Malmö högskola Lärarutbildningen 60p termin 3 Tvärvetenskapligt projekt 10p 2004-11-01 Tvärvetenskapligt projekt Äpple – med fokus på hållbar utveckling Handledare: Margareta Ekborg Grupp 3 Johan Assarsson Åsa Jonsson Carina Jönsson Johan Lindell Magdalena Nilsson INLEDNING Vi i grupp nummer 3 har i denna tvärvetenskapliga kurs valt att fokusera det hållbara utvecklingstänkandet på en frukt, nämligen äpplet. Valet föll på denna frukt för att den påträffas dagligen av gemene man och alla kan relatera till den. Vår grupp är sammansatt av studenter med ämneskombinationerna matematik/fysik, engelska/historia, naturkunskap/biologi, religion/historia samt hotell/restaurang. Med hjälp av gruppens unika ämnesspecialiteter kommer vi att belysa äpplet ur olika ämnesaspekter. Naturligtvis med det hållbara utvecklingstänkandet i bakhuvudet likväl som ett vetenskapligt förhållningssätt. Vårt fokus kommer att ligga på konsumentledet och våra frågeställningar lyder: Köper svenska konsumenter svenska eller utländska äpplen så här års? Vilka perspektiv kan läggas på konsumenternas val? -2- VÅR ENKÄTUNDERSÖKNING – GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Vårt problem/frågeställning: Vår frågeställning på föregående sida kan tyckas komplicerad att få information om men en statistisk undersökning kan ge oss mer kunskap om den aktuella frågeställningen. Hur formulera ett statistiskt problem av detta? Vi frågade oss vad syftet med undersökningen var. Vad är det vi vill veta? Går det att mäta? Hur ser tidsaspekten ut och vilken undersökningskvalitet erfordras? Genom att bryta ned vår frågeställning i olika delar kan vi med hjälp av enkätintervju göra problemet statistiskt mätbart. I och med den förhållandevis korta tiden för projektarbetet kan endast en mindre marknadsundersökning göras, vilket kan leda till sämre kvalitet på undersökningsresultatet. Problem/ Frågeställning Population Syftet med vår frågeställning är att få kunskap om de svenska konsumenternas inköpsmönster. Vår intressepopulation är således personer i Sverige. Formulera ett statistiskt problem Objekt Objekt är de personer i Sverige vars attityder vi vill studera. Population Objekt Variabler Urval ur populationen Ett urval är en delmängd av den aktuella populationen. I vår undersökning är dessa personer framförallt människor i vänkretsen samt släktingar i olika ålder samt av olika kön. Mätmetod Variabler – vad skall vi mäta? Urval ur poulationen Analys av mätmetod Datainsamling och databearbetning Tabellframställning Analys och presentation av data En variabel är en storhet som kan anta olika värden hos olika objekt som observeras. I enkäten har vi utarbetat ett antal frågor. Intervjuoffret skall välja mellan om de köper svenska eller utländska äpplen vid den här tidpunkten på året. Vidare finns ett antal alternativ där intervjuoffret skall markera vilka parametrar som är viktiga vid inköpet. Dessa parametrar eller variabler är bl. a: Smak. Pris. Kvalitet. Miljöhänsyn. Jag tänker på min egen hälsa (t.ex. besprutade äpplen). För fullständiga alternativ se enkät bilagan. -3- En variabel brukar betecknas på olika sätt. T.ex. kan den vara : - kontinuerlig, d.v.s. den kan anta alla värden inom ett intervall (t.ex. tid, längd) - diskret, d.v.s. de kan endast anta vissa ej kontinuerliga värden (t.ex. antal studenter, antal grisar). En variabel kallas: - kvantitativ, då den antar numeriska värden (t ex ålder, inkomst) - kvalitativ, då den antar icke-numeriska värden (t.ex. smak, kön). Våra variabler är av den diskreta typen och kallas kvalitativa. Mätmetod Det finns många sätt att gör undersökningar på. Vi har valt att med vår frågeställning i fokus göra en enkätundersökning i kombination med intervju. På detta sätt fångar vi bättre in vad personen tycker och denne måste tänka över de aktuella frågeställningarna mer ingående. Om enbart enkätundersökning används är det lätt att bara kryssa i de olika svarsalternativen utan större eftertanke. Vi försökte att utformade enkäten på följande sätt till att bli så tydlig som möjligt och för att minimera fel: Enkla frågor som inte lämnade utrymme för