Riktlinje hygien och smitta

Ansvarig för riktlinje
MAS
Ut
Utfärdat (av vem och
datum)
Susanne Sorman, MAS
Beslutad (av vem och datum)
Process
Gäller alla processer där vårdhygien
är en integrerad del.
Giltig till och
Diarienr:
med
Socialnämnden
Uppdaterad och
version
2016-05-25
Version 2.0
Ändras vid behov
SN.2016.461.770
Riktlinje hygien och smitta
1
Innehåll
1 Inledning ............................................................................................................................................... 5
1.2 Definitioner av begrepp................................................................................................................. 5
1.3 Mål ................................................................................................................................................. 6
2 Vem....................................................................................................................................................... 6
3 Smitta och smittvägar........................................................................................................................... 6
4 Basala hygienrutiner ............................................................................................................................. 7
5 Arbetskläder ......................................................................................................................................... 8
5.1 Förvaring av kläder ........................................................................................................................ 9
6 Hygienartiklar ....................................................................................................................................... 9
7 Uppbevaring av förbrukningsmaterial ................................................................................................. 9
Förpackningar med sterilt och höggradigt rent samt ren materiel ................................................. 9
8 Central dammsugare och städmaterial ................................................................................................ 9
9 Sköljrum.............................................................................................................................................. 10
10 Tvätthantering .................................................................................................................................. 10
10.1 Tvätt........................................................................................................................................... 10
10.2 Tvätt som är kraftigt förorenat av kroppsvätskor ..................................................................... 10
10.3 Omhändertagande av ren tvätt ................................................................................................. 10
11 Rengöring av medicintekniska hjälpmedel....................................................................................... 10
12 Livsmedelshygien/ Livsmedelshantering .......................................................................................... 10
12.1Rena redskap .............................................................................................................................. 10
12.2 Tvätta händerna ........................................................................................................................ 11
12.3 Disktrasan .................................................................................................................................. 11
12.4 Några exempel på känsliga moment där rutiner bör redovisas: ............................................... 11
12.5 Regelverk livsmedel ................................................................................................................... 12
13 Avfallshantering................................................................................................................................ 12
13.1 Konventionellt avfall.................................................................................................................. 12
13.2 Farligt avfall ............................................................................................................................... 12
14 Andningsvård.................................................................................................................................... 14
14.1 Sugning av luftvägar .................................................................................................................. 14
14.2 Syrgasbehandling ...................................................................................................................... 14
14.3 Inhalationsbehandling ............................................................................................................... 15
2
14.4 Trakeostomi och trakealkanyl ................................................................................................... 15
15 Sondmatning (enteral nutrition) ...................................................................................................... 16
15.1 Sond ........................................................................................................................................... 16
15.2 Nutritionssond genom magen................................................................................................... 16
15.3 Sondnäring................................................................................................................................. 16
15.4 Skötsel av aggregat, behållare, sondsprutor och matningsslang .............................................. 16
15.5 Aggregat .................................................................................................................................... 16
15.6 Behållare till steril produkt ........................................................................................................ 16
15.7 Sondsprutor ............................................................................................................................... 17
15.8 Matningsslang till knapp ........................................................................................................... 17
15.9 PEG/ Knapp ................................................................................................................................ 17
15.10 Munvård .................................................................................................................................. 17
16 Huddesinfektion, infartsvägar .......................................................................................................... 17
16.1 Perifer venkateter (PVK) ............................................................................................................ 17
16.2 Central venkateter (CVK), Picc-Line och Port-a-Cath ................................................................ 18
17 Sårvård.............................................................................................................................................. 18
17.1 Ren rutin .................................................................................................................................... 19
17.2 Steril rutin .................................................................................................................................. 19
18 Skötsel av urinkateter....................................................................................................................... 19
18.1 Rekommendationer................................................................................................................... 19
19 Blodburen smitta .............................................................................................................................. 20
20 Hygieniska riktlinjer för husdjur/ sällskapsdjur inom kommunal vård............................................. 21
20.1 Regler som gäller alla husdjur/ sällskapsdjur ............................................................................ 21
20.2 Vårdhund ................................................................................................................................... 21
21 Hygien, infektioner och smittspridning ............................................................................................ 22
21.1 Rutin multiresistenta bakterier ................................................................................................. 22
21.2 Magsjuka med diarré och/ eller kräkningar – verksamhetsnivå ............................................... 22
21.3 Informationsflöde inom Socialförvaltningen............................................................................. 23
22 Utbrottsgrupp ................................................................................................................................... 24
23 Utbildning ......................................................................................................................................... 24
24 Ansvar ............................................................................................................................................... 24
24.1 Vårdpersonal ska ....................................................................................................................... 24
24.2 Sjuksköterska ska....................................................................................................................... 24
24.3 Enhetschefen ska....................................................................................................................... 24
3
24.4 MAS ska ..................................................................................................................................... 25
25 Referenser ........................................................................................................................................ 25
4
1 Inledning
Kunskap om hygieniska rutiner är en förutsättning för att förebygga uppkomst av vårdrelaterade
infektioner.
Vårdmiljöer är särskilt känsliga för spridning av mikroorganismer då patienten/ brukaren/
vårdtagaren är mer mottagliga på grund av nedsatt immunförsvar, nedsatta försvarsmekanismer
eller ändringar i den normala bakteriefloran.
Denna riktlinje utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10, basal hygien i vård och omsorg,
och ska ingå i Socialförvaltningens kvalitetsledningssystem.
1.2 Definitioner av begrepp
Rent
Begreppet rent innebär att något är ”för ögat synligt
rent”. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk
rengöring med rengöringsmedel och vatten av
föremål/produkter som används på hel hud. Exempel kan
vara blodtrycksmanschett och stetoskop.
Höggradigt rent
Betyder att föremål har behandlats så att de inte medför
risk för smittspridning. De skall vara fria från
sjukdomsalstrande bakterier. Höggradigt rena instrument
och artiklar exempelvis pincett, sax, kompresser används
bland annat vid såromläggning och insättning av kateter,
det vill säga då man inte tränger igenom hud eller
slemhinna.
Sterilt
En steril produkt är fri från levande mikroorganismer
eller har högst en levande mikroorganism per en miljon
produkter. Detta krav ställs på föremål som skall tränga
igenom hud eller slemhinna eller som genomströmmas
av vätskor som normalt tillförs sterila områden. Exempel
är kirurgiska instrument för ingrepp, infusionsaggregat,
injektionssprutor och kanyler.
Aseptisk teknik
Att arbeta med aseptisk teknik innebär att arbetet
bedrivs på ett sätt som säkerställer att produktens
ursprungliga renhetsgrad bibehålls, det vill säga att inget
material förorenas/kontamineras under hanteringen.
Med andra ord ” bevara det rena rent”.
Kontaminering
Betyder helt enkelt att någonting har blivit förorenat,
d.v.s.utsatt för något främmande på ett sådant sätt att
detta inte kan rättas till.
5
1.3 Mål
Målsättningen är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra
smittspridning.
2 Vem
Denna rutin gäller för alla medarbetare i kommunal vård och omsorg i Klippans kommun som arbetar
inom lagrummen Hälso- och sjukvård(HSL), Socialtjänst (SoL) samt Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS).
Personal som utför hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation tillhör hälso- och sjukvård.
3 Smitta och smittvägar
Smitta kan överföras på olika sätt. I vårdarbete är indirekt smitta via medarbetares händer den
vanligaste smittvägen.
Hur stor risken för smittspridning inom vården är beror på:





Personalens följsamhet till vårdrutiner som syftar till att bryta smittvägarna.
Smittämnet
Smittdosen
Smittvägarna
Individens mottaglighet
Direkt kontaktsmitta
Smittämnen överförs vid direktkontakt mellan en infekterad person som också kan vara en frisk
smittbärare och en mottaglig person. Ex. hudinfektioner och sexuellt överförda infektioner.
Indirekt kontaktsmitta
Smittämnen överförs från en person till en annan via händer, handskar, kläder, instrument eller ytor,
förorenade med smittämnen som finns i t.ex. sekret från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod.
Droppsmitta
Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av små droppar från mun och luftvägar som snabbt
faller genom luften inom en armslängds avstånd från ansiktet. Dropparna bär med sig smittämnen
som kan nå ögon, nässlemhinna eller mun, direkt via dropparna eller indirekt via händer och föremål
som förorenats av dropparna. Ett exempel på detta är influensa.
6
Luftburen smitta
Från/ till luftvägarna
Droppar torkar ihop till mindre droppkärnor som sprids till luften och kan andas in (t.ex. vattkoppor).
Från huden
Hudpartiklar sprids från huden till luften i rummet, vid stora sår- och hudinfektioner, t.ex.
brännskador.
Tarmsmitta
Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen direkt eller
indirekt via vatten, livsmedel med mera, t.ex. calicivirus.
Blodburen smitta
Se under ”Blodburen smitta”, kap. 19.
4 Basala hygienrutiner
Alla som arbetar med personlig omvårdnad och inom kök i socialförvaltningen har ett personligt
ansvar att känna till och följa basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden
för att förebygga smittspridningen. Riktlinjer och rutiner skall därför alltid tillämpas oavsett om det
finns känd smitta eller inte.
I basala hygienrutiner ingår handhygien d.v.s. handdesinfektion och ibland också handtvätt,
handskar, plastförkläde. Ibland kan stänkskydd behövas t ex munskydd/ visir.
Som anställd ska alla skriva på en förbindelse att följa de basala hygienrutinerna.
Smycken, piercing och armbandsur m.m.
– på händer och underarmar är inte tillåtet. Stödskenor eller motsvarande ska inte bäras i
vårdarbete.
Personalhygien
Vårdtagare i kommunal hälso- och sjukvård är på grund av ålder och eventuell sjukdom ofta
infektionskänsliga. Personal som har en pågående infektion, ett infekterat sår, nagelbandsinfektion,
eksem, diarré eller tecken på tarminfektion skall alltid rapportera detta till enhetschef som bedömer
vilka åtgärder som ska vidtas.
Naglar
– skall vara kortklippta. Nagellack, lösnaglar och nagelpåbyggnad är inte tillåtet.
Långt hår
– skall vara uppsatt. Om huvudduk/ slöja används skall den vara kort alternativt fästas upp.
Skägg
– ska vara välansat. Är skägget långt ska det bindas upp och inte finnas i arbetsfältet.
7
Händerna ska desinfekteras med godkänt handdesinfektionsmedel
– med handsprit omedelbart före och efter allt vårdarbete med direkt patientkontakt, efter
handtvätt och när du har använt handskar.
Händerna ska tvättas
Tvätta händerna med flytande tvål när de är synligt smutsiga, efter direkt kontakt med avföring och
andra kroppsvätskor och före livsmedelshantering. Använd flytande tvål och pappersduk och torka
riktigt torrt. Vid misstänkt magsjuka tvätta alltid händerna före användning av handsprit!
Skyddshandskar
– ersätter inte handdesinfektion. Val av handske avgörs av vårdmomentets karaktär.
Handskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.
Händerna ska desinfekteras med handsprit omedelbart före och efter all användning av handskar.
Handskar byts mellan olika arbetsmoment. Exempel på när handskar ska användas:






Hjälp med nedre personlig hygien
Byte av inkontinenshjälpmedel
Byte av urinuppsamlingspåse
Sugning av luftvägar
Omläggning av sår
Munvård
Handskar får aldrig desinfekteras, eftersom materialet då påverkas. Handskförpackningen bör
förvaras och hanteras så att handskarna inte kontamineras.
Plastförkläde
Plastförkläde i engångsplast ska användas utanpå arbetskläderna när det är risk för att
arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Till exempel:






Hjälp med personlig hygien
Byte av inkontinenshjälpmedel
Omläggning av sår
Sugning av luftvägar
Direktkontakt med kroppsvätskor
Sängbäddning
5 Arbetskläder
De kläder som man arbetar i är arbetskläder och det är arbetsgivaren som ansvarar för att personal
som vårdarbete har arbetskläder. De ska ha kort ärm så att händer och underarmar kan
desinfekteras med handsprit.
Arbetskläder ska bytas dagligen eller då de blivit våta eller förorenade.
De ska kunna tvättas i minst 60 grader Celcius, normallångt program och det rekommenderas att
kläderna torkas i torkskåp eller torktumlare.
8
5.1 Förvaring av kläder
Vårdgivare har ansvar för att hela processen för hantering av tvätt – ren som smutsig, transport och
förvaring – görs på ett sätt så att arbetskläderna inte riskerar att sprida smitta. Rena kläder ska
bevaras torrt i skåp som kan stängas.
6 Hygienartiklar
Följande hygienartiklar måste finnas tillgängliga för att Socialförvaltningen ska kunna upprätthålla
basal hygien samt att, vid utbrott av diarré och/ eller kräkningar skall kunna följa rutiner från
Vårdhygien Skåne:








Plast förkläde, vid behov med hel arm
Munskydd, används då den enskilde kräks (klass II R, det innebär att de är vätskeavvisande
och fungerar därmed som stänkskydd)
Vinylhandskar
Handsprit
Ytdesinfektion, - se lista för desinfektionsmedel på intranätet
Kräkpåse
Flytande tvål
Pappershanddukar
7 Bevaring av förbrukningsmaterial
Förpackningar med sterilt och höggradigt rent samt ren material skall helst förvaras i
särskilt rum eller stängt skåp innan de tas in till eller hem till vårdtagaren. De skall skyddas från fukt,
damm och annan nedsmutsning. Förvaring får inte ske på golvytan. Om stora temperaturskillnader
förekommer i kombination med fukt kan kondens bildas inuti en steril förpackning. Då kan innehållet
inte längre betraktas som sterilt.

Omläggningsmaterial bör helst förvaras i sin ursprungsförpackning. Överflyttning till mindre
kartonger eller dylikt kan öka risken för förorening och förkortar hållbarheten.

Höggradigt rena instrument och omläggningsmaterial kan till exempel förvaras i plastlådor
eller rostfria förvaringslådor med lock. Lådorna skall kunna rengöras/desinfekteras i spoleller diskdesinfektör.
OBS! All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer
8 Central dammsugare och städmaterial
På boenden är städmaterial rumsbundet. Det ska finnas material för att utföra akutstädning samt
städning i samband med utbrott av t.ex. calici och rotavirus. Städmaterial ska tvättas i separat
maskin.
9
Har det särskilda boendet central dammsugare bör varje boende ha egen munstycke och slang.
9 Sköljrum
I sköljrummet ska det finnas handskar, handsprit, förkläde och ytes desinfektion.
Det ska finnas en struktur för ren och oren yta.
10 Tvätthantering
I tvättutrymmet ska det finnas handskar, handsprit, plastförkläde och ytdesinfektion och det ska
finnas rutiner för hantering av tvätt. Använd alltid handdesinfektion efter avslutat arbete med
smutstvätt.
10.1 Tvätt
De boendes tvätt bör tvättas separat. Tvätten förvaras helst i personlig tvättkorg på den boendes
toalett. Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättkorg.
Tvätten sorteras efter lämplig temperatur.
Blöt smutstvätt ska ej torkas före tvätt utan läggas direkt i tvättkorg.
10.2 Tvätt som är kraftigt förorenat av kroppsvätskor
Tvätten förvaras i tvättkorg på den boendes toalett och ska tvättas så snart som möjligt. Fasta
föroreningar tas bort med papper före tvätt. Tvätten sorteras efter lämplig temperatur och tvättas
separat. Tvätten torkas lämpligen i torktumlare eller torkskåp.
10.3 Omhändertagande av ren tvätt
Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och läggs
därefter i den boendes egna skåp. Ren tvätt ska inte förvaras i tvättstugan eller fraktas i korg för
smutstvätt.
11 Rengöring av medicintekniska hjälpmedel
– Se www.skane.se/vardhygien
12 Livsmedelshygien/ Livsmedelshantering
12.1Rena redskap
Bland det viktigaste i hanteringen av livsmedel är att undvika spridning av bakterier från ett livsmedel
till ett annat via redskap och arbetsytor. Håll knivar och skärbrädor rena. Använd gärna olika
skärbrädor och redskap till kött och grönsaker. Se till att regelbundet rengöra förvaringsutrymmen.
Förpacka livsmedel väl och skilda från varandra.
10
12.2 Tvätta händerna
Börja alltid matlagningen med att tvätta händerna noggrant med tvål och vatten. Tänk också på att
tvätta händerna om du växlar mellan olika livsmedel, till exempel kött och sallad eller om du varit
utomhus, på toaletten eller klappat något husdjur.
12.3 Disktrasan
Bakterier trivs och växer snabbt i disktrasor. Använd därför inte disktrasan för att torka av skärbrädan
eller redskap. Det är också viktigt att byta disktrasa ofta.
12.4 Några exempel på känsliga moment där rutiner bör redovisas:

Mottagning av maten till avdelningen är ofta ett överlämnande av ansvar från
produktionskök till avdelningen. Av rutinerna ska bland annat framgå vid vilka tid- och
temperaturgränser maten ska reklameras.

