Vår enkätundersökning – genomförande och

Malmö högskola
Lärarutbildningen 60p termin 3
Tvärvetenskapligt projekt 10p
2004-11-01
Tvärvetenskapligt projekt
Äpple
– med fokus på hållbar utveckling
Handledare: Margareta Ekborg
Grupp 3
Johan Assarsson
Åsa Jonsson
Carina Jönsson
Johan Lindell
Magdalena Nilsson
INLEDNING
Vi i grupp nummer 3 har i denna tvärvetenskapliga kurs valt att fokusera det hållbara
utvecklingstänkandet på en frukt, nämligen äpplet. Valet föll på denna frukt för att den påträffas
dagligen av gemene man och alla kan relatera till den.
Vår grupp är sammansatt av studenter med ämneskombinationerna matematik/fysik,
engelska/historia, naturkunskap/biologi, religion/historia samt hotell/restaurang.
Med hjälp av gruppens unika ämnesspecialiteter kommer vi att belysa äpplet ur olika
ämnesaspekter. Naturligtvis med det hållbara utvecklingstänkandet i bakhuvudet likväl som ett
vetenskapligt förhållningssätt.
Vårt fokus kommer att ligga på konsumentledet och våra frågeställningar lyder:
 Köper svenska konsumenter svenska eller utländska äpplen så här års?
 Vilka perspektiv kan läggas på konsumenternas val?
-2-
VÅR ENKÄTUNDERSÖKNING – GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT
Vårt problem/frågeställning:
Vår frågeställning på föregående sida kan tyckas komplicerad att få information om men en
statistisk undersökning kan ge oss mer kunskap om den aktuella frågeställningen.
Hur formulera ett statistiskt problem av detta?
Vi frågade oss vad syftet med undersökningen var.
Vad är det vi vill veta? Går det att mäta? Hur ser tidsaspekten ut och vilken
undersökningskvalitet erfordras? Genom att bryta ned vår frågeställning i olika delar kan vi
med hjälp av enkätintervju göra problemet statistiskt mätbart. I och med den förhållandevis
korta tiden för projektarbetet kan endast en mindre marknadsundersökning göras, vilket kan
leda till sämre kvalitet på undersökningsresultatet.
Problem/
Frågeställning
Population
Syftet med vår frågeställning är att få
kunskap om de svenska konsumenternas
inköpsmönster. Vår intressepopulation är
således personer i Sverige.
Formulera ett
statistiskt problem
Objekt
Objekt är de personer i Sverige vars attityder
vi vill studera.
Population
Objekt
Variabler
Urval ur populationen
Ett urval är en delmängd av den aktuella
populationen. I vår undersökning är dessa
personer framförallt människor i vänkretsen
samt släktingar i olika ålder samt av olika
kön.
Mätmetod
Variabler – vad skall vi mäta?
Urval ur poulationen
Analys av mätmetod
Datainsamling och
databearbetning
Tabellframställning
Analys och
presentation av data
En variabel är en storhet som kan anta olika
värden hos olika objekt som observeras.
I enkäten har vi utarbetat ett antal
frågor. Intervjuoffret skall välja mellan om
de köper svenska eller utländska äpplen vid
den här tidpunkten på året.
Vidare finns ett antal alternativ där
intervjuoffret skall markera vilka parametrar
som är viktiga vid inköpet.
Dessa parametrar eller variabler är bl. a:
 Smak.
 Pris.
 Kvalitet.
 Miljöhänsyn.
 Jag tänker på min egen hälsa (t.ex.
besprutade äpplen).
För fullständiga alternativ se enkät bilagan.
-3-
En variabel brukar betecknas på olika sätt. T.ex. kan den vara :
 - kontinuerlig, d.v.s. den kan anta alla värden inom ett intervall (t.ex. tid, längd)
 - diskret, d.v.s. de kan endast anta vissa ej kontinuerliga värden (t.ex. antal studenter, antal
grisar).
En variabel kallas:
 - kvantitativ, då den antar numeriska värden (t ex ålder, inkomst)
 - kvalitativ, då den antar icke-numeriska värden (t.ex. smak, kön).
Våra variabler är av den diskreta typen och kallas kvalitativa.
Mätmetod
Det finns många sätt att gör undersökningar på.
Vi har valt att med vår frågeställning i fokus göra en enkätundersökning i kombination
med intervju. På detta sätt fångar vi bättre in vad personen tycker och denne måste tänka över
de aktuella frågeställningarna mer ingående. Om enbart enkätundersökning används är det lätt
att bara kryssa i de olika svarsalternativen utan större eftertanke.
