För ett par söndagar sedan hade vi kyrkoårets kortaste
text. Idag har vi troligen en av de mest besynnerlige.
Texterna handlar om drakar och demoner, om kamp i
himlen och på jorden, men också om änglar. Vi har läst
berättelsen om Jakobs dröm och om Jesu ord om änglar
som stiger upp och ner på en stege. Och min fråga är
alltid – konfronterad med en evangelietext: Vad vill den
säga oss? Om änglar. Finns de?
Genom historien och konstens värld har vi en bild av
änglar som vita varelser med vingar. Och många påstår
sig att ha sett änglar.
Hur det nu än är med det så vill jag ta min utgångspunkt
ett annat ställe.
Med våra fem sinnen ser vi verkligheten. Vi ser den och
alla vi som är här, är övertygade om att det vi ser är
verkligt. Det är det ju också. Men det finns även en annan
värld som vi inte kan se. Den andliga världen.
Medvetandets värld. Ingen kan förklara hur allting blev
till av sig självt. Hur molekyler och kemiske förbindelser
klan bli till tanker och medvetande. Det hele är ett
mysterium som jag inte kan förklara utan enbart uppleva
tacksamt och med glädje. Jag ser inte vad ni tänker. Och
när jag ser in i ett barns ögon - som ju händer varje gång
jag döper ett barn - då undrar jag vad som pågår bakom
den intensiva blicken. Och jag ser det inte. Det är
osynligt. Men det som händer där är lika verkligt som det
jag ser här runt omkring mig.
Ängel betyder budbärare så jag antar om jag förstår vad
det lilla barnet vill säga, eller vad tiggaren på gatan vill
uttrycka, då kan man säga att det är en ängel som
kommunicerar med mig. Änglarna är alltså budbärare
från den osynliga sidan, de bringar bud och meddelanden
från det dolda.
Man har från kristen teologiskt håll sagt att det finns
många änglar. Tre ärkeänglar, Gabriel, Rafael och
Mikael. Alla namnen sluter på stavelsen ”el”, vilket på
hebreiska betyder Gud.
Därutöver en mängd andra, och slutligen kanske alla
helgonen. Men ytterligare skulle jag vilja säga att vi alla
har en ängel i oss. Och i våra liv har vi alla mött vänliga
och goda människor som var likt änglar. Det hele är alltså
en hierarki inom skapelsen där änglarna stiger upp och
ner med goda nyheter och hjälp till oss.
Julevangeliet är väl den text där änglarna spelar en allt
avgörande roll: Änglarna bringade bud till mänskligheten
om att en frälsare var född. Frid på jorden bland
människor med god vilja. (min översättning)
Den osynliga sidan av verkligheten är Guds verklighet.
Ängeln talar på Guds vägnar. Godheten bland människor
kommer från Gud. Den kommunicerar ständigt med oss,
Ängeln talar till samvetet och till det djupaste och bästa
inom oss, och när vi inte hör är det för att vi är upptagna
med det egna lilla jaget och dess problem. Jag tror ängeln
vill uppfostra oss så att vi inte glömmer varifrån vi kom.
Den vill påminna oss om vad som är viktigt i våra liv
genom att peka på den plats i oss varifrån vi kan finna
mening. Platsen finns där hela tiden.
Det är som när Jakob i berättelsen om änglarna, som
flyger upp och ner på stegen utbryter: Sannerligen. Gud
finns här och jag visste det inte.