egentolkningar. Tydliga svarsalternativ. En fråga i taget. Icke ledande frågor. Möjlighet att skriva ned egna kommentarer utöver valda alternativ. Vi valde också att definiera viktiga begrepp som ekologiska produkter, miljömärkta produkter och rättvisemärkta produkter. Detta för att förtydliga frågorna ytterligare för att förvissa oss om att vi får rätt svar. Analys av vår mätmetod Vi gjorde en kort analys av vår mätmetod genom att intervjua oss själva samt diskutera följande punkter. Mäter våra frågor verkligen det vi avser att mäta? Finns inbyggda tolkningsfel i frågorna? Andra källor till fel? Diskussionen ledde till smärre justeringar av enkäten. Datainsamlingen och databearbetning Mätresultaten sammanställdes i ett Excel-ark där intervjuobjektens svar matades in. För att förenkla skapandet av diagram kodades matrisen, och de parametrar som av intervjuobjekten betecknades viktiga fick en ”1” och de som ej markerades fick en ”0”. Totalt deltog 89 personer i intervjuundersökningen. -4- Tabell och diagramframställning Ur Excel-tabellen skapades nedanstående diagram. Tabell 1. Tabell 2. Köper du främst svenska eller utländska äpplen så här års? Köpmönstret i procent. 18 60 Köper svenska 57 Köper utländska Köper båda/vet ej/oviktigt 50 Antal personer 18 40 64 Köper svenska Köper utländska 30 Köper båda/vet ej/oviktigt 20 16 16 10 0 Tabell 3. -5- Tabell 4. Ja och nej frågorna. 90 80 70 76 69 67 Procent 60 50 Ja Nej 40 33 31 30 24 20 10 0 Vill betala extra för miljövänlig prod. Vill betala extra för rättvisemärkt prod. Undviker att köpa från vissa länder Analys av resultat Vad kan man då dra för slutsatser av diagrammen? Man kan i cirkulärdiagrammet (se tabell 2) se att 64 % av de intervjuade köper svenska äpplen och ytterligare 18 % köper både svenska och utländska. Konsumentköpmönstret är tydligt och säger oss att över 2/3 av urvalet vill köpa svenska äpplen. Studerar man sedan följdfrågorna (se tabell 3) med alternativ för vad äppelköparen tycker är viktigt kan man se att 51 % tycker det är viktigt att stödja svenska odlare d.v.s. lite mindre procentsiffra än resultatet på fråga 1 (se bilaga 1) men ändå är korrelationen mellan dessa variabler god. Smak och kvalitet (se tabell 3) bedöms som viktiga med (78 respektive 58 %) emedan priset inte är viktigt för mer än 29 % av personerna. Väldigt förvånande är dock resultatstaplarna från variablerna miljöhänsyn, min egen hälsa, vill köpa kravmärkt, sämre arbetsvillkor hos utländska odlare (se tabell 3) i korrelation till de efterföljande ja och nej frågorna rörande KRAV- och rättvisemärkta produkter. Det verkar som om folk i allmänhet vill vara miljövänliga, speciellt när de får en direkt fråga om ämnet. Annars är inte miljöaspekter av topprioritet. Sammanställning av felkällor Nedan följer en mängd källor som kan påverka riktigheten i våra mätdata. Ur den aktuella populationen skall ett urval göras slumpvis för att ge en bra representativ bild av objektens åsikter. Vårt urval består av vänner och släkt vilket ger en risk för att de inte ger en bra bild över hela populationens attityder till vår frågeställning. Vi har gjort, som Jan Hartman nämner, ett bekvämlighetsurval, men det med vetskap om felkällorna. -6- Intervjuförfarandet skulle ha standardiserats ytterligare för att repeterbarhet i intervjuerna skulle ha uppnåtts. Nu kan intervjuskillnader ha förekommit beroende på vem som genomfört intervjun. Detta kan självklart ha påverkat resultatet. Kommentarer och förslag till enkätförbättringar 1) Samtliga alternativ skulle ha varit ja eller nej respektive viktigt-/oviktigtfrågor eller gradering från 1 till 5 för att lättare kunna göra en bra statistisk mätning. De staplar vi ser i tabellerna 1-5 mäter bara det som intervjuobjekten tyckte var viktigt men vi har inte fångat upp saker som var lite viktiga eller helt oviktiga. 