Riktlinjer för samarbete med
ideella sektorn
Kriminalvårdens riktlinjer 2006:2
Riktlinjer för samarbete med ideella sektorn
Mål och syfte
Kriminalvården eftersträvar ett utvecklat samarbete med ideella föreningar för att
komplettera de egna insatserna inom området. Frivilligorganisationernas insatser bör vara
målinriktade och väl strukturerade. Ett särskilt viktigt område där samverkan bör fördjupas är
förberedelser för frigivning från anstalt. Många ideella föreningar erbjuder förutom
individuellt stödjande insatser även platser för samhällstjänst eller sysselsättning under
utslussningsåtgärd.
Målet för samverkan är att ta tillvara dessa organisationers specifika resurser och kunskaper
för att stärka de dömdas sociala situation och underlätta deras anpassning i samhället. Syftet
är även att öka klienternas kontaktyta och integration i samhället En avgörande grund för att
de ideella organisationernas arbete skall lyckas är att personalen uppfattar och accepterar
syftet med verksamheten samt har tillit till de som genomför den.
Stöd för samverkan med ideella sektorn finns bland annat 5 och 33 §§ lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt, 11 § förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt, förordningen
(2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område i
Departementspromemorian (Ds 2000:37) Från anstalt till frihet och Regeringens proposition
2000/01:76 Från anstalt till frihet samt allmänna råd under 4 § Kriminalvårdens föreskrifter
och allmänna råd om planering av kriminalvårdspåföljd m m. Om samarbete med ideella
sektorn när det gäller samhällstjänst, se Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om
samhällstjänst och rättsvårdshandbok för samhällstjänst på Krimnet.
Olika roller
De ideella föreningarnas arbete handlar om en vardaglig mänsklig kontakt och stöd från
personer som inte har ett myndighetsperspektiv. Föreningarna kan därför vara ett
komplement till kriminalvårdens arbete med visionen Bättre ut.
Grunder och förutsättningar för samverkan.
Samverkan med den ideella sektorn kan ske på samtliga organisatoriska nivåer i
kriminalvården. Parterna bör klarlägga sina förväntningar på samverkan samt tydliggöra
ansvar och uppgifter i sammanhanget. En gemensam plan bör beskriva samarbetet och ingå
som en del i den lokala verksamhetsplanen. Kontinuitet och tillit bör eftersträvas, vilket
främjas av att personkretsen är någorlunda konstant.
Det på många håll växande intresset bland ideella organisationer för att arbeta systematiskt i
frigivningsarbetet och på annat sätt inom Kriminalvården bör underlättas och främjas. Vidare
2
bör Kriminalvården underlätta för ideella föreningar att på lämpligt sätt nå in i
Kriminalvården med information och anpassad verksamhet.
Varje verksamhetsområde har ansvar för att samarbete med ideella föreningar som bedöms
lämpliga kommer till stånd och ges goda förutsättningar. Från verksamhets-, arbetsmiljö- och
säkerhetsskäl finns stora vinster att göra om personalen i lämplig utsträckning närvarar vid
föreningens besök på anstalten/häkte/frivård.
Verksamhetsstället bör tillhandahålla en lokal som är lämplig för de planerade aktiviteterna.
Kontroll och säkerhet
Många gånger uppstår frågan om vilka föreningar och representanter för dessa som skall
tillåtas komma in i Kriminalvården och genomföra verksamhet på häkten, anstalter eller
frivård samt under vilka former. Eftersom det är enskilda representanter som utövar
föreningens verksamhet kan kvaliteten växla relativt snabbt över tid. För bedömning om
samarbete med föreningar skall inledas kan Kriminalvårdens underrättelseverksamhet (KVKUT) kontaktas Det är viktigt att verksamhetsområdet har aktuella uppgifter om föreningen.
