N AT U R V E TA R N a O M
K LI M AT O C H E N E R G I
N A T U R V E TA R N A K L I M A T
OCH ENERGI
N AT U R V E TA R N a O M
K LI M AT O C H E N E R G I
Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet
av energi ökar i takt med att världens befolkning växer och får
högre levnadsstandard, så står vi också inför utmaningen att
finna nya energikällor som kan ersätta de fossila bränslena.
Källorna till fossila bränslen sinar samtidigt som användningen
av dem bidrar till utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Energioch klimatproblemen är globala och kräver omställning som
bygger på effektiva och smarta energilösningar och åtgärder för
att minska de sammantagna utsläppen av växthusgaser.
O
rsakerna till klimatförändringarna och deras omfattning
har många grunder.
Vetenskapssamhället är idag inte
enigt om orsakssammanhangen
och vi besitter inte fullständig
kunskap om klimatproblemen, deras
effekter eller våra möjligheter att
påverka händelseförloppen. Det
är därför mycket angeläget att
forskningen och kunskapssökandet
om klimateffekterna, och inte minst
de mest effektiva åtgärderna, får
fortgå med ökad intensitet att
ständigt förändra och förbättra vårt
handlingsutrymme. Forskningsresultat
från olika vetenskapsområden måste
ges utrymme i den allmänna debatten
1
och ligga till grund för politiska beslut.
Under tiden måste dock
åtgärdsprogram för reduceringen av
den globala uppvärmningen tas fram.
Åtgärder måste till i alla samhällen
och det är därför viktigt att de globala
åtgärdsprogrammen tas fram i
samklang med sociala, politiska och
kulturella förutsättningar i olika delar
av världen. Enligt Naturvetarna är det
viktigt att arbeta i enlighet med FN´s
klimatpanel, IPCC.
Ett problem för
mänskligheten att lösa
Oavsett vilken omfattning eller
betydelse människans påverkan har på
klimatet vet vi att den globala
uppvärmningen leder till problem för
mänskligheten. Vi kan också anta att
det är riskfritt för både människa och
natur att vidta åtgärder för att minska
mängden växthusgaser i atmosfären.
Det gör att vi måste agera för att
minska uppvärmningen oavsett de
bakomliggande orsakerna.
De hittillsvarande forskningsresultaten ger inte svaren på hela
klimatproblematiken, men ger
tillräckligt med information för att
skapa scenarier kring vilka problem vi
ställs inför vid olika utvecklingsförlopp.
Dessa scenarier måste också ligga
till grund för vårt agerande. De
visar till exempel att användningen
av fossila bränslen är ett stort
problem och att vi måste reducera
växthusgasutsläppen, inte minst från
dessa. De visar också att vi kan få
olika former av ”tip-over” effekter.
Ett exempel är uppvärmningen av
världshaven som minskar deras
förmåga att ta upp koldioxid ur
atmosfären, vilket accelererar
problemen. Och om havsströmmarna
ändras, förändras också klimatet
med nya levnadsförutsättningar i
stora områden. Ett annat problem är
metangassänkorna i Sibirien, som
om temperaturen stiger riskerar att
frigöras och läcka ut i atmosfären. En
stor del av koldioxidutsläppen kommer
också från avskogning av stora
naturskogar i utvecklingsländer.
2
Vi vet också, med all sannolikhet,
att kostnaderna för att inte vidta
åtgärder kan komma att vida överstiga
kostnaderna för att reducera
utsläppen av växthusgaser. Det finns
inga motsättningar mellan klimatsmart
produktion och ekonomisk och social
tillväxt, men omställningsperioden
kan bli påfrestande, inte minst då nya
beteendemönster måste skapas hos
såväl producenter som konsumenter.
Effekterna på människors
levnadsförutsättningar kan också
bli mycket stora om man inte, när
klimatpåverkan ska reduceras,
tar hänsyn till bakomliggande
orsaker till varför människor har
brukat naturresurser så som de
har gjort, vilka ofta är kopplade till
fattigdomsproblematik. Utan att
lösa de bakomliggande sociala och
politiska problemen kan vi därför ofta
inte heller hitta nya lösningar som
fungerar för både människor och miljö.
Slutsatsen är att det är angeläget
att vidta åtgärder för att minska
människans klimatpåverkan, minska
den globala uppvärmningen, ersätta
fossila bränslen och ställa om
samhällen så att goda levnadsvillkor
för människor och den omgivande
miljöns förutsättningar kan förenas.
3
Globala problem som
kräver internationell
grund
Såväl uppvärmningens orsaker som
dess konsekvenser är globala till sin
karaktär. Växthusgaserna följer inte
nationella gränser vilket innebär att
aktiviteter i ett land får effekter även
för andra länder. Därför måste också
lösningarna byggas på internationell
grund. Gemensamma långsiktiga mål
och internationella ramverk är viktiga
grundelement att bygga på.
