Jössefors bruk - Länsstyrelserna

Kemakta AR 2004-26
Översiktlig undersökning av föroreningssituationen vid
f d Jössefors massa- och pappersbruk, Värmlands län
Riskbedömning och riskklassning enligt MIFO-modellen fas 2
Gabriella Fanger, Karin Jonsson, Michael Pettersson, Celia Jones och Maria Lindgren
Slutversion 2005-01-21
Kemakta Konsult AB
Box 12655, 112 93 Stockholm
Telefon: 08-617 67 00, Telefax: 08-652 16 07, Internet: www.kemakta.se
Sammanfattning
Kemakta Konsult AB har på uppdrag av Miljöenheten vid Länsstyrelsen i Värmlands
län genomfört undersökningar på fyra områden i Värmlands län där massa- och
pappersindustrier tidigare har varit verksamma. De undersökta områdena är Forshaga
och Klarafors bruk i Forshaga kommun, Jössefors bruk i Arvika kommun, Edsvalla
bruk i Karlstads kommun samt Koppoms bruk i Eda kommun.
Denna rapport redovisar den översiktliga undersökningen av föroreningssituationen
inom Jössefors bruk som utförts med avsikt att karakterisera föroreningarna och
preliminärt avgränsa deras utbredning, samt att genomföra en riskklassificering enligt
MIFO-modellen fas 2. Metoden innebär en riskklassning med en samlad bedömning av
föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningarna, känslighet och
skyddsvärde.
Undersökningarna visade att markföroreningar förekommer i punktvis mycket höga
halter, framför allt av bly, koppar, kvicksilver och PAH. Även klorerade ämnen
förekommer i förhöjda halter, bl a dioxin, PCB och EOX. Halterna i grundvattnet är
förhållandevis låga. Även laktester som utförts indikerar låg lakbarhet. Spridning har
dock redan skett till sedimenten där framförallt dioxin, PCB, kvicksilver och andra
tungmetaller förekommer. Risken för vidare spridning av fibersediment med ytvattnet
bedöms vara stor.
Den sammantagna bedömningen enligt MIFO fas 2 klassningen placerar Jössefors i
riskklass 1, mycket stor risk. Sammanfattningen av klassningen redovisas i MIFOblanketter i Bilaga 1 och underlaget för bedömningarna redovisas i rapporten. Motiven
för den föreslagna riskklassningen är bland annat följande:
• Marken i området utgörs av utfyllnader av bland annat slagg, fibrer och askor från
historisk industriell verksamhet i massabruket. Mycket höga halter uppmäts punktvis
i marken. Området är till följd av detta att betraktas som förorenat.
• Personer som arbetar på området kan utsättas för viss exponering för förorenad mark.
• Området kan beträdas fritt vilket innebär att personer, såväl barn som vuxna, som
tillfälligt vistas på området kan exponeras för markföroreningar.
• Förorenade sediment kan medföra risker för ytvattenmiljön pga transport av
föroreningar, bl a i form av sjok av fibrer som frigörs pga metangasbildning.
Spridningsberäkningar har utförts och bedömningsgrunder tagits fram för ämnen som
saknas i MIFO för att kontrollera att den bedömda klassningen ger en rimligt god bild
av riskerna med området.
Eftersom den sammanfattande riskklassningen placerar Jössefors bruk i klass 1 finns ett
direkt behov av fortsatt utredningsarbete. Inom ramen för en fördjupad undersökning
kan en slutlig bedömning göras av riskerna med området och behovet av åtgärder.
Preliminärt bedöms åtgärder komma att bli aktuella framför allt för mindre delområden
med kraftigt förhöjda halter av markföroreningar. Även fibersedimenten i
avsättningsdammen samt i Jösseforsviken utanför området bedöms kunna bli föremål
för åtgärder på grund av halterna av kvicksilver och dioxiner.
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ..............................................................................................................................2
1
UPPDRAG OCH SYFTE .................................................................................................................5
1.1
1.2
2
OMRÅDESBESKRIVNING............................................................................................................6
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.5.1
2.5.2
2.5.3
2.5.4
3
LÄGE, ÄGARFÖRHÅLLANDEN .....................................................................................................6
RECIPIENT OCH VATTENINTRESSE ..............................................................................................7
MARKENS NUVARANDE OCH FRAMTIDA ANVÄNDNING ..............................................................7
FÖRHÅLLANDEN I OMGIVNINGEN, T EX SKYDDSOBJEKT .............................................................7
HISTORISK REDOGÖRELSE ..........................................................................................................7
Områdets industrihistoria.....................................................................................................7
Beskrivning av processen .....................................................................................................8
Avfallshantering ...................................................................................................................8
Dag- och spillvattenledningar ..............................................................................................9
HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN .............................................................................10
3.1
3.2
3.3
3.4
4
BESTÄLLARE ..............................................................................................................................5
BAKGRUND OCH SYFTE ..............................................................................................................5
TOPOGRAFI ..............................................................................................................................10
GEOLOGISK UPPBYGGNAD .......................................................................................................10
GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN ..............................................................................................10
YTVATTEN ...............................................................................................................................11
UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ...............................................................................................12
4.1
TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ...................................................................................12
4.2
KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR ....................................................................................12
4.2.1
Jordprovtagning .................................................................................................................13
4.2.2
Undersökningar av grundvatten .........................................................................................15
4.2.3
Provtagning av ytvatten......................................................................................................16
4.2.4
Provtagning av sediment ....................................................................................................16
4.2.5
Hydrauliska test..................................................................................................................16
4.2.6
Lakförsök ............................................................................................................................17
5
FÖRORENINGSSITUATIONEN.................................................................................................19
5.1
5.1.1
5.1.2
5.1.3
5.1.4
5.2
5.2.1
5.2.2
5.2.3
5.3
5.3.1
5.3.2
5.4
5.4.1
5.4.2
5.4.3
5.4.4
6
FÖRORENINGAR I MARK ...........................................................................................................19
Metaller ..............................................................................................................................19
Organiska föroreningar......................................................................................................20
Sammanfattande figur över föroreningar i mark................................................................21
Observationer i fält.............................................................................................................23
FÖRORENINGAR I GRUNDVATTEN .............................................................................................23
Metaller ..............................................................................................................................23
Organiska föroreningar......................................................................................................24
Observationer i fält.............................................................................................................25
FÖRORENINGAR I YTVATTEN ....................................................................................................25
Metaller ..............................................................................................................................25
Organiska föroreningar......................................................................................................26
FÖRORENINGAR I SEDIMENT .....................................................................................................26
Metaller ..............................................................................................................................26
Organiska föroreningar......................................................................................................27
Kompletterande analyser av djupare sedimentprov ...........................................................28
Observationer i fält.............................................................................................................29
SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR .........................................................................................30
6.1
UTVÄRDERING AV FÖRORENINGARNAS LAKBARHET ................................................................30
6.1.1
Utvärdering av skaktester...................................................................................................30
6.1.2
Utvärdering av sekventiella lakförsök ................................................................................31
6.2
UTVÄRDERING AV GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN .................................................................33
3
6.2.1
Utvärdering av hydraultest.................................................................................................33
6.2.2
Uppskattning av grundvattenflöde och infiltration.............................................................33
6.3
UPPSKATTAT LÄCKAGE FRÅN OMRÅDET ..................................................................................34
7
RISKBEDÖMNING ENLIGT MIFO ...........................................................................................36
7.1
7.1.1
7.1.2
7.1.3
7.1.4
7.2
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.2.4
7.2.5
7.3
7.4
8
FÖRSLAG TILL VIDARE UNDERSÖKNINGAR ....................................................................51
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
9
FÖRORENINGSNIVÅ ..................................................................................................................36
Föroreningar i mark...........................................................................................................36
Föroreningar i grundvattnet...............................................................................................41
Föroreningar i ytvatten ......................................................................................................44
Föroreningar i sediment.....................................................................................................45
SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ...............................................................................................47
Spridning i mark och grundvatten ......................................................................................47
Spridning till och från byggnader.......................................................................................47
Spridning från mark och grundvatten till ytvatten..............................................................48
Spridning i ytvatten.............................................................................................................48
Spridning i sediment ...........................................................................................................48
KÄNSLIGHET OCH SKYDDSVÄRDE ............................................................................................48
SAMLAD RISKBEDÖMNING OCH RISKKLASSNING ENLIGT MIFO ...............................................49
GAMLA EXPERIMENTFABRIKEN ................................................................................................51
AVSÄTTNINGSDAMMARNA .......................................................................................................51
FD STENKOLSLAGRET ...............................................................................................................51
ÖVRIG MARK ............................................................................................................................51
SEDIMENTPROVTAGNING .........................................................................................................52
REFERENSER................................................................................................................................53
Bilaga 1:
Bilaga 2:
Bilaga 3:
Bilaga 4:
Bilaga 5:
Bilaga 6:
MIFO-blanketter
Kartor med lokalisering av provtagningspunkter
Sammanställning av uppmätta halter av metaller och organiska föreningar
i jord, grundvatten, ytvatten och sediment vid provtagning i föreliggande
studie (laboratorieanalyser)
Borrprotokoll samt uppmätta metallhalter i jord med XRF-instrument
Inmätning av grundvattennivåer samt resultat av fältmätningar av pH och
konduktivitet
Sammanställning i tabeller av uppmätta halter i fastfasprov samt eluat från
utförda laktester.
4
1
Uppdrag och syfte
1.1
Beställare
Kemakta Konsult AB har på uppdrag av Miljöenheten vid Länsstyrelsen i Värmlands
län under perioden juni – oktober 2004 genomfört en översiktlig undersökning av
föroreningssituationen inom Jössefors bruk i Arvika kommun.
I Värmland har det funnits många massa- och pappersindustrier under 1900-talet. Ett
flertal av dessa finns med på den s.k. 30-listan över de mest prioriterade förorenade
områdena inom länet som har upprättats av Länsstyrelsen i Värmlands län. Avsikten
med denna undersökning är att ge underlag för fortsatta prioriteringar av objekten på
denna prioriteringslista.
1.2
Bakgrund och syfte
På området har tidigare ett pappersbruk, sulfitfabrik, experimentfabrik och spritfabrik
legat. Strax väster om det markområde som omfattas av den aktuella studien låg även ett
sågverk. Arbetet omfattar en översiktlig undersökning av föroreningssituationen på
Jössefors bruk i avsikt att karakterisera föroreningarna och preliminärt avgränsa
utbredningen, samt att genomföra en riskklassificering enligt MIFO-modellen fas 2.
Projektet omfattar följande huvudmoment:
•
Genomgång, sammanställning och bedömning av befintligt material samt
framtagande av undersökningsprogram.
•
Översiktlig undersökning av föroreningssituationen genom jord- och
grundvattenprovtagning samt provtagning av sediment och ytvatten
•
Utförande av kemiska analyser och laktester
•
Sammanställning och redovisning av analyser samt bedömning av
föroreningsnivån
•
Riskklassificering enligt MIFO-modellen fas 2
•
Övrig redovisning inkluderande hydrogeologisk bedömning för området,
spridningsberäkningar, mm.
5
2
Områdesbeskrivning
2.1
Läge, ägarförhållanden
Jössefors bruk ligger ca 5 km väster om Arvika. Området gränsar till Jösseforsviken och
innefattar fastigheterna Jössefors 1:26, Papperet 1, Pappersveden 1, Sulfiten 1 och 2,
Blakstad 3 och 4, Hövesgärdet 1, Morgongåvan 1, 2 och 3. Området är ca 35 ha stort.
Avståndet till närmaste bostadshus är ca 100 meter.
Figur 2.1
Karta över fd Jössefors bruk med omgivningar. Inringat område omfattas
av denna studie. Ur GSD-Fastighetskartan © Lantmäteriverket Gävle
2001. Medgivande M2001/6615.
6
2.2
Recipient och vattenintresse
Ytvattenrecipienten för grundvatten och ytavrinning från industriområdet är
Jösseforsviken som är belägen söder om det aktuella industriområdet. Jösseforsviken
utgör en del av Glafsfjorden.
Enligt SGUs brunnsarkiv finns det 3 brunnar i området kring Jössefors bruk, där en av
dem bedöms kunna ligga i nedströms riktning från industriområdet. Läget på brunnen är
dock något osäkert och enligt Brunnsarkivets koordinater skulle den ligga ute i
Jösseforsviken. Brunnar finns på Jössefors1:167, 1:168 och 1:169 (markerat Nordtorpet
och Torpbråten på karta i figur 2.1.
2.3
Markens nuvarande och framtida användning
I dagsläget används delar av området för industriell verksamhet, se mer utförlig
beskrivning nedan. Arvika kommun har för avsikt att fortsätta använda området som
industriområde där markföroreningar inte ska utgöra hinder för utvecklingen.
Jössefors samhälle ligger strax norr om industriområdet. Bostadshus finns även vid
Jösseforsvikens strand öster om avsättningsdammen.
2.4
Förhållanden i omgivningen, t ex skyddsobjekt
Området Bergs Klätt, som är beläget på den motsatta sidan av Jösseforsviken jämfört
med det aktuella industriområdet är klassat som naturreservat enligt MB 7 kap. 4-8 §§.
Detta området sträcker sig förutom landmarken runt Bergsklätten även ut i vattnet till
mitten av Jösseforsviken.
2.5
Historisk redogörelse
2.5.1
Områdets industrihistoria
En kvarn uppfördes i området under 1600-talet. Vid slutet av 1800-talet anlades ett
träsliperi och ett bruk för papper och kartong i närheten av det område som senare kom
att utgöra Jössefors massa- och pappersbruk. Kvarnen, träsliperiet och det tidigare
bruket för papper låg ca 1 km väster om det nuvarande industriområdet.
Billeruds AB anlade ett pappersbruk vid Hövesviken 1919 och det togs i drift två år
senare med tillverkning av tidningspapper och fruktpapper. Papperstillverkningen
upphörde 1949.
Till en början togs massan från andra Billerudsfabriker, men 1928 påbörjades
uppförandet av en fabrik för tillverkning av sulfitmassa som togs i drift 1931. Vid denna
tid ökade efterfrågan på en massa som kunde användas vid tillverkning av konstsilke.
För detta krävdes massa av en högre kvalitet, och Billerud var tidigt framstående inom
tillverkning av sådan massa.
1941 byggs en fabrik för tillverkning av sprit ur koklut. Den sura luten som har använts
vid kokning av massan neutraliseras och får sedan jäsa och till sist destilleras. Detta ger
sprit (96 %). Spritfabriken stängs 1960.
1956 byggs en experimentfabrik för försök med blekning, kokning mm. Experimentfabriken och sulfitfabriken läggs ned 1969.
7
Industriella verksamheter efter massa- och papperstillverkningen
Ett flertal industrier har haft verksamhet inom området för den tidigare massa- och
pappersindustrin. Några av dessa beskrivs kortfattat nedan.
I början av 1970-talet etablerar Bengt Lundin en plastfabrik inom den västra delen av
industriområdet (Morgongåvan 1). Under en kortare period på 1970-talet hanterade
Lundins AB lösningsmedelsbaserade färgrester på en fastighet i de nordvästra delarna
av industriområdet (WSP, 2003).
Från tidigt 1970-tal till mitten av 1980-talet bedrevs ytbehandling inom fastigheten
Blakstad 3, strax nordost om den tidigare massafabriken. Under 1980-talet bedrevs
ytbehandling även inom fastigheten Blakstad 4.
I den östra delen av industriområdet (Pappersveden 1) fanns en tapetfabrik under 1970talet. Fr.o.m. 1981 fanns en anläggning för ytbehandling av trä på platsen.
I den södra delen av industriområdet och de stora avsättningsdammen (Hövesgärdet 1)
har olika plastindustrier haft verksamhet.
Efter sulfitfabrikens nedläggning har även andra verksamheter bedrivits som till viss del
har förorenat marken inom mindre delområden/fastigheter (WSP, 2003; SCC, 2001).
Kartor över lokaliseringen av tidigare byggnader och verksamheter under pappers- och
massabrukets verksamhetsperiod finns sammanställda hos länsstyrelsen (MIFO fas 1).
2.5.2
Beskrivning av processen
Processen för framställning av pappersmassa omfattar bl a följande steg:
Renseri – veden kapas och barkas. Flis går till kokeriet, bark till ångcentralen.
Syrahus – koksyran framställs ur ammoniaklösning och svavel. Som svavelkälla
användes nativt svavel eller svaveldioxid (Billerud, 1965). Det finns en uppgift om att
det har förekommit ett kishus på området, vilket kan betyda att svavelkis har använts.
Det bedöms dock inte ha pågått i någon större omfattning.
Sileri – det kokade massan silas.
Blekeri – massan bleks, bl a med klordioxid, och alkaliseras i holländare.
För energiproduktionen används till en början ved och kol, men efter hand övergår man
till flytande bränslen (huvudsakligen brännolja).
2.5.3
Avfallshantering
Under den period som slip- och sulfitmassa tillverkades och pappersbruket drevs fylldes
de inre delarna av Jösseforsviken och hela den angränsande Hövesviken ut med
schaktmassor från markarbeten, träavfall i form av bark och fibrer, rivningsmaterial och
avfall från sulfit- och experimentfabriken. Fiber släpptes ofta direkt ut i sjön med
processvatten (WSP, 2003). Under samma tid gick avloppsvatten, troligen innehållande
fiber och diverse kemikalier, till en avsättningsdammen söder om fabriksområdet.
Eventuellt har även avfall använts för utfyllnad av dammen.
Under 1970-talet har avloppsvatten från reningsanläggningen inom en av
ytbehandlingsindustrierna gått via en ledning och ett öppet dike till Glafsfjorden. Vid
tillfällen har höga halter cyanid, koppar, krom, nickel och zink uppmätts i det vatten
som släpptes ut till fjorden.