Den enskilde representanten för föreningen skall kontrolleras på samma sätt som övriga
anstalts- eller häktesbesökare och sedan bli föremål för en individuell bedömning om
tillstånd till besök. Kontrollen sker i bl.a. misstanke- och belastningsregistren av ansvarig för
säkerhetsregistret eller genom kontakt med andra myndigheter. Vidare skall
anstalten/häktet/frivården klargöra vilka regler som gäller avseende ordning och säkerhet
t.ex. om vad som är tillåtet att ta med vid besök. Vid besök på häkte är åklagarens prövning
avgörande för häktade med restriktioner. Personer som fortfarande står under övervakning
eller har prövotid skall inte ingå i en besöksgrupp. Vid tveksamhet finns alternativet att tillåta
besök tillsammans med personal. Det är viktigt att olämpligt uppträdande från en
representant för föreningen förs vidare till dess ledning. Enskilda individers misstag behöver
inte misskreditera hela föreningen/verksamheten, men kan ändå få konsekvenser.
Tre former av samarbete
Nedan beskrivs tre olika former av samarbete mellan Kriminalvården och ideella föreningar:
1) Samarbete utan ekonomisk ersättning
2) Samarbete med avtal om ekonomisk ersättning
3) Samarbete efter att Kriminalvården beviljat statsbidrag
Samarbete utan ekonomisk ersättning
Det bör redan initialt klargöras vilka kostnader samarbetet kan komma att medföra. Dessa
måste sedan prövas utifrån kostnadseffektivitet och lämplighet. Grundprincipen för
samarbete med allmännyttiga ideella föreningar bör vara att ideellt arbete utförs utan att
Kriminalvården betalar för enskilda tjänster. Samarbetet bör vila på annan grund än ekonomi.
De föreningar som Kriminalvården samarbetar med får i många fall bidrag till verksamheten
genom det statliga och kommunala generella föreningsstödet, Socialstyrelsen och/eller från
annat håll. När ett samarbete inleds bör därför utredas vad föreningen åtagit sig enligt sin
grundläggande målsättning och vilket ekonomiskt stöd föreningen uppbär för dessa insatser.
Även i de fall samarbetet sker utan ekonomisk ersättning kan det vara en fördel att upprätta
ett särskilt avtal (bilaga 1) för att reglera det överenskomna samarbetet.
3
Samarbete med avtal om ekonomisk ersättning.
Endast insatser som är särskilt riktade mot Kriminalvården eller som är anpassade till
Kriminalvårdens särskilda behov kan ersättas ekonomiskt av Kriminalvården. Tjänster som
avtalas om på detta sätt skall upphandlas enligt gällande regler, se inköpshandboken. Avtal
om ekonomisk ersättning kan bara ingås för verksamhet till vilken statsbidrag inte utgår från
Kriminalvården. Ersättning kan således utgå för t.ex. för sådant som går att definiera som
brotts- och missbruksrelaterad verksamhet.
I särskilt avtal skall preciseras volymer av besök, resor och annan verksamhet som planeras.
Enligt bilagt avtalsförslag (bilaga 2) fakturerar föreningen Kriminalvården månadsvis i
efterskott. Ersättning kan i så fall utgå till resa, material och även till arbetsinsats. Som en
tumregel kan arbetsinsatsen ersättas med 100 kronor per timme och deltagande person. Resa
ersätts med mellannivån enligt KVV-ALFA.
Samarbete efter att Kriminalvården beviljat statsbidrag
Kriminalvården kan enligt förordningen (2002:954) lämna statsbidrag till ideella
organisationer som bedriver sådant arbete inom Kriminalvården som är ägnat att främja
dömdas anpassning i samhället. Behöriga att komma ifråga för bidrag är ideella föreningar
vilka uppfyller de formella krav som anges i förordningen. I förordningen regleras också i
vilka fall Kriminalvården kan besluta om återbetalning av statsbidrag. Förordningen finns i
bilaga 3.
Statsbidraget kan utgå företrädesvis till frigivningsförberedande arbete i anstalt och häkte
samt till stödjande insatser efter frigivningen. Statsbidrag utgår inte till det som går att
definiera som brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet. Sådan verksamhet kan
finansieras med avtal enligt ovan.
Närmare information om ansökningsförfarandet framgår av Kriminalvårdens föreskrifter för
statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område och av Kriminalvårdens
hemsida på internet: www.kvv.se. Där anges också vilka handlingar som skall bifogas
ansökan.
Utbetalning av medel sker normalt årsvis i förskott. En redovisning av medelsanvändningen
skall vara Huvudkontoret tillhanda visst datum som anges i beslutet.