Vi försökte att utformade enkäten på följande sätt till att bli så tydlig som möjligt och
för att minimera fel:
 Enkla frågor som inte lämnade utrymme för egentolkningar.
 Tydliga svarsalternativ.
 En fråga i taget.
 Icke ledande frågor.
 Möjlighet att skriva ned egna kommentarer utöver valda alternativ.
Vi valde också att definiera viktiga begrepp som ekologiska produkter, miljömärkta produkter
och rättvisemärkta produkter. Detta för att förtydliga frågorna ytterligare för att förvissa oss
om att vi får rätt svar.
Analys av vår mätmetod
Vi gjorde en kort analys av vår mätmetod genom att intervjua oss själva samt diskutera
följande punkter.
 Mäter våra frågor verkligen det vi avser att mäta?
 Finns inbyggda tolkningsfel i frågorna?
 Andra källor till fel?
Diskussionen ledde till smärre justeringar av enkäten.
Datainsamlingen och databearbetning
Mätresultaten sammanställdes i ett Excel-ark där intervjuobjektens svar matades in. För att
förenkla skapandet av diagram kodades matrisen, och de parametrar som av intervjuobjekten
betecknades viktiga fick en ”1” och de som ej markerades fick en ”0”.
Totalt deltog 89 personer i intervjuundersökningen.
-4-
Tabell och diagramframställning
Ur Excel-tabellen skapades nedanstående diagram.
Tabell 1.
Tabell 2.
Köper du främst svenska eller
utländska äpplen så här års?
Köpmönstret i procent.
18
60
Köper
svenska
57
Köper
utländska
Köper
båda/vet ej/oviktigt
50
Antal personer
18
40
64
Köper
svenska
Köper
utländska
30
Köper
båda/vet ej/oviktigt
20
16
16
10
0
Tabell 3.
-5-
Tabell 4.
Ja och nej frågorna.
90
80
70
76
69
67
Procent
60
50
Ja
Nej
40
33
31
30
24
20
10
0
Vill betala extra för
miljövänlig prod.
Vill betala extra för
rättvisemärkt prod.
Undviker att köpa
från vissa länder
Analys av resultat
Vad kan man då dra för slutsatser av diagrammen? Man kan i cirkulärdiagrammet (se tabell 2)
se att 64 % av de intervjuade köper svenska äpplen och ytterligare 18 % köper både svenska
och utländska. Konsumentköpmönstret är tydligt och säger oss att över 2/3 av urvalet vill
köpa svenska äpplen. Studerar man sedan följdfrågorna (se tabell 3) med alternativ för vad
äppelköparen tycker är viktigt kan man se att 51 % tycker det är viktigt att stödja svenska
odlare d.v.s. lite mindre procentsiffra än resultatet på fråga 1 (se bilaga 1) men ändå är
korrelationen mellan dessa variabler god.
Smak och kvalitet (se tabell 3) bedöms som viktiga med (78 respektive 58 %) emedan
priset inte är viktigt för mer än 29 % av personerna.
Väldigt förvånande är dock resultatstaplarna från variablerna miljöhänsyn, min egen
hälsa, vill köpa kravmärkt, sämre arbetsvillkor hos utländska odlare (se tabell 3) i korrelation
till de efterföljande ja och nej frågorna rörande KRAV- och rättvisemärkta produkter.
Det verkar som om folk i allmänhet vill vara miljövänliga, speciellt när de får en direkt
fråga om ämnet. Annars är inte miljöaspekter av topprioritet.
Sammanställning av felkällor
Nedan följer en mängd källor som kan påverka riktigheten i våra mätdata.
 Ur den aktuella populationen skall ett urval göras slumpvis för att ge en bra representativ
bild av objektens åsikter. Vårt urval består av vänner och släkt vilket ger en risk för att de inte
ger en bra bild över hela populationens attityder till vår frågeställning. Vi har gjort, som Jan
Hartman nämner, ett bekvämlighetsurval, men det med vetskap om felkällorna.
-6-
Intervjuförfarandet skulle ha standardiserats ytterligare för att repeterbarhet i intervjuerna
skulle ha uppnåtts. Nu kan intervjuskillnader ha förekommit beroende på vem som genomfört
intervjun. Detta kan självklart ha påverkat resultatet.

Kommentarer och förslag till enkätförbättringar
1) Samtliga alternativ skulle ha varit ja eller nej respektive viktigt-/oviktigtfrågor eller
gradering från 1 till 5 för att lättare kunna göra en bra statistisk mätning. De staplar vi ser i
tabellerna 1-5 mäter bara det som intervjuobjekten tyckte var viktigt men vi har inte fångat
upp saker som var lite viktiga eller helt oviktiga.
