IOGT-NTO:s
rapport om alkoholreklam
Innehållsförteckning
1.Bakgrund
3
1.1 Vad säger forskningen om alkoholreklam?
3
1.2 Vilka lagar och regler finns kring alkoholreklam?
5
1.3 Alkoholindustrins metoder
6
2.
8
IOGT-NTO:s undersökningar
2.1 Syfte
8
2.2 Metod
8
2.3 Resultat
9
2.4 Slutsatser
13
3.
15
Vad gör IOGT-NTO för att förändra situationen?
3.1 Reklamanmälan
15
3.2 ”Bor glädjen i en flaska?” – en utställning om alkoholreklam 15
3.3 För-Packad – ett utbildningsmaterial
16
3.4 Vad du kan göra för att påverka
16
4.Referenslista
17
5.
17
Vill du veta mer?
2
1.Bakgrund
För att öka kunskapen om alkoholföretagens marknadsföring och på vilket sätt den
påverkar genomförde IOGT-NTO två undersökningar för att ta reda på hur svenskar
uppfattar alkoholreklam och om de upplever att marknadsföringen påverkar dem.
Detta avsnitt ger en kort bakgrundsbeskrivning av situationen kring marknadsföring
av alkohol i Sverige idag.
1.1 Vad säger forskningen om alkoholreklam?
Den forskning som studerat sambandet mellan alkoholreklam och ungdomars alkoholkonsumtion pekar på samma sak: reklam och marknadsföring av alkohol ökar
sannolikheten för att ungdomar börjar dricka alkohol – eller dricker mer om de redan
dricker.
Det är både innehållet i alkoholreklam, det vill säga att alkoholen framställs enbart i
positiv dager, och volymen av alkoholreklam, det vill säga mängden av all alkoholreklam tillsammans, som påverkar.
Nedan beskrivs tre forskningsstudier vilka visar att ungdomar som exponeras för
alkoholmarknadsföring också påverkas till att börja dricka/dricka mer:
• EU-kommissionen har tillsatt ett forum – EAHF, European Alcohol and
Health Forum, där frågan om alkohol och hälsa diskuteras. Detta forum
består av representanter från både alkoholindustrin och från frivilligorganisationer som IOGT-NTO. I forumet finns också en forskargrupp, där både forskare som
finansierats av industrin och forskare som finansierats med statliga medel ingår.
2009 presenterade forskargruppen en övergripande analys av 13 olika forskningsstudier som gjorts över en längre tidsperiod. De 13 studierna undersökte vilken
effekt marknadsföring av alkohol har gällande debutålder och alkoholkonsumtion
bland unga. Sammanlagt ingick 38 000 ungdomar i åldrarna 10–21 år från USA,
Nya Zeeland, Belgien och Tyskland i studierna. Den övergripande analysen konstaterade att 12 av de 13 studierna påvisade att alkoholreklam ökar sannolikheten för
att ungdomar börjar dricka alkohol – eller dricker mer om de redan dricker alkohol.1
Kommentar:
»» Värt att notera är att det bakom denna övergripande analys även fanns forskare som finansierats av industrin. De valde dock att inte stå bakom rapporten
efter det att resultaten var färdigställda. Alkoholreklamen påverkar till ökad
konsumtion, men fortfarande hävdar industrin att så inte är fallet. Läs mer
1 Gilmore, Ian et al. (2009) Does marketing communication impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people? – a review of longitudinal studies. Science Group of
the European Alcohol and Health Forum
3
under rubriken ”3. Alkoholindustrins metoder”.
»» Ungdomars konsumtion påverkas inte enbart av alkoholreklam, även priset
och tillgängligheten på alkohol samt föräldrars attityd spelar in.
• ELSA-rapporten kom 2007 och studerade bland annat nationella lagar kring
marknadsföring av alkoholreklam och hur så kallad ”självreglering” från alkoholindustrins sida fungerade i 24 europeiska länder. Rapporten lämnade ett antal
rekommendationer. En av dem var att skärpa restriktionerna kring marknadsföring
av alkoholreklam, både nationellt och i hela Europa, för att kunna skydda ungdomar.2
Kommentar:
»» IOGT-NTO har översatt ELSA-rapportens sammanfattning till svenska. Den
finns att ladda ner på iogt.se.