Information om vilka organisationer som fått bidrag och till vilket ändamål skall framgå av
Krimnet.
Krav på uppföljning
Kriminalvården och den ideella föreningen skall regelbundet följa upp ingångna
överenskommelser, ersättningsnivåerna och komma med förslag på förbättringar inför
ställningstagande till fortsatt samarbete. Anstalten/häktet bör ha fortlöpande sammanställning
som visar omfattningen och erfarenheterna av föreningens besök.
4
Sekretess
Kriminalvården skall informera om att föreningens personal och övriga representanter skall
iaktta den sekretess som gäller för Kriminalvården. Blankett finns i Filler Pro,
blankettförteckning, Tystnadsplikt, förbehåll.
Önskvärd utveckling
Samarbetet idag är relativt begränsat till ett fåtal samarbetspartner. Det vore önskvärt att
vidga kretsen till föreningar som inte har samma tradition av att arbeta med Kriminalvården,
men som skulle kunna gagna Kriminalvårdens verksamhet. Det är dock viktigt att alla
engagerade samarbetspartner samverkar och inte konkurrerar.
En möjlighet är att inventera vilka resurser som finns på orten och informera om att det
finns möjlighet för dem att bedriva verksamhet inom Kriminalvården. Dessutom är det
viktigt att utnyttja frivårdens kontaktnät genom samhällstjänsten och de länkar som
lekmannaövervakare kan utgöra samt kommunens organisation för föreningsstöd.
Ytterligare utveckling av samarbetet med ideella sektorn kan ske t.ex. genom
•
att utse kontaktpersoner från både Kriminalvården och föreningen
•
utvecklat innehåll , t. ex. olika teman i verksamheten
•
att Kriminalvården ger en beskrivning av sin verksamhet och vilken kontakt som önskas
•
att Kriminalvården lämnar information via kommunens kommun- och fritidskontor eller
liknande om att det finns möjlighet att bedriva verksamhet inom kriminalvården
• att komplettera verksamheten från besöksgrupper till annat som föreningen verkar inom,
t.ex. genom att föreningen tillhandahåller möjligheter till fritidsverksamhet utom anstalt.
En bra plattform för samverkan med föreningslivet är de visionsrum som är under
uppbyggnad i kriminalvården.
Exempel på ideellt arbete som utförs i Kriminalvården
Nedan följer organisationsbeskrivningar från några organisationer som samverkar med
Kriminalvården.
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) har i mer än 30 år organiserat
övervakare inom Kriminalvården och besöksgrupper på anstalter och häkten. Idag är RFS ett
brett förbund med medlemmar som har frivilliga uppdrag inom kriminalvård, psykiatri,
socialtjänst och överförmyndarverksamhet.
Blivande besökare genomgår en
endagsutbildning innan de börjar som besökare på häkten och anstalter. Utbildningen
innehåller information om Kriminalvården, RFS, förhållningssätt, människosyn och
gruppdiskussioner om uppdraget som besökare.
Postadress: Box 9161, 102 72 Stockholm
Tel: 08-4629940
E-post: [email protected], Internet: www.rfs.a.se
Röda Korset har ett mångårigt samarbete med Kriminalvården genom bl.a.
besöksverksamhet på ett stort antal anstalter och häkten. Blivande besökare genomgår en
rekryteringsintervju där lämpligheten för uppdraget prövas. Därefter följer utbildning i etik
5
och samtalsteknik samt information om kriminalvården och dess regler för anstalts- och
häktesbesökare.
Postadress: Box 17563, 118 91 Stockholm
Tel: 08-4524600
E-post:[email protected]
Internet: www.redcross.se
Kriminellas Revansch i samhället (KRIS) är en kamratstödjande klientförening,
som riktar sig till före detta kriminella eller missbrukare som bestämt sig för att bryta med
sitt gamla liv och försöka ta tillbaka en plats i samhället. Tanken är att hjälpa människor som
friges från fängelse att hålla sig borta från kriminalitet och droger genom att erbjuda dem ett
nytt hederligt och drogfritt socialt nätverk. Föreningen har funnits sedan 1997. De aktiviteter
som erbjuds är teaterverksamhet, träning, kvinnoverksamhet, pappa/barnverksamhet,
skolinformation och en anstaltsgrupp som hämtar personer på frigivningsdagen m m. KRIS
erbjuder också en övervakarepool och fadderverksamhet. Lokalavdelningar har bildats på ett
antal orter.
