Frida Karlsson, Leg. Dietist
2009-10-14
Frida Karlsson
Leg. dietist
2009-10-14
”Att vara riktigt gammal och sätta sig till
bords är som att äta med solglasögon,
lovikkavantar och hörlurar på."
”Maten är god men det är synd att det
är pölsa varje dag.”
Exempel på åldersförändringar som
kan påverka ätande
• Upplevelsen av hunger och förmågan att känna törst
tenderar att minska med åldern
• Muskulatur omvandlas till fettmassa
• Digestion och absorption i tarmen försämras
•Tarmarnas motorik försämras
• Kapaciteten att koncentrera urin minskar med åldern
Exempel forts.
• Slemhinnorna i munnen blir tunnare och salivproduktionen minskar
• Munnens muskler försvagas
• Tandköttet dras ofta tillbaka och bakterier fastnar lätt
Generellt så äter friska äldre bra
När någon typ av handikapp eller livskris uppstår
kan problem med mat och ätande uppstå
Kostråd för äldre
• Idag begränsad kunskap om äldres näringsbehov
• Nordiska näringsrekommendationer (NNR) för vuxna
Specifikt för äldre ur NNR
• En äldre människa som konsumerar en rimlig mängd
varierad och välbalanserad kost behöver inget
kosttillskott på grund av åldern i sig.
• Tillskott av vit D (10 mikrogram/dag) rekommenderas
för äldre över 60 år som har en liten exponering av
solljus.
• En multivitamintablett är mer relevant än enbart
vitamin D om energiförbrukningen är låg.
• Äldre rekommenderas att dricka 1,5 liter per dag, det
är något högre än för vuxna (1-1,2) beroende på att
kapaciteten att koncentrera urin minskar med åldern.
Vara frisk
• Om sjukdom inträffar kan dessa allmänna
råd ersättas med specifika råd och i vissa fall
helt sluta gälla
• U-format samband mellan kroppsvikt och
dödlighet
Beroende av hjälp från andra är förknippat med
känslor av att vara värdelös, rädsla för ensamhet,
maktlöshet och rädsla för att inte få vård.
Etik kring mat och ätande
Med ett etiskt eller moraliskt dilemma avses en
värderingskonflikt. I en sådan situation är det inte
givet vad som är en rätt eller fel handling.
Behandlingsmålen vid ätproblematik kan sägas
vara förlänga liv, maximera livskvalitet och undvika
att patienten skadas.
Vad i reaktion hos en patienten med demens
är ett uttryck för vilja och vad är ett uttryck för
oförmåga?
Exempel
Patienten öppnar inte munnen när han/hon
blir matad. Det kan vara ett uttryck för
matvägran, men också för oral apraxi dvs. en
oförmåga att utföra saker med munnen på
kommando eller med viljan.
”På den tiden jag kunde röra mig obehindrat drack jag mycket av denna vätska, ofta stående, men ibland
även sittande vid ett bord. Kort sagt övervägande i upprätt ställning. Jag har ofta undrat hur personalen på
långvården dricker. Mig försöker dom pytsa i vatten när jag ligger vågrätt, i bästa fall hopfälld som en kniv,
lutande åt höger, så att det mesta rinner ut vid mungipan.
När man försöker protestera ser de mycket förnärmade ut och det har aldrig hänt att de försökt med en
naturligare ställning. De byter hellre skjorta på en, så det är nog enklare än att placera patienten i
drickvänligt läge.
Det är en annan sak som förvånat mig mycket. Det är att varje morgon bär personalen in ett nytt glas med
vatten, men endast i undantagsfall får jag dricka av det. Det lyckas ibland att göra personalen
uppmärksam på att man är i behov av vatten, men i betraktande av den konstiga sittställningen så slutar
det oftast i en svår hostattack orsakad av att vattnet rann raka vägen ner i lungorna. Givetvis beroende
också på förlamningen i hals och mun.
Varje morgon häller någon ut vattnet i slasken och placerar ett nytt glas med
obeveklig konsekvens. Men så en dag kom det en syster och klagade på att jag drack för lite.
Mina njurar kunde ta skada, sa hon. Vad svarar man på sådant när man inte kan tala?”