• Alcohol – no ordinary commodity (”Alkohol – ingen vanlig handelsvara”) är en metastudie som togs fram 2010 i samarbete mellan Världshälsoorganisationen (WHO) och världens främsta alkoholforskare. Syftet var att lista
alkoholpolitiska metoder som forskningen har visat är effektiva för att minska
alkoholskadorna (vilket innebär att metoderna har en bromsande effekt på den totala alkoholkonsumtionen). En metastudie innebär att man tar den forskning som
finns på området och drar slutsatser, utfrån vad de vetenskapliga studierna enskilt
kunnat uppvisa. I sammanfattningen av metastudien presenteras slutsatsen att
inflytandet som dagens volymnivåer av alkoholmarknadsföring har för att rekrytera
unga högkonsumenter i sig påvisar behovet av ett totalförbud av alkoholmarknadsföring eller en restriktiv hållning mot exponeringen av den. I sammanfattningen
finns också en lista med de bästa praktiska exemplen på de alkoholpolitiska metoderna som framtagits i metastudien. Förutom höga priser på alkohol och begränsad
tillgänglighet finns även förslag/krav att reglera marknadsföringen av alkohol.3
Kommentar:
»» Metastudien presenterar den globala forskningen. Att reglera marknadsföringen av alkohol för att bromsa alkoholkonsumtionen och därmed minska
alkoholskadorna är alltså en slutsats som gäller över hela världen – inte enbart
i Sverige.
»» Fler forskningsrapporter och fakta på området finns att läsa. Du hittar dem
under rubriken ”5. Vill du veta mer?”.
2 STAP, (2007) Alcohol marketing in Europe: strengthening regulation to protect young people. Utrecht
3 Babor, Thomas et al. (2010) Alcohol: No Ordinary Commodity. 2nd edition,
Alcohol and Public Policy Group
4
1.2 Vilka lagar och regler finns kring alkoholreklam?
Med all den alkoholreklam som finns både i Sverige och utomlands, i dagstidningar
och på internet, kan man tro att det inte finns några regler kring alkoholreklam
överhuvudtaget. Men lagar och regler finns, både i Sverige och internationellt. Som
alla lagar är också de kring alkoholreklam till för att skydda befolkningen, framförallt
barn och ungdomar. Det betyder att lagstiftarna, det vill säga politikerna, har insett
att alkoholreklam påverkar. Detta avsnitt ger en kortfattad beskrivning av några av de
lagar och regler kring alkoholmarknadsföring som finns.
Sverige
I Sverige var det fram till 2003 olagligt med alkoholreklam. När tidningen Gourmet publicerade alkoholreklam 2002 inleddes en rättslig process som ledde till
EU-domstolen. Men det var Marknadsdomstolen i Sverige som avgjorde målet och
deras tolkning var att det fanns andra alkoholpolitiska åtgärder som var viktigare än
reklamförbud. Sedan dess är det tillåtet med alkoholreklam i Sverige. Dock finns det
vissa regler för hur marknadsföringen får vara utformad och de finns att läsa i alkohollagens 7:e kapitel och i marknadsföringslagen:
• Reklamen måste iaktta särskild måttfullhet, den får inte vara påträngande eller
uppsökande och heller inte uppmana eller uppmuntra till konsumtion.
• Marknadsföringen får inte rikta sig särskilt till eller skildra personer under 25 år.
• Man får inte annonsera i tidningar eller tidskrifter för alkoholdrycker som innehåller mer än 15 volymprocent.
• Annonsen får bara visa produkten och inte koppla ihop produkten med personer eller en viss livsstil.
• I tidningsannonser måste 20 procent av annonsen innehålla en varningstext om
alkoholens skadeverkningar.
• På internet gäller samma regler som i tryckt media men där får man göra reklam
för starkare drycker och varningstexten behöver inte finnas med.
• Det är förbjudet att göra reklam för alkohol i tv och radio. (Att exempelvis TV3 och
Kanal 5 kan sända alkoholreklam beror på att de sänder från London och därmed
inte omfattas av svensk lagstiftning. Mer om detta kan du läsa under rubriken ”5.
