* Förändring *
* Motivation *
* Bemötande *
Socionom, fil dr Anette Skårner,
Universitetslektor, Institutionen för socialt arbete.
Psykolog, psykoterapeut Sven-Eric Alborn,
Kliniksamordnare, Beroendekliniken.
* Förändring *
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vem vill Förändras?
Process
Sker i ett socialt och samhälleligt sammanhang
Olika förutsättningar för förändring
Till vad kan/skall man förändras?
Hur skall man förändras?
För vem skall man förändras?
Vill andra att man skall förändras?
Kan man acceptera att människor inte vill förändras (hela
tiden)?
• Tolerans för misslyckanden
* Motivation *
•
•
•
•
•
•
•
Individuellt
Socialt
Samhälleligt
Hopp om förbättring
Rädsla för försämring
Motiverad till vad och när?
Ambivalens
* Bemötande och samspel *
•
•
•
•
Individ
Nätverk
Organisation och Vårdkedjor
Tillgänglighet
Orsaker till missbruk och beroende
Multifaktoriell bakgrund
Sociala, psykosociala &
psykologiska faktorer
Sårbarhet
Neurobiologiska, neurokemiska
& genetiska faktorer
Symptom
Tankar
Känslor
Varseblivning
Minne
Dagliga
funktioner
Relationer
Arbete
Ett heterogent och komplext fenomen
• Missbruk och beroende är multifaktoriella problem
som kan lösas både med och utan professionell hjälp
och professionell hjälp behöver nödvändigtvis inte
alltid syfta till att ”bota”
”Vården och behandlingen bör präglas av en öppen och
kritisk hållning till förenklade synsätt och endimensionella
förklaringsmodeller, men också accepterandet av den
enskildes unika bakgrund och förutsättningar. Att man
accepterar olikheterna hos enskilda klienter och patienter
och så långt som möjligt främjar individuella lösningar är
också ett argument för pluralism” (NR s 34).
Vägen ut ur missbruk…
•
En långvarig process med flera olika faser, vars konkreta förlopp varierar med
individuella omständigheter (t.ex kön, ålder, missbrukets svårighetsgrad, social
situation och socialt nätverk).
•
Själva beteendeförändringen utgör bara ett sista (eller om man så vill första)
steg.
•
Drivkrafter bakom förändring, är en kombination av negativa konsekvenser av
missbruket och positiva omständigheter som ger hopp eller pekar på
möjligheten till ett annat liv
•
Bestående missbruksfrihet hänger samman med kulturella och andra faktorer i
omgivningen, som t.ex. stöd från närstående och tillgång till attraktiva
alternativ till missbruket.
”Det är väl bra att vara drogfri…
… men sen måste man ju hitta nåt annat och
jag hittar fan aldrig nåt annat. Det blir en
jävla tristess bara.”
”Det var inte så svårt att sluta med själva
drogen. Men att förändra sitt liv, det var
inte roligt! Hade jag vetat hur det skulle bli
så hade jag nog inte slutat. Man tvingas ta
tag i så mycket skit som man inte velat
kännas vid innan. Nu ser jag en lång tid av
mörker framför mej och förhoppningsvis ett
bra liv nånstans där framme. Men jag tar
mitt liv på ett mycket större allvar nu.”
”Jag bara la av, pang! Jag vaknade en
morgon och kände att livet höll på att åka
iväg och jag stod kvar på perrongen. Jag
hade börjat må lite dåligt också, panikångest
och så på avtändningarna. Nu har jag egen
familj och jag har min firma. Nu får jag
bestämma över mej själv och ekonomin är en
uppåtgående kurva. När jag ser vad jag har
gjort är det som självförtroendet byggs upp
mer och mer.”
