1 (4)
Information
Sektor Samhällsbyggnad
Miljöenheten
Exempel på hur en butik med manuell delikatessavdelning riskklassas
Det här är ett exempel på hur den årliga kontrolltiden och avgiften beräknas för en butik med manuell
delikatessavdelning. När en verksamhet klassas är det den hantering och produktionsstorlek som ger
flest riskpoäng som ska ligga till grund för klassningen. Nedan följer två olika exempel varav det ena
kommer vara det som styr riskklassen. Tabellerna nedan är inte fullständiga utan är ett utdrag från
dessa. För att se tabellerna i sin helhet, se informationsbladet ”Så beräknas den årliga
kontrollavgiften”.
Butik med manuell delikatessavdelning
En butik har personal som motsvarar 15 årsarbetskrafter. Butiken lagerför och säljer torrvaror, kyloch frysvaror, frukt och grönsaker samt hushållskemikalier. Denna del av butiken har 11
årsarbetskrafter. Butiken har även en manuell delikatessavdelning där ost och smörgåspålägg,
styckningsdetaljer av kött och fisk säljs. I delikatessen grillas även kyckling och revbenspjäll. Den
grillade kycklingen säljs förpackad i en påse som butiken själv designat. Personalen i delikatessen
motsvarar 4 årsarbetskrafter. Verksamheten är placerad i erfarenhetsklass A.
Exempel 1. Den del av butiken som hanterar kyl- och frysvaror samt torrvaror, frukt
och grönt.
Steg 1. Riskfaktor
Leta först upp vilken typ av hantering som verksamheten har i tabellen nedan.
LÅG RISK
Kylförvaring. Försäljning av kylförvarade livsmedel. Upptining. Försäljning av
mjuk- och kulglass. Transport av kylvaror och kyld mat. Tillverkning av
sylt/saft/marmelad.
15
MYCKET LÅG RISK
Bakning. Försäljning av frukt/grönsaker/godis/förpackad glass. Försäljning av
livsmedel som inte kräver kylförvaring. Uppvärmning av fryst färdiglagad mat.
Tillverkning av mjöl, socker, godis, malning av kaffe.
5
Verksamheten hamnar i kategorin låg risk eftersom de livsmedel som hanteras i butiken, förutom
delikatessdelen, inte kräver någon kylförvaring, vilket ger 15 riskpoäng.
Postadress
Lerums kommun
443 80 Lerum
Besöksadress
Bagges Torg
Telefon/fax
0302-52 10 00 (vx)
0302-52 11 55 (fax)
Webb/e-post
www.lerum.se
[email protected]
Org.nr 212000-1447
Pg 3 31 43-9
Bg 547-6239
2 (4)
Steg 2. Riskfaktor: produktionsstorlek
Se hur många årsarbetskrafter som arbetar i denna del i butiken.
Storlek på
verksamheten
Portioner per
dag (restaurang,
storhushåll)
Antal
årsarbetskrafter
(butik och
grossister)
Ton utgående
produkt
(industri)
Riskpoäng
Mellan
2 500 – 25 000
10 – 30
100 - 1000
35
Eftersom det var 11 årsarbetskrafter som arbetade i denna del av butiken hamnar verksamheten i
kategori mellan vilket ger 35 riskpoäng.
Steg 3. Riskfaktor: känslig konsumentgrupp
Verksamheten vänder sig inte specifikt till en känslig konsumentgrupp, alltså får verksamheten inga
extrapoäng.
Steg 4. Riskklass och kontrolltid
Lägg samman riskpoängen från stegen ovan: 15 riskpoäng (steg 1) + 35 riskpoäng (steg 2) + 0
riskpoäng (steg 3) = 50 riskpoäng. Se i tabellen nedan vilken riskklass verksamheten hamnar i och hur
mycket kontrolltid riskklassen innebär.
Riskpoäng
Riskklass
Kontrolltid (timmar)
55
6
4
40-50
7
2
Mindre än 30
8
1
Butiken placeras i riskklass 7 med en kontrolltid på 2 timmar per år.
Steg 5. Kontrolltidstillägg
Eftersom som vi i detta exempel fokuserar på den del av butiken som har hand om kyl- och frysvaror
samt torrvaror, frukt och grönt så får verksamheten inget kontrolltidstillägg eftersom alla livsmedel
som hanteras i denna del av butiken redan är märkta när de levereras till butiken.
Steg 6. Slutlig kontrolltid
Lägg ihop kontrolltiden i steg 4 med kontrolltidstillägg i steg 5.
