Ladda ner hela rapporten - Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

2004-06-03
Arbetsmarknadsverkets
handläggning av ärenden
som gäller arbetslöshets­
försäkringen samt
utbetalningen av statsbidrag
till arbetslöshetskassorna
Bakgrund Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har som
huvudsakligt uppdrag att svara för den samlade tillsynen
över arbetslöshetsförsäkringen, d.v.s. såväl vad gäller
arbetslöshetskassorna som Arbetsmarknadsverket i de
delar av verksamheten som påverkar arbetslöshetsförsäk­
ringen.
Enligt regleringsbrev för 2004 (rskr. 2003/04:70) ska
IAF den 1 juni respektive den 1 november 2004 samt i
en samlad redovisning den 1 februari 2005 till Närings­
departementet och till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
påtala slutsatser från granskningen av Arbetsmarknads­
verkets handläggning av ärenden som gäller arbetslös­
hetsförsäkringen samt utbetalningen av statsbidrag till
arbetslöshetskassorna.
I det följande redovisas slutsatser av IAF:s granskning av
Arbetsmarknadsverkets verksamhet som gäller arbetslös­
hetsförsäkringen. IAF bildades den 1 januari 2004 och
efter en kort uppbyggnadsperiod har ett antal tillsyns­
projekt som gäller Arbetsmarknadsverkets verksamhet
påbörjats. Flertalet av dessa projekt pågår fortfarande. I
huvudsak bygger IAF:s slutsatser i det följande på
genomförda förstudier inom ramen för tillsynsprojekten,
på den rapport IAF lämnade till regeringen i april och på
material från AMS. Ytterligare påpekanden i berörda frå­
gor kan därför komma att lämnas i IAF:s redovisningar
den 1 november 2004 när tillsynsprojekten fullföljts och
i rapporten den 1 februari 2005.
Med hänsyn till att denna redovisning till AMS och till
Näringsdepartementet är den första i sitt slag, redovisas
och kommenteras inledningsvis också IAF:s tillsynsupp­
drag, pågående tillsynsprojekt och gällande bestämmel­
ser om arbetsförmedlingens handläggning av ärenden
som gäller arbetslöshetsförsäkringen, den s.k. kontroll­
funktionen, samt IAF:s kommentarer till dessa.
Sidan 3 (30) Sammanfattning och slutsatser
I denna rapport tas i huvudsak två frågor upp om
Arbetsmarknadsverkets uppdrag som gäller handlägg­
ning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen,
dels hanteringen av meddelande om ifrågasatt ersätt­
ningsrätt och dels hur den s.k. kontrollfunktionen beak­
tats i hittillsvarande verksamhet i Af Kundtjänst. Vidare
lämnas i det följande vissa kommentarer om AMS ut be­
talning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna.
Brister i hanteringen av ärenden som gäller ifrågasatt
ersättningsrätt
Det finns en mycket stor variation mellan länen när det
gäller frekvensen av ifrågasatt ersättningsrätt. Det finns
också motsvarande skillnader mellan olika branscher och
yrkesområden. Den stora variationen kan inte mer än i
begränsad utsträckning förklaras av skillnader bland de
arbetssökande eller i tillgången på lediga platser att an­
visa. Orsaken är istället huvudsakligen att arbetsförmed­
lingen utövar den s.k. kontrollfunktionen olika. Bristande
enhetlighet innebär brister i likabehandlingen av arbets­
sökande.
Antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt har
ökat de senaste åren. Men en ökad andel av ifrågasät­
tandena leder inte till sanktion gentemot den enskilde,
vilket antyder ökande kvalitetsproblem vid arbetsförmed­
lingens handläggning av dessa ärenden.
Det är vanligare att ersättningsrätten ifrågasätts för män
än för kvinnor, vilket sannolikt hänger samman med att
kvinnor som uppbär arbetslöshetsersättning är över­
representerade bland deltids- och timanställda och att
dessa inte blir föremål för uppföljning och kontroll i
samma utsträckning som helt arbetslösa.