8
Upplag för diverse material fanns i anslutning till ångcentralen på den nordvästra delen
av området där idag Lundins plastfabrik ligger. På senare tid har schaktningar skett i
området för att plana ut markytan. Området har fyllts ut vid flera tillfällen, sannolikt i
samband med rivning och uppförande av byggnader. Viss tippning av avfall har skett
inom ramen för verksamheten vid plastfabriken, vilket styrks av tydliga upplagshögar
på tomten (SCC, 2001).
2.5.4
Dag- och spillvattenledningar
Tillverkningen krävde stora mängder vatten. Vatten pumpades genom en 1 000 meter
lång tub (ca 150 cm diameter) från Glafsfjorden upp till fabriksområdet.
9
3
Hydrogeologiska förhållanden
3.1
Topografi
Området vid fd Jössefors bruk är relativt flackt och markytan ligger i stora delar strax
över sjöns nivå. Öster om industriområdet finns en brant med berg i dagen. Även den
norra delen av området där experimentfabriken tidigare var lokaliserad ligger ca 1-2
meter högre än marknivån i övrigt. Avsättningsdammarna på området utgör
topografiska lågpunkter och avvattnar stora delar av området.
3.2
Geologisk uppbyggnad
Området i Jössefors är till stora delar utfyllt. Fyllnadsmaterialet består bland annat av
sandigt grus och silitg sandig lera med inslag av slagg, bark, träflis (fibrer), kol, mm. På
den norra delen av området där experimentfabriken låg består fyllnadsmaterialet av
rivningsrester innehållande tegel samt slagg. Den stora avsättningsdammen som börjar
vid Jösseforsviken och sträcker sig ca 400 meter in i området innehåller bl a fibrer från
massaprocessen. Under senare tid har betong, mm tippats i området. Även i den lilla
avsättningsdammen tycks fibrer ha deponerats. Aska har påträffats i den södra delen av
avsättningsdammen på ca 3 meters djup (J312; 3,2-3,3 m). Askan hade inte den röda
färg som är typisk för kisaska utan var svart, dock kan kisaska enligt uppgift ha olika
färger (brunröd, lila, svart). Vid det gamla kollagret i den norra delen av området
påträffas kolrester i marken. Fyllnadsmaterialet har en mäktighet av ca 0,2-4 meter med
ett medel på 2,1 meter inom hela området.
Även marken vid Morgongåvan 1 och 2A som undersökts i en tidigare undersökning
hör till gammal industrimark och består av 1,5-2 meter mäktig fyllning som underlagras
av naturlig lera eller silt. Fyllnadsmaterialet består av ler, silt, sand, grus, sten blandat
med byggnadsmaterial såsom tegel, betong, trä samt aska och slagg. Färgrester har
också påträffats vilket kan härstamma från hanteringen av lösningsmedelsbaserade
färgrester under en kort period på 1970-talet.
Underlagrande naturliga jordlager i de punkter där djupare borrning skett består av
leriga och slitiga jordarter samt morän.
I kapitel 7 redovisas en sammanfattning av fyllnadsmaterialets mäktighet i skruvborrade
punkter samt borrdjup och om stopp mot berg (eller stora block) erhållits. I bilaga 4
redovisas borrprotokollen och jordlagerföljder i mer detalj.
3.3
Grundvattenförhållanden
Industriområdet har en total yta på 35 ha. Den effektiva nederbörden för regionen, d v s
nederbörden minskad med avdunstningen, är ca 350 mm/år (SGU, 2001). Under
förutsättning att all avrinning bildar grundvatten, ger detta en grundvattenbildning inom
området på ca 120 000 m3/år.
Grundvattenytan i området ligger relativt ytligt under markytan. Mätningar i
grundvattenrör på området visar att grundvattenytan ligger inom intervallet 0,1-1,4 m
under markytan, med ett medelvärde på 0,9 m. Grundvattenytans gradient är ca 1 %.
Grundvattennivån ligger ytligast i avsättningsdammen på området, som utgör en relativt
stor del av det totala området. Avrinningen från området sker i sydvästlig riktning mot
Jösseforsviken.
10
3.4
Ytvatten
Jösseforsviken utgör en del av Älgåfjorden-Glafsfjorden och består av två mindre vikar
i industriområdets södra del vid avsättningsdammarna. Strömningen i Jösseforsviken är
i sydostlig riktning.
Inom själva industriområdet finns ytvattensamlingar både inom den stora och den lilla
avsättningsdammen. Den lilla avsättningsdammen på den västra delen av området
genomströmmas av ett dike som kan tänkas avleda dagvatten från olika delar av
industriområdet. Ingen regelrätt kartering av ytvattendrag, bäckar, diken, VA-ledningar,
mm har skett inom ramen för denna översiktliga studie.
11
4
Utförda undersökningar
4.1
Tidigare utförda undersökningar
Undersökning av fiberförekomsten utanför Jössefors i Glafsfjorden. Institutet för
Vatten – och Luftvårdsforskning (1970).
En fiberkartering i Jösseforsviken utfördes efter att sulfitfabriken lagts ner. Ett fåtal
kvicksilveranalyser utfördes på sedimentprov och mäktigheten av fibersediment
bestämdes inom ett delområde av Jösseforsviken. En sammanfattning av vissa resultat
ges i avsnitt 5.4.
Metallinnehållet i vatten, sediment, bottenfauna och fisk samt fiskpopulationens
sammansättning utanför Jössefors industriområde. Institutet för Vatten – och
Luftvårdsforskning (1976).
En kartläggning utfördes av halterna av kvicksilver, zink, krom och nickel i vatten,
sediment, bottenfauna och fisk utanför Jössefors industriområde. En sammanfattning av
resultaten ges i avsnitt 5.3 och 5.4.
Morgongåvan 2A, Jössefors – Översiktlig markmiljöundersökning, Scandiaconsult
(2001)
En översiktlig miljöundersökning av fastigheten Morgongåvan 2A har genomförts inför
ett eventuellt fastighetsköp. Mark- och grundvattenprovtagning har utförts. Sju jordprover och två grundvattenprover analyseras map metaller och tre jordprover och två
grundvattenprover map olika organiska föroreningar (klorföreningar, PCB och kolväten). Resultaten redovisas i avsnitt 5.1 och 5.2.
Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför utbyggnad, Morgongåvan 1,
Bengt Lundin AB, WSP (2003)
En översiktlig kartläggning av föroreningssituationen inom fastigheten Morgongåvan 1
har utförts. Arbetet omfattar provtagning av jord (11 provpunkter och 6 –gropar) och
grundvatten (1 grundvattenrör) samt en förenklad riskbedömning. Ett urval av jordproverna analyseras map metaller och organiska ämnen (halvflyktiga ämnen och
kolväten, klorbensen och PCB). Ett grundvattenprov analyseras map metaller samt ett
map halvflyktiga och flyktiga ämnen. Resultaten redovisas i avsnitt 5.1 och 5.2.
4.2
Kompletterande undersökningar
I den föreliggande studien har undersökningar genomförts av jord, grundvatten,
sediment samt ytvatten. Provtagningarna utfördes av WSP Samhällsbyggnad i Örebro
under perioden augusti till oktober 2004. De kemiska analyserna utfördes av Analytica
AB, förutom analyserna av metylkvicksilver som utfördes av IVL Svenska
Miljöinstitutet.
Omfattningen på provtagningen samt valet av analyser har baserats på information om
tidigare verksamheter på området. I avsnitten som följer finns en mer noggrann
beskrivning av provtagningen, se även sammanfattning i tabell 4.1.
12
Tabell 4.1
Medium
Jord
Grundvatten
Sammanfattning av omfattningen på genomförd provtagning 2004
Datum
(Installation/
jordprovtagning)
04-08-19 »
04-08-23
04-08-19 »
04-08-23
04-09-16
04-09-01»
04-09-02
04-09-01»
04-09-02
Ytvatten
Sediment
1)
Vatten- och
sedimentprovtagning
Antal
platser/
rör
Totalt
antal
prov
24
127
Provbeteckning
JÖ J301 0,7-1,0 etc
6
5
JÖ 300, JÖ 308,
JÖ 312, JÖ 314,
JÖ 316,
SCC 2001-B91)
2
2
JÖ Y30, JÖ Y33
4
10
JÖ-S30, JÖ-S31,
JÖ-S32, JÖ-S33
Sedan tidigare befintligt grundvattenrör (resterande nyinstallerade)
4.2.1
Jordprovtagning
För att erhålla en uppfattning om vilka föroreningar som förekommer på området och
ungefär i vilken utbredning genomfördes jordprovtagning på området. Provpunkterna
har placerats i anslutning till tidigare industriella verksamheter och
utfyllnadsområden/deponier som kan innehålla avfall från verksamheten.
Provpunkternas läge finns utmarkerade i figur 4.1 och i bilaga 2.
13
309
301
303
302
304
300
305
314
SCC 2001-B9
YT-1
306
315
316
307
S31
308
318
317
319
320
310
321
322
S32
311
312
Grundvattenrör inkl jordprovtagning
Jordprov
Sedimentprov (S) och/eller ytvattenprov (Y)
S33
Y33
Figur 4.1
Provtagningspunkternas läge. Sediment och ytvattenprovpunkten 30 visas
i bilaga 2.
Jordprov uttogs runt den fd massa- och pappersfabriken, i området där ett oljetankrum,
massamagasin och en oljecistern har funnits samt i den del av området där
ångpannehuset och stenkolslager har legat. Prover uttogs också i den avsättningsdamm
som finns på området där material deponerats eller släppts ut från den ordinarie
sulfitfabriken och där avfall från experimentfabriken uppges ha deponerats. Ytliga prov
på synliga fibrer uttogs också i dammen. Prov uttogs också i en mindre damm på
området där avloppsvatten från ångpannehuset enligt uppgift släppts ut och som senare
fyllts ut. Jordprov har även tagits ut öster om den f d verkstaden i anslutning till en
tidigare transformator. Transport av material och kemikalier på vägen samt massafibrer
i en ledning som tidigare gick genom denna del av området kan också ha lett till
förorening av marken (314).
Ett referensprov för mark som skall beskriva bakgrundshalter i regionen uttogs i
bedömd opåverkad mark i samband med en samtidig provtagning i Koppom, ca 2 mil
från Jössefors.
Prov uttogs som samlingsprov över halvmetersintervall eller på djupnivåer där
skiftningar i karaktär eller färg observerades. I samband med provtagningen upprättades
14
borrprotokoll och jordlagerföljd antecknades. Upptagna jordprover togs i diffussionstäta
påsar av typen Rislan och förvarades i kylväska i fält och därefter i kylrum.
På samtliga provtagna jordprover genomfördes mätningar av metaller med XRF. I
samband med detta genomfördes även mätningar av flyktiga ämnen med PID. Dessa två
mätningar utgjorde tillsammans med bakgrundsmaterialet och informationen i
borrprotokollen om t ex färgskiftningar grunden för urvalet av vilka jordprov som skulle
analyseras på laboratorium. Vilka analyser som utfördes på jordproverna sammanfattas i
tabell 4.2.
Tabell 4.2
Omfattning av genomförda kemiska analyser på laboratorium samt
fältmätningar med XRF och PID vid Jössefors bruk
Kemisk analys, antal
Metaller (XRF)
Flyktiga organiska ämnen (PID)
Metaller (Laboratorium)
Metylkvicksilver
Alifater/Aromater/PAH
PCB
Extraherbara halogenerade
substanser (EOX)
Dioxin
Cyanid
Glödgningsrest
TOC
4.2.2
Jord
24 platser med
flera djup, totalt
127 st
20 platser med
flera djup, totalt
121 st
24
8
3
Grundvatten
Sediment
Ytvatten
-
-
-
-
-
-
5
4
-
4+3
2
2+2
2+2
2
2
-
6
2
-
-
1
1
23
-
2
2
1+2
4
-
2
Undersökningar av grundvatten
Grundvattenrör installerades i ett urval av de hål som borrades vid jordprovtagningen
för inmätning av grundvattenytan samt för provtagning och kemisk analys.
Grundvattenrören lokaliserades i potentiellt förorenad mark vid byggnader eller i
bedömd nedströms riktning från dessa. Vissa rör placerades i utfyllnader/dammar.
Nivåmätningarna ligger som grund för en hydrogeologisk bedömning för området där
en uppskattning gjorts av grundvattenflödet genom området. De uppmätta halterna
används för att göra en bedömning av föroreningssituationen samt risken för spridning
från området.
I den tidigare presenterade tabellen 4.1 redovisas vilka platser som valts för installation
av grundvattenrör. För grundvattenrörens placering se figur 4.1 och bilaga 2. Ett
grundvattenrör placerades nedströms den fd massa- och pappersfabriken för att fånga
upp spridningen av eventuella föroreningar från massa- och pappersproduktionen, men
också från de två ytbehandlingsindustrierna som numer ligger på området för den fd
massa- och pappersindustrin. Två grundvattenrör sattes i avsättningsdammen och ett rör
installerades i den västra (lilla) dammen. Ytterligare ett rör sättes i den nordöstra delen
av området. Provtagning skedde även i ett sedan tidigare befintligt grundvattenrör på
området.
15
Ett referensprov för grundvatten som skall beskriva bakgrundshalter i regionen uttogs
på samma ställe som referensprov för mark (avsnitt 4.2.1).
Grundvattenrören (PEH 63/52 mm) installerades i skruvborrade hål med den slitsade
(0,3 mm) intagsdelen i anslutning till grundvattenytan. Runt slitsen lades ett filtersand
och hålet tätades uppåt med bentonitlera. I samband med installationen evakuerades
rören på vatten. Samtliga installerade rör mättes in i förhållande till identifierade
terrängobjekt med GPS. Överkanten av rören vägde av med avvägningsinstrument i
förhållande till definierade nivåer inom området.
Vid provtagningen mättes först grundvattenytans nivå varefter rören evakuerades med
ungefär tre rörvolymer, där detta var praktiskt möjligt, för att säkerställa att
formationsvatten provtogs. Provtagning skedde en dag senare med engångsbailers i det
återinströmmande vattnet. Grundvattenprov som skulle analyseras med avseende på
metaller filtrerades i fält med 0,45 µm sterilt engångsfilter och sändes i provtagningsflaskor till laboratorium för kemisk analys (syradiskade plastflaskor för metallanalys).
Grundvattenprov för organiska analyser (PCB, EOX, olja och PAH) analyserades
ofiltrerade (glasflaskor). Även cyanid analyserades i grundvattnet p g a den tidigare
ytbehandlingsverksamheten.
Ett separat grundvattenprov togs ut för mätning av temperatur, pH och ledningsförmåga
(utfördes 2004-10-13). Detta gjordes i fält för att få tillförlitliga mätningar (pH kan
ändras mer än en enhet vid transport till laboratorium).
Vilka kemiska analyser som utfördes på prover från de olika grundvattenrören
sammanfattas i tabell 4.2.
4.2.3
Provtagning av ytvatten
Då det aktuella industriområdet ligger strax intill Jösseforsviken, har ytvatten provtagits
från båt såväl uppströms som nedströms det aktuella industriområdet, på totalt 2 platser
(tabell 4.1). Detta har gjorts för att undersöka eventuell påverkan av direktutsläpp eller
läckage från området och för att se om det är möjligt att se något påslag av föroreningar
från det aktuella området. Provpunkternas läge redovisas i figur 4.1 och bilaga 2.
Kemisk analys har skett m a p metaller, olja och PAH på ofiltrerade vattenprov.
4.2.4
Provtagning av sediment
Sedimentprov uttogs på tre platser i viken (figur 4.1 och bilaga 2) för att undersöka
påverkan av eventuella direkta utsläpp samt läckage med grundvatten. Det uttogs även
ett referensprov uppströms det aktuella industriområdet.
Sedimentprov uttogs från ytskiktet (0-10 cm) och från ett djupare skikt (10-20 cm) med
rörprovtagare från båt. I vissa prov togs även ytterligare djupare prov. Kemiska analyser
gjordes i ett första skede på det översta skiktet. Senare valdes fler sedimentprov ut för
analys, både ytterligare ytprov men framför allt djupare sedimentprov.
Vilka kemiska analyser som utfördes på sedimentproven redovisas i tabell 4.2.
4.2.5
Hydrauliska test
Markens hydrauliska konduktivitet uppskattades med ett hydrauliskt test, ett s k ”slug
test”, i två grundvattenrör öster om f d verkstaden i anslutning till en tidigare
transformator (JÖ 314) och i den mindre sedimentationsdammen (JÖ 316). Försöken
16
genomfördes genom att avsänkningen av en tillsatt mängd vatten registrerades med
hjälp av en datalogger i grundvattenröret. Utvärderingen av den hydrauliska
konduktiviteten med hjälp av dessa försök återfinns i kapitel 6.2.1.
4.2.6
Lakförsök
Inom föreliggande projekt har två olika sorters laktester genomförts. Dessa är:
Lakförsök för klassning av avfall vid deponering och bestämning av lakbarhet
Standardiserade laktester har genomförts i syfte att bestämma lakbarhet av metaller
vilket är en viktig del av riskbedömningen. Laktesterna kan också ge svar på huruvida
eventuellt urschaktade massor kan deponeras på deponier för icke-farligt avfall i
enlighet med direktiv från EU. Laktesterna har utförts som ett skaktest där jord blandas
med avjoniserat vatten (tvåstegslakning L/S 2 och L/S 10) enligt CEN 12457-3.
Lakningen och kemiska analyser av metaller på fast material (analyspaket M-1c + Hg)
samt laklösningar (analyspaket V-3a) gjordes vid Analytica i Luleå.