Adress: Tjärhovsgatan 34, 116 21 Stockholm
Telefon: 08-615 19 20
E-post: [email protected]
Internet:www.kris.a.se
RiksBryggan är en partipolitisk och religiöst obunden ideell förening
RiksBryggan utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och att barnets bästa alltid
ska stå i centrum. Föreningens ändamål är att ge stöd till:
- Barn och ungdomar vars förälder är eller har varit föremål för kriminalvård
- Föräldrar som är intagna eller har en partner i fängelse
- Föräldrar med begränsad umgängesrätt
- Föräldrar som behöver förbereda sin frigivning tillsammans med familjen
I RiksBryggan och i de lokala Brygganföreningarna arbetar människor med professionell
kunskap om ovanstående tillsammans med dem som har egen erfarenhet av kriminalitet eller
missbruk. RiksBryggan samordnar de lokala bryggorna, som för närvarande finns i
Stockholm, Norrköping, Karlstad, Sundsvall, Malmö, Göteborg och Borås.
www.riksbryggan.se
Hela människan är Svenska kyrkans och frikyrkornas gemensamma sociala arbete i
Sverige och finns i 90 kommuner med en kombination av tusentals frivilliga och nära 500
anställda. Den öppna dagverksamheten (ofta kallad Ria) präglar ofta Hela Människans lokala
arbete.
Bredden på den verksamhet som sker därutöver är stor när det gäller att förebygga, vårda och
rehabilitera missbrukare, ge vuxenstöd åt barn till missbrukare, arbetsträning, boendestöd
och stöd vid frigivning från fängelsestraff.
Hela Människans största enhet, Göteborgs Räddningsmission spelar en viktig roll i
frigivningsarbetet genom kvinnocentret Agora, en öppen mötesplats, och genom Solrosen
som ger stöd till barn med anhörig på anstalt. Som uppföljning på Equal-projektet Bättre
6
frigivning ger Agora ett utbildningsprogram som kan innehålla halv/heldagsseminarier om
"samverkanseffekter" för kommunen, kriminalvården och de ideella organisationerna.
Flera enheter har, liksom Räddningsmissionen, HVB-hem (sammanlagt 146 platser), tre
behandlingshem (37 platser). Dessutom finns temaenheterna IBUS och Livskraft som arbetar
mot Kriminalvården.
Adress: 172 99 Sundbyberg
Telefon: 08-453 68 50
E-post: [email protected]
Hemsida: www.helamanniskan.org
Nämnden för andlig vård (NAV) tillhandhåller stöd och annan andlig vård vid
Kriminalvårdens anstalter och häkten. Möjligheten att i den utsträckning det kan ske utöva
sin religion är lagstadgad. Verksamheten samordnas av Sveriges kristna råd och omfattar
andlig vård i form av själavård, enskilda samtal och gudstjänster samt besöksgrupper. Under
de senare åren har NAV-verksamheten kommit att även inriktas mot frigivningsförberedande
insatser och de långtidsdömdas situation.
Sveriges Kristna Råd
Adress: 172 99 Sundbyberg
Telefon: 08-4536800
E-post: [email protected]
Internet: www.skr.org
Dessa riktlinjer träder i kraft den 1 januari 2007 då Kriminalvårdsstyrelsens riktlinjer 2003:2
skall upphöra att gälla.
Bilagor:
Standardavtal
Förordning (SFS 2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens
område
7
UTKAST TILL AVTAL MED IDEELLA FÖRENINGAR
AVTAL UTAN ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE EKONOMI
Bilaga 1
AVTAL
Mellan Kriminalvården……………………nedan kallad anstalten/häktet/frivården,
och den ideella föreningen…………………., nedan kallad …………………., har
följande avtal träffats angående samarbete
1§
…………………..åtar sig att
1.…………………………………….……………………………………………
2………………………………………………………………………………….