Vad gör IOGT-NTO för att förändra situationen?”)
Kommentar:
»» Både alkohollagen och marknadsföringslagen finns att läsa på riksdagens hemsida. På iogt.se hittar du också lagarna i sin helhet samt hur du går till väga för
att anmäla olaglig alkoholreklam.
5
EU
Inom EU finns gemensamma regler kring tv-sänd alkoholreklam men det är upp till
varje medlemsstat att bestämma kring sina egna marknadsföringsregler. EU:s regler
finns att läsa i direktivet om Audiovisuella medietjänster och där står bland annat:
• Alkohol får inte kopplas till ökad fysisk förmåga eller bilkörning.
• Man får inte ge intryck av att alkohol bidrar till social eller sexuell framgång.
• Reklamen får inte rikta sig specifikt till minderåriga eller skildra minderåriga som
dricker.
• Man får inte ge ett negativt intryck av nykterhet.
Inom EU är Frankrike ett exempel som, förutom Sverige, har en långtgående lagstiftning kring alkoholreklam. Lagen heter ”Loi Evin” och innebär bland annat att det är
förbjudet att visa alkoholreklam på tv, på biografer och i sponsorsammanhang.
1.3 Alkoholindustrins metoder
Alkoholindustrin menar att de gör reklam för sina produkter som vilket företag som
helst och att reklamens syfte är att hjälpa konsumenterna att välja det bästa märket.
Men det är bara ett litet hörn av det stora pusslet. Som påvisats i tidigare avsnitt har
reklamen inflytande på alkoholkonsumtionen hos unga. Alkoholindustrin har flera
metoder i sin verktygslåda för att indirekt rikta sig till unga – och därmed undvika att
direkt bryta mot lagen. Det är i unga år som vi grundlägger våra vanor, såsom dryckesvanor. Att industrin dramatiskt har ökat sina investeringar i alkoholreklam i Sverige, från 8,2 miljoner år 2000 till 837 miljoner år 20114, påvisar precis det som industrin vill förneka; reklam fungerar och är nödvändig för att kunna sälja mer alkohol.
Att hamra in ett budskap
Alkoholindustrin bygger sin marknadsföring på indirekta budskap som ska knyta an
alkohol till livets alla situationer och till positiva känslor som lycka och glädje. Industrin ser till att budskapet upprepas ofta och i många olika kanaler, att mängden alkoholreklam tillsammans är konstant hög. Oavsett om reklam handlar om öl eller vin
finns det alltid ett gemensamt och indirekt budskap inbäddat i den: ”Alkohol resulterar i ett liv som är socialt, lyckligt och framgångsrikt.” För att få det här budskapet
att gå hem förknippar alkoholreklamen så gott som alltid alkoholkonsumtionen med
hälsa, sportsmannaanda, fysisk skönhet, romantik, fest och/eller sociala fritidsaktiviteter.
4 Sifos reklammätningar 2012-02-13
6
Att skruva till en image
Genom att låta produkterna bli ett varumärke och stå för olika ”värden” som målgruppen identifierar sig med, får man produkten att ingå i och/eller utveckla målgruppens livsstil. Ett exempel är ölmärket Carlsberg, som sponsrar fotbollslag för att
integreras med målgruppen sportintresserade män.
Att borra efter anpassade kanaler
Drygt hälften av reklaminvesteringarna i Sverige läggs på tv, där man främst når en
äldre målgrupp. För att nå en yngre publik satsar man sedan 2008 på internet. Fördelarna med sociala medier är att industrin får spridning av sin marknadsföring till
en mycket låg kostnad och kan skapa en direktrelation med sin målgrupp, genom att
låta dem vara delaktiga i utformningen och marknadsföringen av produkterna. Dessutom blir målgruppen ambassadörer då de delar foton och videoklipp med företagets
produkter. Ett exempel är ölmärket Heinekens film ”Walk-in Fridge” som kom för tre
år sedan och som i dag har mer än 17 miljoner visningar på YouTube.