Varmhållning påverkar matens kvalitet, varm mat bör serveras inom två timmar från
produktionstillfället. Serveringstemperaturen får inte understiga +60 grader Celcius.
Mat som åter uppvärms ska värmas till en kärntemperatur av +70 grader C i minst två
minuter. Det tar olika lång tid för olika maträtter att uppnå rätt kärntemperatur. Det är
svårare att uppnå en jämn temperatur i hela portionen när man värmer upp mat i en mikro
jämfört med uppvärmning i ugn.

Serveras mat till patienter på andra tider än ordinarie kräver det rutiner som säkerställer
kvaliteten. Till exempel plats i kylskåp, tid och temperaturkontroll samt
återuppvärmningstider.

Bufféservering ställer höga hygieniska krav på köket och mikroorganismer sprids lätt via
livsmedel men även lätt via redskap, som till exempel skedar och tänger att ta mat med. En
riskanalys kan visa att bufféservering inte är lämplig på ett mottagningskök.

Personalflödet kan orsaka kontaminering av maten.

Diskning ska ske med ett flöde från orent till rent så att korskontaminering inte sker till
livsmedel. Diskning för hand är inte tillåtet. För att effektiv rengöring och avdödning av
partiklar och mikroorganismer ska uppnås sker diskningen i fyra steg:
1) Fördiskning i <30 graderC
2) Huvuddiskning i 50-60 graderC
3) Slutsköljning i >80 grader C
4) Lufttorkning av diskgodset

Vårdtagare och anhöriga får inte vara i köket.

Det är lämpligt att inrätta speciella kökstjänster för att kunna upprätthålla den höga nivån på
hygien som mathantering kräver.
11
12.5 Regelverk livsmedel
-
EG-förordningen 852/2004 – om livsmedelshygien
Livsmedelslagen SFS 2006:804
Livsmedelsförordningen SFS 2006:813
LIVSFS 2005:20 Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av livsmedel
SLVFS 1996:36 Livsmedelsverket föreskrifter och allmänna råd om personalhygien
Livsmedelsverkets Vägledning Hygien 2006
13 Avfallshantering
Avfall som uppkommer inom vården ska precis som annat avfall förpackas så att hanteringen i senare
led inte kan förorsaka skador på personal och miljö.
För att minska riskerna för smittspridning till dem som hanterar avfall indelas avfallet i konventionellt
avfall (hushållsavfall) och farligt avfall (riskavfall)
Basala hygienrutiner tillämpas alltid vid hantering av avfall.
13.1 Konventionellt avfall
Det mesta av det avfall som förekommer inom vården är konventionellt avfall. Det är till exempel:






Inkontinensskydd
Använda förband
Tomma blodpåsar
Tomma urinuppsamlingspåsar
Tomma behållare för infusionsvätska
Sprutor för engångsbruk utan kanyl (OBS! Ej om de används till cytostatika).
Följ alltid lokala anvisningar om hur avfallet ska sorteras, förpackas och förvaras.
Material som varit i kontakt med kroppsvätskor eller läkemedel får aldrig återvinnas.
13.2 Farligt avfall
Avfall som kan innebära större smittrisk vid hanteringen kallas farligt avfall. Farligt avfall är bland
annat:




Smittförande avfall
Skärande/ Stickande avfall (är alltid smittförande)
Kasserade läkemedel
Med cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt menas cytostatika, men
även andra läkemedel som till exempel antibiotika
Beträffande märkning, förvaring, uppsamlingsplats och transport av farligt avfall
12
– se rutin för farligt avfall
13.2.1 Skärande/ stickande avfall
 Vissa sprutor för engångsbruk med fast kanyl
 Kanyler för engångsförbruk
 Knivblad
 Rakblad
 Lansetter för blodprovtagning
 Suturnålar
 Tömda läkemedels ampuller av glas
Detta avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor ska läggas i punktionssäker behållare (kanylburk)
som skyddar mot skär- och stickskador. Behållaren ska vara märkt med text och symbol i svart på gul
botten:
Skärande/ stickande, smittförande avfall symbol för biologisk fara (triangel med svart bård)
OBS!




Ha alltid kanylburken nära till hands
Lägg använd kanyl direkt i kanylburken utan att först sätta tillbaka hylsan
Fyll aldrig burken mer än 2/3. Sätt på locket
Ta hand om kanylburken enligt rutin
Inom hemsjukvården kan en punktionssäker behållare medföras till flera patienter om det inte
föreligger risk för smitta, exempelvis gastroenterit.
Enskild patient kan även ha en egen behållare som förvaras i eget boende.
13.2.2 Kasserade läkemedel
Kasserade läkemedel läggs i avsedd behållare och lämnas in på närmaste apotek. OBS! Inga
läkemedel får hällas eller slängas så de kommer ut i avloppet.
13.2.3 Cytostatika
Cytostatika och avfall från beredning av läkemedel med bestående toxisk effekt efter beredning är
exempelvis:








Sprutor
Överföringskanyler
Infusionsaggregat
Injektionsflaskor
Ampuller
Underlägg
Handskar
Tvättlappar
13


Inkontinensskydd med urin
Övrigt material som kan innehålla cytostatika skickas därför som farligt avfall.
-Se rutin för farligt avfall
14 Andningsvård
Tillämpa alltid basala hygienrutiner.
14.1 Sugning av luftvägar
Sugning i de övre luftvägarna omfattar näsa, munhåla och svalg, det vill säga ovanför struphuvudet.
Indikation för sugning är sekret som patienten inte kan avlägsna själv.
Sugning i de nedre luftvägarna omfattar luftstrupe och luftrör, vanligtvis via nasal eller oral tub,
trakealkanyl eller öppet stoma vid laryngektomi.