Begränsning i ersättningsperioden i arbetslöshetsförsäk­
ringen innebär att arbetsförmedlingen antingen ska före­
slå förlängd ersättningsperiod eller anvisa plats i aktivi­
tetsgarantin. Endast när det finns stor sannolikhet att
personen ifråga kan få ett arbete ska alternativet för­
längd ersättningsperiod väljas. Mycket tyder på att
regeringens och riksdagens uttalande om bedömnings­
grunden
inte fått genomslag och att förlängning av
ersättningsperioden är alltför vanligt förekommande.
I IAF:s förstudie som gäller arbetsförmedlingens hand­
läggning av ärenden om ifrågasatt ersättningsrätt där
Sidan 4 (30) arbetslöshetskassan gått emot arbetsförmedlingen har
bl.a. följande problem iakttagits:
• Tillräcklig grund för meddelanden om ifrågasatt
ersättningsrätt saknades i en stor del av fallen,
• Arbetsförmedlingens meddelanden saknade
tillräcklig information för att beslut skulle kunna
fattas av arbetslöshetskassan, bl.a. ofullständiga
uppgifter om anvisat arbete eller program,
• I ärenden framgick inte om kommunicering av
ärendet skett mellan arbetsförmedlingen och den
arbetssökande,
• Det finns brister i arbetsförmedlingens register
över arbetssökande som kan leda till att utbetal­
ning av ersättning till den sökande försenas eller
att ersättningen utbetalas felaktigt till personer
som borde ha avanmälts av arbetsförmedlingen.
• Länsarbetsnämndernas delegering av rätten att
återkalla meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt
är inte enhetlig och tyder på att det saknas ett
gemensamt förhållningssätt inom AMV i denna
fråga.
Af Kundtjänst och handläggningen av ärenden som
gäller arbetslöshetsförsäkringen
AMV:s organisations- och metodutveckling som gäller
arbetsförmedlingens tjänster, bl.a. uppbyggnaden av Af
Kundtjänst, som från tre orter är tänkt ska samverka med
alla arbetsförmedlingskontor i landet, påverkar förutsätt­
ningarna för uppdraget som gäller kontrollfunktionen.
Detta uppdrag för AMV och arbetsförmedlingen följer av
lag och föreskrifter och det gäller både uppdraget i sig
och formerna för hur det ska utföras. I flera aktuella rap­
porter (Riksrevisionen, Statskontoret, AMS internrevision
och IAF) har pekats på behovet av skärpta och mer en­
hetliga rutiner som gäller den s.k. kontrollfunktionen för
arbetslöshetsförsäkringen.
IAF har granskat de dokument som AMS redovisat om
planerna på utbyggnad av Af Kundtjänst och i en förstu­
die granskat verksamheten vid kundtjänsten i Sollefteå
samt vid kundtjänster som drivs i länsarbetsnämndernas
regi.
De uppgifter som kundtjänsten i Sollefteå utför för
arbetsförmedlingens räkning när det gäller ärenden som
påverkar enskilds rätt till arbetslöshetsersättning tillgodo-
Sidan 5 (30) ser inte kraven i lag och föreskrifter. Ett genomförande i
full skala enligt nuvarande modell skulle enligt IAF:s be­
dömning försämra förutsättningarna för en korrekt, rätts­
säker och likformig behandling av arbetssökande som
söker eller uppbär arbetslöshetsersättning. Frågan är om
det är möjligt att tillgodose dessa krav inom ramen för
den tänkta uppdelningen av uppgifter mellan Af Kund­
tjänst och den lokala arbetsförmedlingen.
Problemen gäller bl.a. följande:
• Det är i huvudsak den sökande själv som initierar
de löpande kontakterna med kundtjänsten, som
alltså inte tar initiativ till en aktiv uppföljning av
den sökande. Arbetsförmedlingens kontroll­
funktion ställer dock krav på aktiva kontakter och
uppföljning från arbetsförmedlingens sida från
första ersättningsdagen tills ersättningsperioden
avslutats.