Att hyvla bort ett verkningsfullt ansvar
Självreglering är alkoholindustrins sätt att framställa sig som en ansvarstagande
bransch. Självreglering innebär att industrin övervakar, dömer och delar ut straff vid
brott mot sina egna marknadsföringsregler. Det finns flera svagheter i systemet med
självreglering:
1. Systemet bygger till stor del på att ansvaret läggs på konsumenten att anmäla
reklam/marknadsföring. Detta betyder att reklamen hinner sändas – och påverka –
innan en eventuell anmälan kan stoppa den.
2. Om ett inslag skulle ”fällas” är påföljderna i dag minimala och har därmed ingen
större effekt.
3. Det finns inga regleringar när det gäller den totala mängden alkoholreklam, utan
endast kring innehållet i varje enskilt reklaminslag.
7
2. IOGT-NTO:s undersökningar
Under hösten 2011 och våren 2012 genomförde IOGT-NTO två undersökningar kring
alkoholreklam, en kvalitativ undersökning med fokusgrupper och en kvantitativ undersökning med enkäter.
2.1 Syfte
Syftet med undersökningarna var att ta reda på om svenskar i olika åldrar möts av
marknadsföring och reklam för alkohol, hur de uppfattar den och dess budskap, om
de anser att den påverkar och i så fall vem som påverkas av den.
2.2 Metod
För att få ett både djupt och brett underlag valde IOGT-NTO att genomföra två olika
undersökningar:
• Fokusgruppsundersökningen gjordes av undersökningsföretaget Markör under
oktober 2011. Tre fokusgrupper fick besvara diskussionsfrågor som inledningsvis
handlade om marknadsföring i allmänhet och senare specifikt om marknadsföring
av alkohol. Markör formulerade diskussionsfrågor, rekryterade deltagare och agerade samtalsledare. Fokusgrupperna bestod av tre olika åldersspann:
16–23 år
25–30 år
50–55 år
Enkätundersökningen administrerades av IOGT-NTO under mars 2012. Metoden var
en enkät där deltagarna under två dagar (en vardag och en helgdag) registrerade all
alkoholreklam de mött. Enkäten och metoden är framtagen av det holländska forskningsinstitutet The European Centre for Monitoring Alcohol Marketing (EUCAM).
Den baseras på att deltagarna ger detaljerad information om vad, var, när och hur de
ser marknadsföring av alkohol. Deltagarna listar också marknadsföringens specifika
egenskaper, såsom vilket märke som marknadsförs och med vilket tonfall. 219 personer deltog i undersökningen och av dem rekryterade undersökningsföretaget Markör
106 personer. Övriga deltagare rekryterades via Volontärbyrån och via IOGT-NTO:s
kommunikationskanaler, som exempelvis nyhetsbrev och Facebook.
8
2.3 Resultat
Fokusgruppsundersökningen
Alla tre grupperna i studien noterade reklam för alkohol. Den yngsta gruppen hade
lättast för att återge olika reklaminslag. Vidare upplevde alla grupper att de inte var
den huvudsakliga målgruppen för alkohol, men att de nog till viss del ändå påverkades av den. De två yngre grupperna kunde med lätthet konstatera vilken som var den
tänkta målgruppen utifrån det tv-program som alkoholföretagen sponsrade. Alla tre
grupper kunde utifrån utformningen av reklamen uttala sig om målgruppen.
Den äldsta målgruppen såg främst unga som målgrupp, förutom whisky som de
menar riktar sig till äldre män. Det kan dock konstateras att alla tre grupperna kunde
återge reklam för whisky och kunde beskriva den känsla som man försöker förmedla i
reklamen. De flesta gillade reklamen men skulle inte välja att dricka whisky.
”En whiskeyreklam, en som sitter i en stol och han ser fina saker, fridfullt. En
upplevelse.”
Deltagare i fokusgruppen 16–23 år
Att reklam anspelar på våra känslor är tydligt och flera av deltagarna i alla tre grupperna talade om hur reklamen vill få oss övertygade om att med ett glas vin, likör, öl
eller dylikt kommer vi att uppfattas som till exempel romantiska, sensuella och attraktiva. Däremot upplevde de att de själva kunde bedöma rimligheten i sådan reklam.
