Bemötande, motivation och förändring
Människosyn och etik
Nationell baskurs
2013--04
2013
04--10
Birgitta Göransson
Förförståelse påverkar
bemötandet
Bemötandet påverkar
motivationen
• Alkoholmissbruk har gått från en moralisk modell i
början av 1900-talet till en medicinsk modell/ett
problem som kan behandlas
• Narkotikamissbruk har gått från en medicinsk
modell i början av 1900-talet till en moralisk modell
på1970-talet
Professor Jan Blomqvist
SoRAD Stockholms univ.
”Missbrukare är parasiter
på samhället som flyr från
olust”
”Missbrukade människor
blir missbrukare”
Om problem och
politik
40–års erfarenhet –
vad bör vi göra framöver?
Narkotikabrott och straff
Professor Per Ole Träskman
Målet ”narkotikafritt samhälle medfört ökat
fokus på kontroll och straff
Allt större resurser har tillförts de
brottskontrollerande myndigheterna för
att beivra narkotikabruket
Alltfler döms till fängelse för
narkotikarelaterad brottslighet
FN:s narkotikakonventioner omfattar inte
kriminalisering av eget bruk
Global Commission on Drug Policy
FN-rapport 2011
(Kofi Annan, Thorvald Stoltenberg, Mario Llosa fd presidenter m
fl)
Kriget mot droger har inte varit
framgångsrikt utan kontraproduktivt
Den repressiva strategin har stimulerat
kriminella nätverk och befrämjat våld,
korruption och stigmatisering och ökad
droganvändning
Kostat skattebetalarna miljarder
Det behövs en strategi baserad på
folkhälsa, utbildning vård och
avkriminalisering
Kunskaper om personen
påverkar mötet
Arv - Miljö
Sårbarhet
”I begynnelsen var relationen”
Martin Buber
Hjärnans utveckling
Barnpsykiater Magnus Kihlbom
Nyfödda barn har 25 % av hjärnvikten
Barn vid 2-3 år 80-90 % av hjärnvikten
De delar som utvecklats är frontalloberna
De har central betydelse för impulskontroll,
social förmåga och empati
De delar som inte aktiveras tillbakabildas
Hjärnan skapar sig själv med hjälp av
omgivningen
Anknytningsrelationen
• Ett specifikt känslomässigt band mellan
spädbarn och vårdnadshavare – som är
resultatet av samspelet dem emellan under de
första levnadsåren
• Grunden för självtillit
• Tillit till den andre
Anders Broberg Psyk Inst
Göteborgs universitet
Anknytningsmönster
a)
b)
c)
d)
Trygg anknytning
Otrygg / ambivalent
Otrygg / undvikande
Otrygg / desorienterad
Ur boken ”Förluster. Om sorg och livsomställning”
av Barbro Lennéer Axelson
Påverkar relationer i vuxenlivet
a) Trygg anknytning
påverkar förmågan till
• empati
• socialkompetens
• mentalisering
• Konflikthantering
b) Otrygg /ambivalent anknytning
• Skapar en hyperaktivering för att reglera känslor pga
barnet har svårt att avläsa nyckfulla föräldrar
• Barnet och senare den vuxne blir klängigt, krävande,
kontrollerande, svartsjuk etc
• Framkallar den situation som fruktats mest –
övergivenhet och bortstötning
c) Undvikande anknytning
•
•
•
•
rädsla för beroende
undviker närhet och känslor
förebygger känslor av frustration och besvikelse
emotionellt självförsörjande
d) Desorganiserad anknytning
• Rädsla för våld, övergrepp, psykisk sjukdom
eller missbruk hos föräldrar
• Föräldrar misstolkar barnets signaler och
reagerar med egen aggressivitet och rädsla
• Barnet tar på sin skulden
• Barnet förnekar egna behov
• Lär sig inte reglera egna starka känslor och
konflikter
”Av alla mänskliga svagheter är
sårbarhet den hårdast
bestraffade”
Kriminolog Jan Flyghed 2010
Motivation är
• ingen egenskap
• föränderlig inget statiskt tillstånd
• uppstår i mötet med en annan
människa
• förstärks vid vissa omständigheter
• en process som löper genom hela
vårdkedjan
Bemötandet skall präglas
av
•
•
•
•
•
•
•
Aktning
Förståelse
Engagemang
Hoppfullhet
Tilltro
Ärlighet
Klargörande av makten i relationen
Samtalet är beroende av
• Legitimitet
• Utredning
• Psykosocial / psykoterapeutisk
behandling
• Makt att besluta om pengar, barn, straff
Behandlaren bör ha..