Carl-Erik Åhgren från boken förlamningen: Dagboksanteckningar. Några tankar om vatten.
Våra sinnen
Smak
Lukt
Syn
Känsel
Hörsel
För många äldre förändrar fysisk och psykisk sjukdom
förutsättningarna för att äta och känna aptit.
Då blir själva måltiden och måltidsmiljön alltmer viktig
för att stimulera aptiten, underlätta ätande och
därmed ett bra näringsintag.
Måltidsmiljö och måltiden
Studier visar att måltidsmiljön har stor betydelse för aptit och näringsintag.
Lugn och ro
Trevlig dukning
Fint upplagt
Samvaro
Bra belysning
Ändamålsenliga möbler
Valfrihet äta tillsammans eller ensam
Delaktighet efter förmåga
Mm.
Fokus på den som behöver stöd
Vilka färdigheter har personen?
Vilken typ av stöd behöver personen?
Exempel på olika typer av stöd
Inköp
Beredning
Hjälp att börja äta
Guidning
Matning
Mata
• Ögonkontakt
• Sittställning
• Presentera maten
• Dryck
• Temperatur
• Storlek
• Hastighet
• Äthjälpmedel
• Tugg-sväljsvårigheter
Åtgärder som kan underlätta ätande
• Matning och måltidsassistans; att kunna äta själv
hänger intimt samman med självkänslan. Uppmuntra
först en person att äta själv. Det är viktigt att
matningstakten och tuggstorlek anpassas efter
patientens förmåga att äta.
• Äthjälpmedel, t ex tallrik med förhöjd kant,
antiglidmatta eller bestick med tjocka skaft.
Åtgärder som kan underlätta ätande
• En bra sittställning är viktig under måltiden. Om
patienten måste äta i sängen bör sittställningen vara så
upprätt som möjlig
• En kudde under knäna gör att patienten inte lika lätt
hasar ned och ger en bekvämare sittställning
• Träning av bålstabilitet och sittbalans
• Ätträning, t ex individuellt anpassad träning av
sväljning och munrörelser
• Munvård, dvs tandborstning, rengöring av munhåla
och behandling av uttorkade slemhinnor är viktigt och
kan underlätta ätandet
Åtgärder som kan underlätta ätande
• Inled måltiden med en aptitretare, något salt eller
syrligt
• Servera små energirika portioner vid flera måltider väl
utspridda över dygnet
• Servera mat med lämplig konsistens
• Undvik andra aktiviteter i samband med måltiden
• Arrangera måltiden så trevligt som möjligt och lägg
upp maten på ett tilltalande sätt
Undernäring
• Siffrorna på förekomsten av undernäring varierar,
20-30 % är vanlig siffra
• Siffror upp till 70 % finns beskrivna
• Risk för undernäring om inte kroppen får de näringsämnen
och den energi den behöver
• Undernäring definieras som ett tillstånd av obalans mellan
intag och omsättning av näringsämnen med ökad risk för
sjuklighet
• I första hand är det orsaken till undernäringen som ska
behandlas
Undernäring
Tillståndet medför minskat välbefinnande och
minskad självständighet, försämrad
kroppsfunktion, försenad tillfrisknad och ökad
risk för sjukdom och död.
Symtom på undernäring
• Ofrivillig viktnedgång
• Förlust av muskelmassa
• Proteinförluster
• Försämrat immunförsvar
• Komplikationer blir ofta infektioner, försämrad sårläkning
samt ökad sjuklighet och dödlighet
• Psykiska förändringar kan visa sig i form av trötthet,
inaktivitet, depression och apati
• Muskelsvaghet som i sin tur leder till fysisk inaktivitet och
nedsatt aptit
Orsaker till undernäring
Normalt födointag
• Nedsatt upptag av föda (malabsorption)
• Höjd ämnesomsättning
• Ökade förluster från kroppen av näring/energi t ex diabetes med
sockerutsöndring i urinen, njursjukdom med förluster av
äggviteämnen via urinen, blödning under långa tidsperioder från inre
organ, trycksår
Nedsatt födointag
• Psykiska orsaker
• Depression, demens, självsvält (anorexi)
• Kroppsliga orsaker
• Cancersjukdom, kol, magsår, svårigheter att svälja, infektion, dåliga
tänder med svårigheter att tugga födan, sjukdomar som innebär
kroniskt pågående inflammationer, dålig njurfunktion (uremi),
läkemedel t ex digitalis.