Använd alltid handskar och plastförkläde. Desinfektera händerna. Munskydd och
skyddsglasögon eller visir används vid risk för stänk. Har patienten lungtuberkolos används
andningsskydd.

Använd en ny sugkateter vid varje sugtillfälle. Använd inte samma sugkateter för övre och
därefter nedre luftvägar. Hantera sugkateter aseptiskt.

Efter avslutad sugning samlas sugkatetern i handen. Dra sedan handsken över sugkatetern
innan den kastas.

Efter avslutad sugning spolas sugslangen igenom med kranvatten. Sugkoppen fylls endast
med lite vatten som byts flera gånger dagligen. Koppen märks med datum och byts varje dag.
Byt sugslangen 1-2 gånger/dygn. Den gamla sugslangen kasseras.

Sugflasken rengörs och desinfekteras dagligen ( samt vid tömning) i spol- eller
diskdesinfektor. Saknas desinfektor diskas sugflasken för hand med rengöringsmedel och
separat diskborste. Om möjligt kan sugflaskan diskas i diskmaskin. Sugflaska/ påse av
engångstyp kan ibland vara ett alternativ.

Filtret på sugflaskelocket byts 1 gång/ vecka och före användning till ny patient eller enligt
tillverkarens anvisning.
14.2 Syrgasbehandling
Säkerställ en god näs- och munvård hos patienten.
Om anfuktning ska utföras ska den vara ordinerad. Bäst är att använda engångsflaskor.
Om flergångsflaskor används flergångsflaskor fylls de till hälften med sterilt vatten.



Vattnet bytts dagligen.
Rengör och värmedesinfektera flaskan dagligen. Metalldelarna torkas av med ett
alkoholbaserat desinfektionsmedel.
Fuktflaskan förvaras torrt när den inte används.
14
14.3 Inhalationsbehandling
Det finns flera olika typer av utrustning för inhalation av läkemedel exempelvis pulverinhalatorer,
inhalationssprayer, inhalationsaerosoler och nebulisatorer. Det är viktigt att den som ska använda
utrustningen läser tillverkarens anvisningar noggrant innan behandlingen påbörjas.
14.3.1 Nebulisatorer

Rengör alltid läkemedelsbehållaren mellan varje inhalation.

Ta reda på hur nebuliseringsutrustningen fungerar. Läs tillverkarens bruksanvisning om
användning, rengöring och skötsel. Använd alltid sterilt vatten vid rengöring och sköljning av
utrustningen, för att undvika spridning av legionella i samband med nebuliseringen.

Dokumentera i patientjournalen vilken typ av utrustning som används.

Om kemikalier används vid rengöring av utrustningen måste de rengjorda delarna sköljas
noggrant efteråt. Tänk på att klorhexidinsprit eller väteperoxid inte är lämpligt för rengöring
av plastmaterial eftersom det skadar plasten. Diskdesinfektor är ett lämpligare alternativ.
14.4 Trakeostomi och trakealkanyl
Håll huden runt stomat ren och torr för att undvika risk för bakterie- och svampväxt. Ge akt på
hudrodnad.

Byt förband, så kallad slitskompress, vid behov eller enligt ordination, dock minst en gång per
dag. Fukta en ren kompress med kranvatten.

Rengör området runt stomat. Vid rodnad runt stomat, kan det vara bra att pensla på med en
barriärfilm som ger en skyddande hinna. Låt torka ordentligt innan ny slitskompress sätts på
plats.

Rengör patientens hals och nacke med mild tvål och kranvatten.

Inspektera, rapportera och dokumentera stomats utseende och eventuella förändringar.

Vid misstanke om infektion runt stomat tas ett prov för odling enligt ordination.

Trakealkanyl byts enligt läkarordination

Innerkanylen rengöras 1-2 gånger/dag samt vid behov. Tag ut innerkanylen och rengör den
invändigt och utvändigt med varmt kranvatten och flytande, oparfymerat handdiskmedel
genom att dra rena, blötta kompresser genom innerkanylen med hjälp av en böjd peang eller
pincett. Upprepa tills allt synligt slem har avlägsnats. Var försiktig så att trakealkanylen inte
repas på insidan. Skölj ur innerkanylen med varmt vatten. Låt lufttorka eller torka torrt med
en ren kompress och sätt tillbaka innerkanylen. Att torka torrt med kompress är att föredra
med hänsyn till eventuell legionellaförekomst i kranvattnet.
15
15 Sondmatning (enteral nutrition)
Risk
För att undvika bakteriekontamination av sondmat krävs strikta hygienrutiner.
Arbeta alltid med desinfekterade händer vid hopkoppling och övrig hantering av sondmat för att
förhindra bakteriekontamination av näringslösningen. Vid hopkoppling och andra manipulationer
finns risk för att förorena näringslösning och system, vilket kan leda till tillväxt av bakterier i
näringslösningen.
15.1 Sond
Nasogastrisk sond
Tunn sond som går in genom ena näsborren via svalget och matstrupen till magsäcken.
15.2 Nutritionssond genom magen
Witzelfistel
En kateter som läggs in genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp
Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG)
En tunnare kateter läggs in i samband med gastroskopi. Katetern förs via magsäcken ut på huden.
Knapp
Liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen ansluts en
matningsslang vid matning.
15.3 Sondnäring
Det finns både steril och icke sterila näringslösningar
15.4 Skötsel av aggregat, behållare, sondsprutor och matningsslang
Dessa är medicintekniska produkter och kan vara för flergångs/ engångsbruk. Engångsprodukter ska
INTE återanvändas. Tänk på att tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvändas.
15.5 Aggregat
Aggregatet är en medicinskteknisk engångsprodukt och får därmed inte återanvändas