2) Den sista frågan på enkäten ”Vad skulle få dig att förändra ditt val av äpplen?” skulle ha
ställts så att inga av de tidigare förekomna alternativen fick kommenteras. Frågans nuvarande
utformning medför endast att vi mäter samma sak som fråga
SVENSKA ELLER UTLÄNDSKA ÄPPLEN – ETT HISTORISKT PERSPEKTIV
Hur kommer det sig egentligen att ett land med förhållandevis stora möjligheter till egen
odling av äpplen trots detta importerar i den omfattning man gör i Sverige? Våra intervjuer
visar att man i vår undersökningsgrupp föredrar svenska äpplen. Ser man dock till
näringsidkarnas svar säljer dessa även under den svenska äpplesäsongen mer av de
importerade sorterna. Detta trots att både svenska och utländska äpplen finns tillgängliga i
butiken. Eftersom endast 29 % av de tillfrågade uppgav att priset var viktigt (se tabell 3) bör
detta inte ha spelat in.
Majoriteten av vår befolkning är idag väl medvetna om de fossila bränslenas skadliga
inverkan på vår miljö. Trots detta fortsätter man att köpa importerad frukt som måste
transporteras lång väg. Varför det är på detta sätt är en komplex fråga som måste belysas ur
flera perspektiv för att kunna få ett svar. Nedan följer ett försök att ge en del av detta svar.
En aspekt av denna fråga är den historiskt betingade importkultur vi har i denna del av
världen. Fram till medeltidens senare del utgjordes konsumtionen i världen generellt sett av
inhemskt producerade varor. Under de kommande århundradena började dock detta mönster
förändras. Anledningarna är flera, men p.g.a. utrymmesbrist kommenterar vi här endast de
orsaker vi anser vara starkast bidragande; urbaniseringen och de tekniska framstegen.
I och med att det medeltida samhällets feodala maktstruktur började knaka i fogarna
blev bönderna mer självständiga. Detta gjorde, tillsammans med flera andra faktorer, att folk
från landet började flytta in till städerna i större utsträckning än tidigare, den s.k.
urbaniseringen tog fart. De nyinflyttade till städerna försörjde sig huvudsakligen som
grovarbetare eller om man hade tur som hantverkare. Under denna tid växte
hantverkarklassen medan bönderna blev färre.
Hur relaterar då detta till vårt äpple? Jo, denna utveckling inträffade främst i det Europa
som låg väster om floden Elbe i dagens Tyskland, i den östra delen stärktes snarare
livegenskapen och adelns kontroll över bönderna. Detta kunde hända genom att väst p.g.a.
urbaniseringen nu behövde mer mat än man kunde producera vilket öppnade för en
omfattande export av framför allt säd från öst till väst. Denna handel borde ha inneburit att
jordbruket i de importerande länderna inte hade någon högre lönsamhet medan det mer
storskaliga jordbruket i öst kunde få ner priserna.
Urbaniseringen skapade också en marknad som tidigare inte existerat. Det fanns i
städerna underlag för en organiserad handel vilket ett flertal ambitiösa handelsmän tog fasta
på. I och med koncentrationen av kunder vågade man nu satsa mer pengar på att importera
från utlandet och frakta varorna längre sträckor. Starkt bidragande till att denna utveckling
blev möjlig är naturligtvis de tekniska landvinningar som gjordes under denna tid. Utan dessa
hade det varit omöjligt att frakta färskvaror några längre sträckor. Under början av vår period
-7-
var det framför allt den allt bättre skeppsbyggarkonsten som gjorde att man kunde frakta
större kvantiteter på kortare tid. Ett lysande exempel på detta är Hansans berömda fraktskepp
Koggen. Efterhand som järnvägen några hundra år senare byggdes ut allt mer effektiviserades
transporterna ännu mer.
För att sammanfatta och försöka ge ett svar på frågan vi ställde i början av denna
utläggning tror vi att orsaken är att vi i de rika länderna helt enkelt har vant oss vid, d.v.s.
anpassat oss till, att importera billiga råvaror från fattigare länder. Medan västra Europas
länder blivit industrialiserade genom en kraftig expansion inom hantverket under
senmedeltiden och upplysningen ledde detta till den omvända utvecklingen i de östra delarna.
Efterhand som transporter underlättades ökades också möjligheterna för handelsmännen vilka
genom detta blev en maktfaktor att räkna med i samhället. De ökade inkomsterna förde med
sig att större investeringar kunde göras i de västeuropeiska ländernas hantverk och senare
industrier. Detta ledde i sin tur till att den inhemska produktionen av spannmål inte räckte till
utan man tvingades importera.
