1 (4) Information Sektor Samhällsbyggnad Miljöenheten Exempel på hur en butik med manuell delikatessavdelning riskklassas Det här är ett exempel på hur den årliga kontrolltiden och avgiften beräknas för en butik med manuell delikatessavdelning. När en verksamhet klassas är det den hantering och produktionsstorlek som ger flest riskpoäng som ska ligga till grund för klassningen. Nedan följer två olika exempel varav det ena kommer vara det som styr riskklassen. Tabellerna nedan är inte fullständiga utan är ett utdrag från dessa. För att se tabellerna i sin helhet, se informationsbladet ”Så beräknas den årliga kontrollavgiften”. Butik med manuell delikatessavdelning En butik har personal som motsvarar 15 årsarbetskrafter. Butiken lagerför och säljer torrvaror, kyloch frysvaror, frukt och grönsaker samt hushållskemikalier. Denna del av butiken har 11 årsarbetskrafter. Butiken har även en manuell delikatessavdelning där ost och smörgåspålägg, styckningsdetaljer av kött och fisk säljs. I delikatessen grillas även kyckling och revbenspjäll. Den grillade kycklingen säljs förpackad i en påse som butiken själv designat. Personalen i delikatessen motsvarar 4 årsarbetskrafter. Verksamheten är placerad i erfarenhetsklass A. Exempel 1. Den del av butiken som hanterar kyl- och frysvaror samt torrvaror, frukt och grönt. Steg 1. Riskfaktor Leta först upp vilken typ av hantering som verksamheten har i tabellen nedan. LÅG RISK Kylförvaring. Försäljning av kylförvarade livsmedel. Upptining. Försäljning av mjuk- och kulglass. Transport av kylvaror och kyld mat. Tillverkning av sylt/saft/marmelad. 15 MYCKET LÅG RISK Bakning. Försäljning av frukt/grönsaker/godis/förpackad glass. Försäljning av livsmedel som inte kräver kylförvaring. Uppvärmning av fryst färdiglagad mat. Tillverkning av mjöl, socker, godis, malning av kaffe. 5 Verksamheten hamnar i kategorin låg risk eftersom de livsmedel som hanteras i butiken, förutom delikatessdelen, inte kräver någon kylförvaring, vilket ger 15 riskpoäng. Postadress Lerums kommun 443 80 Lerum Besöksadress Bagges Torg Telefon/fax 0302-52 10 00 (vx) 0302-52 11 55 (fax) Webb/e-post www.lerum.se [email protected] Org.nr 212000-1447 Pg 3 31 43-9 Bg 547-6239 2 (4) Steg 2. Riskfaktor: produktionsstorlek Se hur många årsarbetskrafter som arbetar i denna del i butiken. Storlek på verksamheten Portioner per dag (restaurang, storhushåll) Antal årsarbetskrafter (butik och grossister) Ton utgående produkt (industri) Riskpoäng Mellan 2 500 – 25 000 10 – 30 100 - 1000 35 Eftersom det var 11 årsarbetskrafter som arbetade i denna del av butiken hamnar verksamheten i kategori mellan vilket ger 35 riskpoäng. Steg 3. Riskfaktor: känslig konsumentgrupp Verksamheten vänder sig inte specifikt till en känslig konsumentgrupp, alltså får verksamheten inga extrapoäng. Steg 4. Riskklass och kontrolltid Lägg samman riskpoängen från stegen ovan: 15 riskpoäng (steg 1) + 35 riskpoäng (steg 2) + 0 riskpoäng (steg 3) = 50 riskpoäng. Se i tabellen nedan vilken riskklass verksamheten hamnar i och hur mycket kontrolltid riskklassen innebär. Riskpoäng Riskklass Kontrolltid (timmar) 55 6 4 40-50 7 2 Mindre än 30 8 1 Butiken placeras i riskklass 7 med en kontrolltid på 2 timmar per år. Steg 5. Kontrolltidstillägg Eftersom som vi i detta exempel fokuserar på den del av butiken som har hand om kyl- och frysvaror samt torrvaror, frukt och grönt så får verksamheten inget kontrolltidstillägg eftersom alla livsmedel som hanteras i denna del av butiken redan är märkta när de levereras till butiken. Steg 6. Slutlig kontrolltid Lägg ihop kontrolltiden i steg 4 med kontrolltidstillägg i steg 5. Kontrolltid utifrån riskklass (steg 4): 2 timmar + kontrolltidstillägg (steg 5): 0 timmar = 2 timmar. Eftersom verksamheten låg i erfarenhetsklass A så ska kontrolltiden multipliceras med 0,5 vilket ger en årlig kontrolltid på 1 timme. 