstation. Återvinning av papper sparar 70 procent
av energin jämfört med nytillverkning.
Lämna returflaskor, PET-flaskor och aluminiumburkar i din
butik.
Testa dig själv
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Vad menas med begreppet förstärkt växthuseffekt?
Hur har de naturliga variationerna av jordens klimat sett ut?
Vad räknas som biobränslen?
Hur har de fossila bränslena uppstått?
Redogör för kolets kretslopp.
Hur tillverkas biogas?
Vad är IPCC?
Ge exempel på olika förnybara energikällor.
På vilket sätt utgör solen grunden för den mesta energi på
jorden?
10. Vilka fler växthusgaser än CO2 släpper vi ut i atmosfären?
11. Förklara hur man menar när man säger att konsumtion av 1 kg
svenskt griskött motsvarar 4,8 kg koldioxid.
12. Varför minskar CO2- utsläppen om jag använder mindre
elektricitet hemma?
Diskussionsfrågor att arbeta vidare med
1. Läs igenom tipsen för en ”klimatsmart” vardag Vilka åtgärder
har du själv redan genomfört? Vilka kan du och din familj
tänka er att genomföra framöver? Finns det några fler
miljövänliga åtgärder som alla kan göra? Gå in på
www.klimatkontot.nu och testa hur mycket CO2-utsläpp som
din livsstil genererar i nuläget.
2. Hur kommer olika länder att påverkas av den globala
uppvärmningen? Vad kommer det att innebära för Sveriges
del? Gör en lista över olika för- och nackdelar till följd av global
uppvärmning. Gå in på www.naturvardsverket.se.
3. Vilka länder släpper ut mest CO2 i dag? Bör man räkna
utsläppen per capita eller per land? Vem bär ansvaret för att
begränsa effekterna av den globala uppvärmningen?
18 (18)
LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS
4. Hur kan lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsa CO2utsläppen?
5. Vilket upplever du som det allra största miljöproblemet? Finns
det någonting som du själv kan göra för att bli den del av
lösningen på detta problem?
