Behandling och bemötande av
kvinnor med beroende och
psykiatrisk samsjuklighet
Solveig Olausson
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi
Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
Göteborg/APEC
Psykiska problem hos kvinnor med
samtidigt missbruk/beroende
• De psykiska tillstånd som är mest frekventa är
förstämningssyndrom, ångestsyndrom, posttraumatiskt
stressyndrom, ätstörningar utöver personlighetstörningar
• Hos de kvinnliga missbrukarna har den psykiska ohälsan
ofta föregått missbruket och de rapportera sina psykiska
problem vid yngre åldrar än kvinnor inneliggande utan
missbruksproblem
• Kvinnor med missbruk och psykisk ohälsa är mer utsatta för
misshandel och sexualiserat våld
• Kvinnor med blandberoende har gjort flera
självmordförsök än kvinnor med enbart alkoholmissbruk
Ålder och substansanvändning
N=21
Ålder
Alkohol
Alkohol till
Narkotika
debut
berusning
Hasch
Amfetamin
Lugnande
Värk-
tabletter
tabletter
12 - 17 år
12
9
8
3
2
0
18 - 25 år
5
5
3
6
10
3
26 - 35 år
3
4
0
0
2
2
36 -
0
1
1
3
4
2
Antal
20
19
12
12
18
7
18,3
21,8
17,6
24,1
25
30,7
Medelålder
Könsskillnader och
behandlingsbenägenhet
• Inga könsskillnader av upplevt behov av
behandling
• Inga entydiga resultat om att kvinnor blir mer
förbättrade vid mottagningar enbart för
kvinnor men kvinnor kan föredrar behandling
på speciella kvinnomottagningar
• ”Genderparadoxen”, kvinnor kan ha svårare
problem men större följsamhet till behandling
Undersökningar:
• Intervjuundersökning med unga kvinnor
18 – 25 år om första gången de sökte
behandling som vuxna
• Kartläggning av kvinnor i behandling med
uppföljning av dessa kvinnor efter 18 månader
Unga kvinnor, inför att söka
behandling
• De har svårt att beskriva sig själva.
• De har svårt att beskriva vilken hjälp de vill ha.
• De känner sig dåligt bemötta och avvisade när de
söker hjälp vilket får till följd att de kan söka ofta
och på olika ställen.
• De söker någon som förstår både de psykiska
problemen och missbruket.
• De söker en person som förstår och kan ta emot
deras berättelser om trauman och svårigheter
under livet. De tycks söka en behandlare snarare
än en behandling.
Kvinnor i behandling - förväntan om
hjälp
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Anhöriga
Vänner
Arbete
Boende
Psykisk hälsa
Fysisk hälsa
Fritid
Kriminalitet
Ekonomi
Inget av ovan
Kartläggningen (n=21)
Uppföljningen (n=18)
Önskar hjälp med:
Fått hjälp med:
8
2
2
9
21
6
6
1
0
0
4
0
1
1
17
11
2
1
0
0
Önskar hjälp
med:
6
3
5
2
16
9
2
0
1
1
Kvinnor i behandling, uppföljning efter
18 månader: sammanfattande resultat
• En tredjedel återhämtar sig från missbruket men
upplevelsen av hög psykisk belastning och låg
livskvalitet förändras inte av återhämtning
• Behandlares bedömning i mått som allmän
funktionsnivå hade inget samband med kvinnornas
egna skattningar av psykisk belastning och livskvalitet
• Behandling och förändring för gruppen med multipla
problem tar tid men förändring sker med förbättrad
allmän funktionsnivå, mindre hjälpbehov för missbruk,
psykiska problem, rättsliga problem och problem i
relation till familj och anhöriga.
Konklusion
• Att se och förstå både missbruk och psykiska
problem tycks vara avgörande för att de unga
kvinnorna ska ta emot behandling
• Att se och förstå faktorer utöver psykiska
problem och missbruk, så som svårigheter i
nära relationer och upplevelse av låg
livskvalitet, kan vara väsentligt för att
förhindra återfall hos gruppen kvinnor i
behandling
Behandling vid psykiska problem och
missbruk/beroende
De nationella riktlinjerna rekommenderar:
• Noggrann bedömning av psykiska tillstånd, av
missbruk/beroende samt av den fysiska hälsan
• Integrerad behandling och stöd samordnat
mellan socialtjänst och psykiatri
• Finns ingen evidensbaserad specifik behandling
för samsjuklighet utan man får använda de
metoder som visat effekt vid behandling av
missbruk/beroende respektive psykisk
störning/sjukdom
Metod eller relation?
Upplevelse av insatsen vård- och stödsamordning
• Alla brukare beskriver i första hand relationen till sin
vård- och stödsamordnare, i citaten benämnd KM, och i
andra hand boendestödjaren, därefter andra vård- och
omsorgskontakter.
Brukare 2: … KM har fått ordning på mitt liv … KM har
fixa så där att jag kom till öppenvård rätt. …Och fått då
världens bästa läkare, och fått då min diagnos ADHD å
fått Concerta då som gav mej livet tillbaka. Jag hade
nog tagit mitt liv annars. Så det har KM löst …Jag vet
inte hur jag skulle klara mig utan dom, (utförarna i
SoB-teamet) jag vet inte. Jag hade inte gjort det, det
kan jag lova.
Tack för Er uppmärksamhet!
Adress vid korrespondens:
Solveig Olausson, Beroendekliniken
Beroendemottagning Centrum
Mellangatan 1, 413 01 Göteborg
e-post: [email protected]
Länk till e-version (sammanfattning)
http://hdl.handle.net/2077/18347