3 (4) Exempel 2. Den manuella delikatessavdelningen Steg 1. Riskfaktor Leta först upp vilken typ av hantering som verksamheten har i tabellen nedan. Exempel Riskpoäng HÖG RISK Tillagning av rätter med rått kött/fågel eller opastöriserad mjölk. Nedkylning av varma livsmedel. 45 MELLANRISK Verksamheten hamnar i kategorin hög risk eftersom delikatessen hanterar rått kött och kyckling vilket ger 45 riskpoäng. Steg 2. Riskfaktor: produktionsstorlek Eftersom vi inte i detta fall vet hur många portioner som lagas så får man titta på hur många årsarbetskrafter som delikatessen har. Storlek på verksamheten Portioner per dag (restaurang, storhushåll) Antal årsarbetskrafter (butik och grossister) Ton utgående produkt (industri) Riskpoäng Mellan 2 500 – 25 000 10 – 30 100 - 1000 35 Liten 250 – 2 500 3 – 10 10 - 100 25 Mycket liten (1) 80 – 250 2–3 3 - 10 15 Eftersom delikatessen hade personal som motsvarar 4 årsarbetskrafter så hamnar verksamheten i kategori liten vilket ger 25 riskpoäng. Steg 3. Riskfaktor: känslig konsumentgrupp Verksamheten vänder sig inte specifikt till en känslig konsumentgrupp, alltså får verksamheten inga extrapoäng. Steg 4. Riskklass och kontrolltid Lägg samman riskpoängen från de tre stegen ovan: 45 riskpoäng (steg 1) + 25 riskpoäng (steg 2) + 0 riskpoäng (steg 3) = 70 riskpoäng. Se i tabellen nedan vilken riskklass verksamheten hamnar i och hur mycket kontrolltid riskklassen innebär. Riskpoäng Riskklass Kontrolltid (timmar) 80 3 14 70 4 10 60-65 5 6 4 (4) Butiken placeras i riskklass 4 med en kontrolltid på 10 timmar per år. Steg 5. Kontrolltidstillägg Verksamheten förpackar ju den grillade kyckling och märker upp den vilket gör att verksamheten ska ha ett kontrolltidstillägg. Verksamhetens storlek var ju liten enligt steg 2. Därmed får butiken ett kontrolltidstillägg på 6 timmar, se nedan. Orsak till kontrollbehov vid anläggning Storlek på verksamhet (enligt tabell i steg 2) Kontrolltidstillägg (timmar) Exempel Utformar märkning samt märker/förpackar livsmedel Mycket stor och stor 8 Mellan och liten 6 Industri utan huvudkontor Mycket liten 1, 2 och ytterst liten 2 Importör Butik med egen tillverkning Steg 6. Slutlig kontrolltid Lägg ihop kontrolltiden i steg 4 med kontrolltidstillägg i steg 5. Kontrolltid utifrån riskklass (steg 4): 10 timmar + kontrolltidstillägg (steg 5): 6 timmar = 16 timmar. Eftersom verksamheten låg i erfarenhetsklass A så ska kontrolltiden multipliceras med 0,5 vilket ger en årlig kontrolltid på 8 timmar. Det är alltså den manuella delikatessavdelningen som ska styra vilken kontrolltid som butiken får eftersom det är den delen av verksamheten som ger mest kontrolltid. För att beräkna den årliga avgiften multipliceras den årliga kontrolltiden med timtaxan, som är 875 kronor. Den årliga kontrollavgiften blir 8×875 kronor = 7000 kronor. Butiken har alltså 8 timmars kontrolltid per år. Tiden används av miljöenheten för att kontrollera att verksamheten uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen kring livsmedel. I kontrolltiden ingår även tid för miljöinspektörerna att förbereda kontrollbesök och efterarbete från dessa. Har du några frågor är du välkommen att höra av dig till någon av oss som arbetar med kontroll av livsmedelsverksamheter. Miljöenheten utgår från Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid när vi riskklassar verksamheter.