Livsmedel Halland 2007-2014
Se interaktiv version
Last data refresh:
10/13/2016 11:38 AM
Downloaded at:
10/28/2016 9:55 AM
Livsmedelssektorn i Halland
En rapport från Regionkontoret 2016
Region Halland
Inledning
Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en ”Tillväxtstrategi för Halland
2014-2020”. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft
och Fler i arbete. Tre halländska styrkeområden har identifierats i strategin;
Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Inom styrkeområdet Grön Tillväxt ingår
livsmedelssektorn samt skogs- och träindustrin.
Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om Hallands livsmedelssektor
inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin samt kommande program
för livsmedelssektorn i Halland. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning,
utbildningsnivå, åldersstruktur, ekonomisk utveckling och geografisk lokalisering. Statistiken
kommer från SCB, Statistiska Centralbyrån och Bisnode. Branschavgränsningen är gjord på
femsiffernivå och tanken är att täcka in hela förädlingskedjan (Se SNI-indelning).
Databasen (Bisnode) som använts för att positionera företagen på karta är under
uppbyggnad. Av 820 företag (AB) har drygt 770 kunnat koordinatsättas i denna rapport och
det fortsatta arbetet med databasen ska vara klart vid årsskiftet 2016.
Sammanfattning
Sysselsättning: Positiv sysselsättningsutveckling i Halland dock sämre än sverigesnittet.
I Halland svarar livsmedelssektorn för 7 procent av den totala sysselsättningen vilket placerar
Halland på en andraplats år 2014. Sysselsättningsutvecklingen har varit speciellt god för kvinnor
medan männen har haft en sämre utveckling. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga
Sverige. Den största sysselsättningsökningen har kommit inom restaurangverksamheten medan
minskningen kan ses inom livsmedels- och dryckestillverkning, speciellt för män. Antalet
sysselsatta inom livsmedelssektorn ökade mest i Halmstad, Kungsbacka samt Falkenbergs
kommun
Utbildningsnivå: Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom livsmedelssektorn kännetecknas av en
stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning. Inom livsmedelssektorn har 24 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som
helhet.
Åldersstruktur: En tydlig skillnad mellan livsmedelssektorn och arbetsmarknaden som helhet är
åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom livsmedelssektorn är 24 procent sysselsatta i åldern 1624 år mot hela arbetsmarknadens 12 procent. Det är också en högre andel 65-74 åringar inom
livsmedelssektorn än övriga näringslivet.
Ekonomisk utveckling: Aktiebolagen inom livsmedelssektorn har haft en bättre utveckling av
förädlingsvärdet och omsättningen än det halländska genomsnittet. Partihandel med livsmedel
tillsammans med restaurangverksamheten visade upp en ordentlig positiv utveckling jämfört med
övriga delområden och jämfört med Hallands näringsliv som helhet. Svagast utveckling ser vi inom
livsmedels- och dryckestillverkning. Livsmedelssektorn i Halland visar upp en god lönsamhet under
perioden och efter 2008 har man dessutom varit lönsammare än det halländska näringslivet.
Bland Hallands kommuner har Falkenberg, Halmstad samt Kungsbacka haft en god lönsamhet
under perioden. För övriga kommuner har lönsamheten flukturerat. Både partihandel och
restaurang-verksamhet hade en bättre lönsamhet än det halländska näringslivet 2014. Jordbruket
är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden 2007-2014 medan
partihandel med livsmedel haft en hög under samma period.
Livsmedelssektorn i Halland SNI 2007
Jordbruk
01.110 odlare av spannmål
01.120 risodlare
01.131 potatisodlare
01.132 sockerbetsodlare
01.133 odlare av grönsaker på friland
01.134 odlare av grönsaker i växthus
01.135 svampodlare m.fl.
01.140 sockerrörsodlare
01.160 fiberväxtodlare
01.210 druvodlare
01.220 odlare av tropiska och subtropiska frukter
01.230 citrusfruktodlare
01.240 odlare av kärn- och stenfrukter
01.250 odlare av andra frukter och bär samt nötter
01.260 odlare av oljehaltiga frukter
01.270 odlare av växter för dryckesframställning
01.280 odlare av kryddväxter
01.410 mjölkproducenter
01.420 nötköttsproducenter
01.430 stuterier och andra hästuppfödare m.fl.