2) Den sista frågan på enkäten ”Vad skulle få dig att förändra ditt val av äpplen?” skulle ha ställts så att inga av de tidigare förekomna alternativen fick kommenteras. Frågans nuvarande utformning medför endast att vi mäter samma sak som fråga SVENSKA ELLER UTLÄNDSKA ÄPPLEN – ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Hur kommer det sig egentligen att ett land med förhållandevis stora möjligheter till egen odling av äpplen trots detta importerar i den omfattning man gör i Sverige? Våra intervjuer visar att man i vår undersökningsgrupp föredrar svenska äpplen. Ser man dock till näringsidkarnas svar säljer dessa även under den svenska äpplesäsongen mer av de importerade sorterna. Detta trots att både svenska och utländska äpplen finns tillgängliga i butiken. Eftersom endast 29 % av de tillfrågade uppgav att priset var viktigt (se tabell 3) bör detta inte ha spelat in. Majoriteten av vår befolkning är idag väl medvetna om de fossila bränslenas skadliga inverkan på vår miljö. Trots detta fortsätter man att köpa importerad frukt som måste transporteras lång väg. Varför det är på detta sätt är en komplex fråga som måste belysas ur flera perspektiv för att kunna få ett svar. Nedan följer ett försök att ge en del av detta svar. En aspekt av denna fråga är den historiskt betingade importkultur vi har i denna del av världen. Fram till medeltidens senare del utgjordes konsumtionen i världen generellt sett av inhemskt producerade varor. Under de kommande århundradena började dock detta mönster förändras. Anledningarna är flera, men p.g.a. utrymmesbrist kommenterar vi här endast de orsaker vi anser vara starkast bidragande; urbaniseringen och de tekniska framstegen. I och med att det medeltida samhällets feodala maktstruktur började knaka i fogarna blev bönderna mer självständiga. Detta gjorde, tillsammans med flera andra faktorer, att folk från landet började flytta in till städerna i större utsträckning än tidigare, den s.k. urbaniseringen tog fart. De nyinflyttade till städerna försörjde sig huvudsakligen som grovarbetare eller om man hade tur som hantverkare. Under denna tid växte hantverkarklassen medan bönderna blev färre. Hur relaterar då detta till vårt äpple? Jo, denna utveckling inträffade främst i det Europa som låg väster om floden Elbe i dagens Tyskland, i den östra delen stärktes snarare livegenskapen och adelns kontroll över bönderna. Detta kunde hända genom att väst p.g.a. urbaniseringen nu behövde mer mat än man kunde producera vilket öppnade för en omfattande export av framför allt säd från öst till väst. Denna handel borde ha inneburit att jordbruket i de importerande länderna inte hade någon högre lönsamhet medan det mer storskaliga jordbruket i öst kunde få ner priserna. Urbaniseringen skapade också en marknad som tidigare inte existerat. Det fanns i städerna underlag för en organiserad handel vilket ett flertal ambitiösa handelsmän tog fasta på. I och med koncentrationen av kunder vågade man nu satsa mer pengar på att importera från utlandet och frakta varorna längre sträckor. Starkt bidragande till att denna utveckling blev möjlig är naturligtvis de tekniska landvinningar som gjordes under denna tid. Utan dessa hade det varit omöjligt att frakta färskvaror några längre sträckor. Under början av vår period -7- var det framför allt den allt bättre skeppsbyggarkonsten som gjorde att man kunde frakta större kvantiteter på kortare tid. Ett lysande exempel på detta är Hansans berömda fraktskepp Koggen. Efterhand som järnvägen några hundra år senare byggdes ut allt mer effektiviserades transporterna ännu mer. För att sammanfatta och försöka ge ett svar på frågan vi ställde i början av denna utläggning tror vi att orsaken är att vi i de rika länderna helt enkelt har vant oss vid, d.v.s. anpassat oss till, att importera billiga råvaror från fattigare länder. Medan västra Europas länder blivit industrialiserade genom en kraftig expansion inom hantverket under senmedeltiden och upplysningen ledde detta till den omvända utvecklingen i de östra delarna. Efterhand som transporter underlättades ökades också möjligheterna för handelsmännen vilka genom detta blev en maktfaktor att räkna med i samhället. De ökade inkomsterna förde med sig att större investeringar kunde göras i de västeuropeiska ländernas hantverk och senare industrier. Detta ledde i sin tur till att den inhemska produktionen av spannmål inte räckte till utan man