Lakförsöken har genomförts på ett prov bestående av ”kisaska” (JÖ YT-1) och ett prov
med fyllnadsmaterial (JÖ J302).
Lakförsök för bestämning av förekomstform och lakbarhet
För att få ett bättre underlag för bedömning av spridningen av metaller inom området
har ett sk sekventiellt lakförsök utförts av Luleå Tekniska Universitet. Sekventiella laktest är forcerade tester som ger svar på i vilken kemisk form föroreningarna
förekommer, hur de är bundna i avfallsmaterialet samt fördelningen mellan de olika
formerna.
Genom att behandla prover med olika kemiska reagens går det att separera metaller som
är bundna med olika mekanismer i jorden. Denna information är av betydelse vid riskbedömningen och förberedelse av åtgärdsförslag eftersom man kan se vilken inverkan
olika miljöer har på den potentiella utlakningen av de ämnen som finns i materialet.
Ursprungsmetoden (Land, 1998) innehåller fem olika laksteg. I det aktuella fallet har
det bedömts att två av dessa kan utgå utan att någon väsentlig information går förlorad.
De steg som har genomförts är:
Steg 1 - Adsorberade och utbytbara metaller
Denna behandling försöker efterlikna effekterna av ett försurningstillstånd. Lakning
sker med en natriumacetatbuffert (1 M CH3COONa) vid pH 5. I detta steg frigörs bara
de ämnen som är lättlösliga eller löst adsorberade till materialytorna inklusive de som är
bundna till karbonatfaser. Utbytbara fraktioner frigörs genom jonbyte.
Steg 2 - Reduktion av Fe/Mn-oxider
I det andra steget används en milt reducerande reagens (0,25 M hydroxylaminhydroklorid - NH2OH·HCl i 0,10 M HCl) som reducerar amorfa järnoxyhydroxider och
manganoxider till lösliga, reducerade former, dvs Fe (III) reduceras till Fe (II) och
Mn (IV) till Mn (II). Även ytkomplexbundna metaller frigörs. Detta steg anger andelen
som kan frigöras om redoxpotentialen i marken sänks betydligt och anoxiska
förhållanden råder i materialet (t ex vid höjning av grundvattenytan, vid täckning med
minskad syreinträngning som följd eller vid hög syrekonsumtionen pga förekomst av
mycket organiskt material).
17
I viss mån kan frigörelsen av metaller i hydroxidform i det tredje steget även vara en
följd av den sura miljön (lågt pH-värdet) än den ändrade redoxpotentialen.
Steg 3 - Stabila organiska former och sulfider
Det sista lakningssteget består av lakning under starkt oxiderande förhållanden (kaliumklorat - KClO3 i 12 M HCl samt vidare tillsats av 4 M HNO3), där ämnen som är
bundna till sulfider frigörs. Även svårlösligt organiskt material såsom humus- och
fulvosyror (som inte lakats ut i steg 2) oxideras och metaller som är bundna till dessa
faser löses ut. De kemiska betingelserna i detta steg beskriver hur frigörelsen av
metaller ser ut då redoxpotentialen i sedimenten ökar till följd av en tillförsel av syre.
Det sista steget är förhållandevis "brutalt" och löser ut i princip all metall utom det som
föreligger i den silikatbundna fraktionen.
I denna undersökning har sekventiellt lakförsök genomförts på ett prov bestående av
material som misstänks vara kisaska (JÖ YT-1).
18
5
Föroreningssituationen
I detta avsnitt ges en sammanvägd bedömning av föroreningssituationen inom Jössefors
bruk utifrån de undersökningar som utförts inom föreliggande studie. Analysdata har
sammanställts i en databas som redovisas i tabeller i bilaga 3 samt på kartor.
Laboratorieprotokoll finns i ett separat appendix.
5.1
Föroreningar i mark
Föroreningssituationen i mark inom området jämförs med
a) de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM)
(Naturvårdsverket, 1997a)
b) förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer (Naturvårdsverket och SPI,
1998)
c) uppmätta halter i ett referensprov
d) sammanställning över spårelement i mark, grödor och markorganismer (Naturvårdsverket, 2002).
5.1.1
Metaller
I samtliga provpunkter ligger uppmätt halt av en eller flera metaller över halten av
motsvarande ämne i referensprovet, vilket indikerar att området är påverkat av metaller.
I knappt hälften av proverna överskrider någon eller några metaller MKM. KM-värdet
för kadmium och kvicksilver överskrids för huvuddelen av proverna, i ett flertal prover
för arsenik, koppar och bly, och i ett fåtal prover för krom, nickel, vanadin och zink. I
ett prov uppmäts en halt av molybden på 28 mg/kg TS. Detta ska jämföras med normala
molybdenhalter i mark på mellan 0,5 och 5 mg/kg TS (Naturvårdsverket, 2002).
Tre jordprov har analyserats i området som bl a är utfyllt med rivningsmassor från den
fd massa- och pappersfabriken. I anslutning till det fd blekeriet (J301 och J302)
uppmäts mycket höga blyhalter (upp till 13 000 mg/kg TS) ned till drygt en meters djup
(XRF-mätningar indikerar höga blyhalter ned till fyra meters djup i en provpunkt). I ett
av dessa prover (J302) ligger kopparhalten strax över riktvärdet för MKM. Arsenik,
kadmium och kvicksilver överskrider riktvärdet för KM. Ett prov taget längs den norra
väggen av pappersfabriken (J303) uppvisar inga halter över KM för någon av de
analyserade metallerna.
Väster om den fd massa- och pappersfabriken, där ångpannehuset och ett stenkolslager
har legat (provpunkt J309), påvisas en mycket hög halt kvicksilver (43,6 mg/kg TS).
Övriga metallhalter underskrider MKM i denna punkt. Söder om den fd massa- och
pappersfabriken låg massamagasinet, pappersmagasinet och vattenreningsverket. Fyra
prover tagna inom detta område (J300, J304, J305 och J306) uppvisar enstaka halter
över KM men inga överstigande MKM. Analys med XRF inom detta område visar på
enstaka prover där bly överskrider MKM. Öster om f d verkstaden i anslutning till en
tidigare transformator (J314) detekteras metaller i låga halter.
Med ett undantag påvisas inte heller några halter överstigande MKM inom den stora
avsättningsdammen söder som dessa byggnader. Undantaget är en zinkhalt på
1 420 mg/kg TS i ett ytligt prov (J307 0 – 0,2 m) från den norra delen av dammen.
XRF-analyser indikerar en hög zinkhalt även på djupet 0,2 – 0,5 m.
19
I två provpunkter i den mindre dammen väster om den stora avsättningsdammen
detekteras höga kvicksilverhalter på 10,3 (J315) respektive 12,4 mg/kg TS (J317). I den
tredje punkten i dammen (J316) ligger halten kvicksilver på 1,5 mg/kg TS vilket är
under MKM (7 mg/kg TS). Till skillnad från de andra två punkterna i sedimentationsdammen, uppmäts dock en mycket hög kopparhalt (5 780 mg/kg TS).
Ett ytligt taget prov (YT-1) som bedöms bestå av kisaska har analyserats två gånger.
Provet uppvisar en mycket hög zinkhalt (38 800/39 500 mg/kg TS). Ena analysen ger en
nickelhalt på 186 mg/kg TS, den andra på 487 mg/kg TS. Den senare halten överskrider
MKM (200 mg/kg TS). Övriga metallhalter ligger under MKM.
En bäck passerar genom den lilla sedimentationsdammen norrifrån och mynnar i en
liten ytvattensamling söder om dammen. Ett prov av sediment/slam från denna
vattensamling (J319) innehåller en kopparhalt överstigande MKM
En tidigare undersökning (WSP, 2003) inom fastigheten Morgongåvan 1 visar generellt
på låga metallkoncentrationer (under det generella riktvärdet för MKM). I ett prov, som
till stor del består av färgrester, påvisas en hög halt av koppar (2000 mg/kg TS). XRFanalyser visar på förhöjda halter i 3 av 17 jordprover (exklusive prov på färgklumpar).
I Scandiaconsult (2001) påvisas enstaka prover med förhöjda metallhalter i mark inom
Morgongåvan 2A (bl a kvicksilver i en halt av 3 mg/kg TS), dock inget värde över
riktvärden för MKM.
5.1.2
Organiska föroreningar
Vid platsen för det fd ångpannehuset och stenkolslagret (J309) detekteras PCB i låga
halter (0,05 mg/kg TS). Halterna av alifater, aromater, BTEX (bensen, toulen, xylener,
etylbensen), PAH och EOX ligger alla under detektionsgränsen i denna punkt.
I den norra delen av avsättningsdammen i J308 påvisas alifater, aromater och PAH
(både cancerogena och övriga). Halterna är dock låga. BTEX detekteras inte. Halten av
EOX är 26 mg/kg TS, dvs klart förhöjd. Även cyanid påvisas (J307) men halten
(19 mg/kg TS) ligger ungefär 50 gånger under MKM.
I den södra delen av avsättningsdammen påvisas dioxin (J310). Halten, mätt i toxiska
ekvivalenter (TEQ), uppgår till 130 ng/kg TS vilket är ungefär hälften av riktvärdet för
MKM. Även EOX (5,6 mg/kg TS), PCB (0,02 mg/kg TS), alifater i fraktionen
>C16 - C35 (12 - 90 mg/kg TS) och toluen (0,16 – 0,97 mg/kg TS) påvisas inom detta
område (J311 och J312). I ett prov erhålls en halt av alifatfraktionen >C10 – C12 på
19 mg/kg TS och av övriga PAH på 0,11 mg/kg TS. Bensen, etylbensen eller xylen
ligger under detektionsgränsen.
I den lilla västra sedimentationsdammen påvisas höga halter av alifater (J317) och av
PAH (J315). Alifatfraktionerna >C5 – C16, >C12 – C16 och >C16 – C35 överskrider alla
riktvärdet för MKM. Det gör även både cancerogena (43 mg/kg TS) och övriga PAH
(49 mg/kg TS). Detta ska jämföras med riktvärdet för MKM som är 7 respektive
40 mg/kg TS. I J317 detekteras också EOX i en förhöjd halt (4,5 mg/kg TS).
Jordprov har tagits ut i anslutning till två områden där oljecisterner ska ha funnits
(J318). Varken alifater, aromater, BTEX eller PAH detekterades.
EOX har analyserats i en punkt i anslutning den plats där blekeriet var beläget (J302)
och i en punkt öster om f d verkstaden i anslutning till en tidigare transformator (J314).
Vid blekeriet ligger halten under detektionsgränsen. I anslutning till pappersmagasinet
finns en klar påverkan av EOX (1,8 mg/kg TS).
20
PID-mätningar inom fastigheten Morgongåvan 1 visar generellt på låga halter av
lättflyktiga kolväten (under det generella riktvärdet för MKM) (WSP, 2003).
Organiska föroreningar har påträffats inom fastigheten Morgongåvan 1 i en tidigare
undersökning (WSP, 2003). Man påvisar förhöjda halter av alifater i fraktionen
>C16 - C35 (2 300 mg/kg TS) och av summa TEX (120 mg/kg TS) i ett prov som till stor
del består av färgrester. I ett annat prov taget i samma punkt (utan färgrester) ligger
halten av samma alifatfraktion på 148 mg/kg TS. Däremot detekteras inte TEX i detta
prov. I ett tredje prov påträffas förhöjda halter av cancerogena PAH (40 mg/kg TS) och
av övriga PAH (50 mg/kg TS). I det lager där provet togs syntes ett gulaktigt pulver.
Mycket höga halter av kolväten (16 000 mg/kg TS) och höga halter av PCB
(18 mg/kg TS) och PAH (280 mg/kg TS) har påträffats i en punkt inom fastigheten
Morgongåvan 2A (Scandiaconsult, 2001). Däremot har inte organiska klorföreningar
påträffats i några förhöjda halter.
5.1.3
Sammanfattande figur över föroreningar i mark
I figur 5.1 redovisas i vilka punkter något ämne överskridit MKM på något djup.
Föroreningar som efterföljs av ett utropstecken har påträffats i höga halter, minst 3 ggr
högre än MKM eller i halter med bedömd stor påverkan av punktkälla. Borrning har
skett till olika djup i olika punkter.
Föroreningsnivån i ytjorden är viktig för slutsatserna av riskbedömningen eftersom det
är denna förorening man lättas exponeras för. Uppmätta halter av tungmetaller (Hg, Pb,
Zn, Cu och Cd) i ytjorden (0-0,5 meter) är förhöjda i sju av tio punkter. XRF-analyser
visar på ytlig förorening av bly i ytterligare 2 av 19 analyserade punkter.
Oljeföroreningar och PAH samt PCB är låga eller under detektionsgränsen i analyserade
ytliga jordprov (1-2 stycken). Ytlig förorening av EOX påträffas dock i två av fyra prov.
Ytliga förorenade fibrer påträffas i den stora avsättningsdammen.
21
Hg! As PCB-7
Pb! Hg
Pb! Cu
As
EOX PCB-7
Zn! Ni Cd
canc PAH! Hg Alif C5-C35
Cu!
Zn Cd CN total
Alif. C5-C35! canc PAH Hg EOX
EOX! Hg Alif. C5-C35 canc PAH
Cu
Hg dioxin
EOX! Alif. C5-C35 PCB-7
Alif. C5-C35
Figur 5.1
Punkter där något ämne överskridit MKM på något djup. Föroreningar som efterföljs av ett utropstecken har
påträffats i höga halter, minst 3 ggr högre än MKM eller i halter med bedömd stor påverkan av punktkälla.
5.1.4
Observationer i fält
Vid borrningen för jordprovtagning och installation av grundvattenrör observerades
missfärgningar och lukt hos prov från några platser. En stark lukt förekom från det
träflismaterial som fanns i J308 (0-0,6 m). I provpunkten J317 luktade det uttagna
provet på djupet 0,5-1 m starkt av diesel medan en svag lukt observerades i ett djupare
skikt (1-1,4 m). Även i provpunkten J312 luktade spånmaterialet på djupet 2,8-3,2 m. I
samma punkt men i det underliggande skiktet (3,2-3,3 m) var provet svart.
Missfärgningar förkom även på olika djup i provpunkterna J304, J305 och J309.
5.2
Föroreningar i grundvatten
Vid provtagningen visade det sig att rör JÖ J300 var torrt varför inget prov kunde uttas
från denna plats och således redovisas inga halter för denna plats.
5.2.1
Metaller
I tabell 5.1 redovisas uppmätta halter i grundvatten av arsenik, kadmium, bly och zink. I
denna tabell har även halterna i ett grundvattenprov taget i Koppom (ca tre mil från det
aktuella området) redovisats, med syfte att verka som referensprov för området. Enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999b) är halterna av arsenik
och bly höga i grundvattnet i den norra delen av den stora avsättningsdammen (rör 308)
och måttligt höga öster om den f d verkstaden. På den senare platsen har transporter
med kemikalier och massafibrer skett och en transformator tidigare legat (rör 314). I
norra delen av avsättningsdammen (rör 308) uppmättes även måttligt höga halter av
zink. Övriga halter var låga eller mycket låga.
I den södra delen av avsättningsdammen (rör 312) samt i den mindre
sedimentationsdammen (rör 316) uppmättes endast mycket låga halter av arsenik,
kadmium, bly och zink.
Tabell 5.1
Uppmätta metallhalter vid grundvattenprovtagning 2004-09-16 för ämnen
som finns klassificerade enligt Naturvårdsverket (1999b) samt pH,
konduktivitet och temperatur. Rör KO REF=referensprov från Koppom.
Prov
Rör 308
Rör 312
Rör 314
Rör 316
Rör SCC2001-B9
Rör KO REF
Mycket låga halter
Låga halter
Måttligt höga halter
Höga halter
Mycket höga halter
As
(µg/l)
10,6
<0,5
6,63
0,103
1,19
<0,05
Cd
(µg/l)
<0,02
<0,02
0,0266
<0,002
<0,002
0,0043
Pb
(µg/l)
6,24
<0,1
1,96
0,0457
0,085
0,0106
Zn
(µg/l)
67,4
4,85
17,4
3,87
7,27
25,2
pH
6,47
6,3
6,76
6,49
6,75
7,81
Kond.
(µS/cm)
1072
1007
626
1207
1307
37
Temp.
(ºC)
8,2
8,6
10,3
10,1
10,9
7
För arsenik och bly är halterna högre i alla prov i jämförelse med referensprovet, medan
referensprovets halter av zink i vissa fall är högre än de funna halterna på området.
Trots att referensprovets lokalisering valts för att representera en ostörd miljö, är det
23
troligt att någon föroreningskälla påverkat halterna av zink i grundvattnet på
referensområdet.
En jämförelse av halterna av krom, koppar och kvicksilver med haltområden för
tungmetaller i grundvatten från SGUs grundvattennät och PMK-grundvatten har också
gjorts (Naturvårdsverket, 1995). Jämförelsen visar att de uppmätta halterna av krom i
grundvattnet i rören i den norra delen av avsättningsdammen (rör J308), öster om den
f d verkstaden i anslutning till en tidigare transformator (rör 314) samt i den mindre
sedimentationsdammen (rör 316) var högre än 90% percentilen för data i SGUs
grundvattennät. Den maximala kromhalten uppmättes i rör 308 till 7,25 µg/l, vilket
understiger Livsmedelsverkets dricksvattennorm för otjänligt vatten på 50 µg/l
(Livsmedelsverket, 2001). För koppar och kvicksilver uppmättes högre halter än 90%
percentilen i den norra delen av avsättningsdammen (rör 308) och öster om den f d
verkstaden i anslutning till en tidigare transformator (rör 314). Den maximala halten av
koppar uppmättes i rör 308 till 12,4 µg/l vilket underskrider Livsmedelverkets
dricksvattennorm otjäntligt vatten som är 2,0 mg/l för koppar (Livsmedelsverket, 2001).