3………………………………………………………………………………….
(Tjänsten beskrives så noggrant som möjligt.)
2§
Tjänsten skall beträffande p 1……..utföras i anstaltens/häktets/frivårdens lokaler.
Anstalten/häktet/frivården tillhandahåller
-
3§
Kriminalvården förbehåller sig rätten att godkänna vilka personer som utför uppdrag
för Kriminalvården. Funktionärer som utför uppdrag i anstalt eller häkte betraktas
som besökare i lagens mening och kan kontrolleras på samma sätt som övriga
besökare. Detta innebär bland annat kontroll i misstanke- och belastningsregistren,
och säkerhetsregistret samt genom kontakt med andra myndigheter. Föreningen är
medveten om att en förutsättning för besök på anstalten av föreningens funktionärer
är att dessa vid besök undertecknar förbehåll om tystnadsplikt liksom om att
besökare inte får införa otillåtna föremål, exempelvis mobiltelefon eller saker som
kan användas i berusningssyfte, för flykt eller som vapen.
4§
Anstalten/häktet/frivården förbinder sig att informera föreningens funktionärer om
Kriminalvårdens regelverk samt vilka rutiner och vilken ordning som gäller på
anstalten när det gäller besök.
5§
Om en funktionär missköter sig, misstänks för brott eller oegentligheter i annan form
kan denne avstängas med omedelbar verkan.
8
6§
När anstalten/häktet tillfälligt avvecklar arbetet med intagna på grund av,
ombyggnad eller andra organisatoriska åtgärder skall föreningen underrättas härom
snarast möjligt, men helst en månad i förväg.
Utförda och överenskomna tjänster skall redovisas till anstalten i efterhand.
7§
Detta avtal får inte överlåtas till annan utan anstaltens skriftliga medgivande.
För det fall föreningen upphör, träder i likvidation eller försätts i konkurs äger
anstalten/häktet/frivården omedelbart häva avtalet utan kompensation för
föreningen.
8§
Part äger rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om motparten inte
uppfyller sina åtaganden tillfredsställande. Uppsägningen skall dock föregås av ett
samråd mellan parterna för att undersöka möjligheten till fortsatt samarbete.
9§
Detta avtal gäller från undertecknande längst till och med den 31 december
innevarande år. Nytt avtal måste tecknas för varje kalenderår.
10 §
Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var
sitt.
X- stad den
Namn
Namn förening
Chef för verksamhetsområdet
Firmatecknare för föreningen
9
AVTAL MED ÖVERENSKOMMELSE OM EKONOMI
Bilaga 2
Mellan Kriminalvården……………………nedan kallad anstalten/häktet/frivården,
och den ideella föreningen…………………., nedan kallad …………………., har
följande avtal träffats angående samarbete
1§
……………………… …………………………….åtar sig att vid avrop .. ..
1.…………………………………….……………………………………………
2………………………………………………………………………………….
3………………………………………………………………………………….
(Tjänsten beskrives så noggrant som möjligt.)
2§
Tjänsten skall beträffande p 1……..utföras i anstaltens lokaler.
Anstalten/häktet/frivården tillhandahåller
3§
Kriminalvården förbehåller sig rätten att godkänna vilka personer som utför uppdrag
för Kriminalvården. Funktionärer som utför uppdrag i anstalt eller häkte betraktas
som besökare i lagens mening och kan kontrolleras på samma sätt som övriga
besökare. Detta innebär bland annat kontroll i misstanke- och belastningsregistren,
säkerhetsregistret samt genom kontakt med andra myndigheter. Föreningen är
medveten om att en förutsättning för besök på anstalten av föreningens funktionärer
är att dessa vid besök undertecknar förbehåll om tystnadsplikt liksom om att
besökare inte får införa otillåtna föremål, exempelvis till mobiltelefon och saker som
kan användas i berusningssyfte, för flykt eller som vapen.
4§
Ersättning utgår med ……. kr/arbetad timme samt med ………kronor/km i
reseersättning.
Föreningen fakturerar anstalten månadsvis i efterskott.
Kriminalvården svarar för betalning inom 30 dagar från fakturans ankomstdatum.