tvingades importera. Om man i ett samhälle under tillräckligt lång tid anpassar sig till ett visst system blir detta system till slut det som anses vara det normala, må så vara att vi inte tycker om det men frågan är; om ingen berättar att det inte är ett rättvist system, skulle vi i så fall ens se det för vad det är? Vi i grupp 3 tror inte att vi skulle det, traditioner är svåra att ändra på eftersom det handlar om ett helt samhälles mentalitet. FAKTA OM SVENSKA ÄPPLEN Numera kan man i stort sett köpa svenska äpplen hela året i våra affärer. Detta p.g.a. att man hela tiden förädlar fram sorter som blir mer och mer tåliga och har en längre hållbarhet. Detta sker bl.a. på en gård utanför Kristianstad som heter Balsgård. Tillgången på importerad frukt är i stort sett obegränsad och finns att tillgå hela året. Enligt svaren i vår undersökning köpte 64 % svensk frukt så här års (se tabell 2). Vid kontakt med Saba Frukt & Grönt (Skandinaviens ledande importör och distributör av frukt, grönsaker och blommor) angav Sten Nilsson att ca 30 % av äpplena som säljs på hösten är svenska. Vissa veckor kan dock försäljningen gå upp till 40-50 % och detta beror på att t.ex. Coop eller Ica har en annonskampanj på billiga svenska äpplen. Sett över hela året står den svenska frukten för ca 20 % av försäljningen. Att siffrorna i vår undersökning inte stämmer överens med Sten Nilssons uppgifter kan delvis beror på att våra intervjupersoner inte utgör en representativ del av Sveriges konsumenter. Dessutom misstänker vi att det är vanligt att intervjupersonerna inte svarar helt ärligt, eftersom man vill framstå som en god och miljömedveten konsument. Hållbarheten skiftar mycket beroende på sort och förvaring. Äpplen som förvaras oförpackade har en hållbarhet på 2-6 veckor vid 3-5°C. Vid 20°C förkortas hållbarheten till 14 veckor. Då äpplen säljs förpackade förkortas hållbarheten avsevärt. Därför bör alltid äpplen säljas lösa i lådor. Ideal förvaring av äpplen som skall förvaras under längre tid är vid 0-6° och 95-100 % relativ fuktighet. Finns det egentligen något godare att sätta tänderna i än ett runt, doftande äpple och långsamt tugga i sig det saftiga och aromatiska fruktköttet? Det gamla talesättet "Ett äpple om dagen håller doktorn borta" (eller "An apple a day, keeps the doctor away") håller än idag. Äpplet har blivit den mest använda symbolen för hälsa och hälsosam livsstil. Men hur mycket fakta ligger bakom äpplets positiva symbolvärde? Näringsmässigt är äpple ett mycket bra livsmedel att välja. Ett äpple, med skal, har följande näringsvärde: energi 218 kJ, vatten 85 g, protein 0,4 g, Fett 0,1 g, kolhydrater totalt (ej fiber) 12,2 g, kostfiber 1,8 g, kalium 134 mg, ß-karoten 30 µg, C-vitamin 8 mg. Så bara genom att äta ett äpple har du t.ex. fått i dig ca 1/3 av dagsbehovet av kostfiber. -8- Kolhydraterna som finns i äpple är tillstor andel fruktos och det gör att det bryts ned långsamt i kroppen vilket är mycket bra för diabetiker. Äpple består även av lösliga fibersorten pektin som är förbättrar hälsan i tarmen avsevärt. Pektin är ett gelbildande ämne och det är den egenskapen som gör den gynnsam för tarmens funktion. Några av våra svenska äppelsorter man kan hitta i affärerna är: Sävstaholm Medelstort äpple med äggrund och ibland valsformig form. Skalet är blankt och kan vara fett. Det har gulvit eller ljusgrön grundfärg med röda strimmor på solsidan eller över hela frukten. Ofta förekommer ljusa prickar. Fruktköttet är vitt, sprött och saftigt med sötsyrlig, aromatisk smak. Vid längre lagring blir köttet mjöligt. Säsong i september-oktober. Sävstaholm är ett svenskt äpple som beskrevs första gången 1859. Mycket lämpligt att göra äpplemos av. Alice Svenskt äpple, som drogs upp i början av 1950-talet på Balsgård. Det har utvecklats med utgångspunkt från Ingrid Marie. Alice har kommit att bli ett av våra populäraste äpplen under senare år. Medelstort, runt med antydan till åsar och en färg som är vackert ljusgul med varmt röd täckfärg. Skalet är glänsande och en aning fett. Fruktköttet är vitt, mjukt och saftigt med fin konsistens. Smaken har god balans mellan