Livsmedelssektorn i Halland
Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin
Sysselsättning
Utbildningsnivå
Specialisering
Geografisk lokalisering
Ekonomisk utveckling
Källa: SCB & Simpler (Bisnode)
Sysselsättning
Antal sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland uppgick till 9 657 år 2012. Det är en ökning med 420
personer eller 5,0 procent från år 2007. Det är en sämre utveckling än Sverige i övrigt (ökning med 29 600
personer eller 14 procent). Bland de halländska kommunerna hade Halmstad flest sysselsatta år 2012 med
3 000 personer. Kungsbacka kommun tillsammans med Falkenberg har haft den högsta
sysselsättningsökningen sedan 2007. I Halland har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor än för
män (14 män eller 0,2 procent, 406 kvinnor 12 procent). Bara Falkenbergs kommun hade en minskning av
sysselsatta män från år 2007. Även i övriga Sverige har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor
än för män (Män 13 procent och kvinnor 16 procent).
Sysselsättning
Precis som i övriga landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland. E ndast inom
restaurangverksamhet är det fler kvinnor än män sysselsatta. Inom övriga delområden råder det motsatta förhållandet .
Sysselsättning
Alla delområden inom livsmedelssektorn i Halland ökade sin sysselsättning mellan åren
2007-2012 utom delområdena livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk. I länet
minskade jordbruk med 348 personer (237 män) och (111 kvinnor) och livsmedels- och
dryckestillverkning med 144 män. I Sverige minskade sysselsättningen inom livsmedelsoch dryckestillverkning med 3 900 personer eller -7 procent (2 700 män och 1 200
kvinnor). Restaurangverksamheteni Halland stod för den största sysselsättningsökningen
(667 personer) sedan år 2007 tätt följt av delområdet partihandel med livsmedel.
Sysselsättning
I Halland har livsmedelssektorns andel av den totala sysselsättningen varit oförändrad mellan åren 2007-2012 jämfört
med övriga Sveriges ökning. Delområdena livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk har däremot minskat sin
andel av den totala sysselsättningen i Halland. Detta kan förklaras med att sysselsättningen inom dessa delområden
minskade under perioden 2007-2012. Restaurangverksamhet och partihandel med livsmedel har istället ökat sin andel
av den totala sysselsättningen i länet, framförallt restaurangverksamhet. Halland hade både år 2007 och år 2012 en
högre andel sysselsatta inom jordbruk samt livsmedels- och dryckestillverkning än övriga Sverige.
Utbildningsnivå
I Halland och i Sverige har livsmedelssektorn generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen
sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund närmare 60 procent och utbildningsgruppen högst grundskola utgör 26
procent. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning är också låg, 15,0 procent medan Sverige som helhet låg
på 18,0 procent 2012. Under perioden 2007-2012 ökade andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning mer i
Sverige än i Halland. Andelen sysselsatta inom gruppen högst grundskola minskade i Halland (-5 procent) och i vissa
kommuner utom i Hylte och Falkenbergs kommun.
Utbildningsnivå
Partihandel med livsmedel samt livsmedels- och dryckestillverkning i Halland
hade år 2012 en högre andel sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund än
övriga delområden, 67 respektive 62 procent. Andelen var också något högre än
övriga Sverige. Samma delområden hade även den högsta andelen sysselsatta
med eftergymnasial utbildning år 2012.
Mellan åren 2007-2012 har andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning
ökat inom samtliga delområden. Inom livsmedels- och dryckestillverkning ökade
bara gruppen eftergymnasial utbildning längre än tre år. Ökningen kan förklaras
av den positiva sysselssättningsutvecklingen för kvinnor som oftast har en
högre utbildningsnivå än män. Trots en ökning av andelen sysselsatta i
grupperna med eftergymnasial utbildning ligger Hallands delområden fortfarande
lägre än Sverige-genomsnittet.
Specialisering
Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor
koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel
sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1,0
eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i
hela landet exempelvis skoaffärer, kiosker. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1,0 eller högre)
inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana
näringar kan vara finansföretag, nischer inom metall eller fordonstillverkning. Ofta har näringar med hög
specialisering en lång historik i regionen.
För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats
något sedan år 2007. Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som
försvagats sedan 2007. Jordbruket samt livsmedel- och dryckestillverkning i Halland visade på en hög
specialisering år 2007. Dock har bara jordbruket sjunkit i specialisering fram till år 2012. Fisket i Halland
sticker ut med en klart högre specialisering än övriga delområden.
Geografisk lokalisering
Statistiken i denna digitala rapport är hämtad från SCB och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik
(RAMS). Samma källa ligger också till grund för att visualisera var livsmedelssektorns olika delbranscher är
lokaliserade. På kartbilderna visas sysselsatt dagbefolkning per 500 m ruta vilket indikerar att det även finns
arbetsställen i rutan.
Jordbrukets lokalisering i Halland visar upp en utspridd geografisk bild men med en viss koncentration av
sysselsättningstäta rutor utmed kusten. Fiskenäringen (sid 10) är i norra Halland koncentrerad till kusten
samtidigt som det förekommer verksamhet i inlandet i södra delen av länet. Livsmedels- och
dryckestillverkning, partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet (sid 10-11) är också till stor del
koncentrerade till kusten och hade år 2012 fler sysselsättningstäta rutor jämfört med jordbruket och fisket.
Geografisk lokalisering
Geografisk lokalisering
Ekonomisk utveckling, Simpler
Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna
rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras
lönsamhet efter Simpler-metoden (Grufman Reje).
Strävan är att produktionen ska vara effektiv. Simpler™ mäter relationen mellan
förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer,
personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om
verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRmindex).
Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och
implementera viktiga strategiska beslut. Företagsom ligger innanför linjen har en högre
effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre
effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Innanförlinjen skapar man en
överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas
ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan
behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft.
Livsmedelssektorns position i Simpler-diagrammet visar att verksamheten i stora drag är
personalintensiv samt att fiske och jordbruket hade en låg effektivitet år 2012 mer än det
”genomsnittliga” näringslivet i Sverige (utanför 1:1 linjen).
Ekonomisk utveckling
Livsmedelssektorn som helhet har förbättrat sin effektivitet efter år 2007 och
var dessutom något mer effektiv än det genomsnittliga halländska näringslivet
åren 2009-2010. År 2012 låg livsmedelssektorn på 0,93 i GRm-index medan det
halländska näringslivet hade ett GRm-index på 0,95. ).
Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela
perioden 2004-2012 medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma
period. Fiske som delområde har haft en fluktuerad tillvaro där effektiviteten var
riktigt hög precis efter finanskrisen år 2008 men har sedan försämrat sin
effektivitet fram till år 2012 . Livsmedels- och dryckestillverkning hade en låg
effektivitet fram till år 2007 men vände sedan trenden fram till år 2010 för att
åter försämra den fram till år 2012. Restaurangverksamhet hade en försämrad
effektivitet mellan åren 2007-2009 men har sedan hållt sig på rätt sida om GRmsträcket.
Ekonomisk utveckling
Delområde
•
•
•
•
Hallands näringsliv
Livsmedel totalt
Livsmedelstillv
Restaurang
Livsmedelssektorns förädlingsvärde uppgick till 2,3 miljarder kronor år 2012.
Mellan åren 2004-2012 ökade förädlingsvärdet med 45 procent vilket var en
sämre
utveckling
än
det
övriga
halländska
näringslivet.
Restaurangverksamheten har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med
övriga delområden. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och
dryckestillverkning, 17 procent. Livsmedelssektorn samlade förädlingsvärde av
det totala halländska näringslivet var 6 procent år 2012.
Ekonomisk utveckling
Delområde
• Hallands
näringsliv
•
Livsmedelstillv
Produktivitet mäter hur mycket ett företag producerar per anställd.
Om produktionen skapar ett stort förädlingsvärde per anställd är alltså
produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv
produktionen är.
Diagrammet visar hur produktiviteten inom livsmedelssektorn och det
halländska näringslivet utvecklats sedan 2004. Den långsiktiga
utvecklingen visar på en ökad produktivitet, det vill säga att
livsmedelsföretagen skapat allt större värden per anställd. Både år
2004 och 2012 hade livsmedelsföretagen en lägre produktivitet än det
genomsnittliga näringslivet i Halland men utvecklingen sedan år 2004
har varit procentuellt bättre för livsmedelsföretagen.
Samtliga delområden har ökat sin produktivitet under perioden 20042010 och efter år 2010 är det bara restaurangverksamhet samt
partihandel med livsmedel som ökat sin produktivitet medan de andra
delområdena stagnerat.
Sammanfattning och reflektioner
Trots att livsmedelssektorn totalt sett har haft en positiv sysselsättningsutveckling i länet, speciellt för kvinnor, och i resten av landet så
har sysselsättningen inom delområdet livsmedels- och dryckes-tillverkning samt jordbruk minskat i länet. I övriga Sverige minskade
sysselsättningen bara inom livsmedels- och dryckestillverkning. Enligtbranschorganisationen Livsmedelsföretagen kommer antalet
sysselsatta förmodligen att minska även de kommande åren, som en effekt av att företagen går mot en högre grad av automation vilket
är en del i företagens framtida investeringsstrategi för att bibehålla konkurrenskraften.
I Halland har produktiviteten ökat inom livsmedelssektorn och dessutom mer än det halländska näringslivet. En förklaring till
produktivitetsökningen är förmodligen sysselsättningsminskningen inom delområdena jordbruk samt livsmedels- och dryckestillverkning.
De sistnämnda har även dragits med lönsamhetsproblem enligt Simpler-metoden som på sikt kan leda till ytterligare
sysselsättningsminskning. Utbildningsnivånär generellt låg inom livsmedelssektorn, både i länet som i resten av landet. Även om antalet
sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat något mellan 2007-2012 har Halland haft en sämre utveckling av den gruppen än i övriga
Sverige. Inom livsmedelssektorns olika delområden är andelen sysselsatta med högst grundskola samt högst gymnasial utbildning hög.
Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har dock ökat under perioden 2007-2010 vilket kan förklaras av den positiva
sysselsättningsökningen av kvinnor som oftast har en högre utbildningsnivå än män.
För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan 2007.
Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som även där försvagats sedan 2007. I rapporten
”Branschöverskridande kompetensknippen” 1 beskrivs det halländska näringslivet på ett nytt sätt, Skill relatedness-analys. Med den
beskrivs vilka branscher som är närvarande i regionen, deras specialisering och hur sammanlänkade de är med varandra i så kallade
kompetensknippen. Rapporten konstaterar att Halland har en stark specialisering inom livsmedel och jordbruk men är även omgivna av
viktiga relaterade branscher som skapar ett väl inbäddat branschsystem. Företagen som ingår i inbäddade branschsystem kan dra nytta
av detta genom tillgång till kvalificerad arbetskraft, kunskapsöverföring och samarbete med andra aktörer. Starka kompetensknippen i en
region kan också ge en indikation och diskussion om framtida möjligheter för regionen.
Författare: Urmas Kömmits
1.Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur 2014 (Martin Henning, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi,
Lunds universitet).
