Spara tusen
– gör bouppteckningen själv
När en person avlider ska det göras en
bouppteckning. Du kan
enkelt spara tusentals kronor på att
göra jobbet själv.
AV KARIN ARNELL OCH GUNILLA NYSTRÖM
B
ouppteckningen är en
sammanställning över
den avlidnes tillgångar
och skulder. Den ska vanligen
göras inom tre månader från
dödsfallet. Bara i de fall då tillgångarna inte täcker mer än
begravningskostnaderna räcker det med en dödsboanmälan.
När bouppteckningen har
registrerats hos Skatteverket
fungerar den som en legitimationshandling för dödsboet.
Först därefter kan dödsbodelägarna avsluta bankkonton
och sälja fastigheter, bostadsrätter och värdepapper.
Bouppteckningen är också
ett underlag för arvskifte och
nödvändigt för att den som
har fått en fastighet ska kunna
få lagfart eller den som fått
aktier ska kunna få dem överförda till sig.
Vem som helst kan göra
bouppteckningen. Men det är
den som har egendomen i sin
vård som ansvarar för att den
blir gjord.
Den som tar hjälp av banken får räkna med att betala
från 6 000 kr och uppåt för en
enkel bouppteckning. Hos
advokatbyråer i storstäderna
64
kan kostnaden bli den dubbla.
– Priset varierar extremt
mycket beroende på hur avancerad bouppteckningen är och
var i landet man bor, konstaterar Elisabet Larsson Juvén,
VD för Swedbank Juristbyrå.
De allra flesta bouppteckningar är relativt enkla och då
kan det löna sig att göra jobbet själv. Till exempel när:
● Den avlidne var gift vid sin
bortgång och det endast finns
gemensamma barn.
● När den efterlevande makan
sedan avlider.
● När den avlidne var skild
och hade barn.
Men även om det ser enkelt
ut – t ex om det bara finns en
efterlevande make och gemensamma barn – kan det i vissa
situationer vara idé att ta
hjälp.
Om det finns en fastighet
eller ett fåmansbolag i boet
när pappa dör så kanske det
blir aktuellt för något av barnen att ta över fastigheten eller
bolaget medan mamma fortfarande är i livet. För att då
vara fri att skifta egendomen
till ett värde man kommer
överens om, utan att det blir
kapitalvinstskatt, så kan mam-
man i samband med bouppteckningen efter pappan göra
ett arvsavstående på en liten
del av boet. Då blir barnen
dödsbodelägare i pappans
dödsbo och kan tillsammans
med mamman ingå i ett arvskifte.
I arvskiftet, som kanske görs
efter några år, kan det barn
som exempelvis får fastigheten betala en skifteslikvid som
är så hög så att övriga barn
kan kompenseras.
Utan arvsavstående hade
mamman, som ensam arvtagare, ärvt fastigheten och fått
ge barnet fastigheten som
gåva. Men då måste vederlaget
vara lägre än taxeringsvärdet.
Annars räknas transaktionen
som en försäljning som ska
deklareras.
Exempel: I boet finns en
fastighet, med ett taxeringsvärde på 1 miljon kr
och ett marknadsvärde på
2 miljoner kr, som man är
överens om att ett av barnen ska ta över. För att det
ska bli rättvist mellan barnen så bör mottagaren
betala 1,3 miljoner kr. Det
fungerar bra i ett arvskifte.
Gör man det som en gåva
så måste vederlaget – det
barnet betalar – vara lägre
än taxeringsvärdet, alltså
under en miljon kr.
På Skatteverkets hemsida
finns en bouppteckningsblankett och information om vilka
formella krav som måste vara
uppfyllda för att myndigheten
ska kunna registrera handlingen.
– Uppskattningsvis väljer
hälften att ta hjälp och hälften
att göra den själv, säger Conny
Broén
vid
Skatteverkets
bouppteckningssektion.
Ett vanligt misstag i bouppteckningar är att uppgifter om
att personer varit närvarande
saknas. Ett annat att datum
för förrättningen eller förrättningsmän saknas.
– En del tror felaktigt att
dödsbodelägare också kan
vara förrättningsmän. Det är
också vanligt med missförstånd kring skillnaden mellan
dödsbodelägare och efterarvinge och hur konstruktionen
med efterarv fungerar.
I vilka fall bör man ta hjälp?
– När det finns risk för
osämja bland dödsbodelägarna eller när det finns testamente som orsakar tolkningsproblem är det bra att ta
professionell hjälp. Andra
exempel är när en änka/änkling har en ny partner eller när
en änka/änklings tidigare
avlidne make hade andra
arvingar än gemensamma
barn, säger Conny Broén.
Vad ska man tänka på om
man gör jobbet själv?
– Om det finns ett testamente ska den avlidnes legala
arvingar ändå kallas till
bouppteckning. De anses
som dödsbodelägare till dess
att testamentet vunnit laga
kraft.
■
X X X X X X X X 2008 P R I VATA A F F Ä R E R
lappar
Bocka av i checklistan
Här får du hjälp att komma ihåg
det som absolut måste vara med
i bouppteckningen. Blanketten hittar du
på Skatteverkets hemsida om du vill
göra bouppteckningen själv.
Ordlista
är alla tillgångar och
skulder som en avliden person lämnar efter sig. Dödsboet är en juridisk
person som uppstår automatiskt vid
dödstillfället och upphör att finnas till
när tillgångarna har skiftats ut till
dödsbodelägarna.
● Dödsbodelägare är den som
på grund av lag eller testamente har
rätt till andel i boet. Det kan vara
efterlevande make, sambo, arvingar
och universella testamentstagare.
● Efterarvinge kallas den som har
rätt till efterarv. Gemensamma barn
har inte rätt till arv direkt, utan till
efterarv.
● Dödsboet
Webbadress
Mer information hittar du på www.
skatteverket.se
P R I VATA A F F Ä R E R X X X X X X X X 2008
65