sött och syrligt. Skördas i början/mitten av september. Blir lätt mjöligt vid lagring i rumstemperatur. Cox Orange Ursprungligen engelsk sort som kom till Sverige 1865 och är nu en av de allra viktigaste fruktsorterna i Skåne. Litet till medelstort, ofta plattrunt med torrt, tunt skal som först är grönt senare gulgrönt t.o.m. guldgult och överdraget med kraftiga röda strimmor. Olika varianter förekommer och de med rödare skal har blivit mest populära. Fruktköttet är fast, gult med lätt kryddad aromatisk smak som påminner något om päron. Bästa konsumtionstid novemberjanuari. Gravensteiner Stort, något högbyggt plattrunt med tydliga åsar. Grundfärgen är gul till guldgul, ibland med röda strimmor. Röda varianter förekommer också. Sorten är ganska ömtålig och måste hanteras varsamt. Skalet är tunt, glänsande och fruktköttet gult, ganska fast, sprött och saftigt. Gravensteiner har karaktäristisk söt-syrlig smak med utomordentlig arom. Doften är stark och mycket speciell. Äpplena är bäst i slutet av september-början december. Någon import kan ske i augusti från Italien. Det går en mängd historier om detta äpples uppkomst. Den vanligaste berättar att ympkvistar från en italiensk sort omkring år 1695 införts till slottet Graasten (på tyska Gravenstein) i Slesvig, Danmark. Andra uppgifter säger att sorten uppstått ur frö i Danmark. I slutet av 1700-talet spreds äpplet över norra Tyskland, Danmark och förmodligen samtidigt Sverige. Ingrid Marie Medelstort-stort, runt ofta något tillplattat äpple med glatt skal. Färgen är kraftigt rödbrun med ljusa punkter. Fruktköttet är gulvitt, grovt och ganska mjukt, saftigt. Smaken är fin, svagt syrlig med lätt kryddad arom. Frukten tillhör de senare höst- och vintersorterna och har god hållbarhet. Ingrid Marie svarar för 1/3 av alla äpplen som säljs i Sverige. Svenska Ingrid Marie: oktober-februari. Import från Danmark och Tyskland: januari-april. Sorten har danskt ursprung och anses ha uppkommit år 1910 vid Höed skola på Fyn. Troligen rör det sig om fröplantor från Cox Orange. -9- RÄTTVISEMÄRKT/FAIR TRADE Vad är det och vad innebär det? När en produkt är Rättvisemärkt innebär det att du som konsument hjälper till att stödja handeln på ett etiskt och socialt sätt. Märkningen sätter fokus på de mänskliga rättigheterna och innebär att du som konsument… ”…ser till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför …motverkar barnarbete …uppmuntrar ekologiskt odlande …främjar organisationsrätten och demokratin …motarbetar diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro …får produkter med god smak och hög kvalité” (www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=865) I Sverige finns Föreningen för Rättvisemärk, Sverige som hjälper till att främja småproducenter och anställda inom jordbruket och inom tillverkningsindustrin. Deras främsta mål är att se till att småproducenterna kan hävda sig på den internationella marknaden samt hjälpa dem att ta större hänsyn till de ekologiska förhållandena, vilket i sin tur kommer att leda till en hållbar utveckling. I Sverige finns det även ett bolag (Rättvisemärkt i Sverige AB) som ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO. Detta bolag ingår i ett nät av sammanlagt 18 systerorganisationer inom Rättvisemärkt (Fair Trade). 16 av organisationerna finns i Europa, de andra två är Japan och Nordamerika. Samtliga organisationer samarbetar med FLO (Fair Trade Labelling Organizations International) som är det internationella kontrollorganet för Rättvisemärkt produkter. Prismässigt är det 5- 50 % dyrare att handla Rättvisemärkt. Detta beror på att det dels finns en prisgaranti samt att det ingår en premie på 5 % av den sålda volymen som tillfaller den anställde eller odlaren. Producenten ansvarar för hur premien ska användas så länge det sker under demokratiska förhållanden. Premien tillfaller för det mesta det lokala samhället. Om en producent eller importör inte uppfyller villkoren för Rättvisemärkt tar FLO kontakt med dem. Går inte problemet att lösas omgående får de upp till 3 månader på sig att lösa problemet. Om de efter periodens slut fortfarande inte