Om man i ett samhälle under tillräckligt lång tid anpassar sig till ett visst system blir
detta system till slut det som anses vara det normala, må så vara att vi inte tycker om det men
frågan är; om ingen berättar att det inte är ett rättvist system, skulle vi i så fall ens se det för
vad det är? Vi i grupp 3 tror inte att vi skulle det, traditioner är svåra att ändra på eftersom det
handlar om ett helt samhälles mentalitet.
FAKTA OM SVENSKA ÄPPLEN
Numera kan man i stort sett köpa svenska äpplen hela året i våra affärer. Detta p.g.a. att man
hela tiden förädlar fram sorter som blir mer och mer tåliga och har en längre hållbarhet. Detta
sker bl.a. på en gård utanför Kristianstad som heter Balsgård. Tillgången på importerad frukt
är i stort sett obegränsad och finns att tillgå hela året.
Enligt svaren i vår undersökning köpte 64 % svensk frukt så här års (se tabell 2). Vid
kontakt med Saba Frukt & Grönt (Skandinaviens ledande importör och distributör av frukt,
grönsaker och blommor) angav Sten Nilsson att ca 30 % av äpplena som säljs på hösten är
svenska. Vissa veckor kan dock försäljningen gå upp till 40-50 % och detta beror på att t.ex.
Coop eller Ica har en annonskampanj på billiga svenska äpplen. Sett över hela året står den
svenska frukten för ca 20 % av försäljningen. Att siffrorna i vår undersökning inte stämmer
överens med Sten Nilssons uppgifter kan delvis beror på att våra intervjupersoner inte utgör
en representativ del av Sveriges konsumenter. Dessutom misstänker vi att det är vanligt att
intervjupersonerna inte svarar helt ärligt, eftersom man vill framstå som en god och
miljömedveten konsument.
Hållbarheten skiftar mycket beroende på sort och förvaring. Äpplen som förvaras
oförpackade har en hållbarhet på 2-6 veckor vid 3-5°C. Vid 20°C förkortas hållbarheten till 14 veckor. Då äpplen säljs förpackade förkortas hållbarheten avsevärt. Därför bör alltid äpplen
säljas lösa i lådor. Ideal förvaring av äpplen som skall förvaras under längre tid är vid 0-6°
och 95-100 % relativ fuktighet.
Finns det egentligen något godare att sätta tänderna i än ett runt, doftande äpple och
långsamt tugga i sig det saftiga och aromatiska fruktköttet? Det gamla talesättet "Ett äpple om
dagen håller doktorn borta" (eller "An apple a day, keeps the doctor away") håller än idag.
Äpplet har blivit den mest använda symbolen för hälsa och hälsosam livsstil. Men hur mycket
fakta ligger bakom äpplets positiva symbolvärde?
Näringsmässigt är äpple ett mycket bra livsmedel att välja. Ett äpple, med skal, har
följande näringsvärde: energi 218 kJ, vatten 85 g, protein 0,4 g, Fett 0,1 g, kolhydrater totalt
(ej fiber) 12,2 g, kostfiber 1,8 g, kalium 134 mg, ß-karoten 30 µg, C-vitamin 8 mg. Så bara
genom att äta ett äpple har du t.ex. fått i dig ca 1/3 av dagsbehovet av kostfiber.
-8-
Kolhydraterna som finns i äpple är tillstor andel fruktos och det gör att det bryts ned långsamt
i kroppen vilket är mycket bra för diabetiker. Äpple består även av lösliga fibersorten pektin
som är förbättrar hälsan i tarmen avsevärt. Pektin är ett gelbildande ämne och det är den
egenskapen som gör den gynnsam för tarmens funktion.
Några av våra svenska äppelsorter man kan hitta i affärerna är:
Sävstaholm
Medelstort äpple med äggrund och ibland valsformig form. Skalet är blankt och kan vara fett.
Det har gulvit eller ljusgrön grundfärg med röda strimmor på solsidan eller över hela frukten.
Ofta förekommer ljusa prickar. Fruktköttet är vitt, sprött och saftigt med sötsyrlig, aromatisk
smak. Vid längre lagring blir köttet mjöligt. Säsong i september-oktober. Sävstaholm är ett
svenskt äpple som beskrevs första gången 1859. Mycket lämpligt att göra äpplemos av.
Alice
Svenskt äpple, som drogs upp i början av 1950-talet på Balsgård. Det har utvecklats med
utgångspunkt från Ingrid Marie. Alice har kommit att bli ett av våra populäraste äpplen under
senare år. Medelstort, runt med antydan till åsar och en färg som är vackert ljusgul med varmt
röd täckfärg. Skalet är glänsande och en aning fett. Fruktköttet är vitt, mjukt och saftigt med
fin konsistens. Smaken har god balans mellan sött och syrligt. Skördas i början/mitten av
september. Blir lätt mjöligt vid lagring i rumstemperatur.