Vid intermittent tillförsel byts aggregatet efter varje matningstillfälle
Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn
Vid kontinuerlig användning av storpåse byts aggregatet när påsen är tom.
15.6 Behållare till steril produkt
Engångs eller flergångsbehållare kan användas för icke steril produkt. Flergångsbehållare diskas
mellan varje matningstillfälle med handdiskmedel och vatten, eller körs i diskdesinfektor/
hushållsdiskmaskin och lufttorkning. Kasseras vid missfärgning eller vid bristande funktion, annars
byte minst 1 gång per månad.
16
15.7 Sondsprutor
Engångs eller flergångsspruta kan användas. Engångssprutan kasseras efter användning. Om
sondsprutan är för flergångsbruk tas den isär och rengörs i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin
mellan matningarna. I hemmet kan det rengöras med diskmedel och vatten. Sprutan sköljs noggrant.
Låt den lufttorka isärtagen och upprättstående.



Vid matning hälls sondnäring över i ren diskat kärl.
Förvaras torrt och dammfritt tillsammans med övriga tillbehör för enteral nutrition.
Sprutan kasseras när den blivit trög, otät, repig eller missfärgad, byte minst 1 gång per
månad.
15.8 Matningsslang till knapp
Matningsslangen (adaptern) är för flergångsbruk och ska rengöras regelbundet.




Efter varje måltid spolas slangen först igenom med kallt vatten.
Diskas mellan matningarna med diskmedel och vatten. Använd flaskborste. Skölj noggrant
Förvaras i ny ren patientmärkt plastpåse/ plastburk med lock i kylskåp
Matningsslangen kasseras då den blivit missfärgad eller vid bristande funktion, läs
fabrikantens rekommendationer för frekvens av byte.
15.9 PEG/ Knapp
Huden runt PEG/ knapp kan betraktas som ett öppet sår och koloniseras därför lätt med bakterier.




Rengör stomiområdet dagligen med tvål och vatten
Torka huden eller låt den lufttorka ordentligt
Om huden runt PEG ser irriterad/ infekterad ut kan den tvättas med Hibiscrub var 6:e dag
Håll torrt – inget förband
15.10 Munvård
OBS! Patienten behöver hjälp med munhygien vid flera tillfällen dagligen!
16 Huddesinfektion, infartsvägar
Tillämpa alltid basala hygienrutiner.
16.1 Perifer venkateter (PVK)
Det är viktigt att venkateterns inneliggande tid blir så kort som möjligt.

Arbeta aseptiskt. Sätt alltid en ny steril propp om proppen har avlägsnats. Undvik att i
onödan beröra kopplingar, sidoingånger och förband.

Det finns inget forskningsstöd för att regelbundet byte av PVK är nödvändigt för att undvika
tromboflebit, men i Sverige rekommenderas det att en PVK minst var 3:e dygn.
17

PVK ska inspekteras 3-4 gånger dagligen och tas bort vid tecken på komplikation.

Om en PVK har lagts in vid en akutsituation då adekvat huddesinfektion inte utförts, bör den
snarast bytas.

Använd förband som gör det möjligt att se insticksstället.
16.2 Central venkateter (CVK), Picc-Line och Port-a-Cath

Använd vid behov engångs plastförkläde.

Desinfektera händerna före och efter hantering av CVK/ Picc-line/ Port-a-Cath. Använd vid
behov rena undersökningshandskar vid hantering av CVK/ Picc-line/ Port-a-Cath.

Arbeta alltid aseptiskt så att det höggradigt rena behålls höggradigt rent och det sterila
behålls sterilt.

Utför så få manipulationer som möjligt, ha ett genomtänkt arbetssätt. Vid manipulation,
desinfektera kranöppning/injektionsventil med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka efter
desinfektion.

Ta alltid ny, steril skyddspropp.

Insticksstället inspekteras i samband med omläggning samt vid behov. Inspektion mellan
omläggningstillfällen kan många gånger göras av patienten själv eller närstående.

Trevägskranar och injektionsventiler ska ses som en helhet. Målet för bytesfrekvens är att
göra så få manipulationer som möjligt som innebär att systemet bryts. Vid användning av
produkter som är blod- och fettresistenta är rekommenderad bytesfrekvens var 3:e dygn och
upp till var 7:e dygn, oavsett om det är blod, fett eller klara vätskor som infunderas.

För Port- a- Cath (subcutan venport) gäller följande:
-
Vid manipulation eller portnålsättning; desinfektera kranöppning/injektionsventil
respektive huden
Låt lufttorka under minst 30 sekunder
Patienten kan gärna duscha om förbandet över insticksstället är tätt.
17 Sårvård
Utför alla omläggningar aseptiskt. Lägg inte om sår samtidigt som det pågår bäddning, städning och
servering av mat i lokalen.
Tillämpa alltid basala hygienrutiner vid såromläggningen

Rengör och punktdesinfektera de ytor där material för såromläggningen ska finnas
18




Ta fram det material som behövs under omläggningen
Rengör och punktdesinfektera de ytor som blivit förorenade i samband med omläggning
Använt engångsmaterial läggs i plastpåse som knyts ihop och slängs efter omläggningen
Använda flergångsartiklar t.ex. peanger ska desinfekteras efter avslutat omläggning
17.1 Ren rutin
Ren rutin kan användas till




svårläkta bensår
trycksår
förorenade sår, t ex traumatiska sår vid det akuta omhändertagandet
Vid ren rutin används höggradigt rena instrument, det vill säga rengjorda och desinfekterade
instrument, höggradigt rent förbandmaterial och kranvatten. Kranvattnet ska vara färskt
tappat från en kran som används regelbundet. Låt vattnet rinna någon minut. Vattnet ska
vara ljummet. Används vatten från egen brunn ska kvalitén kontrolleras med avseende av
bakterieförekomst innan det används.
17.2 Steril rutin
Vid steril rutin används sterila instrument, förband och sterila lösningar.
Sår läggs om med steril rutin:




Operationssår det första dygnet
Operationssår så länge det finns dränage eller glipa i såret
Sår som står i förbindelse med led eller annan djupare, normalt sterilt vävnad
Infektionskänslig vårdtagare (avgörs av läkare).
All hantering av sterilt och höggradigt rent gods ska ske med desinfekterade händer.
Smutsiga instrument ska rengöras inom 2-3 timmar efter användandet.
18 Skötsel av urinkateter
Riskerna för en urinvägsinfektion ökar betydligt när man har ett kvarliggande urinvägskateter (KAD).
Det är då extra viktigt med hygienen.
Ordination av katetertyp, indikation, behandlingsmetod och beräknad liggtid skall göras av
behandlande läkare och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Indikationen för behandlingen ska
omprövas kontinuerligt.
18.1 Rekommendationer
Utred anledning till patientens urinvägsbesvär. Behandlingen ska ordineras av läkare. Dokumentera
tidpunkt och indikation för ingreppet i patientens journal. Ompröva fortlöpande behovet.
19

Intermittent tappning ska övervägas vid långvariga problem innan KAD sätts in.

Om KAD behövs ska supra pubis kateter övervägas.

Upprätta en individuell vårdplan för vård- och behandling av patienter med urinvägsproblem

KAD ska ha tömbar påse. Systemet får ej brytas mellan kateter och slang. Påsen byts vid
kateterbyte och vid behov, dock minst en gång per vecka. Märk påsen med datum för bytet.
På natten kan en ej tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara

Vid byte av urinpåse och spolning av KAD ska slangen sprit avtvättas med t.ex.
klorhexidinsprit innan isärtagning

Ventil kan sitta kvar till ordinarie KAD byte.

Tillämpa basala hygienrutiner. Observera att handskarna ska bytas efter varje patient.
18.1.1 Blåssköljning
Blåssköljning utförs enligt ordination med steril spruta (alternativt spolampull) och med steril,
ordinerad spolvätska:
Spolampull
-
Desinfektera spolampullens hals och bryt av spetsen
Undvik att spolampullens mynning kommer i beröring med kateterns utsida.
Sårspruta
-
Använd steril engångs sårspruta
Häll vätskan i steril skål och dra därefter upp vätskan i sprutan
Undvik att sårsprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida.
19 Blodburen smitta
Med blodburen smitta avses smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade
kroppsvätskor och/ eller blodprodukter överförs från en individ till en annan.
Det finns alltid en risk för blodsmitta eftersom den enskilde inte alltid har kunskap om att hen är
smittbärare. Därför ska all blod betraktas som smittsamt.
Detta innebär att basala hygienrutiner skall tillämpas vid kontakt med alla patienter där det finns risk
för oskyddad blodkontakt. Sticksäkra produkter ska användas.
20
Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Därför
måste det förebyggande arbetet för att undvika sådana skador prioriteras.

Se rutin farligt avfall
Arbetsgivaren ansvarar för att det finns fungerande arbetsrutiner, nödvändig skyddsutrustning och
skyddsinstruktioner samt att dessa ses över kontinuerligt. Det ska finnas en skriftlig åtgärdsplan för
tillbud och skador.
All personal ska känna till vilka riskmoment som finns, vilken teknik som ska tillämpas och vilka
åtgärder som ska vidtas vid stick-/ skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller skadad hud.
Personal bör också ha kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas vid tillbud som kunde orsakat skada
med risk för blodburen smitta. Arbetstagaren är skyldig att känna till och följa givna skyddsrutiner.
Alla skador och tillbud ska rapporteras, anmälas, utredas och följas upp.
20 Hygieniska riktlinjer för husdjur/ sällskapsdjur inom kommunal
vård
Det är förenat med vissa hygieniska risker i samband med att husdjur/ sällskapsdjur vistas på
vårdenheter. De kan vara där av olika orsaker




Vårdhund som har ett definierad uppdrag
Hundar med specifikt arbete, t.ex. ledarhund, service hund
Personal och besökandes privata hund som kommer på besök
Katt/ annat sällskapsdjur som tillhör boendet och vistas i lokalerna.
Oavsett orsak till att djuret befinner sig på vårdenheten så ska vissa hygieniska regler upprätthållas.
20.1 Regler som gäller alla husdjur/ sällskapsdjur