Det svåra är alltså inte att sluta
missbruka…
… det svåra är att inte börja igen
*
Det drogfria/nyktra livet måste få en egen
mening och ett eget innehåll som går utöver
det faktum att det är drogfritt…
Att sluta missbruka
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kämpa mot det fysiska beroendet
Göra slut med sin stora passion
Klara situationer ensam
Bryta med den gamla bekantskapskretsen
Skaffa nytt umgänge
Ny identitet – som accepteras av andra
Lära sig nya färdigheter
”Nytt arbete”
”Byta social klass”
HABILITERING / REHABILITERING
(latin: Ha´bilis)
• Habil
Tjänlig, skicklig
• Habilitering
Utveckling av ny förmåga
• Rehabilitering
Återvinnande av förlorad förmåga
Bemötande
Att möta individen där den befinner sig –
kräver kunskap om och förståelse för:
LIVSSITUATION – Social, ekonomisk, kön, ålder, etnicitet
EMOTION – Hur personen känner
KOGNITION – Hur personen tänker
MOTIVATION – Vad är viktigt/oviktigt för personen
Professionell hjälp
”Kuratorn, henne behöver jag inte tänka på hur hon
mår av min berättelse”
”Det är som rätten att vara egoist i en utsatt situation”
”Människor som är inne i ett missbruk kan förstå, men
dom kan inte ge mej något. Dom andra vännerna vill
jag inte belasta och dom kan inte fatta vissa saker
heller”
© Anette Skårner
Professionell hjälp
Expertis OCH Medmänsklighet
• ”Allians”
– man kan tvinga människor till vård, men inte till
förändring
• ”Som en vän”
– se klienten som person
– själv framträda som person
– lyssna på klientens egna uppfattningar
• ”Renaming power won’t make it disappear”
(Minuchin 1996)
• Tolkningsföreträde
Lamberts metaanalys av faktorer
som förklarar utfall i psykoterapi
Klientens förväntan på terapins
effekt (vetskap om terapins
anseende); 15 %
Metoder & tekniker 15 %
METOD eller RELATION?
Den terapeutiska relationen
(empati, respekt, värme
m.m.), dvs. gemensamma
faktorer; 30 %
Utomterapeutiska faktorer
(jagstyrka, miljöstöd m.m.); 40 %
(Lambert m.fl. 1992)
Terapeutiskt kontinuum
Förändring av
yttre situation
Inre utveckling
och förändring
Socialt stöd
Omvådnad
Medicinsk
Behandling
Psykofarmaka
Stödterapi
Psykosocial
behandling
Psykopedagogisk
behandling
MI
Antabus
KBT
Återfallsprevention
Campral
Revia
12-stegsbehandling
Kognitiv
terapi
DBT
Psyk.dyn
Korttidsterapi
Interpers.
terapi
Psykodyn
amisk
Insiktsterapi
Konceptuell nivå
Låg nivå:
Aktivt vägledande behandling.
Fast struktur.
Hög nivå:
Icke styrande behandlingsformer.
Mc Lachlan
Men…
• Droger ger försämrad kognitiv förmåga.
• Droger kan ge psykiatriska symptom.
• Psykiska störningar/sjukdomar är vanliga bland
personer med missbruk. Missbruk är vanligt bland
personer med psykiatrisk problematik
Gör det svårt att bedöma den egentliga
funktionsnivån
PRINCIPER FÖR INSATSER VID KOMPLEXA PROBLEM
• REALISTISKA MÅL – FÖRÄNDRING I EGEN TAKT
• INVOLVERA BRUKARE OCH NÄTVERK
• STÖD I BOENDE OCH VARDAG – FÖRUTSÄTTNING FÖR
”BEHANDLING”
• SAMVERKAN MELLAN VÅRDGIVARE
Bemötande – Organisation
Hur väl arbetsgruppen fungerar och hur vården organiseras
kan ha direkt påverkan på behandlingsresultaten. (Armelius,
2002).