Cox Orange
Ursprungligen engelsk sort som kom till Sverige 1865 och är nu en av de allra viktigaste
fruktsorterna i Skåne. Litet till medelstort, ofta plattrunt med torrt, tunt skal som först är grönt
senare gulgrönt t.o.m. guldgult och överdraget med kraftiga röda strimmor. Olika varianter
förekommer och de med rödare skal har blivit mest populära. Fruktköttet är fast, gult med lätt
kryddad aromatisk smak som påminner något om päron. Bästa konsumtionstid novemberjanuari.
Gravensteiner
Stort, något högbyggt plattrunt med tydliga åsar. Grundfärgen är gul till guldgul, ibland med
röda strimmor. Röda varianter förekommer också. Sorten är ganska ömtålig och måste
hanteras varsamt. Skalet är tunt, glänsande och fruktköttet gult, ganska fast, sprött och saftigt.
Gravensteiner har karaktäristisk söt-syrlig smak med utomordentlig arom. Doften är stark och
mycket speciell. Äpplena är bäst i slutet av september-början december. Någon import kan
ske i augusti från Italien. Det går en mängd historier om detta äpples uppkomst. Den
vanligaste berättar att ympkvistar från en italiensk sort omkring år 1695 införts till slottet
Graasten (på tyska Gravenstein) i Slesvig, Danmark. Andra uppgifter säger att sorten uppstått
ur frö i Danmark. I slutet av 1700-talet spreds äpplet över norra Tyskland, Danmark och
förmodligen samtidigt Sverige.
Ingrid Marie
Medelstort-stort, runt ofta något tillplattat äpple med glatt skal. Färgen är kraftigt rödbrun
med ljusa punkter. Fruktköttet är gulvitt, grovt och ganska mjukt, saftigt. Smaken är fin, svagt
syrlig med lätt kryddad arom. Frukten tillhör de senare höst- och vintersorterna och har god
hållbarhet. Ingrid Marie svarar för 1/3 av alla äpplen som säljs i Sverige. Svenska Ingrid
Marie: oktober-februari. Import från Danmark och Tyskland: januari-april.
Sorten har danskt ursprung och anses ha uppkommit år 1910 vid Höed skola på Fyn. Troligen
rör det sig om fröplantor från Cox Orange.
-9-
RÄTTVISEMÄRKT/FAIR TRADE
Vad är det och vad innebär det?
När en produkt är Rättvisemärkt innebär det att du som konsument hjälper till att stödja
handeln på ett etiskt och socialt sätt. Märkningen sätter fokus på de mänskliga rättigheterna
och innebär att du som konsument…
 ”…ser till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför
 …motverkar barnarbete
 …uppmuntrar ekologiskt odlande
 …främjar organisationsrätten och demokratin
 …motarbetar diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro
 …får produkter med god smak och hög kvalité”
(www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=865)
I Sverige finns Föreningen för Rättvisemärk, Sverige som hjälper till att främja
småproducenter och anställda inom jordbruket och inom tillverkningsindustrin. Deras främsta
mål är att se till att småproducenterna kan hävda sig på den internationella marknaden samt
hjälpa dem att ta större hänsyn till de ekologiska förhållandena, vilket i sin tur kommer att
leda till en hållbar utveckling.
I Sverige finns det även ett bolag (Rättvisemärkt i Sverige AB) som ägs av Svenska
kyrkan och Landsorganisationen, LO. Detta bolag ingår i ett nät av sammanlagt 18
systerorganisationer inom Rättvisemärkt (Fair Trade). 16 av organisationerna finns i Europa,
de andra två är Japan och Nordamerika. Samtliga organisationer samarbetar med FLO (Fair
Trade Labelling Organizations International) som är det internationella kontrollorganet för
Rättvisemärkt produkter.
Prismässigt är det 5- 50 % dyrare att handla Rättvisemärkt. Detta beror på att det dels
finns en prisgaranti samt att det ingår en premie på 5 % av den sålda volymen som tillfaller
den anställde eller odlaren. Producenten ansvarar för hur premien ska användas så länge det
sker under demokratiska förhållanden. Premien tillfaller för det mesta det lokala samhället.
Om en producent eller importör inte uppfyller villkoren för Rättvisemärkt tar FLO
kontakt med dem. Går inte problemet att lösas omgående får de upp till 3 månader på sig att
lösa problemet. Om de efter periodens slut fortfarande inte lyckats lösa problemet kan de
riskera att bli uteslutna från Rättvisemärkt.
Idag finns det inte rättvisemärkta äpplen i Sverige, men på den internationella
marknaden finns det.