De äldre menade att detta dock kan vara riskabelt och svårt för unga, då de är mer
lättpåverkade och mottagliga, framförallt om de saknar ett tydligt förhållningssätt
hemifrån. I övrigt ansåg grupperna överlag att den främsta risken med alkohol är att
det blir mer accepterat och att vi får en ökad konsumtion och därmed även fler med
alkoholberoende.
”Man blir sugen på en kall öl när reklamen visas, kan framkalla ett beroende eller trigga igång.”
Deltagare i fokusgruppen 16–23 år
9
Enkätundersökningen
I enkätundersökningen var den yngsta målgruppen underrepresenterad på grund av
att det var en svårrekryterad deltagargrupp. Åldersfördelningen på deltagarna påverkade sannolikt resultatet för undersökningen, framförallt när det gäller den låga siffran för exponering av reklam på internet, vilket är viktigt att komma ihåg vid läsning
av resultaten. Totalt 219 personer deltog i undersökningen.
• 29 deltagare var i åldern 16–24
• 57 deltagare var i åldern 25–35
• 91 deltagare var i åldern 35–65
• 42 deltagare var i åldern 65–
Åldersfördelning
16–19 år
20–24 år
25–34 år
35–65 år
65– år
0
20
40
60
10
80
100 st
63 procent av deltagarna såg alkoholmarknadsföring under de två dagarna och i
genomsnitt såg de 3 exempel vardera. 14 procent av exemplen sågs av åldersgruppen
16–24 år.
63%
37%
Såg reklam med alkohol
Såg ej reklam med alkohol
Den vanligaste formen av marknadsföring som deltagarna såg var annonser och reklamfilm.
70 procent av deltagarna såg marknadsföringen på tv och 46 procent möttes av den i
en tidning eller i ett magasin. Endast 13 procent såg den på internet.
Vart
TV
Tidning/Magasin
Internet
Bar/uteställe
Gata/torg
Affär
I min post
Inget svar
Konsert/Festival
Bio/Teater
11
70,0 %
45,7 %
13,3 %
3,7 %
2,7 %
2,0 %
1,0 %
0,5 %
0,5 %
0,3 %
58 procent av marknadsföringen var för vin och det var den i särklass vanligaste produkten som marknadsfördes. Öl kom på andra plats.
Produkt
Vin
Öl
Bara varumärket
Sprit
Champagne
Inget svar
Cider
57,7 %
21,9 %
9,6 %
8,1 %
1,0 %
1,0 %
0,7 %
34 procent av marknadsföringen som deltagarna möttes av hade en saklig ton. Resten
av resultatet fördelades på nedanstående kategorier.
Detta innebär att majoriteten, 66 procent, av den marknadsföring som deltagarna såg
inte var saklig informativ, vilket svensk lagstiftning kräver.
Ton
Sakligt informativ
Annat*
Billig/rabatt
Social framgång
Kulturarv
Humor
Sport
Sexuell/romantisk
Inget svar
Tävling
* Ex från undersökningen (fritext):
33,9 %
19,1 %
11,6 %
9,6 %
7,4 %
6,9 %
6,9 %
3,4 %
1,0 %
0,3 %
fina omdömen/recensioner, prisvärt, glamour, trevligt, mysig, glädjeämne, uppiggande
natur och fest, "opretentiöst fredagsnöje ..." kallas det, praktisk, lyx, manligt, sol och värme
”som historiens viktigaste uppfinning...”, njutning
12
2.4 Slutsatser
Det går inte att fastställa några säkra slutsatser utifrån resultaten, då bland annat
enkätundersökningen inte representerar en jämn fördelning av de olika ålderskategorierna samt att fokusgrupper som metod snarare handlar om att öka förståelsen av ett
visst fenomen än att fastställa konkreta slutsatser. En slutsats som rapporten med all
säkerhet kan dra är att mer forskning behövs kring alkoholreklamens påverkan och
inverkan på alkoholkulturen samt alkoholkonsumtionen i Sverige.