• Ansvaret för att följa upp och vidta åtgärder med
anledning av platsanvisningar som gjorts av Af
Kundtjänst ligger på den lokala arbetsförmed­
lingen, som också i förekommande fall ska ifråga­
sätta ersättningsrätten. Samtidigt saknas system
och rutiner för att säkerställa att den lokala
arbetsförmedlingen gör detta. Frågan är om en
sådan uppdelning av uppgifter och ansvar har för­
utsättningar att kunna fungera på det sätt som
krävs vid handläggning av ärenden som gäller
arbetslöshetsförsäkring.
• Platsanvisningar utanför tidigare yrke och utanför
bostadsorten kräver normalt sett personlig kontakt
från arbetsförmedlingens sida med den sökande.
Af Kundtjänst kan således inte svara för sådana
platsanvisningar.
• Det finns formella problem när det gäller myndig­
hetsutövning gentemot enskilda i det att kund­
tjänsten tillhör en annan myndighet (AMS) än den
lokala arbetsförmedlingen (länsarbetsnämnd). Det
kan också finnas säkerhetsfrågor som är proble­
matiska när det gäller kontakter via telefon och
Internet i frågor som gäller kontroll av uppgifter
som påverkar rätten till arbetslöshetsersättning.
Vad gäller de olika kundtjänster som finns i länsarbets­
nämndernas regi, så varierar dessa vad gäller ambitions-
Sidan 6 (30) nivå, inriktning och uppgifter. Det saknas vid dessa
kundtjänster till stor del rutiner och instruktioner för
sådana uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen.
Information som kan påverka rätten till arbetslöshets­
ersättning dokumenteras endast i begränsad omfattning.
Det kan handla om för utbetalningen av arbetslöshets­
ersättning så viktiga frågor som på- och avanmälan av
arbetssökande.
Utbetalningen av statsbidrag till arbetslöshetskassorna
fyller i huvudsak kraven
AMS utbetalning av statsbidrag tycks, enligt den gransk­
ning som IAF hittills genomfört inom ramen för en för­
studie, i allt väsentligt fylla kraven. Det kan dock behö­
vas mer strikta krav på vem en arbetslöshetskassa får
utse att underteckna statsbidragsansökan. Differenser
mellan EES-specifikationen från arbetslöshetskassor och
underlaget från IAF behöver också redas ut.
Sidan 7 (30) I A F: s u p p d ra g o c h u t g ån g s p u n kte r
Enligt Förordning (2003:1108) med instruktion för
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen är IAF förvalt ­
ningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäk­
ringen. För tillsynsuppdraget anger regeringen att
”…Inspektionen skall utöva tillsyn över arbetslöshets­
kassorna. Inspektionen skall vidare ha tillsyn över rutiner
för och handläggningen av ärenden hos Arbetsmark­
nadsverket (AMV) som påverkar arbetslöshetsförsäk­
ringen.” I instruktionen anges därutöver en rad olika
uppdrag för IAF.
IAF:s verksamhet begränsas till en s.k. verksamhetsgren,
”Tillsyn och kontroll av arbetslöshetsförsäkringen” och
målet anges av regeringen enligt följande:
”Målet är att IAF skall bidra till att arbetslöshetskassorna
och arbetsförmedlingen fullgör sina uppgifter i arbetslös­
hetsförsäkringen på ett korrekt och likformigt sätt över
hela landet samt bidra till att säkerställa arbetslöshetsför­
säkringens roll som omställningsförsäkring.”