lyckats lösa problemet kan de riskera att bli uteslutna från Rättvisemärkt. Idag finns det inte rättvisemärkta äpplen i Sverige, men på den internationella marknaden finns det. KRAV-MÄRKT Vad är det och vad innebär det? KRAV startades 1985 för främjandet av ekologisk produktion. När en produkt är KRAVmärkt innebär det att miljön har satts i fokus genom hela produktionskedjan. Produkten har med andra ord framställts på ett ekologiskt sätt. ”KRAV-märket visar bland annat: att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel att produktionen sker utan konstgödsel att husdjur behandlas väl och får vistas ute i det fria att inga genmodifierade organismer (GMO) får förekomma i produktionen” (www.krav.se/print_krav.asp?id=1&tab=allmanna) Dock ej att glömma är att KRAV även tar hänsyn till social rättvisa och sociala rättigheter. - 10 - Vad är skillnaden mellan KRAV och Rättvisemärkt? Rättvisemärkt innebär främst att en vara är framställd med fokusering på mänskliga rättigheter. Märkningen är till för att gynna en social, ekonomisk och demokratisk utveckling i tillverkningsområdet. KRAV å sin sida är en märkning som helt inriktar sig på den ekologiska produktionen av en vara. 30 % av de Rättvisemärkta varorna är även KRAV-märkta. De övriga 70 % arbetar under FLOs minimikrav för miljöarbete. Eftersom Rättvisemärkt vill uppmuntra producenterna till en hållbar utveckling betalar de ut en extra premie om varan är ekologiskt odlad. Kommentarer till vår undersökning I tabell 3 anger endast 13 % punkten ”Sämre arbetsvillkor hos utländska odlare” som en viktig punkt vid inköp av äpplen, men i tabell 4 kan 69 % tänka sig att betala extra för ett Rättvisemärkt äpple. Hur kan detta komma sig? Folk vill gärna tänka på miljö och mänskliga rättigheter, men när de väl är i butiken är det tyvärr inte de aspekter som styr inköpet. BESPRUTNING, TRANSPORTER OCH EKOLOGISK ODLING En uthållig livsmedelsproduktion Livsmedelkedjan kräver mycket energi och maten är oftast den största energiposten i ett hushåll. Energiåtgång är hög, men kan och bör minskas eftersom i stort sett all användning av energi ger upphov till negativ miljöpåverkan. När bränslet produceras får man utsläpp som bl.a. bidrar till växthuseffekten, försurningen och övergödningen. Dessutom kommer energi troligen att bli en begränsad resurs om mål på klimatområdet ska kunna nås. Förnybar energi som biobränsle, vind och sol kommer inte att räcka för att täcka hela dagens behov. Genom att minska på energianvändningen skapas ett utrymme för att minska på icke förnybar energi. (Projekt GÖTEBORG 2050s hemsida) Mat från när och fjärran Magnus Stadig på Svenska institutet för livsmedel och bioteknik har i en studie bl.a. jämfört energiåtgången mellan svenska, franska och nya zeeländska äpplen, från anläggningen av odlingen till gödsling, besprutning och slutligen transport till en ICA-affär i Göteborg. Studien visar, att ett kilo äpplen från den svenska odlingen vid framkomsten till Göteborg har belastat miljön mindre än äpplen både från Frankrike och från Nya Zeeland. Magnus Stadigs studie visar, att energiförbrukningen för det nyzeeländska systemet är cirka fem gånger så stor som för det svenska och att det franska systemet är nästan tre gånger så energikrävande. Detta, trots att både fransk och nyzeeländsk odling är betydligt mer effektiv än svensk; i Frankrike skördas drygt 70 ton äpplen per hektar och i Nya Zeeland nästan 80 jämfört med Sveriges genomsnittliga 19 ton. Den främsta orsaken till detta är det gynnsammare klimatet i Frankrike och Nya Zeeland. (Examinationsrapporter Världens Eko 2003) Det som utgör den största miljöbelastningen är de långa transporterna. Miljön skulle må betydligt bättre om Nya Zeeland satsade på mer energisnåla båttransporter och Frankrike transporterade frukt till Sverige via tåg istället för på lastbil. Om alla lastbilar och fartyg dessutom skulle köras med dagens bästa teknik skulle bränsleförbrukningen sjunka med minst 25 %. Men de största energivinsterna skulle göras med hjälp av minskad transportvolym, d.v.s. att vi konsumenter köper mer lokalt producerade varor. (Sveriges