01.450 får- och getuppfödare
01.461 smågrisuppfödare
01.462 slaktsvinsuppfödare
01.471 äggproducenter
01.472 fjäderfäföretag
01.500 blandat jordbruk
01.610 serviceföretag till växtodling
01.630 företag för bearbetning av skördade växter
01.640 företag för bearbetning av utsäde
01.700 jägare och viltvårdare inkl. serviceföretag
Livsmedels- och dryckestillverkning
10.111 kreatursslakterier
10.112 köttstyckerier
10.120 fjäderfäslakterier
10.130 charkuterier och annan industri för köttvaror
10.200 fiskberedningsindustri
10.310 potatisindustri
10.320 juice- och saftindustri
10.390 annan frukt-, bär- och grönsaksindustri
10.410 industri för oljor och fetter
10.420 matfettsindustri
10.511 ostindustri
10.519 annan mejerivaruindustri
10.520 glassindustri
10.611 kvarnar
10.612 industri för frukostflingor
10.620 stärkelseindustri
10.710 bagerier
10.721 knäckebrödsindustri
10.722 industri för kex och konserverade bakverk
10.730 industri för pastaprodukter
10.810 sockerindustri
10.821 sockerkonfektyrindustri
10.822 choklad- och chokladkonfektyrindustri
10.830 kaffe- och teindustri
10.840 industri för senap, ketchup, kryddor
10.850 industri för lagad mat och färdigrätter
10.860 industri för homogeniserade livsmedelspreparat
10.890 övrig livsmedelsindustri
10.910 industri för beredda fodermedel
10.920 industri för mat till sällskapsdjur
11.010 spritdrycksindustri
11.020 vinindustri
11.030 cider- och annan fruktvinindustri
11.040 industri för andra icke-destillerade drycker
11.050 ölbryggerier
11.060 mälterier
11.070 mineralvatten- och läskedrycksindustri
Fiske
03.111 trålfiskare, i saltvatten
03.119 övriga saltvattensfiskare
03.120 sötvattensfiskare
03.210 fiskodlare, i saltvatten
03.220 fiskodlare, i sötvatten
Partihandel med livsmedel
46.170 provisionshandel med livsmedel, drycker och tobak
46.310 partihandel med frukt och grönsaker
46.320 partihandel med kött- och köttvaror
46.330 partihandel med mejeriprodukter, ägg, matolja och
matfett
46.340 partihandel med drycker
46.360 partihandel med socker, choklad och sockerkonfektyrer
46.370 partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor
46.380 partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk
46.390 icke specialiserad partihandel med livsmedel
Restaurangverksamhet
56.100 restauranger
56.210 cateringföretag för enskilda evenemang
56.291 personalmatsalar
56.292 centralkök för sjukhus
56.293 centralkök för skolor, omsorgs- och andra institutioner
56.294 cateringföretag för transportsektorn
56.299 övriga cateringföretag
56.300 barer och pubar
Sysselsättning
År 2014 sysselsatte livsmedelssektorn i Halland 9 600 personer. En ökning med 1 132
personer eller 13 procent sedan år 2007. Utvecklingen i Halland har varit sämre än
Sverigesnittet och Halland hamnar på en trettondeplats bland länen.
Livsmedelssektorns betydelse för arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel
av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar livsmedelssektorn för 7 procent av den
totala sysselsättningen vilket placerar Halland på en andraplats år 2014. Gotland ligger
högst på 11 procent.
Sysselsättning efter kön
Fler män än kvinnor är sysselsatta inom besöksnäringen både i Halland
som i övriga Sverige. Sysselsättningsutvecklingen har varit speciellt god
för kvinnor medan männen har haft en sämre utveckling. Utvecklingen
mellan könen är densamma i övriga Sverige. Den största
sysselsättningsökningen har kommit inom restaurangverksamheten
medan minskningen kan ses inom livsmedels- och dryckestillverkning,
speciellt för män.
Sysselsättning efter delområde
Alla delområden inom livsmedelssektorn i Halland ökade sin sysselsättning
mellan åren 2007-2014 utom delområdet livsmedels- och dryckestillverkning.