I bl.a. de propositioner som föregick bildandet av IAF
anges det huvudsakliga uppdraget vara att svara för en
samlad tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen och detta
uppdrag
kan
sammanfattas
i
tre
punkter:
• hävda arbetslöshetsförsäkringens roll som omställ­
ningsförsäkring, d.v.s. att arbetslöshetstiderna mini­
meras genom att arbetsförmedlingen fortlöpande
anvisar lämpliga lediga platser till arbetssökande
med arbetslöshetsersättning och konsekvent full­
följer sin kontrollfunktion för arbetslöshetsförsäk­
ringen,
• bidra till en ökad rättssäkerhet och likabehandling
inom arbetslöshetsförsäkringen, d.v.s. att arbetslösa
med likartade förutsättningar behandlas lika och
rättssäkert oberoende av var i landet de bor, på
vilken arbetsförmedling de söker arbete eller i
vilken arbetslöshetskassa de söker arbetslöshets­
ersättning.
• bidra till att arbetslöshetsförsäkringens legitimitet
upprätthålls och förbättras genom att försäkringen i
alla dess delar fungerar väl och i enlighet med vad
riksdag och regering beslutat.
Sidan 9 (30) Pågående tillsynsprojekt som gäller Arbets ­
marknadsverket
De särskilda tillsynsprojekten under 2004 som avser
Arbetsmarknadsverket inriktas främst på områden där
gällande rätt är tydlig och på principiellt viktiga frågor
som gäller arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslös­
hetsförsäkringen vid utvecklingen av system, rutiner och
arbetsformer inom arbetsförmedlingen.
Hittills påbörjade tillsynsprojekt som gäller Arbetsmark­
nadsverket avser främst följande:
• Inskrivningen av arbetssökande vid arbetsförmed­
lingen – påanmälan och avanmälan,
• Hur en säker kontroll av de arbetssökande
upprätthålls under hela inskrivningstiden vid
arbetsförmedlingen i enlighet med arbetslöshets­
försäkringens krav och med särskild granskning av
Af Kundtjänst,
• Begränsningen av ersättningsperioden i arbetslös­
hetsförsäkringen - arbetsförmedlingens hantering
av erbjudande av plats i aktivitetsgarantin vs. för­
längning av ersättningsperioden,
• Kunskapsnivån samt AMS och länsarbetsnämnder­
nas kompetenshöjande insatser för arbetsförmed­
lingens personal i frågor om arbetsförmedlingens
uppdrag för arbetslöshetsförsäkringen,
• Återkallade av anvisningar till arbetsmarknadspoli­
tiska program; volymer, bedömningsgrunder,
överklaganden etc. samt förutsättningarna för att
få till stånd en rättssäker och likformig behandling
av berörda programdeltagare.
• AMS utbetalning av statsbidrag till arbetslöshets­
kassorna; dokumentation och säkerhet.
Sidan 10 (30) A r b e ts ma r k n a d s v e r k e ts u p p d r a g v i d h an d ­
läggning av ärenden som gäller arbets­
l ö s h e ts fö rs ä k ri n g e n
AMV:s uppdrag och den rättsliga grunden för den s.k.
kontrollfunktionen.
Arbetsmarknadsverkets uppdrag när det gäller hand­
läggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäk­
ringen följer dels av lagen (1997:238) om arbetslös­
hetsförsäkring, ALF, och förordningen (1997:835) om
arbetslöshetsförsäkring, ALFFo, dels av förordningen
(2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksam­
heten. I lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och
förordning (1997:836)om arbetslöshetskassor regleras
också vilken information som ska lämnas till arbetslös­
hetskassorna.
I 9 och 9a §§ ALF definieras de grundvillkor som en
sökande ska uppfylla för att ha rätt till arbetslöshets­
ersättning. Enligt 9 § ALF skall en sökande för att ha rätt
till ersättning
• vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete
för en arbetsgivares räkning i viss minsta omfatt­
ning,
• vara beredd att anta erbjudet lämpligt arbete,
• vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga
arbetsförmedlingen och
• medverka till att en individuell handlingsplan upp­
rättas i samråd med den offentliga arbetsförmed­
lingen,
• aktivt söka ett lämpligt arbete men inte kunna få
ett sådant.