Naturs hemsida) - 11 - Hållbara äppelodlingar Magnus Stadig har i sin studie också jämfört svenska, franska och nyzeeländska äpplen i avseende på användningen av kemiska bekämpningsmedel, och kommit till slutsatsen att samtliga tre äppelproducenter bör kunna minska sin användning av sådana. Generellt sett används mycket kemikalier inom äppelodling. Odlingar av äpplen besprutas betydligt mer än vad spannmålsfält gör, även i Sverige. Att spruta äpplena tio till tjugo gånger före och under växtperioden är inte ovanligt. Han har också studerat den miljöpåverkan som bekämpningsmedlen haft på vattnet, jorden och människorna. Hans slutsats är att svenska äpplen är bättre i alla avseenden (Sveriges Naturs hemsida). En ekologisk äppelodling kräver bra äppelsorter och många förebyggande åtgärder för att få friska och motståndskraftiga träd. Men även ekologiska odlare bekämpar. De använder sig bl.a. av svavel (mot skorv) och Bacillus thuringiensis (en bakterie som bildar ett protein som är giftigt för vissa insektsarter) som inte ger lika stor miljöpåverkan som konventionella bekämpningsmedel. I ekologiska odlingar sprutar man också löven som fallit till marken med gödselvatten gjort av kompost och vatten, vilket gör att bladen snabbt bryts ner och därmed förhindrar svampsporer att utvecklas. Att spruta såpvatten och pyretrum (ett extrakt från afrikansk krysantemum) hjälper också mot skadeinsekter och löss. Har man äppelvecklare och rönnbärsmal i odlingen kan man använda sig av ”förvirringsmetoden” för att på ett miljövänligt sätt bekämpa dessa skadeinsekter (Engström, 2002). Feromoner är giftfria och artspecifika och påverkar därför, till skillnad från konventionella bekämpningsmedel, inte andra arter. ”Förvirringsmetoden” går ut på att man på trädgrenarna sätter upp små plastrep som avger det sexualferomon som är specifikt för den art av skadeinsekter som man vill bekämpa. Feromonet drar till sig artens hanar och stör förökningen genom att hanarna får problem att lokalisera honorna i den feromonmättade luften. Sveriges största ekologiska äppelodling finns i Hallstahammars kommun och rivs av Berit och Göran Erlandsson. De äger 10 hektar med totalt 10 000 äppelträd, vilket är nästan en tredjedel av Sveriges ekologiska fruktodlingar. Vad är bäst, ekologisk import eller besprutat svenskt? Enligt Magnus Stadig på Svenska institutet för livsmedel och bioteknik är svenska äpplen alltså bättre ur både energi- och bekämpningsmedelshänsyn än konventionellt odlade importerade äpplen. När det bara finns importerade äpplen så är de ekologiska bäst. Men enligt Magnus Stadig finns det ingen objektiv metod att jämföra energiåtgång med bekämpningsmedelsanvändning, och därför kan man inte avgöra om ett svenskt konventionellt odlat äpple eller ett utländskt ekologiskt odlat äpple är bäst ur miljösynpunkt. (Sveriges Naturs hemsida) Slutsatser av vår undersökning I vår undersökning uppgav 64 % att de köper svenska äpplen så här års, medan 18 % uppgav att de köper utländska (se tabell 2). 51 % säger att en viktig anledning till deras val av äpplen är att de vill stödja svenska äppelodlare (se tabell 3). Detta tycks vara den enskilt starkaste drivkraften till att köpa svenska äpplen, då miljöhänsyn, egen hälsa och att köpa kravmärka äpplen anges som viktigt av betydligt färre personer (36, 28 respektive 21 %) (se tabell 3). Samtidigt uppgav dock en klar majoritet av de tillfrågade (67 %) att de är beredda att betala extra för miljövänlig äppleproduktion (se tabell 4). Här framstår en tydlig konflikt mellan ord och handling. Positivt i sammanhanget är att det i alla fall tycks finnas en stark vilja att köpa miljövänligt producerade äpplen, även om denna vilja inte alltid omsätts i handling. - 12 - ARBETSPROCESSEN Stämningen i gruppen har varit god och arbetsmoralen likaså. Projektet har fortskridit enligt den i projektplanen uppgjorda tidplanen där alla tagit ansvar för sin respektive del. Det kunde dock märkas tendenser till att en av gruppmedlemmarna inte till 100 % var engagerad i projektet. Orsaken var att denne student var i tvivel om denne skulle bli lärare eller inte. Efter