Populärvetenskaplig sammanfattning av SNF:s sockerrapport 2014 Den här rapporten bygger på en sammanställning av det vetenskapliga forskningsläget kring socker. Rapporten tar bl. a upp vad som händer i kroppen när vi äter socker, hur rekommendationerna för socker ser ut i Sverige och globalt och om man kan bli beroende av socker. Socker är ett omdebatterat livsmedel. Förhoppningen är att rapporten ska ge läsaren en god grund att stå på för att själv kunna värdera olika påståenden som förs fram i sockerdebatten. Sockerarter är s.k. tillgängliga kolhydrater som ger energi och som bl. a bidrar till att mat och dryck blir välsmakande. Socker förekommer både naturligt (t ex i frukt) och som renframställda sockerarter (tillsatt socker). När man i vanligt språkbruk säger socker är det oftast sockerarten sackaros man menar. Sackaros är en disackarid som består av glukos och fruktos. Utöver sackaros klassas även laktos och maltos samt monosackariderna glukos, fruktos och galaktos, som sockerarter. Tillsatt socker När man talar om rekommenderat intag och kopplingar mellan sockerintag och hälsa är det tillsatt socker man menar. Kemiskt och energimässigt är det ingen skillnad mellan tillsatt socker i form av renframställda sockerarter och sockerarter som förekommer naturligt. Tillsatt socker bidrar dock inte med några vitaminer, mineraler eller andra viktiga näringsämnen. Ett högt intag av tillsatt socker kan därför medföra en kost som vid ett lågt eller ”lagom” energiintag innehåller för lite näringsämnen i förhållande till behovet. Rekommenderat intag I enlighet med de nyligen reviderade Nordiska Näringsrekommendationer bör intaget av tillsatt socker begränsas till max 10 procent av det totala energiintaget. Ett för högt intag av tillsatt socker kan leda till övervikt om man inte äter mindre av andra livsmedel. Kompenserar man för intaget, d.v.s. minskar på intaget av annan mat, leder ett högt sockerintag inte till övervikt. Ett sådant kostmönster kan dock leda till näringsbrist då intag av fiber och viktiga mikronäringsämnen blir otillräckliga. 1 Svenskarnas sockerkonsumtion Enligt Livsmedelsverkets senaste kostundersökning (Riksmaten 2010-­‐2011) bidrar det tillsatta sockret med cirka 80 procent av det total sockerintaget. Genomsnittssvensken får i sig 48 g tillsatt socker per dag, vilket motsvarar 10 procent av det dagliga energi-­‐
intaget. Det finns dock flera grupper i befolkningen som överstiger nivån 10 procent. Till exempel har gruppen unga kvinnor och män (18-­‐30 år) ett genomsnittligt intag av tillsatt socker på 54 g per dag men spridningen är stor och 5 procent av gruppen har ett intag på över 115 g. De största källorna för tillsatt socker är sötade drycker, bullar, kakor, tårtor, godis och choklad. Socker och hälsa Trots stora meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen råder det stor samsyn i flera aktuella vetenskapliga publikationer där sockrets hälsomässiga effekter sammanställts. Motivet till att begränsa intaget av tillsatt socker är enligt de officiella näringsrekommendationerna att minska risken för ett för litet intag av vitaminer, mineraler och fiber i förhållande till behovet. Ytterligare motiv är att minska risken för karies. Socker ger energi och ett högt intag kan leda till ett högt energiintag och därmed bidra till övervikt och fetma. Däremot har inte socker några bevisade unika fetmabildande egenskaper jämfört med andra energigivande näringsämnen. Sockersötade drycker innehåller tillsatt socker och kan utgöra ett betydande bidrag till det totala energi-­‐
intaget. Nuvarande kunskapsläge visar att ett begränsat intag av socker och särskilt i form av sockersötade drycker kan vara betydelsefullt för att minska risken för övervikt och fetma även om förklaringsmekanismerna ännu inte är helt klarlagda. Däremot finns ingen vetenskaplig bas som stödjer att socker ökar risken för hjärtkärlsjukdomar, cancer och tarmohälsa. Inga vetenskapliga bevis för sockerberoende Termen ”Sockerberoende” används flitigt i media och har nästan blivit ett etablerat uttryck hos gemene man. Beroendeproblematik kring mat är ett relativt nytt forsknings-­‐
område och det är därmed många kunskapsluckor som behöver fyllas. Det finns idag inga vetenskapliga bevis att socker är en beroendeframkallande substans hos människa, då det saknas sådana studier. Djurstudier på råttor visar att socker aktiverar belönings-­‐
systemen, förändrar dem och ger upphov till abstinensbesvär. Detta visar att socker kan vara beroendeframkallande hos råttor. Inom nutritionsområdet är 2 överförbarheten av resultaten från djurstudier till människa låg, och det krävs flertalet väl genomförda humanstudier som bekräftar resultaten från djurstudier innan man kan uttala sig om socker är beroendeframkallande hos människa. Många människor har ett komplext förhållande till socker och sötsaker. Det ökade antalet personer med övervikt och fetma speglar att många har svårt att balansera sitt energiintag mot sin energiförbrukning och många har ett problematiskt förhållande till mat. Det är dock inte rent socker i form av exempelvis sockerbitar utan kombinationen med andra livsmedelsingredienser t ex fett och smakämnen (i kakor, bullar, godis och läsk) som är tilltalande. Nya forskningsrön pekar istället på att det kan finnas ätberoende som är kopplat till beteende istället för en specifik livsmedelsingrediens som socker. Välsmakande mat och sociala kontexter kan ha betydelse för att ge oss njutning d.v.s. aktivera belönings-­‐
systemet. När den välsmakande maten konsumeras blir det mekaniska ätandet associerat med belöning. Upprepad exponering för välsmakande mat förstärker detta vilket kan leda till överkonsumtion där det inte finns något fysiologiskt behov, t ex popcornätande vid biobesök. Det som många idag anser är ett sockerberoende är kanske i själva verket ett ätberoende. 3