Enligt 9a § ALF får en sökande under de första 100 ersättningsdagarna i en ersättningsperiod, med vissa inskränkningar, begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet. Uppgifter om lämpligt arbete i övrigt återfinns i 11 § ALF. Kontakten med arbetsförmedlingen regleras i föreskrift
AMSFS 1997:13, 100–106 §§. Där framgår bl.a. att
Sidan 11 (30) • vid prövning av ersättningsvillkor anses arbetslös­
heten ha inträtt den dag sökanden anmält sin
arbetslöshet till arbetsförmedlingen,
• anmälan ska ske vid personligt besök hos arbets­
förmedlingen. Sökanden kan dock under vissa an­
givna villkor anmäla sig per telefon. Då telefon­
anmälan görs ska den sökande få besked om
vilken dag han eller hon ska besöka arbetsför­
medlingen personligen.
• sökanden ska vara anträffbar för arbetsförmed­
lingen de dagar för vilka han eller hon begär er­
sättning. Vid varje ändring av vistelseadressen,
tillfällig såväl som varaktig, ska den sökande
omedelbart anmäla den nya vistelseadressen till
arbetsförmedlingen,
• den som begär ersättning ska göra ett återbesök
vid den tid som arbetsförmedlingen bestämmer.
Återbesöksdag kan meddelas vid besöket eller
efter kallelse.
Länsarbetsnämndens/arbetsförmedlingen har bestämda
uppgifter inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen
Regelverket ställer alltså upp villkor för den enskildes
rätt till arbetslöshetsersättning som endast kan uppfyllas
genom att länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen för­
utom att registrera den sökande också informerar denne
om villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning och vilka
skyldigheter som gäller för den som söker eller uppbär
sådan ersättning.
Utöver informationsskyldigheten har arbetsförmedlingen
också en kontrollfunktion där villkoren i 9 § ALF förut­
sätter fortlöpande kontakter med den sökande för att
uppdatera uppgifterna om den sökandes sökaktivitet och
möjligheter till arbete samt beredvillighet att ta anvisat
lämpligt arbete. Dessa kontakter förutsätts ska upprätt­
hållas under hela den period den sökande uppbär
arbetslöshetsersättning, från första ersättningsdagen tills
ersättningen upphört. Arbetsförmedlingens uppdrag
inom ramen för kontrollfunktionen innebär krav på en
aktiv prövning från förmedlingens sida av den sökandes
vilja och möjlighet att erhålla arbete eller placering i
arbetsmarknadspolitiskt program och detta sker självfallet
främst som en integrerad del av en aktiv platsförmedling.
Sidan 12 (30) Ersättningsrätten ska ifrågasättas om den som uppbär
arbetslöshetsersättning inte söker anvisat lämpligt
arbete.
I de fall arbetsförmedlingen finner att den sökande inte
accepterar anvisning till lämpligt arbete/program eller
om det finns anledning att anta att den sökande vare sig
vill eller kan anta något arbete ska förmedlingen under­
rätta arbetslöshetskassan för att möjliggöra en prövning
av ersättningsrätten. Skyldigheten för arbetsförmedlingen
att underrätta en arbetslöshetskassa om förhållanden
som medför att den sökandes ersättningsrätt kan ifråga­
sättas regleras i 16 § förordningen (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Där framgår bl.a.
att länsarbetsnämnden ska underrätta arbetslöshets­
kassan och AMS om en arbetssökande får eller begär
ersättning från arbetslöshetskassa när en sökande
• avvisar ett lämpligt arbete eller ett
arbetsmarknadspolitiskt program som erbjuds,
• på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbar­
ligen vållar att en anställning eller deltagande i ett
program inte kommer till stånd,
• uppträder så att det finns anledning för
länsarbetsnämnden att förmoda att sökanden inte
vill eller kan anta något som helst arbete, eller
• frivilligt och utan godtagbar anledning lämnat en
anställning eller blivit avskedad p.g.a. otillbörligt
uppförande och arbetslöshetskassan inte på annat
sätt kan antas ha fått kännedom om det.