I länet minskade livsmedels- och dryckestillverkning med 305 personer sedan
2007. Minskningen i Halland var större än i övriga Sverige, - 11 procent mot
Sveriges -9 procent. Speciellt god utveckling har däremot delområdena
restaurangverksamhet samt fiske haft sedan 2007. Inom restaurangverksamhet
har också flest antal nya företag tillkommit, vilket är en förklaring till den
positiva sysselsättningsutvecklingen.
Sysselsättning efter kommun
Bland Hallands kommuner betyder livsmedelssektorn mest i
Falkenberg och Laholm med sysselsättningsandelar på 13 respektive
11 procent. Antalet sysselsatta inom livsmedelssektorn ökade mest i
Halmstad, Kungsbacka samt Falkenbergs kommun men procentuellt
har Hylte och Kungsbacka kommun haft den bästa utvecklingen, 55
respektive 42 procent. Hylte sticker också ut när det gäller
sysselsättningsökning bland kvinnor, över 200 procent.
Utbildningsnivå
Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom livsmedelssektorn kännetecknas
av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med
eftergymnasial utbildning.
Inom livsmedelssektorn har 24 procent högst grundskola jämfört med 12
procent på arbetsmarknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial
utbildning uppgår inom livsmedelssektorn till 16 procent vilket ska jämföras
med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Andelen med gymnasial
utbildning inom livsmedelssektorn ligger på en högre nivå än hela
arbetsmarknaden, 59 procent.
Hylte tillsammans med Laholms kommun sticker ut med en högre andel
sysselsatta med högst grundskola, 31 procent. Halmstad kommun har högst
andel med eftergymnasial samt gymnasial utbildning 2014.
Åldersstruktur
En tydlig skillnad mellan livsmedelssektorn och arbetsmarknaden som helhet är
åldersstrukturen på de sysselsatta.
Inom livsmedelssektorn är 24 procent sysselsatta i åldern 16-24 år mot hela
arbetsmarknadens 12 procent. Det är också en högre andel 65-74 åringar inom
livsmedelssektorn än övriga näringslivet.
Andelen sysselsatta i åldersgruppen 16-24 år är högst inom restaurangverksamhet, 42 procent och inom jordbruk är det en betydligt högre andel i
åldersgruppen 65-74 år än Hallands arbetsmarknad som helhet.
Åldersstrukturen inom livsmedelssektorn är sannolikt den viktigaste
förklaringen till att utbildningsnivån är lägre än hos övriga branscher.
* Fiske visas inte pga. sekretess.
Ekonomisk utveckling (AB)
Aktiebolagen inom livsmedelssektorn har haft en bättre utveckling av förädlingsvärdet
och omsättningen än det halländska genomsnittet. Aktiebolagens förädlingsvärde
inom livsmedelssektorn uppgick 2014 till 3,3 miljarder kr, vilket motsvarar 6,9 procent
av hela näringslivets förädlingsvärde. Livsmedelssektorn svarade, med en omsättning
på drygt 17 miljarder kr, för 10 procent av den samlade omsättningen i Halland.
Ekonomisk utveckling efter delområde (AB)
Partihandel med livsmedel tillsammans med restaurangverksamheten har haft en
ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden och jämfört med hallands
näringsliv som helhet. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och
dryckestillverkning.
Lönsamhet (Simplerindex)
Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling.
I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB)
och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Bisnode). Strävan är att produktionen ska vara lönsam (effektiv). Företag som ligger nedanför linjen (under 1,0)
har en högre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Företag ovanför
linjen (mer än 1,0) har en lägre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet.
Nedanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för
investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna.
(För en utförligare beskrivning av Simpler-metoden se Bisnode.com).
Livsmedelssektorn i Halland visar upp en god lönsamhet under perioden och
efter 2008 har man dessutom varit lönsammare än det halländska näringslivet.
Tydligt syns också sambandet mellan det ökade rörelseresultatet (vinst före
kostnader) och förbättrad lönsamhet. Bland Hallands kommuner har Falkenberg,
Halmstad samt Kungsbacka haft en god lönsamhet under perioden. För övriga
kommuner har lönsamheten flukturerat.
Lönsamhet (Simplerindex) efter delområde
Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden
2007-2014 medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period.
Restaurangverksamheten har efter finanskrisen år 2008 förbättrat sin effektivitet
samtidigt som livsmedels- och dryckestillverkning haft det omvända förhållandet.
Både partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet hade en bättre lönsamhet
än det halländska näringslivet 2014.