Till ersättningen kommer inte skatt. Organisationen svarar för att jämkningsbesked
för skatteavdrag eller F-skattesedel finns.
5§
Anstalten/häktet/frivården förbinder sig att informera föreningens funktionärer om
kriminalvårdens regelverk samt vilka rutiner och vilken ordning som gäller på den
lokala myndigheten när det gäller besök.
10
6§
Om en funktionär missköter sig, misstänks för brott eller oegentligheter i annan form
kan denne avstängas med omedelbar verkan. Föreningen skall då ersätta denne
med annan person. Ersättning utgår inte för det arbete som utförts av den person
som avstängts.
7§
Detta avtal får inte överlåtas till annan utan anstaltens skriftliga medgivande.
För det fall föreningen upphör, träder i likvidation eller försätts i konkurs äger
anstalten/häktet/frivården omedelbart häva avtalet utan kompensation för
föreningen.
8§
Part äger rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om motparten inte
uppfyller sina åtaganden tillfredsställande. Uppsägningen skall dock föregås av ett
samråd mellan parterna för att undersöka möjligheten till fortsatt samarbete.
9§
När anstalten/häktet tillfälligt avvecklar arbetet med intagna på grund av
ombyggnad eller andra organisatoriska åtgärder skall föreningen underrättas härom
snarast möjligt, men helst en månad i förväg.
Utförda och överenskomna tjänster skall redovisas månadsvis i efterskott till
anstalten.
10 §
Detta avtal gäller från undertecknande längst till och med den 31 december
innevarande år. Fakturering kan inte ske för tjänster utförda efter detta datum. Nytt
avtal måste tecknas för varje kalenderår.
11 §
Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var
sitt.
X- stad den Namn
Namn förening
11
Bilaga 3
SFS nr: 2002:954 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet KRIM
Rubrik: Förordning (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer
inom kriminalvårdens område Utfärdad: 2002-12-05 Ändring införd:
t.o.m. SFS 2005:1026
Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till ideella
organisationer som bedriver sådant arbete inom kriminalvårdens område som
är ägnat att främja dömdas återanpassning till samhället.
Förutsättningar för statsbidrag
2 § Statsbidrag får i mån av tillgång till medel lämnas till en ideell
organisation som 1. bedriver ideellt arbete genom förebyggande eller
stödjande insatser, 2. är en riksorganisation, 3. har antagit stadgar och är
demokratiskt uppbyggd, 4. har formulerat en plan omfattande minst tre år där
det beskrivs vad organisationen planerar att genomföra under denna period
samt hur arbetet kommer att följas upp, och 5. kan dokumentera sin
verksamhet genom fastställda verksamhets- och revisionsberättelser.
3 § Om det finns särskilda skäl får statsbidrag lämnas också till en
organisation som inte är en riksorganisation. Vid bedömningen av om bidrag
skall lämnas i ett sådant fall skall särskilt beaktas behovet av det arbete som
organisationen bedriver.
Beslutande myndighet
4 § Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till Kriminalvården som beslutar
i frågor om bidrag enligt denna förordning. Förordning (2005:1026).
Redovisning
5 § En organisation som har fått statsbidrag enligt denna förordning skall
redovisa till Kriminalvården hur medlen har använts samt i övrigt lämna
Kriminalvården de redovisningshandlingar och verksamhetsberättelser som
myndigheten bestämmer. Förordning (2005:1026).
12
Utbetalning och återbetalning
6 § Kriminalvården får besluta att ett beviljat statsbidrag inte skall betalas ut,
om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter
eller om förutsättningarna för bidraget inte längre finns.
Kriminalvården får besluta att ett bidrag helt eller delvis skall betalas tillbaka
om 1. det har beviljats på felaktiga grunder, 2. det inte används för det
ändamål det har beviljats för, eller 3. organisationen inte lämnar redovisning
och handlingar som avses i 5 §. Förordning (2005:1026).
Överklagande
7 § Kriminalvårdens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
Förordning (2005:1026).
Bemyndigande
8 § Kriminalvården får meddela närmare föreskrifter om statsbidragets
användning, formerna för ansökningsförfarandet och andra föreskrifter som
kan behövas för verkställigheten av denna förordning. Förordning
(2005:1026).
13