KRAV-MÄRKT
Vad är det och vad innebär det?
KRAV startades 1985 för främjandet av ekologisk produktion. När en produkt är KRAVmärkt innebär det att miljön har satts i fokus genom hela produktionskedjan. Produkten har
med andra ord framställts på ett ekologiskt sätt. ”KRAV-märket visar bland annat:
 att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel
 att produktionen sker utan konstgödsel
 att husdjur behandlas väl och får vistas ute i det fria
 att inga genmodifierade organismer (GMO) får förekomma i produktionen”
(www.krav.se/print_krav.asp?id=1&tab=allmanna)
Dock ej att glömma är att KRAV även tar hänsyn till social rättvisa och sociala rättigheter.
- 10 -
Vad är skillnaden mellan KRAV och Rättvisemärkt?
Rättvisemärkt innebär främst att en vara är framställd med fokusering på mänskliga
rättigheter. Märkningen är till för att gynna en social, ekonomisk och demokratisk utveckling
i tillverkningsområdet.
KRAV å sin sida är en märkning som helt inriktar sig på den ekologiska produktionen
av en vara. 30 % av de Rättvisemärkta varorna är även KRAV-märkta. De övriga 70 %
arbetar under FLOs minimikrav för miljöarbete. Eftersom Rättvisemärkt vill uppmuntra
producenterna till en hållbar utveckling betalar de ut en extra premie om varan är ekologiskt
odlad.
Kommentarer till vår undersökning
I tabell 3 anger endast 13 % punkten ”Sämre arbetsvillkor hos utländska odlare” som en
viktig punkt vid inköp av äpplen, men i tabell 4 kan 69 % tänka sig att betala extra för ett
Rättvisemärkt äpple. Hur kan detta komma sig?
Folk vill gärna tänka på miljö och mänskliga rättigheter, men när de väl är i butiken är
det tyvärr inte de aspekter som styr inköpet.
BESPRUTNING, TRANSPORTER OCH EKOLOGISK ODLING
En uthållig livsmedelsproduktion
Livsmedelkedjan kräver mycket energi och maten är oftast den största energiposten i ett hushåll.
Energiåtgång är hög, men kan och bör minskas eftersom i stort sett all användning av energi ger
upphov till negativ miljöpåverkan. När bränslet produceras får man utsläpp som bl.a. bidrar till
växthuseffekten, försurningen och övergödningen. Dessutom kommer energi troligen att bli en
begränsad resurs om mål på klimatområdet ska kunna nås. Förnybar energi som biobränsle, vind
och sol kommer inte att räcka för att täcka hela dagens behov. Genom att minska på
energianvändningen skapas ett utrymme för att minska på icke förnybar energi. (Projekt
GÖTEBORG 2050s hemsida)
Mat från när och fjärran
Magnus Stadig på Svenska institutet för livsmedel och bioteknik har i en studie bl.a. jämfört
energiåtgången mellan svenska, franska och nya zeeländska äpplen, från anläggningen av
odlingen till gödsling, besprutning och slutligen transport till en ICA-affär i Göteborg.
Studien visar, att ett kilo äpplen från den svenska odlingen vid framkomsten till Göteborg har
belastat miljön mindre än äpplen både från Frankrike och från Nya Zeeland.
Magnus Stadigs studie visar, att energiförbrukningen för det nyzeeländska systemet är cirka fem
gånger så stor som för det svenska och att det franska systemet är nästan tre gånger så
energikrävande. Detta, trots att både fransk och nyzeeländsk odling är betydligt mer effektiv än
svensk; i Frankrike skördas drygt 70 ton äpplen per hektar och i Nya Zeeland nästan 80 jämfört
med Sveriges genomsnittliga 19 ton. Den främsta orsaken till detta är det gynnsammare klimatet i
Frankrike och Nya Zeeland. (Examinationsrapporter Världens Eko 2003)
Det som utgör den största miljöbelastningen är de långa transporterna. Miljön skulle må betydligt
bättre om Nya Zeeland satsade på mer energisnåla båttransporter och Frankrike transporterade
frukt till Sverige via tåg istället för på lastbil. Om alla lastbilar och fartyg dessutom skulle köras
med dagens bästa teknik skulle bränsleförbrukningen sjunka med minst 25 %. Men de största
energivinsterna skulle göras med hjälp av minskad transportvolym, d.v.s. att vi konsumenter
köper mer lokalt producerade varor. (Sveriges Naturs hemsida)
- 11 -
Hållbara äppelodlingar
Magnus Stadig har i sin studie också jämfört svenska, franska och nyzeeländska äpplen i
avseende på användningen av kemiska bekämpningsmedel, och kommit till slutsatsen att samtliga
tre äppelproducenter bör kunna minska sin användning av sådana. Generellt sett används mycket
kemikalier inom äppelodling. Odlingar av äpplen besprutas betydligt mer än vad spannmålsfält
gör, även i Sverige. Att spruta äpplena tio till tjugo gånger före och under växtperioden är inte
ovanligt. Han har också studerat den miljöpåverkan som bekämpningsmedlen haft på vattnet,
jorden och människorna. Hans slutsats är att svenska äpplen är bättre i alla avseenden (Sveriges
Naturs hemsida).