Vårdens organisation påverkar också brukaren, vad gäller:
•
•
•
•
•
•
Respekt
Medinflytande
Tillgänglighet
Förutsägbarhet och överblick
Kontinuitet
Härbärgerande
Bemötande – Organisation
•ÖKAD SUBSPECIALISERING – BEHOV AV ÖKAD SAMVERKAN
•SUBSPECIALISERA KUNSKAP - INTE AV BRUKARE
•FLYTTA VÅRDEN TILL BRUKARNA - INTE BRUKARNA TILL
VÅRDEN
•Koordination av vården, tex genom:
OPERATIVA TEAM
CASEMANAGEMENT
KONSULTATION
Parallellprocesser
• Klientens/patientens beteende, känslor och reaktioner,
smittar av sig på omgivningen och påverkar:
Personalgrupp och/eller vårdorganisation att överta och
agera ut dennes mönster och konflikter.
• Arbetsgruppens/organisationens sätt att agera och
reagera, påverkar klienter/patienter att överta och
agera ut personalgruppens och/eller vård-organisationens
mönster och konflikter.
Utagerade instabila, impulsstyrda klienter/patienter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Svårt att härbärgera ångest och impulser.
Omedelbar behovstillfredsställelse, utagerande.
Klyvning ont/gott, idealisering/nedvärdering.
Externalisering av ansvar och kontroll
Effekt på personal/organisation:
Otålighet – akutingripanden
Brister i långsiktig planering
Kamp mellan olika vårdgivare
Konflikter i arbetsgruppen - vem har rätt, vem har fel.
Ideologistrider
Idealiserande och nedvärderande av vårdgivare och
behandlingsmetoder
Ständigt sökande efter ”frälsningsläror”
Lösningen kommer utifrån – ny metod, mera resurser
Instabil – omogen / dysfunktionell arbetsgrupp
•
•
•
•
•
•
•
Öppna och/eller dolda konflikter kring arbete och ledning.
Otydlig eller rigid ansvars-, rollfördelning
Svag eller ”karismatisk” ledning
Konkurrerande subgrupper –informella ledare
Syndabockstänkande
Otydlig eller rigid struktur vad gäller regler och rutiner
Nedvärdering eller idealisering av egna verksamheten
•
•
•
•
•
•
•
•
Effekt på klient-/patientgruppen :
Konflikter och utagerande
Ständiga testande av gränser
Informella ledare
Rättroende/fanatisk anhängare
Utfrysning
Gränsöverskridande mellan klient - behandlare
Att man ”straffar ut sig”
Att man blir ”omotiverad” och avvisas
Samverkan
Större behov av samverkan vid:
• komplexa problem
• Flera vårdgivare
• Resurssvaga brukare
Samverkan ur ett brukarperspektiv…
Det här med att man träffar dom samtidigt, då
måste dom ju tänka på vad dom säger. Dom kan
inte säga vad som helst eller skylla ifrån sig eller
skylla på mej – att det är jag som har missförstått
eller så. Nu verkar ju dom här jag har nu justa,
men det finns ju dåliga också, det vet man ju. Så
det blir som en liten säkerhetsgrej för en själv. Det
blir som att ha en advokat nästan!
Samverkan
• Samverkan är inte alltid lättare att få till inom en
organisations olika delar än mellan olika
huvudmän.
• Exempelvis:
Samverkan allmänpsykiatri – psykiatrisk
beroendevård
Samverkan vuxenenhet – funktionshinderenhet –
försörjningsenhet
• Det psykosociala perspektivet klargör att behandling
knappast kan bli mer än en begränsad del av människors
liv – även om kontakten periodvis kan vara både intensiv
och betydelsefull. I ett längre perspektiv är det vad som
händer utanför denna arena som är det väsentliga för vilken
riktning förändringsprocessen tar.
• Samhällets insatser för att få fler människor att lämna
missbruket är alltså inte bara en vårdfråga, utan en del i en
större och komplexare social och politisk fråga som bland
annat handlar om hur det samhälle ser ut som möter den
som försöker upphöra med sitt missbruk.
• ”The stigma of addicition will cease a filter and shape the
perceptions and responses of others” (Biernacki 1986)
Till sist……
Se människan inte bara missbrukaren!
dvs. att inte försvåra för individen att överge det liv som
han eller hon inte vill leva genom att behandla henne som
en person som hon inte längre vill vara…