FN´s ramkonvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet
Sverige bör även agera för en
internationell utsläppsmarknad. Ett
system för handel med utsläppsrätter
måste bygga på auktionering med
successiv sänkning av utsläppstaket
för att fungera som ett verkningsfullt
instrument. Tydligheten kring systemet
måste också vara stor för att det ska
användas och få önskade effekter.
Långsiktigt hållbara
lösningar
utgör grunden för det internationella
klimatsamarbetet. Sverige har en viktig
roll i det internationella samarbetet.
Vi kan driva på för att få fram
gemensamma regleringar och avtal på
global nivå. Men Sveriges viktigaste
internationella arena är inom EU.
Sverige ska ligga i framkant inom EU´s
klimatpolitik och arbeta för skarpa
åtgärder inom EU och för EU-ländernas
agerande för omställningen även i
tredje världen. Sverige kan också själva
agera med initiativ och åtgärdsprogram
för länder i tredje världen, men de
internationellt gemensamma insatserna
är ofta effektivast.
Ytterligare forskning krävs för
att fylla de kunskapsluckor som
idag finns kring klimatproblemen
och för att ge en fullständig bild
av orsakssammanhangen kring
utvecklingen. Forskningen behövs
också för att hejda den nuvarande
utvecklingen av den globala
uppvärmningen och för att hitta
hållbara och effektiva lösningar för hur
mänskligheten i framtiden ska kunna
leva, med en hög levnadsstandard,
i samklang med vår jord. Forskning
och utveckling inom en stor bredd av
vetenskapliga områden krävs för dessa
uppgifter, såväl inom naturvetenskap
och teknik som inom exempelvis
samhällsvetenskap.
Inte minst viktigt är att vetenskapsområdena kommunicerar i framtagandet
av teorier och lösningar så att
förbättringar ur en aspekt inte får
negativ inverkan ur andra perspektiv.
Löptiderna för forskningen och
tillämpningen fram till nya
4
klimateffektiva lösningar är ofta
mycket långa. Vi måste därför ha
siktet inställt på att långsiktig skapa
hållbara lösningar, men samtidigt,
under tiden, agera för att reducera
utsläppen av växthusgaser med alla
idag tillgängliga medel. Vi måste
dock vara observanta på tillfälliga
trender och modeflugor för att inte
låsa fast oss i kortsiktiga lösningar
som för tillfället verkar bra, så att den
långsiktiga utvecklingen förhindras
eller försvåras. Vi måste också alltid
vara observanta på åtgärdernas totala
klimatpåverkan, så att den tänkta
vinsten inte äts upp.
Den framtida
energianvändningen
En av de viktigaste åtgärderna för att
reducera utsläppen av växthusgasen
handlar om vår energianvändning.
Åtgärder krävs på många plan för att
förändra energianvändningen. Det
handlar om omedelbara besparingar
och effektivisering. Det handlar
också om att finna nya former för vår
energiförsörjning och utvinning av
energi som inte medför utsläpp av
växthusgaser. Vi måste samtidigt vara
medvetna om att de fossila bränslen
som finns tillgängliga även framgent
kommer att användas. Vi behöver
därför även utveckla metoder för
att rena och minimera utsläppen av
växthusgaser från fossila bränslen.
Effektivisering av
energianvändningen kan ske genom
5
mindre utsläpp per producerad
enhet, minskade utsläpp och högre
energieffektivitet. Många vittnar om
att stora delar av energianvändningen
kan tas bort med mycket små
medel. Stora insatser görs för att
effektivisera energianvändningen.
Gamla anläggningar ersätts med mer
energieffektiva anläggningar och
energikällor som ger lägre utsläpp
per kWh. Bättre metoder och tekniker
införs, såsom bränslesnålare motorer
hos fordon. Energitjuvar samt andra
former av energiförluster reduceras
också med energieffektivare material
och mindre energispill.
För mer radikala förändringar
av energianvändningen krävs
nytänkande och olika åtgärder
som i kombinationer med
varandra kan förändra den totala
användningen. Övergripande och
samordnade perspektiv behövs. Inom
transportsektorn behöver exempelvis
nya drivmedel tas fram i kombination
med effektivare motorer, alternativa
transportlösningar samt nya behov
och beteenden kring transporter.