Den maximala halten av kvicksilver uppmättes till 0,0276 µg/l i rör 308 som också detta
underskrider Livsmedelsverkets dricksvattennorm för otjänligt vatten på 1,0 µg/l
(Livsmedelsverket, 2001). För en fullständig redovisning av samtliga uppmätta
metallhalter i grundvattnet se bilaga 3.
Halterna av nickel i samtliga grundvattenrör ligger under Livsmedelsverkets
dricksvattennorm på 20 µg/l (Livsmedelsverket, 2001). Även halterna av molybden är
låga där den högsta funna halten är 1,38 µg/l (rör SCC 2001-B9) vilket kan jämföras
med dricksvattennormen på 70 µg/l (WHO, 2003) och gränsvärdet då ingen effekt
förväntas förekomma för akvatiska ekosystem på 29 µg/l (RIVM, 2001).
Den högst funna halten av kobolt i grundvattnet uppmättes till 9,83 µg/l (rör 312). För
kobolt finns inga dricksvattennormer eller sammanställningar om bakgrundshalter i
grundvatten. Den uppmätta halten kan dock jämföras med gränsvärdet då ingen effekt
förväntas förekomma för akvatiska ekosystem på 3 µg/l eller det gränsvärde då
allvarliga effekter förväntas på 810 µg/l (RIVM, 2001).
I ett grundvattenprov inom fastigheten Morgongåvan 1 återfinns bly i en halt på 15 µg/l,
vilket överskrider föreslaget riktvärde för förorenade bensinstationer med en faktor 1,5
(WSP, 2003). Av övriga metaller som påvisas kan nämnas krom (5,5 µg/l).
Uppmätta metallhalter inom Morgongåvan 2A (Scandiaconsult, 2001) överskrider inte
tillämpade riktvärden för grundvatten.
5.2.2
Organiska föroreningar
Alifater av den tyngre fraktionen C16-C35 detekterades i två av de fyra undersökta
grundvattenrören, i den norra delen av avsättningsdammen (23 µg/l i rör 308) och i den
mindre sedimentationsdammen (14 µg/l i rör 316). De båda halterna ligger under ett
riktvärde på 50 µg/l som anges som haltgräns då inga problem med hälsa, smak eller
lukt vid användning som dricksvatten ska uppstå (SOL, 1998 baserat på SLV, 1993 och
Naturvårdsverket, 1990).
Även aromater detekterades i grundvattenprov från norra delen av avsättningsdammen
(rör 308). För fraktionen C8-C10 i relativt låga halter, 3,5 µg/l, medan halten för
fraktionen C10-C35 var högre, 31 µg/l. Den senare halten överstiger ett riktvärde på 20
µg/l då inga problem med hälsa, smak eller lukt vid användning som dricksvatten ska
24
uppstå (SOL, 1998, baserat på SLV, 1993 och Naturvårdsverket, 1990). Det andra
riktvärdet givet av SOL (1998) (nivå 2) på 100 µg/l, baserat på EUs råvattennormer,
överskrids dock inte.
Bensen, etylbensen, och xylener detekterades också i rör 308, dock överskrider halterna
inte de dricksvattennormer som ges av Livsmedelsverket (2001) och WHO (1996).
Toluen fanns i både rör 308 och rör 316 (8,1 respektive 3,2 µg/l) vilka båda ligger under
dricksvattennormer och gränsvärden för lukt och smak (WHO, 1996; USEPA, 2004).
Cancerogena PAH:er uppmättes i en halt av 0,071 µg/l i grundvatten från den norra
delen av avsättningsdammen (rör 308) medan inga halter över detektionsnivån kunde
uppmätas i de övriga rören. Övriga PAH:er detekterades i samtliga rör med den högsta
halten i rör 308 (3,1 µg/l). Såväl halterna av cancerogena som övriga PAH:er ligger
under dricksvattennormen angivna av Livsmedelsverket (2001) och WHO (1998) där
halterna 0,1 respektive 4 µg/l anges för cancerogena respektive övriga PAH:er.
Analyserna av EOX, utförda på två grundvattenprov öster om den f d verkstaden i
anslutning till en tidigare transformator (rör 314) och från den södra delen av
avsättningsdammen (rör 312) visade inte på halter över detektionsnivån. Cyanid
detekterades i halterna 0,013 respektive 0,005 µg/l i röret öster om den f d verkstaden i
anslutning till en tidigare transformator (rör 314) respektive i den mindre
sedimentationsdammen (rör 316). Dessa halter ligger under Livsmedelsverkets
dricksvattennorm för otjänligt vatten (Livsmedelsverket, 2001).
För en fullständig redovisning av samtliga analyserade organiska ämnen i grundvattnet
se bilaga 3.
I en tidigare undersökning inom fastigheten Morgongåvan 1 (WSP, 2003) påvisas
övriga PAH och indan i det grundvattenprov som har analyserats, men inga av de
organiska föreningar som analyseras förekommer i förhöjda halter.
Inom fastigheten Morgonvåvan 2A påträffas kolväten i mycket höga halter samt PCB
och PAH i förhöjda halter i grundvatten. Däremot har inte organiska klorföreningar
påträffats i några förhöjda halter. En screeninganalys visade på förekomst av ftalater i
grundvatten.
5.2.3
Observationer i fält
Vid grundvattenprovtagningen observerades en lukt av svavel i grundvattenrören 312,
314, 316 och SCC 2001-B9. Uppmätta pH-värden, konduktivitet och temperatur ges i
tabell i avsnitt 5.2.1.
5.3
Föroreningar i ytvatten
De uppmätta halterna i ytvattnet har jämförts med tillgängliga tillståndsklassificeringar
eller riktvärden och en bedömning har gjorts om det är möjligt att se något påslag av
föroreningar från den aktuella fastigheten vid en jämförelse av halterna uppströms och
nedströms den förorenade fastigheten.
5.3.1
Metaller
De uppmätta metallhalterna i vattnet i Jösseforsviken har jämförts med
tillståndsklassificeringar och rapporterade naturliga bakgrundshalter enligt
Naturvårdsverket (1999a).
25
Enligt denna klassificering uppmättes låga halter av arsenik, kadmium och zink i
Jösseforsviken utanför den förorenade fastigheten (Y33), medan halterna i
referensprovet uppströms (Y30) var mycket låga. För koppar och bly är halterna låga
både i det uppströms belägna referensprovet och i vattenprovet taget strax utanför det
förorenade området. För koppar, kadmium, arsenik och zink indikeras alltså att halterna
är något högre utanför området än uppströms. De uppmätta halterna av kvicksilver ger
en klassificering av vattnet som obetydligt förorenat både uppströms och nedströms
enligt bedömningsgrunder av Statens forurensningstilsyn i Norge (SFT, 1997). För en
komplett redovisning av samtliga halter se bilaga 3.
De mätningar av metaller i vattnet i Jösseforsviken som gjordes under 1970-talet visade
generellt inte på några höga halter. Däremot kunde förhöjda halter av kvicksilver
uppmätas i fisk (IVL, 1976).
5.3.2
Organiska föroreningar
Alifater, aromater och PAH analyserades i ytvattenprov från Jösseforsviken både
uppströms (JÖ-Y30) och i höjd med (JÖ-Y33) den förorenade industrifastigheten.
Samtliga analyserade ämnen uppmättes endast i halter under respektive detektionsnivå.
För en komplett redovisning av samtliga halter se bilaga 3.
5.4
Föroreningar i sediment
På 1970-talet gjordes en kartering av mäktigheten på de fibersediment som släppts ut i
Jösseforsviken under produktionsperioden. Då bedömdes att fibersedimenten fanns på
ett ungefärligt avstånd om ca 600 m ut i Jösseforsviken. Närmast land uppmättes
mäktiga fibersediment på upp till 5-7 m (IVL, 1970). I samband med denna studie samt
i en senare (IVL, 1976) gjordes analyser på fibersedimenten som visade att dessa var
klart förorenade av främst kvicksilver. Den högsta rapporterade halten från dessa studier
var 1,5 mg/kg TS (IVL, 1976). Huruvida mäktigheten på fibersedimenten fortfarande är
av samma storleksordning i dagsläget eller om stora mängder av dessa fibersediment
har transporteras vidare i vattensystemet är okänt och bör bli föremål för vidare studier.
Bottnarna direkt utanför industriområdet saknade även makroskopisk bottenfauna vid
undersökningen av IVL (1976) vilket troligen var ett resultat av den syrgastärande
miljön som observerats i fibersedimenten.
Nedan beskrivs föroreningssituationen från uppmätta halter vid provtagningen inom den
föreliggande studien. Halter har jämförts med de tillståndsklasser som anges av
Naturvårdsverket (1999a) (Rapport 4913) samt med de bakgrundshalter i området som
uppmättes i de prov som togs uppströms det förorenade området.
5.4.1
Metaller
För arsenik och bly uppmättes endast låga eller mycket låga halter i sedimenten såväl
uppströms Jössefors bruk samt i Jösseforsviken utanför den förorenade fastigheten. För
kadmium, nickel och zink uppmättes höga halter i punkt JÖ-S33 (31; 63 resp. 3340
mg/kg TS) medan de övriga punkterna utanför eller uppströms industriområdet var låga
eller mycket låga. Detta indikerar ett påslag från det förorenade området till
Jösseforsviken. För koppar uppmättes måttligt höga halter (37 mg/kg TS) i punkt JÖS32 samt höga halter (229 mg/kg TS) i punkt JÖ-S33. I det tredje provet direkt utanför
den förorenade fastigheten samt i det uppströms tagna sedimentprovet var halterna av
koppar mycket låga eller låga. Totalhalten av kvicksilver var mycket låg i
26
referensprovet uppströms (JÖ-S30) samt i ett av proven utanför industriområdet (JÖ
S31) medan höga halter (1,06 mg/kg TS) uppmättes i punkten JÖ-S32 utanför det
förorenade området och måttligt höga halter (0,805 mg/kg TS) utanför området i
punkten JÖ-S33.
Metylkvicksilver uppmättes i halterna 0,52 respektive 4,4 ng/g i punkterna i höjd med
den förorenade fastigheten (JÖ-S32 respektive JÖ-S33). För metylkvicksilver finns inga
bedömningsgrunder för sediment. Som en jämförelse kan halterna av metylkvicksilver i
en kvicksilverförorenad sjö i södra Sverige (Svartsjöarna) nämnas, där halter inom
intervallet 6,1 – 102 ng/g har uppmätts (Kemakta, 2002). En beräkning visar att 0,05 %
respektive 0,55 % av den totala kvicksilverhalten utgörs av metylkvicksilver. Resultaten
indikerar att förutsättningar för metylering finns. Det finns vidare en risk att ännu högre
halter kan uppkomma under sensommaren då temperaturen är högre och syrefattiga
förhållanden kan råda i sedimenten.
Krom uppmättes i mycket höga halter (713 mg/kg TS) utanför den förorenade
fastigheten i punkt JÖ S33, medan de övriga två proven i höjd med bruket samt det
uppströms belägna provet endast hade låga halter.
Sammanfattningsvis ser man en tydlig påverkan på sedimenten utanför Jössefors bruk
för kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver och zink, där de högsta halterna
återfinns i provpunkten JÖ S-33.
En sammanställning av samtliga uppmätta halter i sedimentet återfinns i bilaga 3.
5.4.2
Organiska föroreningar
En sökning i litteraturen har gjorts för att erhålla effektrelaterade
sedimentkvalitetskriterier för organiska ämnen såväl nationellt som internationellt. De
riktvärden som anges i Naturvårdsverkets Rapport 4918 som används för MIFOklassningen är inte direkt effektrelaterade och svarar inte på om effekter pga de
uppmätta halterna kan uppkomma på miljön.
I de två sedimentprov som togs i Jösseforsviken i höjd med den förorenade
industrifastigheten uppmättes tyngre alifater C16-C35 i halterna 23 mg/kg TS (JÖ-S32)
respektive 97 mg/kg TS (JÖ-S33). Detta kan jämföras med ett miljöriktvärde för
alifater i sediment på 100 mg/kg TS (Elert, 2004). Den högre halten skulle kunna
indikera en möjlig påverkan på känsliga arter. Övriga lättare alifater uppmättes endast i
halter under respektive detektionsnivå. Toluen uppmättes i halterna 0,12 respektive
0,066 mg/kg TS i proven JÖ-S32 och JÖ-S33. Elert (2004) anger ett riktvärde för
miljön i sediment för toluen till 5 mg/kg TS och således ligger de uppmätta halterna
under detta riktvärde. Aromater detekterades inte i halter över respektive detektionsnivå
i något av de två proven.
Cancerogena PAH uppmättes endast i halter under detektionsnivån 0,30 mg/kg TS,
medan övriga PAH uppmättes till 0,24 mg/kg TS i punkten JÖ-S32 och till 0,39 mg/kg
TS i punkten JÖ-S33. Halterna ligger under funna jämförvärden. Enligt Efroymson
(1996) anges riktvärdet för miljön för övriga PAH:er till 1 mg/kg TS. Samma gräns
anges som riktvärde framtagna för Statens oljelagers anläggningar som den halt där inga
negativa effekter på växter och djurliv ska uppkomma (SOL, 1998). Enligt Jones et al.
(1997) anger Ontario Ministry of the Environment två gränsvärden för ”low” eller
”severe” effekt där halten totala PAH:er för ”low” respektive ”severe” effekt ges till 4
respektive 100 mg/kg TS.
27
I punkten JÖ-S33 uppmättes dioxiner/furaner i en halt av 81 ng TEQ/kg TS. Denna halt
kan jämföras med riktvärden av Canadian Council of Ministers of the Environment
(CCME) som anger två olika typer av riktvärden för dioxiner och furaner i sötvatten
baserade på riktvärden för fisk (CCME, 1999). Riktvärdet ”Interim sediment quality
guidelines”, ISQG, anges till 0,85 ng TEQ/kg TS medan riktvärdet för ”probable effect
level”, PEL, anges till 21,5 ng TEQ/kg TS. En jämförelse kan även göras med Statens
forurensningstilsyn i Norge som anger tillståndsklasser för dioxinföroreningar för
marina sediment. Enligt denna klassificering skulle halten 81 ng TEQ/kg TS klassas
som ”markert” (~påtagligt) förorenat (SFT, 1997). Man ska dock komma ihåg att denna
jämförelse är gjord med klassificeringar för marina sediment, vilket inte behöver vara
helt gällande för sötvattensediment. Den uppmätta halten av dioxin kan även jämföras
med ett medelvärde av dioxin i sediment från ett 20-tal platser i Sverige på 41 ng
TEQ/kg TS (ITMs dioxindatabas). I ett kraftigt förorenat område i Bengtsfors
uppmättes även i en tidigare studie maxhalten 3 432 ng TEQ/kg TS (Kemakta, 2001).
Denna halt är inte med i det nyss nämnda medelvärdet. I de övriga sedimentproven har
inga analyser skett map dioxin.
Halten summa 7 st PCB uppmättes till 0,42 mg/kg TS i prov JÖ-S33. Enligt Jones et al.
(1997) anger Ontario Ministry of the Environment två gränsvärden för halten PCB-total
på 0,07 mg/kg TS (”low”) respektive 5,3 mg/kg TS (”severe” effekt). Den uppmätta
halten överskrider således det lägre av dessa riktvärden. Kanadensiska riktvärden
”Interim sediment quality guidelines”, ISQG, anges till 34,1 µg/kg TS för PCB i
sötvatten medan riktvärdet för ”probable effect level”, PEL, anges till 277 µg/kg TS
(CCME, 1999). De uppmätta halterna överskrider således båda dessa riktvärden i
punkten JÖ-S33. I punkten JÖ-S32 uppmättes endast halter under detektionsnivån.
För en fullständig sammanställning av analysresultaten se bilaga 3.
5.4.3
Kompletterande analyser av djupare sedimentprov
Då en oljecistern stått på land i närheten av läget för provtagningspunkten S31 (10-40
cm) valdes denna punkt ut för ytterligare analysering av oljeföreningar samt PCB. Även
metaller analyserades på detta prov för att kontrollera om djupare prover hade högre
halter än i det tidigare analyserade ytskiktet där endast låga halter uppmätts.
Analysresultaten visade på metallhalter i det djupare skiktet som hamnade i samma eller
lägre tillståndsklasser (Naturvårdsverket, 1999a) som det tidigare analyserade ytprovet.
Alifater/aromater/PAH samt PCB detekterades ej i halter över detektionsnivån.
Ett djupare skikt togs även ut för analys av metaller i punkten S32 (10-40 cm) där man i
ytskiktet tidigare funnit förhöjda metallhalter. Syftet var att kontrollera om ännu högre
halter kunde finnas djupare i sedimenten. Även i detta djupskikt uppmättes dock
metallhalter som resulterade i samma eller lägre tillståndsklasser (Naturvårdsverket,
1999a) som för det tidigare analyserade ytprovet.
Även i punkten S33, där man i ytskiktet funnit höga halter av dioxin och förhöjda halter
av PAH, PCB och metaller, analyserades i ett senare skede metaller, dioxiner och PCB i
ett djupare skikt (10-20 cm). Även i detta djupskikt uppmättes metallhalter i lika höga
eller lägre halter som i det tidigare analyserade ytprovet. Halterna av alifater (>C16C35) och övriga PAH i denna provpunkt visade dock på något högre halter i jämförelse
med det tidigare analyserade ytprovet. Även dioxin detekterades i det djupare skiktet,
dock i en lägre halt (12 ng TEQ/kg TS) än i ytan. PCB uppmättes endast i halter under
detektionsnivån.
