Vilka personer spelar roll i ditt liv? Den frågan ställde forskaren Anette Skårner till personer med narkotikamissbruk. Hennes slutsats är att det finns mycket kraft att hämta ur relationer och sociala nätverk. Inte minst för att bygga upp ett nytt drogfritt liv. Text & foto Carina Haglind Ahnstedt Vägen ut ur missbruk: Socialpolitik snarare än behandling D en ensamme missbrukaren är en myt. Många personer med narkotikamissbruk har starka sociala familjeband, även om relationerna kan ha utsatts för stora påfrestningar. Anette Skårner är socionom och har själv jobbat med behandling. Numera forskar hon vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet. Hon har, bland annat i sin avhandling Skilda världar (2001), studerat narkomaners sociala nätverk samt intervjuat anhöriga och behandlare. – Det är viktigt att se personen i sitt sammanhang och att anlägga ett relations- och nätverksperspektiv på behandlingen. Men, att också närma sig detta utifrån klientens och de anhörigas subjektiva erfarenheter och behov, säger hon. – Dessutom måste man vara öppen för det allmänmänskliga och se att personer i missbruk inte skiljer sig så mycket från alla oss andra. Narkotikamissbruket utvecklas i ett samspel med de sociala relatio24 nerna runtomkring och relationerna förändras under tiden. Det finns de som lyckas leva ett dubbelliv och behålla arbete, vänner och familj. Men ju längre man håller på med ett narkotikamissbruk – och kommer in i de kriminella kretsar som ofta hör ihop med det – ju längre bort kommer man ifrån sitt sociala nätverk. Arbetskamrater, vänner och grannar brukar försvinna först och ersättas med kontakter i missbruksvärlden. En tillvaro som ofta är inbjudande, men som vanligtvis inte ger så goda förutsättningar för djupare vänskap. Däremot behåller många missbrukare ett starkt familjeband, främst till föräldrar och syskon. Det är också vanligare att män lyckas upprätthålla relationer till en drogfri kvinna, än tvärtom. Kvinnor i missbruk lever i större utsträckning med en man som också missbrukar och saknar därför ofta en stöttande partner i sin kamp för att bli drogfri. – Det finns en väldig kraft att hämta från nära som inte ger upp. Samtidigt är det ofta komplicerade relationer som har tunnats ut genom åren, säger Anette Skårner. Det kan vara skilsmässor, dödsfall eller konflikter. Den som missbrukar har kanske svikit och känner sig skuldtyngd. Närstående undrar om de har gjort något fel; om de inte har varit tillräckligt goda som föräldrar, syskon eller partners. Dessutom har omgivningen en tendens att se anhöriga antingen som offer, eller som boven i dramat. Ett tämligen fyrkantigt synsätt som inte gynnar någon av de inblandade, menar hon. För att anhöriga ska kunna bli en resurs i behandlingsarbetet behöver de istället stöttning. Både för att hantera sin oro och det stigma som ett narkotikamissbruk innebär, och för att själva kunna vara ett stöd. Kanske behöver de en egen samtalskontakt eller träffa andra anhöriga i liknande situation. Kanske behöver de hjälp med argument och idéer om vilka gränser de ska sätta och vilken roll de ska ta. Alkohol & Narkotika Nr 5/2013 Tema anhörig – Vägen ut ur missbruk är intimt sammanknippad med vägen in i samhället, säger Anette Skårner. Men det är i det långa loppet inte en behandlingsfråga, utan en socialpolitisk fråga, säger Anette Skårner. – Men jag kan inte se några speciella strategier för hur anhöriga ska vara, eller absolut inte ska vara. Allt måste ses utifrån den unika situationen. Personligen har jag svårt med generella råd som ”Stäng dörren för ditt barn om det kommer hem påverkat”. Istället förespråkar Anette Skårner ett mer dynamiskt synsätt. Där man frågar personen som missbrukar vilka som han/hon själv uppfattar som en resurs och sedan bjuder in dem till ett samarbete och brainstormar om hur man kan hjälpas åt. Ibland kan det också behövas profes- sionell hjälp som är skuldavlastande och konfliktlösande. Det finns många exempel i forskningen på att det är framgångsrikt att bedriva familjebehandling även för vuxna personer. – Men visst finns det tillfällen där en person också är i behov av att frigöra sig från destruktiva relationer Alkohol & Narkotika Nr 5/2013 och få stöd att skapa en egen värld, påpekar hon. Kanske kan det leda till en mer jämställd relation som att ”denna veckan bjuder jag på söndagsmiddag och nästa vecka är det du”. Det är viktigt för alla människor att inte bara ta emot, utan att också få ge. är i det långa loppet inte en behandlingsfråga, utan en socialpolitisk fråga: Hur vi i samhället ser på missbruk och hur vi skapar förutsättningar för återinträde för personer som vill bygga upp ett ordinarie liv. Personer som lämnar sitt missbruk MAP-NET blir ofta väldigt ensamma. Flera studier visar att lämna missbruket också innebär en identitetsförändring, där alla band till missbruksvärlden, i varje fall på sikt, måste kapas och nya sociala band till den ”ordinarie världen” måste knytas eller återupprättas. Om inte, är risken stor att personen hamnar i en sådan torftig tillvaro att de återfaller i missbruk. Därför är det viktigt för professionella att hjälpa till för att hitta en ny mening och ett nytt livsinnehåll. – Vägen ut ur missbruk är intimt sammanknippad med vägen in i samhället, säger Anette Skårner. Men det Anette Skårner har, tillsammans med forskarkollegorna Arne Gerdner vid Hälsohögskolan i Jönköping samt Stig Holmberg och Anita Håkansson vid Mittuniversitetet, utvecklat ett datoriserat instrument för att på ett strukturerat sätt kunna kartlägga och analysera sociala nätverk. MAP-NET (Measure and Analyses of Personal NETwork) är konstruerat för att kunna användas såväl kliniskt vid utrednings- och behandlingsarbete inom missbruks- och beroendevården, som i olika forskningssammanhang. Avsikten är att fånga det subjektivt betydelsefulla nätverket runt en viss person. 25