På lång sikt ligger den viktigaste
utvecklingen i energikällor som inte
kan överutnyttjas och där påverkan
på naturen är liten, såsom sol, vind
och vågkraft. Målsättningen är att få
fram metoder för utvinning av energi
som är effektiva samt ekonomiskt
och tekniskt möjliga att producera
i stor skala för att ersätta befintliga
energiformer. Det handlar om
metoder för energiutvinningen, men
även om metoder för kraftöverföring
och lagring av energi. Olika
utvinningsformer kommer att passa
olika bra i olika sammanhang och
en stor variation av kompletterande
lösningar kommer att krävas även
framöver. Vi får därför inte begränsa
oss till enskilda utvecklingsprojekt
eller energislag i satsningarna på
forskning och utveckling inom nya
energiområden. Nya energieffektiva
material och nya egenskaper hos
material på nanonivå är andra
exempel på viktiga områden i
utvecklingen av nya energiformer och
förändrade energibehov.
Ett klimateffektivt jordbruk
En stor del, uppskattningsvis 30
procent, av de samlade utsläppen av
växthusgaser kommer från jordbruket.
Produktion av grödor, men framför
allt djurhållningen ger upphov
till växthusgaser. Kväveläckaget
från jordbruket till grundvatten,
vattendrag och kustnära hav är
också ett stort problem. Att reducera
utsläppen av växthusgaser från
jordbruket och skapa förutsättningar
för ett klimateffektivt jordbruk
är därför viktiga åtgärder för att
minska de samlade utsläppen av
växthusgaser i samhället. En viktig
målsättning för Sverige måste vara
att skapa förutsättningar för ett
konkurrenskraftigt jordbruk utan
6
negativ inverkan på Östersjön och
med kraftigt reducerat utsläpp av
växthusgaser.
Återskogning av jordens stora
naturskogar är en viktig åtgärd för att
öka upptagningen av växthusgaser
ur atmosfären. Nyplantering av
skog, måste dock precis som andra
åtgärder vägas mot de alternativa
användningsområdena av marken.
För Sverige är det viktigt att vi ser de
möjligheter skogsråvaran skapar för
att minska den totala klimatpåverkan
i samhället. Det kan handla om
produktion av byggnadsvirke för ökat
träbyggande eller forskning kring
cellulosamaterialet för att få fram
nya egenskaper hos materialet som
kan ersätta exempelvis oljebaserade
produkter som plaster.
Satsningar på klimatsmart produktion
skapar inte bara tillväxtmöjligheter
och arbetstillfällen i Sverige
utan gör samtidigt Sverige till ett
föregångsland som kan göra en insats
för att lösa de gemensamma globala
problemen.
På detta sätt kan vi också bidra
till omställning i utvecklingsländer
som inte har råd att själva utveckla
klimatsmart energi och produktion.
Produktionen kan anpassas
till behovsbilder utanför den
industrialiserade världen och kopplas
samman med biståndsverksamhet
så att reella satsningar för
energiomställning i utvecklingsländer
kan skapas.
För att Sverige ska lyckas förutsätts
omfattande satsningar på forskning
och utveckling. Förutsättningarna
En framgångsrik
klimateffektiv industri
Sverige kan bli ett föregångsland
inom forskning och produktion av
energieffektiva och klimatsmarta
lösningar. Med rätt satsningar och
investeringar kan Sverige driva
forskning, utveckling och produktion
kring nya former för energiproduktion
och energianvändning samt nya
energismarta lösningar. Sverige kan
bli ekonomiskt framgångsrikt på den
utveckling och omställning som hela
världen står inför. Marknaden för nya
metoder och produkter är oändlig.
7
Uppsalaföretaget Seabased utvecklar
och tillverkar system för energiutvinning
ur havsvågor. Ett av många
svenska företag som utvecklar nya
energilösningar.
för att omsätta forskningen och
innovationerna i storskalig produktion
måste också finnas. Målsättningen
ska vara att såväl forskning och
utveckling som produktion ska finnas
och utvecklas i Sverige. Därför krävs
strategiska och gynnsamma villkor för
industrins omställning och satsningar
på utveckling av system för utvinning
av energi från nya energikällor och
på klimatsmart produktion. Det krävs
också tillgång till riskkapital för
kommersialisering av forskning och
innovationer i Sverige.
En svensk klimatpolitik
Gör Sverige till ett föregångsland
inom klimatarbetet. Sverige kan stå
för spetskompetens i kombination
med klimatanpassad produktion. En
viktig uppgift för regeringen är därför
att satsa på forskning och utveckling
inom en stor bredd av områden med
bäring på klimat- och energifrågan
samt göra strategiska satsningar för
att stödja innovationer och omställning
inom industrin. En särskild viktig
fråga är också att tillse att det finns
tillgång till riskkapital för omsättning
av forskningen till innovationer och
produktion. Staten har en viktig
roll i att stödja hela processen från
forskning till klimatsmart produktion.
Som föregångsland krävs också att
vi aktivt deltar med högt ställda krav i
det internationella klimatsamarbetet.
Sverige måste aktivt arbeta för att
påverka andra länders klimatarbete.