28
För att undersöka utbredningen av dioxin i sedimenten analyserades ämnesgruppen i
S32 (0-20 cm) för att kontrollera om dioxin även förekom i denna vik. Analyserna
visade på förekomst av dioxin även i denna vik, även om halten var lägre (0,29 ng
TEQ/kg TS) än i den andra viken (S33).
5.4.4
Observationer i fält
Vid den uppströms belägna provtagningspunkten S30 bestod sedimenten ner till 20 cm
av silt och sand. På större djup bestod sedimentet av grusig sand och sedimentet var för
hårt för att någon provtagning skulle kunna ske från detta djup. I provpunkten S31 var
sedimenten halvfasta och bestod av siltig lera. I provpunkt S32 bestod sedimenten av
fiber som luktade svavel. Även i provpunkt S33 påträffades fiber/bark/torv. Vid denna
provtagningspunkt observerades gasavgång från sedimenten och svavellukt.
Provtagning skedde ned till 20 cm djup. Fiberflak som var ca 10-40 cm stora flöt
omkring på vattnet vid provtagningstillfället.
29
6
Spridningsförutsättningar
6.1
Utvärdering av föroreningarnas lakbarhet
6.1.1
Utvärdering av skaktester
Undersökta material
En utvärdering av föroreningarnas lakbarhet har gjorts från de laktester som utförts
inom ramen för Kemaktas uppdrag. Laktester har utförts som skaktester på ett prov som
misstänks utgöras av kisaska (JÖ YT-1) och ett prov på fyllnadsmaterial (JÖ J302) från
området. Laktesterna beskrivs närmare i stycke 4.2.6.
Fyllnadsmaterialet i punkten 302 valdes ut efter att XRF-analyser indikerat förhöjda
halter av framför allt bly på djupet 0,5-2 meter. Även laboratorieanalys på materialet
visades på mycket höga halter av bly (5 000-13 100 mg/kg TS). Eftersom skaktestet
kräver en större mängd jord (ca 2 kg) än en vanlig laboratorieanalys uttogs ett nytt
jordprov genom skruvborrning i direkt anslutning till den tidigare punkten. Resultaten
indikerar stor heterogenitet avseende innehåll av föroreningar i fyllnadsmaterialet då
endast låga halter av bly och andra metaller detekterades i det nya provet. Att det prov
som laktest utfördes på utgörs av ett förhållandevis rent fyllnadsmaterial måste beaktas
vid utvärderingen.
Det kan även noteras att fastfashalterna i det prov som bedömts vara kisaska är mycket
höga av zink (38 800 mg/kg TS) och nickel (487 mg/kg TS), men att halterna av andra
tungmetaller är låga. Halterna skiljer sig väsentligt från kisaska som provtagits i en
samtidig undersökning vid Edsvalla bruk. I den kisaskan är halterna av bly, arsenik,
koppar och kvicksilver förhöjda medan endast ett av två kisakskeprov hade förhöjda
zinkhalter (2 680 mg/kg TS; Kemakta AR 2004-25).
Resultat
En beräkning har gjorts av sk Kd -värden som anger fastläggningen av en förorening till
fast material och definieras som kvoten mellan halten av ett ämne i fast fas och halten i
löst fas i porvattnet. För beräkningen har uppmätta halter i jordprov och eluat
(lakvätska) använts. En fullständig sammanställning av analysresultaten från laktesten
ges i bilaga 6. De Kd-värden som beräknas för de två lakproverna har jämförts med
generella Kd-värden från Naturvårdsverket (1997b) samt Kd-värden i RVF (2002).
En jämförelse har även gjorts med gränsvärdena för utlakning vid L/S 10, enligt NFS
2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter för mottagning av avfall vid anläggningar för
deponering av avfall (Naturvårdsverket, 2004). Bedömningarna baseras även på
jämförelse mellan uppmätta halter i eluat respektive grundvatten inom området.
I tabell 6.1 redovisas de beräknade Kd-värdena för olika ämnen. I texten nedan
diskuteras resultaten och en bedömning av lakbarheten och risken för spridning i
dagsläget och i framtiden görs.
30
Tabell 6.1
Metall
Sammanfattning av beräknade Kd-värden för misstänkt kisaska respektive
fyllnadsmaterial från Jössefors samt generella värden från
Naturvårdsverket (1997b) och Kd-värden från RVF (2002).
Uppmätt fastfashalt
(mg/kg TS)
Kd beräknat från laktester (l/kg)
”Kisaska”
”Kisaska” (minsta
värdet av L/S 2
och L/S 10)*
Fylln.mtrl
Kd NV
4669
(l/kg)
Kd RVF
(l/kg)
Fyllnadsmaterial
(1 prov, L/S 10)
12.4
3.69
12 400
3 690
30
100
Arsenik
28.5
55.8
52 007
1 866
1 000
1 000
Bly
11
<0.1
24 123
2 000
30
100
Kadmium
23.3
28.4
1 339
1 246
500
500
Koppar
41.1
10.6
82 200
12 240
2 000
2 000
Krom
<0.1
<0.1
5 000
5 000
200
500
Kvicksilver
39 500
114
79 798
2 908
100
200
Zink
186
8.7
372 000
3 372
100
200
Nickel
* Kd = halt i fastfas dividerat med halt i eluat (från laksteg L/S 2 respektive L/S 10). Endast det
lägsta Kd-värdet redovisas i tabellen.
Lakning har utförts vid två förhållanden mellan vätska och fastfas (L/S = 2 och L/S
=10). För både provet med ”kisaska” och provet med fyllnadsmaterial ligger eluatens
(laklösningarnas) pH-värde på 7.
Jämförelse med Kd-värden från Naturvårdsverket (1997b) och RVF indikerar att
lakbarheten i både ”kisaskaprovet” och fyllnadsmassaprovet från Jössefors är lägre för
samtliga ämnen än vad som antas i den generella modellen.
Osäkerhet i bedömningarna föreligger på grund av låg fastfashalt för kvicksilver för
båda proven och för kadmium i provet fyllnadsmaterial och på grund av låg eluathalt för
arsenik och kvicksilver i båda proven, för kadmium i ”kisaskaprovet” och för koppar i
”kisaskaprovet” L/S=10.
Jämförelsen med gränsvärden för avfallsdeponier visar att jorden med avseende på
utlakad mängd kan deponeras på deponi för inert avfall, utom vad gäller zink i
”kisaskaprovet” som överskrider gränsvärdet för inert deponi. Utlakad mängd är dock
under gränsen för deponi för icke-farligt avfall.
Halterna i eluaten från ”kisaskan” av zink och kadmium överstiger halterna som
uppmätts i grundvattnet på området. De lägre halterna i grundvattnet tyder på att de inte
lakas i så stor omfattning i nuläget, men skaktesterna visar på en potentiell risk för ökad
utlakning i framtiden. Övriga eluathalter är lägre till endast något högre än uppmätta
halter i grundvattnet.
6.1.2
Utvärdering av sekventiella lakförsök
Lakförsöken som utfördes som sekventiella laktester vid LUTH har utvärderats för
arsenik, bly, kadmium, koppar, kvicksilver, zink, kobolt, krom, järn, mangan och nickel,
se figur 6.1. Ett test på bedömt prov av kisaska (JÖ YT-1) har utförts. En fullständig
sammanställning av analysresultaten från laktesten ges i bilaga 6. De generella slutsatser
som kan dras är:
31
•
Endast en mycket liten del (< 1 %) lakas ut i första laksteget, dvs metallerna
förekommer som lättlösliga ämnen eller ämnen löst adsorberade till
materialytorna.
•
För samtliga ämnen, utom zink, är mer än 57 % kvar efter det andra laksteget.
Det innebär att metallerna är hårt bundna till stor del i kristallina järnoxider,
stabila organiska former eller som sulfider.
Nedan ges kommentarer om några av ämnena:
•
Arsenik sitter hårt bundet, 89 % frigörs i det sista laksteget.
•
Koppar sitter också hårt bundet, 90 % finns kvar efter andra laksteget.
•
Kvicksilver sitter mycket hårt bundet, endast en försumbar mängd frigörs i de
två första lakstegen. Efter tredje laksteget återstår hela 57% som lakrest.
Beräkningarna baseras dock på halter under detektionsgräns i både fastfasprov
och eluat vilket medför osäkerheter i tolkningen.
•
Bly lakas ut till 40 % i det andra laksteget, dvs bly är bundet som järn- och
manganoxider. I det sista steget lakas det resterande innehållet av bly ut. Den
sekventiella lakmetoden är dock inte optimerad för bly. Det första steget i
laktestet försöker efterlikna effekterna av ett försurningstillstånd med hjälp av en
natriumacetatbuffert. Störningar kan dock förekomma genom att lösliga
komplex av blyacetat bildas.
•
Zink är den mest lättlakade metallen av de som utvärderats i testet. Efter andra
laksteget har 80 % lakats ur och i det tredje steget lakas resterande 20 % ut. Det
ska noteras att zink är den enda metall som förekommer i förhöjda halter i
provet.
Normerad utlakning
100%
90%
80%
70%
60%
Rest
STEG 3
STEG 2
STEG 1
50%
40%
30%
20%
10%
0%
As
Figur 6.1
Cd
Co
Cr
Cu
Fe
Hg
Mn
Ni
Pb
Zn
Andel utlakad metall i de olika stegen av den sekventiella lakförsöken.
Enligt tidigare kommentar är det endast halterna av zink och nickel som är förhöjda i
det lakade kisaskeprovet.
32
6.2
Utvärdering av grundvattenförhållanden
Transporten av föroreningar styrs av vilket grundvattenflöde och vilken infiltration som
sker genom förorenade massor. Infiltrationen påverkas av förekomst av hårdgjorda ytor
och för grundvattenströmningen är bl a markens genomsläpplighet (hydraulisk
konduktivitet) en starkt styrande faktor.
6.2.1
Utvärdering av hydraultest
Totalt har tre slugtest utförts i två grundvattenrör för att bestämma markens hydrauliska
konduktivitet inom området. Efter tillsatts av en given mängd vatten till
grundvattenrören registrerades avsänkningsförloppet och en utvärdering av den
hydrauliska konduktiviteten kunde därefter göras enligt metod av Hvorslev (se t.ex.
Freeze and Cherry, 1979). I tabell 6.2 redovisas de beräknade hydrauliska
konduktiviteterna. Dessa uppskattningar ska dock endast betraktas i avseende att ge en
ungefärlig uppskattning av storleksordningen på den hydrauliska konduktiviteten, då
slugtesten endast ger en uppfattning av konduktiviteten i närregionen kring det
betraktade grundvattenröret. Stora variationer kan förekomma inom området, speciellt
eftersom heterogeniteten m a p jordsammansättningen inom området är stor.
Tabell 6.2
Beräknade hydrauliska konduktiviteter med hjälp av slugtestdata
Grundvattenrör
Hydraulisk
konduktivitet
(m/s)
Rör 314
3×10-5
Rör 316 (försök 1)
2×10-4
Rör 316 (försök 2)
1×10-4
6.2.2
Uppskattning av grundvattenflöde och infiltration
För det aktuella området har grundvattenflödet genom förorenade massor uppskattats
med två metoder:
a) infiltrationen över det aktuella avrinningsområdet
b) beräkning m h a uppmätt grundvattengradient och hydraulisk konduktivitet.
Den totala ytan som är tillgänglig för infiltration och därmed grundvattenbildning i det
aktuella området har uppskattats till ca 230 000 m2. Någon större yta utöver det
huvudsakliga industriområdet bedöms inte bidra till grundvattenbildningen i det
förorenade området p g a att vägar och diken omkring den förorenade fastigheten
troligen avleder vatten från uppströms belägna punkter i avrinningsområdet.
Med en effektiv nederbörd för regionen på 350 mm/år och under förutsättning att hela
den bedömda förorenade ytan är tillgänglig för infiltration, kommer detta att resultera i
ett grundvattenflöde på ca 80 000 m3/år. Denna uppskattning är möjligen överskattad då
vissa ytor är hårdgjorda och inte tillgängliga för infiltration.
En alternativ uppskattning av grundvattenflödet har även gjorts utifrån den hydrauliska
konduktiviteten för området och den uppmätta grundvattengradienten på området. För
dessa beräkningar har medelvärdet på den hydrauliska konduktiviteten från de utförda
slugtesten använts (tabell 6.2) tillsammans med en hydraulisk gradient på 1% baserat på
33
inmätningar av grundvattennivåer. För beräkningarna har grundvattenakvifärens
mäktighet uppskattats till ca 3 m, baserat på information om tätare lager alternativt
påstötning av berg vid borrningarna. Grundvattenytan i området befinner sig på ca
0,5 m djup och bredden genom vilken grundvattenströmningen sker uppskattades till ca
300 m. Under dessa förutsättningar uppskattas grundvattenflödet till ca 27 000 m3/år.
Grundvattenflödet genom området uppskattas alltså ligga inom intervallet 27 000 –
80 000 m3/år.
6.3
Uppskattat läckage från området
Läckaget av föroreningar från området har uppskattats genom att använda det beräknade
grundvattenflödet (avsnitt 6.2.2) tillsammans med uppmätta halter av föroreningar i
grundvattnet. Beräkningen ger en uppskattning av läckaget av föroreningar i dagsläget.
Föroreningarna fördröjs dock under transporten med grundvattnet, vilket kan innebära
att halterna i grundvatten kan förväntas öka med tiden. Utgångspunkten vid
installationen av grundvattenrören var dock att placera dessa i sk hot-spots.
För spridningsberäkningarna används det maximala uppskattningen av
grundvattenflödet 80 000 m3/år. Läckageberäkningarna baseras på medelvärdet av
uppmätta halter i grundvattnet, men för att erhålla en konservativ uppskattning av
läckaget görs även en beräkning baserat på maximalt uppmätta grundvattenhalter. För
de punkter där halterna ligger under detektionsnivån har halva detektionsgränsen
använts för beräkning av medelvärdet.
I tabell 6.3 och 6.4 redovisas halter av metaller och organiska föroreningar i
grundvattnet för ett urval av de ämnen som analyserats samt det beräknade läckaget från
området. På grund av osäkerheter i grundvattenuppskattningarna samt att medelhalterna
baserar sig på få mätningar (4-5 grundvattenprov vid ett tillfälle) ska
spridningsuppskattningarna endast betraktas som uppskattade storleksordningar på det
förekommande läckaget med grundvattnet till Jösseforsviken.
Tabell 6.3 Medelhalter och beräknat läckage av metaller med grundvattnet från
området kring Jössefors bruk (medel av halter i fem grundvattenrör).
Medelhalt (µg/l)
Maxhalt (µg/l)
Medelläckage (kg/år)
Maxläckage (kg/år)
As
4.63
10.60
0.37
0.85
Cu
5.19
12.40
0.42
0.99
Hg
0.016
0.028
0.001
0.002
34
Pb
2.08
6.24
0.17
0.50
Zn
20.16
67.40
1.62
5.39
Tabell 6.4
Medel-halt
(µg/l)
Maxhalt
(µg/l)
Medelläckage
(kg/år)
Maxläckage
(kg/år)
Medelhalter och beräknat läckage av organiska föroreningar med
grundvattnet från området kring Jössefors bruk (medel av halter i fyra
grundvattenrör).
Alif.
>C16C35
Arom.
>C8C10
Arom.
>C10C35
Bensen
Toluen,
etylbensen,
xylener
PAH
canc
PAH
övr
CN tot
11.8
1.3
8.5
0.15
3.2
0.09
0.83
0.009
23.0
3.5
31.0
0.29
8.7
0.10
3.10
0.013
0.9
0.1
0.7
0.012
0.22
0.07
0.1
0.001
1.8
0.3
2.5
0.023
0.65
0.25
0.2
0.001
Sammanfattningsvis kan man konstatera att spridningen från området av tungmetaller är
låg. Endast något eller några kilo per år sprids till Jösseforsviken med grundvattnet.
Transporten av zink är högst med ca 5 kg/år. För kvicksilver sprids årligen ca 2-3 gram,
vilket också bedöms vara ett lågt läckage.
Läckaget av organiska ämnen bedöms också vara förhållandevis lågt. Organiska
föroreningar förekommer dock inte lika utbrett som metaller varför det bedömda
grundvattenflödet, som baseras på antagandet att förorenade massor finns i hela
området, troligen överskattar läckaget. Vissa föroreningar som t ex dioxin och PCB
fastläggs dessutom kraftigt till jorden vilket gör transporten i löst fas begränsad.
I beräkningarna tas inte hänsyn till partikulär transport vilket också är en möjlig
transportväg, speciellt av förorenat material i avsättningsdammarna på litet avstånd från
sjön.
Ett tydligt tecken på att läckage från området sker eller har skett är de föroreningar som
återfinns i sedimenten utanför de det förorenade industriområdet. Större delen av
sedimentföroreningen och förekomsten av kvicksilver och dioxiner bedöms ha orsakats
av de fibrer som släptes ut i viken med orenat avloppsvatten under perioden då
massafabriken drevs. En del metallföroreningar (t ex krom) kan även ha orsakats av
andra verksamheter än massaindustrin. Det är dock osäkert i vilken utsträckning.
Det grundvattenrör som installerades direkt nedströms den gamla experimentfabriken
var torrt vid provtagningen varför ingen bedömning kan göras av spridningen från detta
delområde. En tidigare grundvattenprovtagning på fastigheten sydväst om
experimentfabriken visade på förhöjda halter av bly (WSP, 2003). Halterna kan ha
uppkommit pga förekomst av bly i fyllnadsmaterialet runt platsen för det aktuella
grundvattenröret. Det kan även vara tecken på en spridning från uppströms liggande
områden, t ex förorenade massor från den norra delen av området vid fd
experimentfabriken.