Förhållande till mat
• Vi har psykologiska, sociala, kulturella och
andliga relationer till mat
• Mat förknippad med positiva och negativa
känslor
• Maten som syndabock – missnöjd med sin
situation förlägger det till maten
Förändrad social situation
I vanliga fall är måltidssituationen ett tillfälle för gemenskap
mellan människor, därför kan ensamhet påverka ätandet.
I strävan efter att vara oberoende förenklas uppgifter
relaterade till inköp och hantering av mat, vilket i
förlängningen kan leda till att intaget av energi och
näringsämnen försämras. Denna risk är störst för de som
lever ensamma.
Äldre som äter ensamma i hemmet tenderar att sakna
struktur för när och vilken mat de äter.
Män som blivit ensamma tar matlagningen som en
utmaning medan kvinnor vill bli fria från denna börda.
Änkor minskar ofta på antalet måltider till
förmån för mellanmål. Förenklar matlagning,
köper färdigt eller låter bli att äta.
Bland änklingar brukar kostens kvalitet vara
sämre än bland dem som lever med en hustru.
Män intar en mer rationell ställning än kvinnor
och äter för att bli mätta utan att fundera så
mycket över måltidens sociala dimensioner.
“Kyld mat till äldre upprör”
”Låt de gamla få varm mat”
“Kyld mat OK enligt provsmakarna”
“Kyld mat till alla pensionärer”
Matlådan
Fördelar
Nackdelar
”Kyld mat får gott betyg i Karlstad”
“Låg nivå i het debatt om kyld mat”
“De äldre måste få varm mat!”
Enkät kyld mat 2009
• Syfte var att undersöka kundnöjdheten och om den ökat sedan
2007 samt att hitta eventuella förbättringsområden
• Enkäter delades ut till 140 personer. 76 personers svar kom in.
Svarsfrekvens på ca 54 %
• Jämn svarsfrekvens mellan män och kvinnor
Enkät kyld mat 2009
Sammantaget är de som svarat mer nöjda 2009 än 2007
Män mer nöjda än kvinnor
Framtiden?
Serveras enkät till 40-talister
• Fråga 22. Hur tror du att maten är inom äldreomsorgen?
• 3 promille tror att maten är riktigt god.
• 41 % tror att den är riktigt usel eller usel.
• Drygt hälften tror att den är sådär.
• Av de som faktiskt smakat på maten är det dubbelt så många som ger maten
sämsta möjliga betyg. 15% mot 7%. Det vill säga maten är ännu sämre än vad
man tror.
Serveras enkät till 40-talister
• Fråga 21. Vilket betyg skulle du ge på den mat du
kommit i kontakt med inom äldreomsorgen?
• Endast 15% skulle ge betyget mycket god eller god.
Av dessa är det endast 2% som tycker att maten är
riktigt god.
Serveras enkät till 40-talister
• Fråga 18. Hur uppfattar du att valfriheten av mat är idag inom
äldreomsorgen?
• 37% anser att valfriheten är obefintligt inom äldreomsorgen.
• 75% anser att valfriheten är obefintlig eller liten inom äldreomsorgen.
• Det är bara 2 promille som tycker att valfriheten inom äldreomsorgen
verkar god.
• Klart att boende på äldreboende ska få bestämma själva om de vill ha
alkohol tycker 94%.
”Måltidens grundläggande funktion är att
tillfredsställa människans energibehov.
Men den mat som inte tillfredsställer våra sinnen
blir inte äten. Och då tillgodoses ju heller inte
energibehovet.”
Måltidsakademin
”Kvalitet och omtanke i utformningen av måltiden
är viktigt oavsett det är fest eller vardag,
hemma eller ute. Det enkla och billiga behöver
inte utesluta skönheten.”
Måltidsakademin
Tack för mig!
Tack för mig!
[email protected]
[email protected]