Meddelande ska också lämnas (10 § 2 st. AMS föreskrif­
ter för länsarbetsnämnderna om ekonomiskt stöd vid
arbetslöshet) när den sökande
• avvisat en anvisning till lämpligt arbete,
• lämnat arbetsförmedlingen eller på annat sätt
hindrat förmedlaren från att ge en fullständig
anvisning till lämpligt arbete eller arbetsmark­
nadspolitisikt program.
Ett meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt medför
långtgående konsekvenser för den enskilde redan genom
den utredning som arbetslöshetskassan har att göra i det
enskilda ärendet. Det är därför av största vikt att
arbetsförmedlingen ifrågasätter ersättningsrätten endast i
de fall detta är befogat genom att korrekt tillämpa
regelverket samt att föreskrifterna om förfarandet följs så
Sidan 13 (30) att inte rättssäkerheten för den sökande äventyras. Det
bör dock också understrykas att arbetsförmedlingen inte
kan underlåta att tillämpa regelverket i de fall det är
befogat.
Meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt måste inne­
hålla relevant och rätt information
Ett ifrågasättande ska innehålla en utredning om orsaken
till meddelandet och den kompletterande information
arbetslöshetskassan behöver för sin utredning. Informa­
tionen ska också bygga på väl dokumenterade uppgifter
om den sökande hos arbetsförmedlingen. Arbetsupp­
giften kräver naturligtvis goda kunskaper hos arbetsför­
medlarna om de delar av arbetslöshetsförsäkringen som
hanteras av arbetsförmedlingen. AMS har som chefs­
myndighet ansvaret för att sådan utbildning ges till
arbetsförmedlarna och följs upp för att säkra en tillräck­
lig kunskapsnivå. AMS har också det centrala ansvaret
för att de stödsystem som används understödjer en kor­
rekt tillämpning av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsförmedlingen ska garantera att möjligheter att
bryta arbetslösheten tas tillvara av den arbetssökande
och att detta fortlöpande prövas antingen genom anvis­
ning till lämpliga lediga arbeten eller genom anvisning
till arbetsmarknadspolitiskt program. Endast i de fall det
inte är möjligt för den sökande att erhålla arbete och då
det inte heller bedöms lämpligt eller möjligt med anvis­
ning till program föreligger rätt till arbetslöshetsersätt­
ning.
Reglerna i arbetslöshetsförsäkringen ska tillämpas likfor­
migt oavsett vilken arbetsförmedling eller arbetsförmed­
lare den sökande har kontakt med. Detta ställer särskilda
krav på arbetsförmedlingens organisation, metodik och
rutiner samt ett stort mått av enhetlighet i tillämpningen
över hela landet.
Förlängning av ersättningsperioden vs. plats i aktivi­
tetsgarantin
I 22 § ALF anges under vilka förutsättningar sökande har
rätt till förlängning av en ersättningsperiod. Arbetslös­
hetskassans beslut om utförsäkring eller förlängning av
perioden är avhängigt uppgiften från arbetsförmedlingen
om den sökande bör erbjudas aktivitet i aktivitetsgaran­
tin eller ej. Arbetsförmedlingens uppgift därvidlag är att,
i den mån så är befogat, anvisa den sökande till aktivi-
Sidan 14 (30) tetsgarantin och korrekt informera arbetslöshetskassan
om att detta kommer att göras. Endast i de fall den
sökandes arbetslöshet kan förväntas upphöra inom en
snar framtid ska – enligt vad som uttalats av regeringen
och riksdagen - arbetsförmedlingen avstå från anvisning
till aktivitetsgarantin.
Deltidsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen
I
ALFFo
6-7
§§
regleras
länsarbetsnämndens/
arbetsförmedlingens uppgifter för deltidsarbetslösa i
förhållande till arbetslöshetsförsäkringen. Länsarbets­
nämnden har att i det fall en sökande - trots aktivt
samarbete mellan länsarbetsnämnden, den sökande,
arbetsgivare och fackliga organisationer - inte kunnat få
en sammanlagd arbetstid som motsvarar hans eller
hennes önskemål i stället erbjuda en lämplig arbets­
marknadspolitisk åtgärd. Länsarbetsnämnden skall också
se till att det finns tillräckligt underlag för en särskild
prövning av ersättningsrätten var sjätte månad för en
deltidsarbetslös
sökande.
Reglerna
förutsätter
att
arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att förmedla
arbete även till gruppen deltidsarbetslösa.
Kontrollfunktionen ställer krav på rättssäkerhet och
likabehandling samt hög kvalitet i verksamheten
Av ovanstående följer att Arbetsmarknadsverkets upp­
drag i arbetslöshetsförsäkringen är omfattande. Trots att
arbetslöshetskassorna har beslutanderätten och ska pröva
den enskildes rätt till arbetslöshetsersättning skulle detta
inte kunna göras utan den information och bedömning
om den sökande och dennes aktiviteter som arbetsför­
medlingen har att förmedla till arbetslöshetskassan. Till­
gången till denna information är avhängig aktivt förmed­
lingsarbete med fortlöpande kontakter med den sökande,
ett aktivt anvisningsförfarande och uppföljningar av god
kvalitet. Detta är också en förutsättning för att den en­
skildes rättssäkerhet ska kunna garanteras genom en
korrekt och rättssäker tillämpning av gällande regelverk.
Ett antal uppgifter ska som del av ärendehandläggningen
utväxlas mellan arbetsförmedlingen och arbetslöshets­
kassan, vilket ställer krav på att de stödsystem som
används fungerar tillfredsställande och används på ett
korrekt sätt när det gäller sådana åtgärder som påverkar
rätten till arbetslöshetsersättning. Åtgärder av registre­
ringskaraktär kan – om dessa utförs av av personal med
otillräcklig kunskap om bestämmelserna i arbetslöshets-
Sidan 15 (30) försäkringen – få till följd att ersättningsrätten för den
sökande avbryts felaktigt eller att arbetslöshetsersättning
betalas ut till personer som inte har rätt till sådan ersätt­
ning.
Sidan 16 (30) Slutsatser från IAF:s senaste kvar talsrapport
till regeringen om AMV:s handläggning av
ärenden som gäller arbetslöshetsförsäk­
ringen
I IAF:s kvartalsrapport till regeringen i april 2004 redovi­
sades uppgifter som belyste arbetsförmedlingens upp­
drag inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. I detta
avsnitt redovisas kortfattat IAF:s huvudsakliga slutsatser
med utgångspunkt från de redovisade uppgifterna i
nämnda rapport.
Avsevärda skillnader mellan länen i hanteringen av
meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt
Det finns en mycket stor variation mellan länen när det
gäller frekvensen ifrågasatt ersättningsrätt. Det är också
stora skillnader mellan olika branscher och yrkesom­
råden. Den stora variationen kan inte förklaras av skill­
nader bland de arbetssökande eller i tillgången på lediga
platser att anvisa. Orsaken är istället huvudsakligen att
arbetsförmedlingen utövar den kontrollfunktionen olika.
Bristande enhetlighet innebär brister i likabehandlingen
av arbetssökande. Även om antalet ifrågasättande ökat i
landet som helhet finns några länsarbetsnämnder där
antalet sådana meddelanden minskat under de senaste
åren.
Detta innebär att det finns stora brister vad gäller lika­
behandlingen av arbetslösa och att arbetsförmedlingen i
stora delar av landet inte utför detta uppdrag på det sätt
som regering och riksdag beslutat.