35
7
Riskbedömning enligt MIFO
7.1
Föroreningsnivå
I detta avsnitt görs en bedömning av föroreningssituationen vid Jössefors bruk utifrån
halter, mängder och volymer enligt NV 4918 (Naturvårdsverket, 1999c; uppdaterad
2002). Föroreningsnivån bedöms för varje förorening i olika analyserade medier. De
uppmätta halterna bedöms i två steg; avvikelse från jämförvärde samt bedömning av
tillstånd, se figur 7.1. Endast de ämnen där bedömningsgrunder finns i Rapport 4918 har
klassats enligt MIFO. En bedömning av riskerna med övriga ämnen har gjorts m h a
andra bedömningsgrunder i kapitel 5.
Avvikelse från jämförvärde
Svarar på frågan vad som är mänskligt påverkat
Uppmätta halter
Bedömning av tillstånd
Svarar på frågan vilka effekter miljötillståndet för med sig
Figur 7.1
Schematisk bild över hur de uppmätta halterna bedöms enligt MIFOmodellen (fritt efter NV 4918).
7.1.1
Föroreningar i mark
Avvikelse från jämförvärden
Nedan jämförs uppmätta halter av metaller, arsenik och organiska föroreningar med
jämförvärden för metaller motsvarande 90:e percentilen av Naturvårdsverkets
markgeotekniska tätortsprovtagning i djupa moräner (NV 4918, bilaga 5 tabell 2 och
tabell 4). I sammanställningen har endast de ämnen tagits med där jämförelsedata finns.
Analysresultaten för samtliga ämnen finns redovisade i sammanställning i bilaga 3.
Resultaten från analyser med XRF och PID är sammanställda i bilaga 4.
Metaller
Totalt gjordes XRF-mätningar på 122 jordprover. Utifrån resultaten av XRF-mätningar
och okulära iakttagelser gjordes kemisk analys av metallinnehållet i 25 prover varav två
prover utgörs av misstänkt kisaska. Den högsta och den näst högsta uppmätta halten
samt medianvärdet av uppmätta halter i 25 laboratorieanalyserade prover är
sammanställda i tabell 7.1.
Av resultaten för högsta och näst högsta uppmätta halter i tabell 7.1 framgår att det
generellt finns en stor till mycket stor påverkan av metaller inom området. För
kadmium, kvicksilver, bly och zink föreligger en mycket stor påverkan, för krom och
nickel en stor påverkan. För koppar är påverkan stor till mycket stor. För kobolt och
vanadin samt för arsenik ligger uppmätta halter på en nivå som motsvarar trolig
påverkan. Om man istället gör bedömningen utifrån medianvärde av uppmätta halter i
laboratorieanalyserna är det endast för kvicksilver som det finns en stor påverkan. För
övriga metaller och för arsenik finns trolig påverkan eller ingen/liten påverkan.
36
Det bör noteras att högsta och näst högsta uppmätta halt av kadmium och zink samt det
högsta värdet för nickel kommer från prov på ”kisaska”. Motsvarande värden för övriga
metaller och arsenik är däremot uppmätta i andra fyllnadsmaterial än ”kisaska”. Om
man bortser från uppmätta halter i ”kisaska” ändras bedömningen för kadmium och zink
från mycket stor påverkan till stor påverkan, både vad gäller den högsta och den näst
högsta halten som har uppmätts. För nickel ändras bedömningen för det näst högsta
värdet till trolig påverkan. Då bedömningen görs utifrån medianvärden har
kisaskeproven ingen inverkan på bedömningen av påverkan.
Tabell 7.1
Element
As
Cd *
Cd **
Co
Cr
Cu
Hg
Ni *
Ni **
Pb
V
Zn *
Zn **
Uppmätta metallhalter i jordprover vid provtagning 2004. Färgkodningen
visar graden av mänsklig påverkan i enlighet med NV 4918, bilaga 5,
tabell 2.
Högsta
värdet
mg/kg TS
36.4
11.0
7.8
13.2
238
5780
43.6
487
187
13100
141
39500
1420
Näst
högsta
värdet
mg/kg TS
18.6
10.5
1.7
11.6
216
501
12.4
187
34.6
5000
59.1
38800
394
Medianvärdet
mg/kg TS
7.2
0.46
0.33
4.11
11.1
45.4
1.1
12.3
11.9
52.6
21.3
110
108
Ingen eller liten påverkan av punktkälla
Trolig påverkan av punktkälla
Stor påverkan av punktkälla
Mycket stor påverkan av punktkälla
* inkl. analyser i ”kisaska”
** exkl. analyser i ”kisaska”
Organiska föroreningar
Totalt åtta jordprover valdes på basis av okulära iakttagelser och PID-mätningar ut för
kemisk analys av bl a kolväten och PAH. För de ämnen som jämförelsedata finns för
görs bedömningen att ingen eller liten påverkan av punktkälla förekommer i tre av de
åtta proverna. Resultaten för övriga fem prover tyder på att det finns en påverkan av
punktkälla. Resultaten för dessa fem prover redovisas i tabell 7.2.
Av tabell 7.2 framgår att det finns stor till mycket stor påverkan av alifater men att
påverkan av aromater är begränsad. Ett prov uppvisar en halt av summa aromater
(C8 - C35) som motsvarar trolig påverkan av punktkälla. Trolig påverkan av toluen
påvisas i ett prov och av PAH (både cancerogena och övriga) i ett annat prov.
EOX analyseras i sex prover, och i fyra av dessa ligger halten på en nivå som motsvarar
stor till mycket stor påverkan (se tabell 7.3). I övriga två prover ligger halten under
detektionsgränsen (1 mg/kg TS). Detektionsgränsen för EOX motsvarar gränsen mellan
37
trolig och stor påverkan av punktkälla, varför det inte går att avskriva påverkan av EOX
i dessa två punkter.
Det bör påpekas att jämförvärdet för organiska ämnen inte är direkt tillämpbart då både
analys- och extraktionsförfarandet som används vid dagens analyser avviker från de
metoder som användes för att ta fram de resultat som ligger till grund för jämfördata i
NV 4918.
Tabell 7.2
Uppmätt organiskt innehåll i fem jordprov i denna undersökning.
Färgkodningen visar graden av mänsklig påverkan i enlighet med
NV 4918, bilaga 5, tabell 4.
Förening
Σ alifater (C5-C35) 1)
Σ aromater (C8-C35) 2)
toluen
fenantren
fluoranten
pyren
bens(a)antracen
bens(b)fluoranten
bens(k)fluoranten
bens(a)pyren
benso(ghi)perylen
indeno(123cd)pyren
summa 16 EPA-PAH 3)
PAH cancerogena
PAH övriga
JÖ J308
0-0,6 m
mg/kg TS
158
2.9
0.05
0.33
0.22
0.16
0.08
0.08
0.11
0.1
0.08
0.08
1
0.32
JÖ J311
1,5-2,0 m
mg/kg TS
22
1.5
0.16
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.7
0.3
JÖ J312
2,8-3,0 m
mg/kg TS
109
1.5
0.97
0.11
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
0.11
0.3
0.71
0.4
Ingen eller liten påverkan av punktkälla
Trolig påverkan av punktkälla
Stor påverkan av punktkälla
Mycket stor påverkan av punktkälla
JÖ J315
0,5-0,7 m
mg/kg TS
74
12.5
0.05
7.6
19
16
8.5
7.1
6.2
7.6
2.2
3.5
91
43
JÖ J317
0,5-1,0 m
mg/kg TS
2520
31.2
0.05
0.58
0.082
0.41
0.085
0.08
0.08
0.08
0.08
0.08
2
0.26
49
1.7
0.11
1)
Jämförs med opolära alifatiska kolväten
2)
Jämförs med totalt extraherbara aromatiska ämnen
3)
Uppmätt halt baseras på 16 PAH-föreningar, jämförvärdet på 10 PAH-föreningar.
Tabell 7.3
Förening
EOX
Uppmätt innehåll av EOX i sex jordprov i denna undersökning. Samma
färgkodning som i tabell 3.
JÖ J302
0-0,5 m
mg/kg TS
<1.0 *
JÖ J308
0-0,6 m
mg/kg TS
26
JÖ J309
0-0,5 m
mg/kg TS
<1.0 *
JÖ J311
1,5-2,0 m
mg/kg TS
5.6
JÖ J314
1,5-2,0 m
mg/kg TS
1.8
* Detektionsgränsen motsvarar gränsen mellan trolig och stor påverkan av punktkälla.
38
JÖ J317
0,5-1,0 m
mg/kg TS
4.5
Bedömning av tillstånd
I detta avsnitt bedöms risker relaterade till hur allvarliga effekter uppmätta halter kan
innebära. Bedömningen görs genom jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning i enlighet med NV 4918 bilaga 4, tabell 1.
Metaller
Uppmätta halter i de 25 jordproverna som analyserats på sitt metallinnehåll på
laboratorium jämförs med de generella riktvärdena för förorenad mark. I tabell 7.4 är
den högsta och den näst högsta uppmätta halten samt medianvärdet av uppmätta halter
sammanställda.
Mycket allvarligt tillstånd har bedömts för kadmium, kvicksilver, bly och zink både
map den högsta och den näst högsta uppmätta halten. För koppar och nickel motsvarar
den högsta uppmätta halten ett mycket allvarligt tillstånd, medan den näst högsta halten
bedöms återspegla ett allvarligt tillstånd. För arsenik och krom som bedöms tillståndet
som måttligt allvarligt, för vanadin som måttligt till mindre allvarligt och för kobolt som
mindre allvarligt. Då tillståndsbedömningen baseras på medianvärdet av uppmätta
halter, blir slutsatsen att tillståndet är mindre allvarligt för samtliga element utom för
kadmium, koppar och kvicksilver för vilka tillståndet bedöms vara måttligt allvarligt.
En sammanställning av samtliga analyserade prover ges i bilaga 3.
Tabell 7.4
Element
As
Cd
Co
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
V
Zn
Uppmätta metallhalter i jordprover inom denna undersökning.
Färgkodningen visar bedömningen av tillståndet utifrån jämförelse med
riktvärden för känslig markanvändning i enlighet med NV 4918 bilaga 4,
tabell 1.
Högsta
värdet
mg/kg TS
36.4
11.0
13.2
238
5780
43.6
487
13100
141
39500
Näst högsta
värdet
mg/kg TS
18.6
10.5
11.6
216
501
12.4
187
5000
59.1
38800
Medianvärdet
mg/kg TS
7.2
0.457
4.11
11.1
45.4
1.09
12.3
52.6
21.3
110
Mindre allvarligt (< riktvärdet)
Måttligt allvarligt (1-3 ggr riktvärdet)
Allvarligt (3-10 ggr riktvärdet)
Mycket allvarligt (>10 ggr riktvärdet)
Organiska föroreningar
Generellt bedöms tillståndet vara mindre till måttligt allvarligt map organiska
föroreningar. Undantaget är alifater (>C5 - C16 och >C16 – C35), för vilka tillståndet
bedöms vara allvarligt respektive mycket allvarligt i en punkt (J317 0,5 – 1,0 m), och
39
för cancerogena PAHer i en annan punkt (J315 0,5 - 0,7 m) där tillståndet klassas som
mycket allvarligt.
Uppmätt dioxinhalt, omräknat till toxiska ekvivalenter med I-TEQ faktorer, motsvarar
ett tillstånd som även det klassas som mycket allvarligt.
Cyanid har analyserats i ett samlingsprov över djupet 0 – 0,8 m i en punkt. Uppmätt halt
(19 mg/kg TS) motsvarar mindre allvarligt tillstånd.
Tabell 7.5
Uppmätt organiskt innehåll. Färgkodningen visar bedömningen av
tillståndet utifrån jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning i
enlighet med NV 4918 bilaga 4, tabell 1.
Förening
JÖ J308
0-0,6 m
mg/kg TS
18
140
<1.0
2.4
<0.010
0.050
<0.050
<0.050
<0.080
0.320
0.710
alifater >C5-C16
alifater >C16-C35
aromater >C8-C10
aromater >C10-C35
bensen
toluen
etylbensen
summa xylener
summa TEX
PAH cancerogena
PAH övriga
summa 7 st PCB
Summa PCDD/TCDD
(TEQ)
JÖ J309
0-0,5 m
mg/kg TS
JÖ J310
0,5-1,0 m
ng TEQ/kg TS
0.05
JÖ J311
1,5-2,0 m
mg/kg TS
JÖ J315
JÖ J317
0,5-0,7 m 0,5-1,0 m
mg/kg TS mg/kg TS
<20
820
64
1700
<1.0
8.2
12
23
<0.010
<0.010
0.050
0.050
<0.050
<0.050
<0.050
<0.050
<0.080
<0.080
43
0.260
49
1.700
0.02
130
Mindre allvarligt (< riktvärdet)
Måttligt allvarligt (1-3 ggr riktvärdet)
Allvarligt (3-10 ggr riktvärdet)
Mycket allvarligt (>10 ggr riktvärdet)
Mängd och volym
Området är till stora delar utfyllt. Detta tillsammans med uppmätta föroreningshalter
gör att hela området måste betraktas som potentiellt förorenat. Ytan för det förorenade
området har uppskattats till 230 000 m3 (avsnitt 6.2). Medeldjupet av fyllningsmassor
uppskattas till 2,1 m (tabell 7.6). Denna grova uppskattning av yta och fyllnadsdjup ger
en total volym av potentiellt förorenade fyllnadsmassor på 483 000 m3 vilket klassas
som en mycket stor volym enligt NV 4918.
Mängden föroreningar har uppskattats enligt den metod som anges i tabell 6, NV 4918
baserat på den uppskattade volymen förorenade fyllnadsmassor, en uppskattad densitet
på 1 600 kg/m3 samt de genomsnittliga (aritmetiska medelvärden) föroreningshalterna i
25 prover. Enligt den använda metoden bedöms föroreningsmängden i olika klasser
beroende på föroreningarnas farlighet och den faktiska mängden. För arsenik, kadmium,
kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin samt zink bedöms föroreningsmängden som mycket stor.
40
Tabell 7.6
Provpunkt
J301
J302
J303
GV J300
J300
J304
J305
J306
J306-lakprov
J314
J307
J308
J309
Fyllnadsmaterialet mäktighet samt borrdjup i olika punkter vid
jordprovtagning genom skruvborrning.
Område
Norra, exp.fabrik
Norra, exp.fabrik
Norra, exp.fabrik
Centrala
Centrala
Centrala
Centrala
Centrala
Centrala
Centrala
Stora sed.bassäng
Stora sed.bassäng
Stora sed.bassäng
NV, stenkolslager/
ångpannehus
Stora sed.bassäng
Stora sed.bassäng
Lilla sed.bassäng
Lilla sed.bassäng
Lilla sed.bassäng
SÖ del, fd oljecistern
sediment/slam
Fyllnadsmaterialets
mäktighet, m
1.4
4.0
2.7
1.5
2.0
1.8
2.0
2.3
2.0
2.0
0.2
3.0
1.8
Borrdjup, m
1.4
4.0
2.7
1.8
2.0
1.8
2.7
3.0
2.0
3.0
3.0
3.4
2.8
2.4
2.6
4.0
2.3
1.8
1.4
1.6
(0.2)
4.0
0.2
2.1
3.0
3.0
5.0
3.0
3.0
3.0
2.0
0.2
5.0
1.4
2.8
J310
J311
J312
J315
J316
J317
J318
(J319)
Max
min
medel
*Stopp mot berg eller block ** Stopp betong
7.1.2
Djup till berg,
m (*)
1.4
4.0
2.7
2.0 (**)
1.8
3.4
2.8
3.0
2.0
-
Föroreningar i grundvattnet
Metaller
Avvikelse från jämförvärden
I tabell 7.7 redovisas halter för ett urval av de metaller som analyserats i de provtagna
grundvattenrören. I tabellen har halterna markerats utifrån jämförvärden framtagna i
”Bedömningsgrunder för grundvatten” (Naturvårdsverket, 1999b) och indelade i klasser
enligt NV 4918, bilaga 5 tabell 6. I tabellen har endast de ämnen tagits med där
jämförelsedata finns, samtliga ämnen finns redovisade i analysprotokollen i bilaga 3.
41
Tabell 7.7
Metallhalter i grundvatten. Färgkodningen visar graden av mänsklig
påverkan i enlighet med NV4918, bilaga 5, tabell 6.
Al
As
Provpunkt
µg/l
µg/l
Rör 308
659
10,6
Rör 312
<2
<0,5
Rör 314
135
6,63
Rör 316
32,4
0,103
Rör SCC2001-B9
7,74
1,19
Ingen/Liten påverkan av punktkälla
Trolig påverkan av punktkälla
Stor påverkan av punktkälla
Mycket stor påverkan av punktkälla
Cd
µg/l
<0,02
<0,02
0,0266
<0,002
<0,002
Cu
µg/l
12,4
<1
7,9
0,168
0,297
Pb
µg/l
6,24
<0,1
1,96
0,0457
0,085
Zn
µg/l
67,4
4,85
17,4
3,87
7,27
pH
6,47
6,3
6,76
6,49
6,75
De högsta uppmätta halterna i grundvattnet på området av aluminium, arsenik och bly
uppmättes i den norra delen av avsättningsdammen (rör 308), vilka enligt
klassificeringen tyder på en trolig påverkan av en punktkälla. För övriga ämnen i denna
punkt och för samtliga redovisade ämnen i övriga provpunkter klassas halterna som att
ingen/liten påverkan från en punktkälla finns.