Undersökningarnas resultat presenterar en rad intressanta aspekter på marknadsföring av alkohol. Framförallt bekräftar undersökningarna det den tidigare forskningen
och rapportens bakgrundsbeskrivning påvisat:
Tv är det medium som alkoholindustrin investerar mest pengar i för sin marknadsföring. För deltagarna i enkätundersökningen var tv också en av de vanligaste kanalerna för att se alkoholreklam. För fokusgruppen 16–23 år var det lätt att avgöra
målgruppen för en alkoholprodukt baserat på vilka tv-program de sponsrar.
En övervägande majoritet av deltagarna i enkätundersökningen uppgav att tonen i
alkoholmarknadsföringen var allt annat än saklig samtidigt som alla deltagarna i fokusgrupperna kan minnas alkoholreklam genom att associera den med vissa känslor
och livsstilar. Det är påtagligt att trots förbud mot att länka samman en alkoholprodukt med förskönande attribut, så lyckas alkoholindustrin kringgå detta genom att
använda sin verktygslåda av indirekta metoder.
Alla tre fokusgrupper menade att alkoholreklamen påverkar, men de flesta menade
att den påverkade främst andra människor än dem själva och att reklamen har betydelse för alkoholkonsumtionen hos målgruppen som den riktar sig till. Deltagarnas
uppfattningar stämmer väl överens med forskningen som tittat på reklamens inverkan hos ungdomar men står i stark kontrast till det som industrin vill framhärda är
syftet med sin marknadsföring.
Utöver detta kan konstateras:
Undersökningens resultat gav inte någon klarhet i marknadsföringen som sker på internet och via sociala medier. Denna typ av marknadsföring är av en annan art än den
som presenteras i de traditionella medierna, som tv och tidningar. Via internet kan
de multinationella alkoholföretagen marknadsföra sina produkter över nations- och
åldersgränser. Marknadsföring av alkohol på internet är en outforskad och samtidigt
oreglerad zon som behöver studeras och regleras.
Alkoholindustrin har en modell för sitt sätt att marknadsföra sina produkter som
direkt är laglig men som har indirekta budskap som påverkar. Genom indirekta budskap i innehållet försöker de påverka människors känslor och genom att öka alkoholreklamens volym försöker de påverka människors tankar till att associera situationer
och emotioner med alkohol.
13
Fokusgruppsundersökningen visar tydligt att känslorna påverkas av alkoholreklamen
och enkätundersökningen pekar på hur ofta alkoholreklam faktiskt förekommer i
människors vardag. Att påverka känslor och tankar och att få dessa att associeras med
alkohol är ett sätt för industrin att påverka människors beteenden. Genom att indirekt rikta sig till en yngre målgrupp vill alkoholföretagen rekrytera nya konsumenter
och etablera dryckesvanor som garanterar dem även framtida inkomster.
14
3. Vad gör IOGT-NTO för att förändra
situationen?
IOGT-NTO vill väcka intresse och engagemang kring frågan om alkoholreklam. På
det sätt och med de budskap som alkoholindustrin marknadsför sina produkter både
skapar och upprätthåller de en norm kring alkohol. Alkonormen bygger på tanken om
att alkohol är en förutsättning för social interaktion. Men att alkohol också har samband med allvarliga hälsoproblem, trafikolyckor, arbetslöshet, våld, barnmisshandel
och självmord är något som vi aldrig får se i reklamen.
Därför behöver reglerna kring marknadsföring av alkohol förändras. Som forskningen visar är ett av de mest effektiva sätten att bromsa alkoholkonsumtionen och därmed minska de alkoholrelaterade skadorna, att införa totalförbud mot alkoholreklam.
IOGT-NTO vill förändra situationen och tar ansvar för att beslutsfattare, som har den
yttersta makten att förändra, har kunskap i frågan om alkoholreklam. För att beslutsfattare ska ha modet att göra det krävs också en stark opinion. Därför har IOGT-NTO
gjort följande insatser:
3.1 Reklamanmälan
Våren 2011 anmälde IOGT-NTO 32 näringsidkare som har sänt eller producerat
alkoholreklam. Med på listan fanns bland annat tv-kanalerna TV3 och Kanal 5 men
även andra aktörer inom tv-branschen, såsom programföretaget MTG TV. Deras
reklamsändningar når svensk publik och har den svenska marknaden som målgrupp.