En ekologisk äppelodling kräver bra äppelsorter och många förebyggande åtgärder för att få
friska och motståndskraftiga träd. Men även ekologiska odlare bekämpar. De använder sig bl.a.
av svavel (mot skorv) och Bacillus thuringiensis (en bakterie som bildar ett protein som är giftigt
för vissa insektsarter) som inte ger lika stor miljöpåverkan som konventionella
bekämpningsmedel. I ekologiska odlingar sprutar man också löven som fallit till marken med
gödselvatten gjort av kompost och vatten, vilket gör att bladen snabbt bryts ner och därmed
förhindrar svampsporer att utvecklas. Att spruta såpvatten och pyretrum (ett extrakt från afrikansk
krysantemum) hjälper också mot skadeinsekter och löss.
Har man äppelvecklare och rönnbärsmal i odlingen kan man använda sig av ”förvirringsmetoden” för att på ett miljövänligt sätt bekämpa dessa skadeinsekter (Engström, 2002).
Feromoner är giftfria och artspecifika och påverkar därför, till skillnad från konventionella
bekämpningsmedel, inte andra arter. ”Förvirringsmetoden” går ut på att man på trädgrenarna
sätter upp små plastrep som avger det sexualferomon som är specifikt för den art av skadeinsekter
som man vill bekämpa. Feromonet drar till sig artens hanar och stör förökningen genom att
hanarna får problem att lokalisera honorna i den feromonmättade luften.
Sveriges största ekologiska äppelodling finns i Hallstahammars kommun och rivs av Berit och
Göran Erlandsson. De äger 10 hektar med totalt 10 000 äppelträd, vilket är nästan en tredjedel
av Sveriges ekologiska fruktodlingar.
Vad är bäst, ekologisk import eller besprutat svenskt?
Enligt Magnus Stadig på Svenska institutet för livsmedel och bioteknik är svenska äpplen alltså
bättre ur både energi- och bekämpningsmedelshänsyn än konventionellt odlade importerade
äpplen. När det bara finns importerade äpplen så är de ekologiska bäst.
Men enligt Magnus Stadig finns det ingen objektiv metod att jämföra energiåtgång med
bekämpningsmedelsanvändning, och därför kan man inte avgöra om ett svenskt konventionellt
odlat äpple eller ett utländskt ekologiskt odlat äpple är bäst ur miljösynpunkt. (Sveriges Naturs
hemsida)
Slutsatser av vår undersökning
I vår undersökning uppgav 64 % att de köper svenska äpplen så här års, medan 18 % uppgav att
de köper utländska (se tabell 2). 51 % säger att en viktig anledning till deras val av äpplen är att
de vill stödja svenska äppelodlare (se tabell 3). Detta tycks vara den enskilt starkaste drivkraften
till att köpa svenska äpplen, då miljöhänsyn, egen hälsa och att köpa kravmärka äpplen anges som
viktigt av betydligt färre personer (36, 28 respektive 21 %) (se tabell 3). Samtidigt uppgav dock
en klar majoritet av de tillfrågade (67 %) att de är beredda att betala extra för miljövänlig
äppleproduktion (se tabell 4). Här framstår en tydlig konflikt mellan ord och handling. Positivt i
sammanhanget är att det i alla fall tycks finnas en stark vilja att köpa miljövänligt producerade
äpplen, även om denna vilja inte alltid omsätts i handling.
- 12 -
ARBETSPROCESSEN
Stämningen i gruppen har varit god och arbetsmoralen likaså. Projektet har fortskridit enligt den i
projektplanen uppgjorda tidplanen där alla tagit ansvar för sin respektive del. Det kunde dock
märkas tendenser till att en av gruppmedlemmarna inte till 100 % var engagerad i projektet.
Orsaken var att denne student var i tvivel om denne skulle bli lärare eller inte. Efter några veckor
avslutade denne sin lärarutbildning för att ta ett jobb i den privata sektorn. Resterande
gruppmedlemmar finner dennes beslut ledsamt men önskar lycka till med det nya arbetet. Då den
avhoppade studenten inte fullgjort sina förpliktelser mot projektet kommer vi tyvärr att utelämna
dennes ämnesfokus. Resterande gruppmedlemmar fortsätter med sina respektive deluppgifter med
fortsatt hög arbetsmoral.