Bedömning av tillstånd
I detta avsnitt bedöms risker relaterade till hur allvarliga effekter uppmätta halter kan
innebära. Uppmätta halter i grundvattenproverna som analyserats på sitt metallinnehåll
bedöms i fyra klasser. Indelningen av tillstånd baseras på hälsobaserade gränsvärden för
dricksvatten (Livsmedelsverket, 2001). Bedömningen görs i enlighet med NV4918
bilaga 4, tabell 3. För nickel har det uppdaterade värdet på dricksvattennormen enligt
Livsmedelsverket (2001) använts istället för de haltangivelser som finns i NV4918.
Även för arsenik har dricksvattennormen given av Livsmedelsverket (2001) använts då
halten för klassningen i NV4918 är felaktig. Resultatet redovisas i tabell 7.8, där endast
de ämnen tagits med där jämförelsedata finns. Samtliga ämnen finns redovisade i
bilaga 3.
Tabell 7.8
Metallhalter i grundvatten. Färgkodningen visar bedömningen av
tillståndet utifrån jämförelse med hälsobaserade gränsvärden i enlighet
med NV4918 bilaga 4, tabell 3. För Ni och As har dricksvattennormer
angivna av Livsmedelsverket (2001) använts.
As
Cd
µg/l
µg/l
Rör 308
10,6
<0,02
Rör 312
<0,5
<0,02
Rör 314
6,63 0,0266
Rör 316
0,103 <0,002
Rör SCC2001-B9
1,19 <0,002
Mindre allvarligt (<riktvärdet)
Måttligt allvarligt (1-3 ggr riktvärdet)
Allvarligt (3-10 ggr riktvärdet)
Mycket allvarligt (>10 ggr riktvärdet)
Provpunkt
Cr
µg/l
7,25
0,259
0,566
1,15
0,398
Cu
µg/l
12,4
<1
7,9
0,168
0,297
42
Hg
µg/l
0,0276
<0,002
0,004
<0,002
<0,002
Ni
µg/l
11,2
3,21
4,31
1,12
4,24
Pb
µg/l
6,24
<0,1
1,96
0,0457
0,085
pH
6,47
6,3
6,76
6,49
6,75
De högsta halterna av arsenik i grundvattnet i norra delen av avsättningsdammen (rör
308) visar på ett måttligt allvarligt tillstånd, medan tillståndet är klassat som mindre
allvarligt för övriga metaller och provpunkter.
Organiska föroreningar
Avvikelse från jämförvärden
Av de analyserade organiska ämnena finns endast kriterier för avvikelser från
jämförvärden för extraherbara halogenerade organiska föreningar, EOX i NV4918. I de
båda analyserade proven, i södra delen av avsättningsdammen (rör 312) och öster om
f d verkstaden i anslutning till en tidigare transformator (rör 314) uppmättes endast
halter under detektionsnivån 0,05 mg/l, vilket klassas som ingen/liten påverkan av en
punktkälla enligt klassningen baserad på försöksinventering enligt NV4918 (bilaga 5
tabell 7).
Bedömning av tillstånd
I detta avsnitt bedöms risker relaterade till hur allvarliga effekter uppmätta halter kan
innebära. Uppmätta halter i grundvattenproverna bedöms i fyra klasser. Indelningen av
tillstånd baseras på riktvärden för förorenade bensinstationer. Bedömningen görs i
enlighet med NV4918 bilaga 4, tabell 2. Resultatet redovisas i tabell 7.9, där endast de
ämnen tagits med där en klassificering av tillståndet finns i NV 4918. Samtliga ämnen
finns redovisade i bilaga 3.
Tabell 7.9
Halter av organiska ämnen i grundvatten. Färgkodningen visar
bedömningen av tillståndet utifrån jämförelse med riktvärden för
förorenade bensinstationer enligt NV4918 bilaga 4, tabell 2 och tabell 3.
Ämne
Enhet
Summa alifater C5-C35*)
µg/l
Summa alifater C5-C35**)
µg/l
Summa aromater C8-C35*)
µg/l
Summa aromater C8-C35**)
µg/l
Bensen
µg/l
Toluen
µg/l
Etylbensen
µg/l
Summa xylener
µg/l
PAH canc.
µg/l
PAH övriga
µg/l
CN total***)
mg/l
Mindre allvarligt (<riktvärdet)
Måttligt allvarligt (1-3 ggr riktvärdet)
Allvarligt (3-10 ggr riktvärdet)
Mycket allvarligt (>10 ggr riktvärdet)
Rör 308
33
23
34,5
34,5
0,29
8,1
0,33
0,27
0,071
3,1
Rör 314
<15
<1,5
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
0,1
0,013
Rör 316
24
14
<1,5
<0,20
3,2
<0,20
<0,20
<0,20
0,063
0,005
Rör
SCC2001-B9
<15
<1,5
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
<0,20
0,058
*) Värden mindre än detektionsgräns satta till halva detektionsgränsen. För alifater gäller riktvärdet för opolära alifater
och för aromater för totalt extraherbara aromater.
**) Värden mindre än detektionsgräns försummade. För alifater gäller riktvärdet för opolära alifater och för aromater
för totalt extraherbara aromater.
***) Klassificering gäller egentligen för tillgängligt cyanid
Som framgår av tabell 7.9 bedöms tillståndet som mindre allvarligt för samtliga
uppmätta halter av organiska ämnen i de analyserade provpunkterna i norra delen av
avsättningsdammen (rör 308), öster om f d verkstaden i anslutning till en tidigare
43
transformator (rör 314), i den mindre sedimentationsdammen samt i det sedan tidigare
installerade grundvattenröret (rör SCC2001-B9).
7.1.3
Föroreningar i ytvatten
Metaller
Avvikelse från jämförvärde
En bedömning av de uppmätta metallhalterna i Jösseforsviken såväl uppströms som
utanför den förorenade fastigheten har gjorts utifrån avvikelsen från jämförvärde för
förorenade stora vattendrag och förorenade sjöar i södra Sverige enligt NV 4918, bilaga
5 tabell 9 och tabell 13. I tabell 7.10 redovisas de uppmätta halterna med
färgmarkeringar utifrån deras påverkansgrad. I tabellen redovisas endast de ämnen där
jämförelsedata finns, samtliga ämnen finns redovisade i bilaga 3.
Vattenproven från Jösseforsviken såväl uppströms som utanför den förorenade
fastigheten klassas utifrån jämförvärden till att ingen eller liten påverkan från en
punktkälla förekommer för samtliga redovisade ämnen.
Tabell 3.10 Metallhalter i Jösseforsviken. Färgkodningen visar graden av mänsklig
påverkan i enlighet med NV4918, bilaga 5, tabell 9 och 13.
As
Cd
µg/l
µg/l
JÖ Y30
<0,3
0,006
JÖ Y33
0,506 0,0277
Ingen/Liten påverkan av punktkälla
Trolig påverkan av punktkälla
Stor påverkan av punktkälla
Mycket stor påverkan av punktkälla
Provpunkt
Co
µg/l
0,051
0,0378
Cr
µg/l
0,162
0,295
Cu
µg/l
0,957
1,27
Ni
µg/l
0,368
0,438
Pb
µg/l
0,335
0,206
Zn
µg/l
2,11
5,21
Bedömning av tillstånd
I detta avsnitt bedöms risker relaterade till hur allvarliga effekter uppmätta halter kan
innebära. Uppmätta halter i de 2 ytvattenproverna som analyserats på sitt metallinnehåll
bedöms i fyra klasser, se tabell 3.11. Indelningen av tillstånd baseras på material
framtaget i projektet ”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag” (Naturvårdsverket,
1999a) i enlighet med NV4918 bilaga 4, tabell 4.
Tabell 3.11 Metallhalter i Jösseforsviken. Färgkodningen visar bedömningen av
tillståndet utifrån jämförelse med data i ”Bedömningsgrunder för sjöar
och vattendrag” enligt NV4918 bilaga 4, tabell 4.
As
Cd
µg/l
µg/l
JÖ Y30
<0,3
0,006
JÖ Y33
0,506 0,0277
Mindre allvarligt (<riktvärdet)
Måttligt allvarligt (1-3 ggr riktvärdet)
Allvarligt (3-10 ggr riktvärdet)
Mycket allvarligt (>10 ggr riktvärdet)
Provpunkt
Cr
µg/l
0,162
0,295
Cu
µg/l
0,957
1,27
44
Ni
µg/l
0,368
0,438
Pb
µg/l
0,335
0,206
Zn
µg/l
2,11
5,21
En alternativ klassificering av tillståndet med avseende på metallhalterna i
Jösseforsviken kan göras enligt Kanadensiska vattenkvalitetsnormer (NV 4918 bilaga 5
tabell 5). Även vid denna alternativa tillståndsklassificering kommer samtliga
metallhalter redovisade i tabell 3.11 förutom kadmium att klassas som mindre allvarligt.
För kadmium klassas enligt dessa vattenkvalitetsnormer istället tillståndet för den
högsta halten som måttligt allvarligt.
Organiska föroreningar
Avvikelse från jämförvärde
För de analyserade organiska ämnena finns inga kriterier för avvikelser med
jämförvärden för ytvatten enligt MIFO (NV4918), varför ingen klassificering av dessa
resultat kan göras enligt MIFO.
Bedömning av tillstånd
I detta avsnitt bedöms risker relaterade till hur allvarliga effekter uppmätta halter av
organiska föroreningar kan innebära. Uppmätta halter i de två ytvattenproverna som
analyserats bedöms i fyra klasser, se tabell 3.12. Indelningen av tillstånd baseras på
Kanadensiska vattenkvalitetsnormer (NV 4918 bilaga 4 tabell 5)
Tabell 3.12 Halter av organiska ämnen i Jösseforsviken. Färgkodningen visar
bedömningen av tillståndet Kanadensiska vattenkvalitetsnormer i enlighet
med NV4918 bilaga 4, tabell 5.
Summa
alifater
C5Provpunkt
C35 *)
µg/l
JÖ Y30
<15
JÖ Y33
<15
Mindre allvarligt (<riktvärdet)
Måttligt allvarligt (1-3 ggr riktvärdet)
Allvarligt (3-10 ggr riktvärdet)
Mycket allvarligt (>10 ggr riktvärdet)
Bensen
µg/l
<0,20
<0,20
Toluen
µg/l
<0,20
<0,20
Etylbensen
µg/l
<0,20
<0,20
*) Värden mindre än detektionsgräns satta till halva detektionsgränsen. Riktvärde gäller för opolära alifater.
Som framgår av tabell 3.12 klassas tillståndet i Jösseforsviken med avseende på alifater,
bensen, toluen och etylbensen som mindre allvarligt såväl uppströms som utanför den
förorenade fastigheten.
7.1.4
Föroreningar i sediment
Metaller
Avvikelse från jämförvärde
En bedömning av de uppmätta metallhalterna i sedimentet i Jösseforsviken har gjorts
utifrån avvikelsen från jämförvärde för förorenade sjösediment i hela landet.
Jämförvärdena baseras på data om naturlig halt i ”Bedömningsgrunder för sjöar och
vattendrag” (Naturvårdsverket, 1999a) i enlighet med NV4918 bilaga 5, tabell 15 och
16. I tabell 3.13 redovisas de uppmätta halterna med färgmarkeringar utifrån deras
45
påverkansgrad. I tabellen redovisas endast de ämnen där jämförelsedata finns, samtliga
ämnen finns redovisade i bilaga 3.
Tabell 3.13 Metallhalter i sediment i Jösseforsviken. Färgkodningen visar graden av
mänsklig påverkan i enlighet med NV4918, bilaga 5, tabell 15 och 16.
JÖ-S30
JÖ-S31
0-10 cm 0-10 cm
Ämne
Enhet
As
mg/kg TS
<3
4.66
Cd
mg/kg TS
0.26
<0.1
Co
mg/kg TS
7.18
9.53
Cr
mg/kg TS
14.4
14.9
Cu
mg/kg TS
20.4
8.82
Hg
mg/kg TS
0.0545
0.0182
Ni
mg/kg TS
9.71
10.6
Pb
mg/kg TS
25.5
14.1
Zn
mg/kg TS
95.4
61
Ingen/Liten påverkan av punktkällan
Trolig påverkan av punktkällan
Stor påverkan av punktkällan
Mycket stor påverkan av punktkällan
JÖ-S32
0-10 cm
8.94
1.2
3.77
17.7
36.6
1.06
14.3
68.3
73.4
JÖ-S33
0-10 cm
<3
31
2.5
713
229
0.805
63.3
42.7
3340
JÖ S31
10-40 cm
<3
<0.1
8.75
21.1
10.7
<0.1
14.6
19
81.8
JÖ S32
10-40 cm
<3
<0.1
8.55
13.6
9.26
<0.1
13.9
15.6
81.8
JÖ S33
10-20 cm
4.19
10.7
3.35
250
169
0.762
31.2
39.3
1990
För kadmium, krom, kvicksilver, koppar och zink visar de högsta halterna i sedimenten
i Jösseforsviken utanför den förorenade industrifastigheten på en trolig påverkan från en
punktkälla medan halterna av de övriga metallerna som redovisade i tabell 3.13 visar på
ingen eller liten påverkan av en punktkälla.
Bedömning av tillstånd
För de analyserade metallerna finns inga kriterier för klassificering av tillstånd för
sediment enligt MIFO (NV4918), varför ingen klassificering av dessa resultat kan göras
enligt MIFO.
Organiska föroreningar
För de analyserade organiska ämnena finns inga kriterier för tillståndsklassning eller
avvikelser från jämförvärde enligt MIFO (NV4918) för sötvattensediment förutom för
PAH (avvikelse från jämförvärde). I de två sedimentproven tagna i höjd med den
förorenade fastigheten uppmättes maxhalterna av PAH-16 till 0,24 mg/kg TS (JÖ S32)
respektive 0,76 mg/kg TS (JÖ S33). Det jämförvärde som anges i rapport 4918 för PAH
är från sk PAH-screening i PAH ekv/kg tv vilket försvårar jämförelse med halter
uppmätta med dagens analysmetoder. Den äldre analysmetoden ger inte information om
vilka enskilda PAH-föreningar som finns. Av denna anledning kan ingen klassificering
enligt MIFO göras.
Vid jämförelse av de uppmätta PCB-halterna med jämförvärden som anges för PCB i
havssediment indikeras ingen/liten påverkan av en punktkälla i punkterna S31 och S32,
eftersom PCB inte överskred detektionsnivån (0,010 mg/kg TS för summa 7 st PCB). I
punkten S33 uppmättes 0,42 mg/kg TS av summa 7 st PCB vilket istället tyder på en
mycket stor påverkan av en punktkälla vid jämförelse med kriterierna för havssediment.
46
7.2
Spridningsförutsättningar
7.2.1
Spridning i mark och grundvatten
En bedömning av spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten har gjorts enligt
klassificeringen i MIFO-modellen, NV4918 tabell 7. Först bestäms transporthastigheten
för vatten och därefter görs en bedömning av transporthastigheten av föroreningar med
hänsyn till effekten av sorption i jorden.
Den hydrauliska gradienten i nord-västlig riktning mot Jösseforsviken är som tidigare
angivits ca 1%. Området består till stora delar av genomsläppliga fyllnadsmaterial.
Porositeten för fyllnadsmaterialet har antagits vara ~50%. Med det givna intervallet på
den hydrauliska konduktiviteten från slugtesten, 3×10-5- 2×10-4m/s har grundvattnets
strömningshastighet bestämts till ca 20-130 m/år. Enligt klassificeringen i NV4918
tabell 7 innebär denna strömningshastighet att spridningsförutsättningarna i mark och
grundvattnet är mycket stora. Detta gäller dock endast om man beaktar föroreningar
som transporteras med vattnets hastighet och som inte t ex bryts ner eller fördröjs
genom sorption till marken.
Resultaten från laktesten på det prov som bedömts kunna utgöras av kisaska visar på en
låg lakbarhet av metaller. Det är i första hand zink som har höga fastfashalter i
”kisaskan”. Laktesten på fyllnadsmaterial från området visar också på en relativt låg
lakbarhet, utom möjligtvis för bly och eventuellt koppar. Laktesterna på
fyllnadsmaterial har dock utförts på prov som var relativt oförorenade, vilket till viss del
påverkar resultaten. Att det förorenade materialet är relativt svårlakat styrks dock även
av uppmätta halter i grundvattnet, som endast indikerar liten eller måttlig påverkan.
Förutsättningar för damning av föroreningar och vidare exponering av människor finns
på området. Transporten till omgivningen p g a damning bedöms dock vara liten.
Förekomst och halter av föroreningar i ytjorden måste beaktas vid bedömningen av
riskerna med exponering för damm. Flera tungmetaller påträffas ytligt (0-0,5 meter) i
förhöjda halter, dock inga organiska föroreningar förutom klorerade organiska, EOX (se
avsnitt 5.1.4). Ytliga fiber som deponerats i den stora avsättningsdammen är förorenade
med kvicksilver och dioxiner men pga att grundvattenytan står relativt högt i denna del
av området bedöms spridning via damning vara begränsad. Det är tänkbart att fibrerna
periodvis kan torka upp och då ha större benägenhet att spridas.
Observationerna i fält visar inte på att någon transport av förorening i separat fas sker i
marken. Inga halter som indikerar olja i fri fas har uppmätts vid provtagningen.
Sammanfattningsvis bedöms spridningsförutsättningarna med hänsyn även till
nedbrytning och fastläggning i mark vara måttliga till stora.