Kontrolltid utifrån riskklass (steg 4): 2 timmar + kontrolltidstillägg (steg 5): 0 timmar = 2 timmar.
Eftersom verksamheten låg i erfarenhetsklass A så ska kontrolltiden multipliceras med 0,5 vilket ger
en årlig kontrolltid på 1 timme.
3 (4)
Exempel 2. Den manuella delikatessavdelningen
Steg 1. Riskfaktor
Leta först upp vilken typ av hantering som verksamheten har i tabellen nedan.
Exempel
Riskpoäng
HÖG RISK
Tillagning av rätter med rått kött/fågel eller opastöriserad mjölk. Nedkylning
av varma livsmedel.
45
MELLANRISK
Verksamheten hamnar i kategorin hög risk eftersom delikatessen hanterar rått kött och kyckling vilket
ger 45 riskpoäng.
Steg 2. Riskfaktor: produktionsstorlek
Eftersom vi inte i detta fall vet hur många portioner som lagas så får man titta på hur många
årsarbetskrafter som delikatessen har.
Storlek på
verksamheten
Portioner per dag
(restaurang,
storhushåll)
Antal
årsarbetskrafter
(butik och
grossister)
Ton utgående
produkt
(industri)
Riskpoäng
Mellan
2 500 – 25 000
10 – 30
100 - 1000
35
Liten
250 – 2 500
3 – 10
10 - 100
25
Mycket liten (1)
80 – 250
2–3
3 - 10
15
Eftersom delikatessen hade personal som motsvarar 4 årsarbetskrafter så hamnar verksamheten i
kategori liten vilket ger 25 riskpoäng.
Steg 3. Riskfaktor: känslig konsumentgrupp
Verksamheten vänder sig inte specifikt till en känslig konsumentgrupp, alltså får verksamheten inga
extrapoäng.
Steg 4. Riskklass och kontrolltid
Lägg samman riskpoängen från de tre stegen ovan: 45 riskpoäng (steg 1) + 25 riskpoäng (steg 2) + 0
riskpoäng (steg 3) = 70 riskpoäng. Se i tabellen nedan vilken riskklass verksamheten hamnar i och hur
mycket kontrolltid riskklassen innebär.
Riskpoäng
Riskklass
Kontrolltid (timmar)
80
3
14
70
4
10
60-65
5
6
4 (4)
Butiken placeras i riskklass 4 med en kontrolltid på 10 timmar per år.
Steg 5. Kontrolltidstillägg
Verksamheten förpackar ju den grillade kyckling och märker upp den vilket gör att verksamheten ska
ha ett kontrolltidstillägg. Verksamhetens storlek var ju liten enligt steg 2. Därmed får butiken ett
kontrolltidstillägg på 6 timmar, se nedan.
Orsak till
kontrollbehov vid
anläggning
Storlek på verksamhet
(enligt tabell i steg 2)
Kontrolltidstillägg
(timmar)
Exempel
Utformar märkning samt
märker/förpackar
livsmedel
Mycket stor och stor
8
Mellan och liten
6
Industri utan
huvudkontor
Mycket liten 1, 2 och
ytterst liten
2
Importör
Butik med egen
tillverkning
Steg 6. Slutlig kontrolltid
Lägg ihop kontrolltiden i steg 4 med kontrolltidstillägg i steg 5.
Kontrolltid utifrån riskklass (steg 4): 10 timmar + kontrolltidstillägg (steg 5): 6 timmar = 16 timmar.
Eftersom verksamheten låg i erfarenhetsklass A så ska kontrolltiden multipliceras med 0,5 vilket ger
en årlig kontrolltid på 8 timmar.
Det är alltså den manuella delikatessavdelningen som ska styra vilken kontrolltid som butiken får
eftersom det är den delen av verksamheten som ger mest kontrolltid.
För att beräkna den årliga avgiften multipliceras den årliga kontrolltiden med timtaxan, som är 1015
kronor. Den årliga kontrollavgiften blir 8×1015 kronor = 8120 kronor.
Butiken har alltså 8 timmars kontrolltid per år. Tiden används av miljöenheten för att kontrollera att
verksamheten uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen kring livsmedel. I kontrolltiden ingår även
tid för miljöinspektörerna att förbereda kontrollbesök och efterarbete från dessa.
Har du några frågor är du välkommen att höra av dig till någon av oss som arbetar med kontroll av
livsmedelsverksamheter.
Miljöenheten utgår från Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning
av kontrolltid när vi riskklassar verksamheter.