några veckor avslutade denne sin lärarutbildning för att ta ett jobb i den privata sektorn. Resterande gruppmedlemmar finner dennes beslut ledsamt men önskar lycka till med det nya arbetet. Då den avhoppade studenten inte fullgjort sina förpliktelser mot projektet kommer vi tyvärr att utelämna dennes ämnesfokus. Resterande gruppmedlemmar fortsätter med sina respektive deluppgifter med fortsatt hög arbetsmoral. - 13 - TRYCKTA KÄLLOR Almqvist & Wiksell förlag. Nordstedts tryckeri Stockholm. ISBN: 91-21-12768-9 Engström, Henrik (2002), Förvirring i Äppelgården. Examensarbete, 10p. Instutitionen för teknik, Högskolan i Kalmar. Ejvegård, Rolf (2003), Vetenskaplig metod. Studentlitteratur. Hartman, Jan (1998), Vetenskapligt tänkande - Från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur. Jonsson, Eva (1993), Våra livsmedelsråvaror- Produktion, sammansättning och egenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet. Magnusson, T. (1997). Europa i världen ca 1700-1900 – Revolution och nationalism. Rystad, G. (1996). Europa i världen ca 1500-1700 – Expansion och integration. Almqvist & Wiksell förlag. Nordstedts tryckeri Stockholm. ISBN: 91-21-14139-8 Tilly, C. (1992). Coercion, Capital, and European States – AD 990-1992. Blackwell publishers Ltd. Hope Services Abington. ISBN: 1-55786-368-7 Valle, K. & Pederby, B. (1995). Historisk atlas. Almqvist & Wiksell förlag. Tangen Grafiske Senter AS. OTRYCKTA KÄLLOR Frukt- och gröntfrämjandet www.fruktogront.se 041030 Livsmedelsverket www.slv.se 040925 Livsmedelssverige http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/vegetabilier/frukt/frukt_apple.htm 041101 Projektet GÖTEBORG 2050 - Transporter Göteborg 2050 http://www.goteborg2050.nu/pdf/TransporterGbg2050web.pdf 040916 Rättvisemärkt www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=855 041030 www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=865 041030 www.rattvisemarkt.se/print.asp?Article_Id=926 041030 www.krav.se/print_krav.asp?id=1&tab=allmanna 041030 Stadig, Magnus (1997), Livscykelanalys av äppelproduktion – fallstudier för Sverige, Nya Zeeland och Frankrike. Sik Rapport 630. Institutet för livsmedel och bioteknik, Sveriges Lantbruksuniversitet. På Sveriges Naturs hemsida, http://www.snf.se/sverigesnatur/artikel.cfm?CFID=2964707&CFTOKEN=82635505&id=283 041026 Stadig, Magnus (1997), Livscykelanalys av äppelproduktion – fallstudier för Sverige, Nya Zeeland och Frankrike. Sik Rapport 630. Institutet för livsmedel och bioteknik, Sveriges Lantbruksuniversitet. I Examinationsrapporter Världens Eko 2003, ”Äpplen” av Ingrid Svensson, Centrum för Tvärvetenskaplig miljöforskning, Stockholms universitet www.ctm.su.se/file.php?id=6022 040917 Sveriges Naturs hemsida – Svenska Naturskyddsföreningens medlemsskrift http://www.snf.se/sverigesnatur/artikel.cfm?CFID=2964707&CFTOKEN=82635505&id=283 040916 Statistiska Central Byrån www.scb.se 040928 Sten Nilsson, Saba Frukt & Grönt AB, Helsingborg, telefonintervju Kent Persson, Fruktavdelningen ICA Tuna, Lund, intervju - 14 - 041103 040916 Bilaga 1 Enkätundersökning Tvärvetenskapligt projekt, 10p. Lärarutbildning, 60 poäng, termin 3. Köper du främst svenska eller utländska äpplen så här års? _________________ Vad beror det på ? Välj ut de alternativ som du anser viktigast. □ Smak. □ Pris. □ Kvalitet. □ Av hänsyn till miljön. □ Jag tänker på min hälsa. □ Jag vill köpa kravmärkta äpplen. □ Jag vill stödja svenska äppelodlare. □ Det finns inte både utländska och svenska äpplen i min butik. □ Det är sämre kontroll på arbetsvillkoren hos utländska odlare. □ Annat: ______________________________________________ JA NEJ Är du beredd att betala extra för miljövänlig produktion av äpplen? □ □ Hade du varit beredd att betala extra för rättvisemärkta äpplen om det hade funnits på marknaden? □ □ Undviker du att köpa äpplen från vissa länder? Om ja, varför? □ □ ________________________________________________________________ Vad skulle få dig att förändra ditt val av äpplen? ________________________________________________________________ ________________________________________________________________