7.2.2
Spridning till och från byggnader
Inga undersökningar eller inventeringar av föroreningssituationen i byggnader har gjorts
inom den föreliggande studien, varför ingen bedömning av föroreningstransporten till
och från dessa kan göras.
Ingen provtagning eller analys har gjorts av jord under byggnader men det kan förväntas
att förorenat fyllnadsmaterial kan finnas även under dessa. Kvicksilver är det enda ämne
som påträffats inom området som kan förångas och möjligen kunna skapa hälsoproblem
i inomhusluft.
47
7.2.3
Spridning från mark och grundvatten till ytvatten
I detta avsnitt görs en bedömning av spridningen av föroreningar från mark och
grundvatten till det närliggande ytvattensystemet, Jösseforsviken. Jösseforsviken
angränsar till det förorenade industriområdet och därmed är avståndet till ytvattnet
relativt litet. Delar av viken har fyllts med avfall från verksamheten och består av två
avsättningsdammar i den södra delen av industriområdet. Föroreningar har i dagsläget
redan nått Jösseforsviken, vilket kan ses bl a genom att sedimenten i Jösseforsviken är
förorenade och fibersediment förekommer. Denna förorening har skett dels genom
direkta avloppsutsläpp under produktionsperioden men troligen även med
grundvattentransport och ytavrinning. Spridningsförutsättningarna från området till
Jösseforsviken bedöms sammantaget vara stora.
7.2.4
Spridning i ytvatten
Utspädningen av utläckande föroreningar i Jösseforsviken bedöms vara stor p g a
storleken på vattensystemet Älgåfjorden-Glafsfjorden till vilken Jösseforsviken hör. Att
läckage av föroreningar från det förorenade området till ytvattnet skulle ge upphov till
haltökningar som innebär risker är därför inte troligt. Detta styrks även av utförda
analyser på ytvatten från Jösseforsviken som visar på låga halter av de flesta ämnen.
Endast för kadmium visar tillståndsklassificeringen på ett måttligt allvarligt tillstånd
utanför det förorenade området (NV4918). Att endast titta på haltökningar i ytvatten vid
spridning från ett markområde till en ytvattenrecipient är dock inte tillräckligt. Även de
totala föroreningsmängderna som släpps ut till ytvattenrecipienten och risken för
ackumulation i sediment är viktigt för att erhålla en komplett bild av
föroreningssituationen. Sammanfattningsvis klassas spridningsförutsättningarna som
små eventuellt måttliga p g a de förhöjda kadmiumhalterna i ytvattnet.
7.2.5
Spridning i sediment
Föroreningar, framförallt av kvicksilver, kadmium, krom, koppar och zink, har
observerats i sedimenten i Jösseforsviken utanför det förorenade området.
Föroreningarna härstammar troligen till stor del från de direktutsläpp som skett av fibrer
till viken under produktionsperioden. Risken för spridning av dessa förorenade sediment
genom erosion bedöms inte som stor p g a att flödeshastigheten i Jösseforsviken är
relativt låg. Dock har det vid provtagning observerats att gasbildning sker i sedimenten,
troligen metan, vilket leder till att sedimentflockar lyfts upp och kan spridas iväg med
vattenmassorna. Då fibermassorna är förhållandevis lätta är risken för vidare transport
med vattenmassorna nedströms vattensystemet hög. Sammanfattningsvis bedöms
spridningspotentialen för sedimenten vara stor.
7.3
Känslighet och skyddsvärde
Vid bedömningen av riskerna med ett område skall känslighet och skyddsvärde
bedömas enligt MIFO. Känsligheten (K) är ett mått på vilken exponering som människa
och miljö kan utsättas för i dagsläget och i framtiden. Skyddsvärdet (S) ger en
bedömning av skyddsvärdet hos de arter eller ekosystem som exponeras för
föroreningar från området.
48
Känsligheten har bedömts som stor till mycket stor för mark och grundvatten. Följande
bedömningar har sammanvägts:
•
På området pågår huvudsakligen industriell verksamhet där yrkesverksamma
kan exponeras av förorenad jord och dikesvatten under arbetstid.
Permanentboende finns dock i nära anslutning till industriområdet intill viken (i
närheten av provtagningspunkt S33).
•
Såväl barn som vuxna kan exponeras vid tillfällig vistelse i området. Området är
inte inhägnat.
•
Inget reguljärt dricksvattenuttag sker inom området eller inom närliggande
markområden.
Känsligheten har bedömts som stor för ytvatten och sediment. Följande bedömningar
har sammanvägts:
•
Ytvatten från direkt nedströms liggande vattendrag används ej som dricksvatten.
•
Exponering är möjlig för ytvatten och de fibersediment som bubblar upp till ytan
inne i viken. Kanotpaddlande turister är vanligt förekommande i detta område.
Bostadshus finns i anslutning till viken.
Skyddsvärdet har bedömts som måttligt för mark och grundvatten. Följande
bedömningar har beaktats:
•
Markområdet är ej skyddsvärt (inte klassat som naturskyddsområde).
•
Marken inom området är utfyllt med bland annat slagg och aska varför det kan
betraktas som stört av tidigare industriell verksamhet på platsen.
•
Området är inte ett rekreationsområde.
Skyddsvärdet har bedömts som mycket stort för ytvatten och sediment. Följande
bedömningar har beaktats:
•
7.4
Recipienten Jösseforsviken mynnar i vattensystemet Älgåfjorden-Glafsfjorden.
Området Bergs Klätt, som är beläget på den motsatta sidan av Jösseforsviken
jämfört med det aktuella industriområdet är klassat som naturreservat enligt MB
7 kap 4-8 §§. Detta område sträcker sig förutom landmarken runt Bergsklätten
även ut i vattnet till mitten av Jösseforsviken.
Samlad riskbedömning och riskklassning enligt MIFO
En klassning enligt MIFO fas 2 (Naturvårdsverket, 1999c) omfattar en samlad
bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningarna,
känslighet och skyddsvärde. I de föregående avsnitten har föroreningsnivån,
spridningsförutsättningarna, känslighet och skyddsvärde bedömts. I MIFO-blanketterna
har även farligheten bedömts och en sammanvägd bedömning av riskerna gjorts, se
bilaga 1.
Sammantaget har Jössefors bruk placerats i riskklass 1, mycket stor risk. En kortfattad
sammanfattning av motiven för riskklassningen ges nedan.
•
Höga halter av föroreningar förekommer i mark och sediment och volymen
potentiellt förorenat fyllnadsmaterial och sediment (fibrer) är mycket stora. Det
kan dock noteras att halterna i grundvattnet är relativt låga trots höga markhalter,
vilket indikerar en låg lakbarhet i det aktuella fyllnadsmaterialet.
49
•
Spridningsförutsättningar för föroreningar till Jösseforsviken är stora på grund
av fyllnadsmaterialets genomsläpplighet och närheten till Jösseforsviken.
Beräknad spridning av föroreningar med grundvattnet till Jösseforsviken
bedöms dock vara lågt. Att grundvattenprovtagning endast skett vid ett tillfälle
försvårar bedömningen av riskerna för spridning.
•
Området kan beträdas fritt vilket innebär att personer, såväl barn som vuxna,
som tillfälligt vistas på området kan exponeras för markföroreningar. Personer
som arbetar på området kan dagligen utsättas för viss exponering.
Permanentboende finns i nära anslutning till både det förorenade området och
viken. Området är dock till vissa delar asfalterat eller består av relativt
svårtillgänglig terräng med sly och sanka områden.
•
Arvika kommun har avsikt att fortsätta använda området som industriområde.
•
Risken för spridning av förorenade sediment, bl a i form av sjok av fibrer som
frigörs pga metangasbildning, är stor och kan medföra risker för ytvatten- och
sedimentmiljön.
Riskbedömningen grundar sig på att den framtida användningen inte förväntas skilja sig
från dagens användning utan att marken fortsättningsvis används för
industriverksamhet.
50
8
Förslag till vidare undersökningar
Under utvärderingen av de genomförda undersökningarna för Jössefors bruk har ett
antal frågeställningar identifierats och vidare undersökningar föreslås i syfte att erhålla
en säkrare bedömning av föroreningssituationen och riskbedömningen för området.
8.1
Gamla experimentfabriken
Ytterligare ett grundvattenrör föreslås sättas nedströms experimentfabriken/blekeriet
(söder om GV300). Detta för att få möjlighet att observera eventuell
föroreningsspridning från det norra området. Som alternativ kan en omprovtagning ske
av det rör som var torrt vid provtagningen i föreliggande undersökning (GV 300).
I området runt experimentfabriken/blekeriet föreslås även ytterligare jordprov uttas och
analyseras för att där kunna göra en avgränsning av utbredningen av de funna
föroreningarna av bly, zink och kvicksilver. Kompletterande laktester på
fyllnadsmaterial med förhöjda metallhalter kan göras för att komplettera bilden av
lakbarheten.
8.2
Avsättningsdammarna
Grundvattnet i det provtagna röret i den västra sedimentationsdammen uppvisar låga
halter av föroreningar trots att höga halter påträffats i mark av bl a kvicksilver, alifater
och PAH (JÖ 317, JÖ315). Ytterligare jordprov eller ett nytt grundvattenrör längre
söderut i den västra sedimentationsdammen kan behövas för att klargöra
föroreningsnivån och risken för spridning till närliggande Jösseforsviken.
Eventuellt bör även ytterligare jordprov tas i den södra delen av den stora
avsättningsdammen för att få en mer komplett bild av föroreningsutbredningen i detta
område. Avsättningsdammarna har identifierats som potentiella objekt för åtgärd.
8.3
Fd stenkolslagret
Ytterligare jordprov föreslås även uttas i den norra delen av området där stenkolslagret
och ångpannehuset låg och mycket höga kvicksilverhalter uppmätts (J309). Detta för att
kunna göra en uppskattning av utbredningen av denna förorening.
8.4
Övrig mark
I det prov som bedömts utgöra kisaska och som uttogs i den centrala delen av området
(YT-1) uppmättes mycket höga halter av zink och nickel. Det är dock oklart om
”kisaskan” endast förekommer lokalt eller om den finns inom ett större område/på större
djup. Ytterligare jordprovtagning i detta område skulle ge en indikation om den totala
utbredningen av materialet. Det kan noteras att det inte är helt klarlagt att materialet
utgörs av kisaska.
Något förhöjda halter av arsenik, bly och zink påträffas i grundvattnet på den nordöstra
delen av området (rör 314). Halterna indikerar en spridning antingen från den gamla
massafabriken eller från annan förorenad mark uppströms grundvattenröret.
Jordprovtagning föreslås runt punkten för analys av bl a metaller.
51
Generellt sett är det norra och nordöstra hörnet av industriområdet inte undersökt fullt ut
utan bör ingå i vidare undersökningar. Även utloppet från den stora avsättningsdammen
till Jösseforsviken bör undersökas ytterligare.
Föreslagen provtagning av jord under avsnitt 8.1-8.4 kan med fördel ske med grävare i
vissa delområden för att få ett bättre grepp på jordlagerföljder, materialinnehåll, mm.
8.5
Sedimentprovtagning
Vidare undersökningar av sedimenten bedöms också ha hög prioritet. Provtagningen i
den aktuella studien visar på metallföroreningar och förorening av dioxin. Antalet
sedimentprov är dock begränsat och för att erhålla en uppfattning om vilka volymer
sediment som är förorenade föreslås ytterligare sedimentprovtagning ske över en större
area i viken. Även en ny kartering av fibersedimenten, liknande den som gjordes på
1970-talet, skulle ge en uppfattning om mäktigheten på fibersedimenten fortfarande är
av samma storleksordning. Det finns en risk att stora mängder fibrer har spridits
nedströms i vattensystemet eftersom gasbildning observerats i viken. Detta kan leda till
att stora sjok av fibersediment lyfts upp och transporteras iväg.
En mätning av halten metylkvicksilver i sedimenten under varmare årstider föreslås
eftersom metylering framför allt sker vid högre temperaturer och mer syrefria
förhållanden. Det finns en risk att halterna är högre under dessa delar av året än under
den studerade perioden i föreliggande undersökning. Temperatur och redoxförhållanden
(syrehalt) mäts i vattenmassan på olika nivåer. Metylkvicksilver kan även analyseras i
vattenmassan strax ovan sedimentöverytan för att bedöma risken för spridning av Hg.
52
9
Referenser
Billerud (1965). Fotostatkopia från Björn Nilsson, Länsstyrelsen i Värmlands län.
CCME (1999). Canadian environemental quality guidelines. Canadian Council of Ministers of
the Environemnt, Winnipeg.
Efroymson, R.A., Sutter, II.G.W., Sample, B.E. and Jones, D.S. (1996). Preliminary
remediation goals for ecological endpoints, report for US Department of Energy, ES/ER/TM162/R1, US DOE.
Elert, M (2004). Förslag på riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, Kemakta
AR 2004-13, Kemakta Konsult AB.
Freeze, R.A. and Cherry, J.A. (1979). Groundwater. Prentice Hall, Englewood Cliffs, NJ 07632.
IVL (1970). Undersökning av fiberförekomsten utanför Jössefors i Glafsfjorden. Institutet för
Vatten – och Luftvårdsforskning. För Skogsstyrelsen i Värmlands län.
IVL (1976). Metallinnehållet i vatten, sediment, bottenfauna och fisk samt fiskpopulationens
sammansättning utanför Jössefors industriområde. För Byälvens Vattenvårdsförbund och
Thermofrost AB. Institutet för Vatten – och Luftvårdsforskning.
Jones, D.S., Suter, G.W., Hull, R.N. (1997). Toxicological Benchmarks for Screening
Contaminants of Potential Concern for Effects on Sediment-Associated Biota: 1997 Revision.
ES/ER/TM-95/R4. Prepared for the U.S. Department of Energy.
Kemakta (2001): Kompletterande undersökningar i Bengtsbrohöljen samt förslag till
efterbehandling och kontrollprogram, Huvudrapport slutversion, Kemakta AR 2001-15. 200105-28.
Kemakta (2002). Uppskattning av utsläpp av kvicksilver och metylkvicksilver från muddrade
sedimentmassor från Svartsjöarna. Kemakta AR 2002-09.
Land M (1998): Weathering of till in northern Sweden and its applications for the geochemistry
of soil water, groundwater and stream water, Doctoral thesis, Department of Environmental
Engineering, Division of Applied Geology, Luleå University of Technology.
Livsmedelsverket (2001). SLVFS2001:30 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten.
Naturvårdsverket (1990): Grundvattentäkter, Allmänna Råd 90:15, Naturvårdsverket,
Stockholm.
Naturvårdsverket (1995): Grundvattnets kemi i Sverige. NV rapport 4915, Naturvårdsverket,
Stockholm.
Naturvårdsverket (1997a): Generella riktvärden för förorenad mark - beräkningsprinciper och
vägledning för tillämpning. NV rapport 4638, Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket (1997b): Development of generic guideline values - Models and data used for
the development of generic guideline values for contaminated soils in Sweden. NV report 4639,
Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket (1999a): Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport
4913, Stockholm, jan 1999.
Naturvårdsverket (1999b): Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten. Rapport 4915,
Stockholm.
Naturvårdsverket (1999c): Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder
för miljökvalitet. Rapport 4918. Uppdaterad 2002, www.environ.se.
Naturvårdsverket (2002). Spårämnen i mark, grödor och markorganismer – en litteraturstudie,
Rapport 5158, Stockholm.
53
Naturvårdsverket (2004): Naturvårdsverkets föreskrfter om deponering, kriterier och
förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:10, Naturvårdsverket, Stockholm
Naturvårdsverket och SPI (1998): Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer,
Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet, NV Rapport 4889.
RIVM (2001). Ecotoxicological Serious Risk Concentrations for soil, sediment and
(ground)water: updated proposals for first series of compounds. RIVM report 711701 020.
Verbruggen, E.M.J., Posthumus, R. and van Wezel, A.P.
RVF (2002): Bedömningsgrunder för förorenade massor, RVF Utveckling 02:09, 2002
Scandiaconsult (2001). Morgongåvan 2A, Jössefors – Översiktlig markmiljöundersökning,
Scandiaconsult Sverige AB, Eskilstuna
SFT (1997): Klassifisering av miljøkvalitet i ferskvann. Veiledning 97:04. Statens
forurensningstilsyn, Oslo, Norge. (Not: Enheter fel i tabell för TEPCDF/D. Ska vara µg/kg, pers.
komm., Tord Johannesson, SFT)
SGU (2001). Beskrivning till kartan över grundvattnet i Värmlands län. Grundvattenkartor.
SGU Serie Ah nr 19.
SOL (1998). SGU/Statens oljelagers Miljöpolicy för miljösäkring. Appendix Riktvärdeslista för
föroreningshalter i mark, ytsediment, grundvatten samt ytvatten.
USEPA (2004). Technical Factsheet on: Toluene and Ethylbenzene (www.epa.gov).
WHO (1996, 1998, 2003). Guidelines for drinking water quality. WHO, Geneve.
WSP (2003). PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning inför utbyggnad, Morgongåvan 1,
Bengt Lundin AB, WSP Environmental, Göteborg
54
Bilaga 1
MIFO-blanketter
Bilaga 2
Kartor med lokalisering av provtagningspunkter
Bilaga 3
Sammanställning av uppmätta halter av
metaller och organiska föreningar i jord,
grundvatten, ytvatten och sediment vid
provtagning i föreliggande studie
(laboratorieanalyser)
Bilaga 4
Borrprotokoll samt uppmätta metallhalter i jord
med XRF-instrument
Bilaga 5
Inmätning av grundvattennivåer samt resultat
av fältmätningar av pH och konduktivitet
Bilaga 6
Sammanställning i tabeller av uppmätta halter i
fastfasprov samt eluat från utförda laktester.