Kvinnor på landets fängelser som dricker alkohol har ofta en viss typ av ohälsa, medan de som använder narkotika har andra problem. Det visar preliminära resultat från en pågående studie inom Kriminalvården. Målet är att den ska leda till en bättre behandling där både missbruk och hälsa har en självklar plats. Text Åsa Bolmstedt Hög grad av ohälsa bland kvinnor inom kriminalvården K riminalvårdens huvudmål är att sträva efter ”bättre ut”, det vill säga att klienter inte återfaller i brott efter avtjänat straff. I det arbetet är missbruk och hälsa viktiga pusselbitar. Men fram till nu har kunskapen om de kvinnliga fångarnas missbruk och psykiska hälsa varit begränsad. skapsluckan tog Jenny Yourstone, forskare i psykologi vid Karolinska institutet och medlem i Kriminalvår- Enbart ett fåtal ganska smala studier ”Det är höga nivåer av ohälsa. I jämförelse med män är kvinnor ofta i sämre skick när de kommer till Kriminalvården” har gjorts och justitieutskottet konstaterade i en rapport att det saknades kunskap om sambanden. Samtidigt visar internationell forskning att missbruk och ohälsa är vanligt bland kvinnor på anstalt. För att komma tillrätta med kun- dens nätverk för kvinnliga klienter, initiativ till en bred undersökning av nivåerna av missbruk och psykisk hälsa bland landets kvinnliga intagna. Alla kvinnor som vid en viss tidpunkt 22 befann sig på något av landets fängelser tillfrågades om de ville medverka. Över 70 procent deltog, totalt 178 personer som dömts till mellan två månaders och livstids fängelse. De fick genomföra kliniska och neuropsykiatriska intervjuer om sin hälsa, göra begåvningstest och fylla i hälsoenkäter samt flera självskattningsformulär om missbruk, fysisk och psykisk hälsa. Resultaten håller på att sammanstäl- las och det som har kommit fram hittills ligger i linje med de internationella studierna. Drygt hälften missbrukar narkotika och en tredjedel alkohol. Många har problem med Alkohol & Narkotika Nr 6/2013 Hälsa och behandling framför allt den psykiska hälsan, till exempel har över hälften upplevt ett trauma, nästan hälften har vuxenadhd, var femte en pågående depression, lika många en psykisk störning och var sjätte har någon gång haft en psykos. – Det är höga nivåer av ohälsa. I jämförelse med män är kvinnor ofta i sämre skick när de kommer till Kriminalvården. Det är i hög grad kopplat till missbruk. De har fått köra sig själva i botten för att vi har missat att hjälpa dem på olika sätt, eller för att vi trott att vi hjälpt dem utan att lyckas, säger Jenny Yourstone. Undersökningen visar också att det finns tydliga samband mellan alkohol och viss typ av ohälsa, respektive narkotika och en annan typ av ohälsa. Kvinnor som hade antingen ett riskbruk eller beroende av alkohol hade ofta förhöjd aggressivitet och högre risk för personlighetsstörning av borderline-typ. De var ofta dömda för våldsbrott. Kvinnor som använde narkotika hade ofta upplevt ett trauma, var deprimerade eller led av posttraumatiskt stressyndrom. De hade ofta drogutlösta psykotiska syndrom och antisocial personlighetsstörning. Domen var ofta narkotikarelaterad. – Det är två grupper med olika behov, som kan få betydelse för behandlingen. För att nå bästa resultat kanske vi ibland behöver vänta med behandling av missbruk och först fokusera på klienternas psykiska ohälsa, eller behandla båda delarna parallellt. Om man har problem med aggressivitet kan det till exempel vara viktigt att lära sig hantera den på ett Alkohol & Narkotika Nr 6/2013 Jenny Yourstone undersöker missbruk och hälsosituation bland kvinnor inom kriminalvården. konstruktivt sätt samtidigt som man får hjälp med missbruket. Men om man har en pågående depression eller lider av posttraumatiskt stressyndrom kanske man behöver hjälp med det innan man klarar av att ta till sig en narkotikabehandling, säger Jenny Yourstone. Hon kan tänka sig att en rimlig ut- veckling i framtiden är att behandlingen blir allt mer individanpassad. – Det är viktigt att se vilket behov var och en har och hur mottaglig personen ifråga är för olika typer av behandling. En del har social fobi och då är det inte lätt att lyckas med en gruppbehandling, säger hon. Målet är att resultaten i framtiden får praktisk betydelse för Kriminalvårdens behandling. I Kriminalvårdens nätverk för kvinnliga klienter sitter alla anstaltschefer, så därigenom sprids resultaten till dem. Jenny Yourstone planerar också att berätta om resultaten på bas- och fortbildningen för personal inom Kriminalvården, där hon undervisar. Hon vill också att en arbetsgrupp ska gå igenom vad Kriminalvården gör i dag och hur behandlingsutbudet kan utvecklas. Jenny Yourstone har också idéer om att hälsoinsatser som ingår i olika projekt kan bli permanenta och erbjudas fler. Till exempel har kvinnor som har erfarenhet av prostitution eller människohandel fått utökad terapi. Det har också varit möjligt att göra en hälsoprofil och få stöd att träna och äta hälsosamt. – Känslan av välmående får konsekvenser för om man orkar vara drogfri, säger Jenny Yourstone. Hon hoppas också att undersök- ningen kommer att visa på positiva saker som kan vara betydelsefulla i behandlingen. En annan studie har till exempel visat att fler klienter än väntat har någon form av bostad. – Vi vet sedan tidigare att bland annat bostad och socialt stöd är viktigt för att kunna genomföra livsomvälvande förändringar, säger Jenny Yourstone. Materialet som använts i undersökningen har samlats i en databas för att kunna följas upp. – På sikt kommer vi ha möjlighet att titta på behandlingsresultat och jämföra dem med återfall i brott. 23