De får inte ha tillträde till kök, toaletter, sköljrum, tvättstuga, förråd och omklädningsrum.
De får inte vara med under gemensamma måltider.
De får inte vistas hos vårdtagare med pågående infektion, antibiotikabehandling eller
konstaterad bärarskap av multiresistent bakterie.
För brukare som har känd multiresistent bakterie är det tillåtet att vara tillsammans med
husdjuret utomhus.
Djuren serveras sin mat på avskild plats, inte på samma plats där den boende äter.
Matskålarna ska diskas efter varje måltid. Bör köras i diskmaskin. De får inte diskas med
samma diskborste som övrigt gods.
Djuren får inte slicka boende i ansiktet, särskild kring munnen eftersom smitta oftast sker
från avföring till mun.
20.2 Vårdhund
Vårdsyftet med att använda hund måste vara tydligt och verksamheten måste bedrivas enligt en
fastställd rutin. Införandet ska vara planerad och föregås av riskanalys.
21
– Se rutin för vårdhund
21 Hygien, infektioner och smittspridning
Inom Vårdhygien i Region Skåne arbetar hygiensjuksköterskor och en hygienläkare riktad till den
kommunala hälso- och sjukvården. De utför hygienronder efter bokning samt anpassar rutiner till
den kommunala hälso- och sjukvården. Rutiner finns på
www.skane.se/vardhygien
All kontakt med dessa personer skall ske via medicinsk ansvarig sjuksköterska, MAS
21.1 Rutin multiresistenta bakterier
Antibiotikaresistenta bakterier ger inte upphov till fler eller svårare infektioner an antibiotikakänsliga
bakterier. Däremot är behandlingen av en infektion mer komplicerad och om antibiotikaresistensen
inte är känd i början av en sjukdomsepisod finns risken att behandlingen de första dygnen är
verkningslös.
www.skane.se/vardhygien
Vid misstänkt smitta hos personal kontaktas MAS samt företagshälsovården för att göra en plan kring
provtagning och smittspårning.
21.2 Magsjuka med diarré och/ eller kräkningar – verksamhetsnivå
Snabb upptäckt och rapportering av symtom samt snabbt insätta åtgärder är avgörande för att
förhindra eller begränsa utbrottet.
Inom den drabbade enheten ansvarar enhetschefen för att det finns lokala rutiner för hur man
hanterar detta samt hur informationen sprids inom enheten.
21.2.1Vid kontakt med vårdcentral, sjukhus, jourläkare, ambulans m.fl. informera om misstänkt
utbrott av gastroenterit.
 MAS skall informeras vid misstänkt utbrott. Sammanställning efter fall av vårdrelaterad
gastroenterit skall skickas till MAS.
- Finns på intranätet
Verksamheter som drivs av annan utförarare än socialförvaltningen bör upprätta liknande rutiner
för informationsflödet.
22
21.3 Informationsflöde inom Socialförvaltningen
Vid misstänkt magsjuka inom Socialförvaltningens verksamheter kontakta nedanstående personer
via telefon eller mail:
Helgfria vardagar (07:30 – 16):


Enhetschefen för sjuksköterskor
Enhetschefen för Rehabenheten
Ovannämnda enhetschefer vidarebefordrar detta helgfria vardagar till:





Samtliga sjuksköterskor och rehab personal inom Socialförvaltningen
SVPL-teamet
Enhetschefer inom Vård och omsorg, IFO och LSS
MAS
Verksamhetschef på vårdcentralerna
Kväller, Nätter och helger

till tjänstgörande sjuksköterska.
Tjänstgörande sjuksköterska vidarebefordrar detta kväller, helger och nätter till:





Samtliga enhetschefer inom Vård och Omsorg, IFO och LSS
Samtliga sjuksköterskor och Rehabpersonal inom Socialförvaltningen
SVPL-teamet
MAS
Verksamhetschef på vårdcentraler.
När magsjuka med diarré och eller kräkningar upphör
När magsjuka med diarré och/ eller kräkningar upphört inom Socialförvaltningens verksamheter
meddela:


Enhetschef för sjuksköterskorna
Enhetschef för Rehabenheten
Ovannämnda enhetschefer vidarebefordrar detta, närmast följande vardag, till:




Samtliga sjuksköterskor och rehabpersonal inom Socialförvaltningen
SVPL-teamet
Enhetschefer inom vård och omsorg, IFO och LSS
MAS
23
22 Utbrottsgrupp
Det är viktigt att kunna begränsa smittspridning i vård och omsorg. När smittspridning i vård och
omsorg utgör ett allvarligt hot mot patientsäkerheten bör en utbrottsgrupp bildas.
Smittskyddsläkaren har ett övergripande ansvar för smittskyddsarbetet i Skåne och beslutar samt
sammankallar en utbrottsgrupp. Vem som deltar beror på den aktuella situationen.
När utbrottet är under kontroll upplöses gruppen.
23 Utbildning
Enhetschefer ansvarar för att all personal (tillsvidareanställda, visstidsanställda, timanställda) har
kunskap om basal hygien och kan använda kunskapen. Hjälp, webbutbildning och inspiration finns
på:
www.skane.se/vardhygien
24 Ansvar
Vårdgivaren har enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ansvar för att bedriva en god och säker vård.
24.1 Vårdpersonal ska



Inhämta vårdhygienisk kunskap.
Vara väl förtrogen med och tillämpa gällande hygienrutiner och riktlinjer.
Rapportera misstänkt smittspridning till sjuksköterska/ enhetschef.
24.2 Sjuksköterska ska





Bedöma och förebygga risk för smittspridning.
Informera personal och enhetschefer om lämplig arbetsmetod i olika situationer
Fortbilda/ handleda personal
Rapportera avvikelser
Meddela MAS och enhetschef vid misstanke om pågående smittspridning, t ex influensa,
magsjuka, förekomst av multiresistenta bakterier (MRB), blodburen smitta, smittsam
tuberkulos.
24.3 Enhetschefen ska






Vara väl förtrogen med vårdhygieniska rutiner och riktlinjer
Se till att rutiner och riktlinjer följs av all personal.
Se till att samtlig personal vid introduktion får kunskap om gällande rutiner och riktlinjer.
Se till att regelbunden utbildning och information sker.
Se till att arbetsrutiner anpassas enligt vårdhygieniska rutiner och riktlinjer i samråd med
sjuksköterska/ arbetsterapeut och eller MAS.
Enhetschef ansvarar för att egenkontroll görs två gånger årligen samt att ”Rapport om
egenkontroll hygienföreskrifter” skickas till MAS.
24
24.4 MAS ska




Se till att rutiner och riktlinjer finns upprättade enligt gällande lagstiftning.
Bevaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner.
Ge information till verksamheten.
Se till att uppföljning sker av tillämpningen avseende gällande rutiner
25 Referenser



Basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10
Vårdhandboken, www.vardhandboken.se
Socialstyrelsens ”Hundar i vård och omsorg”. Vägledning till gällande regelverk
25