Detta bör även ske genom att vi i
Sverige satsar på utveckling och
produktion av tekniker som kan
implementeras i tredje världens länder.
Uppmuntran via styrmedel
För att skapa tryck på utveckling
kan olika former av uppmuntran av
energieffektivisering samt utveckling
och användning av förnyelsebara
energikällor krävas. Det kan ske
via ekonomiska styrmedel såsom
skatter, avgifter och subventioner.
Alla former av styrmedel måste vara
konkurrensneutrala. Samma villkor
ska gälla för alla former och metoder
för användning och utvinning av
förnyelsebar energi. Att ett energislag
får bättre villkor än andra skapar
utslagningseffekter som snedvrider
konkurrensen och direkt motverkar
utvecklingen av en mångfald av
metoder för utvinning av energi.
Beskattning är ett annat
ekonomiskt styrmedel som rätt använt
kan skapa incitament att minska
klimatpåverkan. För att beskattningen
av växthusgaser ska slå väl ut och
skapa vinster ur ett globalt perspektiv
krävs dock att de är internationellt
samstämmiga och inte används så
att produktionen flyttas till länder
med mer gynnsamma skattevillkor.
Det är i många fall bättre att behålla
produktionen i landet och påverka
energianvändningen till att bli så
8
klimateffektiv som möjligt.
Generella koldioxidskatter är
samhällsekonomiskt effektiva och
därför att föredra då de är neutrala i
förhållande till vilken användning som
orsakat utsläppen.
För att utröna en varas eller
metods totala klimatpåverkan
måste man ta i beaktande hela
processen från råvaruutvinning till
distribution till konsumenten. Längre
transporter, kortare livslängd eller
ökad konsumtion kan exempelvis
äta upp den tilltänkta klimatvinsten.
Även den alternativa användningen
av exempelvis råvaran, så att denna
9
utnyttjas optimalt ur klimatsynpunkt,
måste undersökas för att den
fullständiga effekten av en subvention
ska bli tydlig. Som exempel kan
nämnas att användning av elbilar
enbart får önskvärd klimateffekt om
elen som bilarna går på är producerad
genom energikällor med lägre utsläpp
av växthusgaser än de alternativa
drivmedlen.
För att optimera användningen
av förnyelsebara energikällor är
det viktigt att tillhandahålla och
uppmuntra handel med förnyelsebar
energi. System för handel mellan
exempelvis enskilda producenter av
energi och kraftbolagen behövs för
att överskottsenergi som den enskilde
producerar ska kunna användas och
säljas vidare via kraftbolagen.
Naturvetarnas
betydelse
Naturvetenskapen har en avgörande
roll för att finna orsaker till och
effekter av klimatets utveckling. Den
naturvetenskapliga forskningen och
kompetensen är därför också av
avgörande betydelse för möjligheterna
att finna lösningar och åtgärder som
är hållbara för framtiden.
Naturvetenskaplig kompetens
kommer i hög utsträckning
att behövas i forskning om
klimatproblemen, i utvecklandet av
nya energilösningar, material med
nya energiegenskaper och andra
åtgärder för att minska utsläppen av
växthusgaser och ställa om samhället
till klimat- och miljövänligare
produktion. Naturvetenskaplig
kompetens kommer även att krävas
för att bedöma klimatpåverkan i
enskilda processer och metoder
samt i bedömningen av deras övriga
effekter på människor och miljö.
Behovet av naturvetenskaplig
kompetens kommer att vara stort över
hela samhället och inte minst inom
industrin, för att möjliggöra Sveriges
omställning till klimatsmart produktion
och för att göra Sverige till ett
föregångsland inom klimatområdet.
Om Sverige genast satsar stort och
strategiskt på forskning, utveckling
och produktion för utvinning av ny
energi, nya material etc. samt använder
den stora tillgång till högt kvalitativ
naturvetenskaplig kompetens som
finns i landet, har vi allt att vinna såväl
ekonomiskt och socialt som miljö- och
klimatmässigt. #
10
Naturvetarna anser, att:
» IPCCs åtgärdsprogram ska tillsvidare ligga till grund för det gemensamma klimatarbetet
» Forskningen kring klimatproblemens orsaker, konsekvenser samt åtgärder måste få en framskjuten roll med goda villkor
och resurser
» Skarpa åtgärder för att minska den globala uppvärmningen
måste beslutas på den internationella arenan
» Sverige ska delta aktivt i det internationella klimatsamarbetet
med högt ställda krav på internationella regleringar och avtal
» Sverige ska agera som ett föregångsland. Vi måste ta fram nya energilösningar och satsa på omsättning till klimatsmart produktion samt hjälpa andra länder med implementeringen
av nya energilösningar.
N A T U R V E TA R N A . S E
Planiavägen 13 Box 760 131 24 Nacka
08 466 24 80 [email protected]