- 13 -
TRYCKTA KÄLLOR
Almqvist & Wiksell förlag. Nordstedts tryckeri Stockholm. ISBN: 91-21-12768-9
Engström, Henrik (2002), Förvirring i Äppelgården. Examensarbete, 10p. Instutitionen för
teknik, Högskolan i Kalmar.
Ejvegård, Rolf (2003), Vetenskaplig metod. Studentlitteratur.
Hartman, Jan (1998), Vetenskapligt tänkande - Från kunskapsteori till metodteori,
Studentlitteratur.
Jonsson, Eva (1993), Våra livsmedelsråvaror- Produktion, sammansättning och egenskaper,
Sveriges lantbruksuniversitet.
Magnusson, T. (1997). Europa i världen ca 1700-1900 – Revolution och nationalism.
Rystad, G. (1996). Europa i världen ca 1500-1700 – Expansion och integration. Almqvist &
Wiksell förlag. Nordstedts tryckeri Stockholm. ISBN: 91-21-14139-8
Tilly, C. (1992). Coercion, Capital, and European States – AD 990-1992. Blackwell
publishers Ltd. Hope Services Abington. ISBN: 1-55786-368-7
Valle, K. & Pederby, B. (1995). Historisk atlas. Almqvist & Wiksell förlag. Tangen Grafiske
Senter AS.
OTRYCKTA KÄLLOR
Frukt- och gröntfrämjandet
www.fruktogront.se
041030
Livsmedelsverket
www.slv.se
040925
Livsmedelssverige
http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/vegetabilier/frukt/frukt_apple.htm
041101
Projektet GÖTEBORG 2050 - Transporter Göteborg 2050
http://www.goteborg2050.nu/pdf/TransporterGbg2050web.pdf
040916
Rättvisemärkt www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=855
041030
www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=865
041030
www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=926
041030
www.krav.se/print_krav.asp?id=1&tab=allmanna
041030
Stadig, Magnus (1997), Livscykelanalys av äppelproduktion – fallstudier för Sverige,
Nya Zeeland och Frankrike. Sik Rapport 630. Institutet för livsmedel och bioteknik,
Sveriges Lantbruksuniversitet. På Sveriges Naturs hemsida,
http://www.snf.se/sverigesnatur/artikel.cfm?CFID=2964707&CFTOKEN=82635505&id=283
041026
Stadig, Magnus (1997), Livscykelanalys av äppelproduktion – fallstudier för Sverige,
Nya Zeeland och Frankrike. Sik Rapport 630. Institutet för livsmedel och bioteknik,
Sveriges Lantbruksuniversitet. I Examinationsrapporter Världens Eko 2003,
”Äpplen” av Ingrid Svensson, Centrum för Tvärvetenskaplig miljöforskning,
Stockholms universitet www.ctm.su.se/file.php?id=6022
040917
Sveriges Naturs hemsida – Svenska Naturskyddsföreningens medlemsskrift
http://www.snf.se/sverigesnatur/artikel.cfm?CFID=2964707&CFTOKEN=82635505&id=283
040916
Statistiska Central Byrån
www.scb.se
040928
Sten Nilsson, Saba Frukt & Grönt AB, Helsingborg, telefonintervju
Kent Persson, Fruktavdelningen ICA Tuna, Lund, intervju
- 14 -
041103
040916
Bilaga 1
Enkätundersökning
Tvärvetenskapligt projekt, 10p.
Lärarutbildning, 60 poäng, termin 3.
Köper du främst svenska eller utländska äpplen så här års? _________________
Vad beror det på ? Välj ut de alternativ som du anser viktigast.
□ Smak.
□ Pris.
□ Kvalitet.
□ Av hänsyn till miljön.
□ Jag tänker på min hälsa.
□ Jag vill köpa kravmärkta äpplen.
□ Jag vill stödja svenska äppelodlare.
□ Det finns inte både utländska och svenska äpplen i min butik.
□ Det är sämre kontroll på arbetsvillkoren hos utländska odlare.
□ Annat: ______________________________________________
JA
NEJ
Är du beredd att betala extra för miljövänlig produktion av äpplen?
□
□
Hade du varit beredd att betala extra för rättvisemärkta
äpplen om det hade funnits på marknaden?
□
□
Undviker du att köpa äpplen från vissa länder?
Om ja, varför?
□
□
________________________________________________________________
Vad skulle få dig att förändra ditt val av äpplen?
________________________________________________________________
________________________________________________________________