De anmälda tv-kanalerna sänder både program och reklam från London, tv-företagen
menar därför att de bara behöver lyda brittiska lagar.
Inom EU finns en ännu oprövad marknadsrättslig princip som heter effektlandsprincipen. Den kan innebära att en tv-kanal som är etablerad i ett land ändå måste följa
de regler och lagar som finns i det land som de sänder till och där deras publik finns.
Det är detta IOGT-NTO vill testa med sin anmälan, hur effektlandsprincipen ska til�lämpas i fallet med bland annat TV3 och Kanal 5. Ännu är ingenting klart i ärendet,
men i december 2011 beslutade den svenska Granskningsnämnden att gå vidare med
anmälan och granskar IOGT-NTO:s ärende just utifrån effektlandsprincipen.
3.2 ”Bor glädjen i en flaska?” – en utställning om alkoholreklam
För att skapa intresse och engagemang för frågan har IOGT-NTO producerat en
reklamutställning. Reklamutställningen lyfter fram och ifrågasätter de förväntningar
på alkohol som alkoholindustrin vill skapa med sin marknadsföring. Utställningen
turnerar runt om i Sverige under 2012–2013 och syftar till att skapa debatt kring
15
alkoholkulturen och vem som tjänar på att upprätthålla alkoholnormen. Se till att reklamutställningen kommer till din lokala ort genom att beställa ett exemplar av den.
Mer information finner du på iogt.se/borgladjenienflaska.
3.3 För-Packad – ett utbildningsmaterial
För-Packad är ett utbildningsmaterial som ger en överblick av alkoholreklamen i Sverige, EU och globalt. Materialet djupdyker i ämnet om varför alkohol upplevs som ett
glamouröst berusningsmedel. Kontakta oss via [email protected] om du vill veta mer eller
om du vill beställa materialet.
3.4 Vad du kan göra för att påverka
Du kan anmäla alkoholreklam som du anser bryter mot lagstiftningen. På hemsidan
iogt.se/forpackad finns en lathund för hur du går till väga för att göra en anmälan.
16
4. Referenslista
Gilmore, Ian et al., (2009) Does marketing communication impact on the volume and
patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people? –
a review of longitudinal studies. Science Group of the European Alcohol and Health
Forum
STAP, (2007) Alcohol marketing in Europe: strengthening regulation to protect
young people. Utrecht
Babor, Thomas et al., (2010) Alcohol: No Ordinary Commodity. 2nd edition, Alcohol
and Public Policy Group
Alkohollagen (2010:1622)
Sifos reklammätningar 2012-02-13
5. Vill du veta mer?
Alkoholreklamens framväxt, IQ rapport 2012:1
Alkoholreklam i nya kläder, IQ-rapport 2010:2
Lyons A, McNeill A, Gilmore I, Britton J, Alcohol imagery and branding, and age
classification of films popular in the UK, International journal of epidemiology, 2011
Oct;40(5):1411-9
Mart S, Alcohol Marketing in the 21st Century: New Methods, Old Problems, Substance use & misuse, 2011;46(7):889-92
Engels RC, Hermans R, van Baaren RB, Hollenstein T, Bot SM, Alcohol Portrayal on
Television Affects Actual Drinking Behaviour, Alcohol and Alcoholism. 2009 MayJun;44(3):244-9
Anderson P, de Bruijn A, Angus K, Gordon R, Hastings G, Impact of alcohol advertising and media exposure on adolescent alcohol use: a systematic review of longitudinal studies. Alcohol and Alcoholism, 2009 May–Jun;44(3):229-43
Gordon R, MacKintosh AM, Moodie C, The Impact of Alcohol Marketing on Youth
Drinking Behaviour: A Two-stage Cohort Study, Alcohol and Alcoholism, 2010 Sep–
Oct;45(5):470-80
Strasburger VC, Policy Statement – Children, Adolescents, Substance Abuse, and the
Media, Pediatrics, 2010;126;791
Vendrame A, Pinsky I, Inefficacy of self-regulation of alcohol advertisements: a systematic review of the literature, Revista Brasileira de Psiquiatria, 2011 Jun;33(2):196202
17