Personlig mognad
God självkänsla
Självkännedom
Kunskap om klient
och metod
Faktorer som påverkar personalens
motivation och insatsers effektivitet
Byte av ledning
Personalomsättning
Förtrogenhetskunskap
Besparingar
Omorganisationer
Relationer kan raseras
men inte rationaliseras
Reparerar dålig anknytning
Relationer viktigare än metoden
”Birgitta jag själde din docka
men det gjorde jag för att det
kan kännas skönt att ha någon
trygghet i jämte mig om du vill
ha tillbaka den så säg till”
Reparationsrelation
Den mänskliga förändringsprocessen
Fundera,
överväga
Beslut,
förberedelse
Omedveten,
uppgiven
Handling,
förändring
Hantering,
upprätthållande
Återfall
Vad är det som gör att
behandling funkar?
Faktorer som förklarar
förändring i behandling:
Klientfaktorer
40%
Relation
Behandlingsallians
30%
Teknik
Modell
15%
Hubble, M., Duncan, B., & Miller, S. (1999). The Heart and Soul of Change
Förväntningar
Placebo
15%
Individfaktorer som påverkar utfallet
av en evidensbaserad insats
•
•
•
•
•
•
Självkänsla
Självkunskap
Neuropsykiatriska funktionshinder
Upplevda trauman
Psykisk sjukdom
Social mognadsålder
Förnedrad
Snabba pengar
Osynlig till slut
Vägen ut ur missbruk/beroende
• Är individuell
• En process – ofta under lång tid
• Behövs kunskap om alternativ
• Många behandlingsförsök, olika insatser
• Habilitering
Etik och människovärde
Alla människor är födda fria och lika i värde och
rättigheter…. och bör handla mot varandra i
en anda av broderskap
(Art 1 ur FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna)
Den offentliga makten skall utövas med respekt
för alla människors lika värde och för den
enskilda människans frihet och värdighet
(Ur Regeringsformen RF 1 kap, 2§)
Människosyn och etik
Alla behandlingsmetoder kan kränka
missbrukaren genom att
Skapa ett objekt för åtgärder i stället för ett
subjekt med ansvar för sitt liv och sina
existentiella val
Tänk igenom ett etiskt dilemma du upplevt,
exempelvis
- Beslut i klientarbetet
- Ageranden du sett hos medarbetare
- Enhetsbeslut eller policy som du har svårt
att vara lojal med.
Vilken form av makt har du i
behandlingsrelationen?
Erfarenheter
-
Medicinering och kränkande kontroller
Medicinering utan stödåtgärder vid behov
Beroendeskapande psykoterapi
Känslomässiga konfrontationer
Uppfostran som den allvetande föräldern
Metoder som moraliserar återfall
Krav utan realistiska möjligheter
Bedömning
Fakta
Beslut
Handling
Etikregler
Självbestämmande
Godhetsmaximering
Lidandeminimering
Rättviseprincipen
Etikarbete är att granska
och reflektera över sina
beslut och handlingar
”Vi kan inte säga att en
handling var god för att vi
ville gott”
Vad har inte förändrats?
•
•
•
•
•
•
Moraliserande attityder
Vägen in i missbruk
Klientens problematik
Tid för relationsbyggande
Vägen ut ur missbruk
Möjliga resultat
Varning för
Medikalisering av sociala problem
Socialisering av medicinska problem
Diagnoskultur
Moraliska paniker
Vad har förändrats?
• Riktlinjer för socialtjänst och beroendevård
som revideras, gemensam kunskapsbank
• Gemensamma bedömningsinstrument
• Brukarmedverkan - egenmakt
• Ett huvudmannaskap? Lagreglerad
samverkan? Gemensam finansiering?
• Valfri vård?
• Vårdgaranti
• Avkriminalisering av eget bruk?
Bästa rådande
evidens
Brukares erfarenhet
och önskemål
EVIDENSBASERAD
PRAKTIK
Professionella
erfarenhet
Vad behövs för individen?
•
•
•
•
Utgå från klientens önskemål
Bygg relationer och moralisera mindre
Individualisera med realistiska mål
Välj bästa metod och komplettera den vid
behov
• Integrera i samhället
• Följ ny forskning
• God etik och respekt för människovärdet
”Det är aldrig för tidigt att
förebygga och det är aldrig
för sent att behandla”
Loeber och Farrington 1998