Bristande kontroll av deltidsarbetslösa och timanställda
I flertalet län är det vanligare att ersättningsrätten ifråga­
sätts för män än för kvinnor. En viktig orsak till detta är
av allt att döma att många kvinnor som uppbär arbets­
löshetsersättning är deltids- eller timanställda och att
dessa sökande inte blir föremål för samma uppföljning
och kontroll som personer som är helt arbetslösa.
Minskande andel av arbetsförmedlingens ifrågasättan­
den leder till sanktion för den enskilde.
Antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt ökade
från 2001 till 2003 och fortsatte att öka under början av
2004. Samtidigt minskade andelen av dessa ifrågasättan­
den som ledde till sanktion från 69 procent 2001 till 61
Sidan 17 (30) procent 2003. Jämfört med tidigare tyder det på att en
ökande andel av arbetsförmedlingens meddelanden om
ifrågasättandena är dåligt underbyggda eller motiverade.
Särskilt stora brister i rutiner och kunskap förefaller
finnas i den hälft av länen där 60 procent eller mindre
av ifrågasatt ersättningsrätt leder till att arbetslöshets­
kassorna beslutar om sanktion. Det finns inget som tyder
på att län som ifrågasätter ersättningsrätten mer frekvent
generellt skulle ha sämre underbyggda meddelanden än
län som ifrågasätter mer sällan.
Stor skillnad mellan länen i andelen arbetslösa med
förlängd ersättningsperiod
Det föreligger stora skillnader mellan länen med
avseende på hur vanligt det är att perioden med arbets­
löshetsförsäkring förlängs. En viktig orsak bedöms vara
skillnader mellan olika arbetsförmedlingar när det gäller
att tillämpa den policy som uttalats av regeringen och
riksdagen för när personer som närmar sig slutet av en
ersättningsperiod ska erbjudas aktivitetsgarantin eller när
förlängd ersättningsperiod ska beviljas. En bidragande
orsak till olikheterna mellan länen kan vara skillnader i
tillgången till anslagsmedel för att kunna erbjuda plats i
aktivitetsgarantin.
Sidan 18 (30) G r a n s kn i n g a v a r b e tsf ö r m e d l in g en s h a n ­
t e r in g i s a m b an d m e d m e d d el a n d en o m
ifrågasatt ersättningsrätt
IAF har i en förstudie till ett mer omfattande tillsyns­
projekt genomfört en detaljerad granskning av ett
mindre urval ärenden som gäller meddelanden om
ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning. Granskningen
har omfattat såväl arbetsförmedlingens som arbetslös­
hetskassans handläggning. Här redovisas emellertid
endast iakttagelser angående arbetsförmedlingens han­
tering.
De granskade ärendena är sådana där arbetslöshets­
kassan beslutat att tillerkänna den enskilde fortsatt
arbetslöshetsersättning eller där den lämnat arbetsför­
medlingens meddelande utan åtgärd. Granskningens
resultat ger därmed i första hand en bild av hanteringen
av den tredjedel av ärendena där arbetslöshetskassan
sedermera gjort en annan bedömning än arbetsförmed­
lingen. Denna typ av ärenden har som framgått av tidi­
gare redovisning ökat i omfattning under 2003.
Med hänsyn till det begränsade antal ärenden som
granskats i förstudien går det inte att göra någon upp­
delning på arbetsförmedlingar eller län. Nedan redo­
visade iakttagelser ger en bild av förekommande brister,
men behöver kompletteras för att ge en mer generell
bedömning av arbetsförmedlingens handläggning inom
detta område och hur omfattande bristerna är.
IAF
kommer senare att genomföra olika typer av riktade
granskningar av handläggningen av meddelanden om
ifrågasatt ersättningsrätt.
IAF:s iakttagelser från granskningen av arbetsförmed­
lingens hantering av ett begränsat antal ärenden som
gäller meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt visade
på följande brister:
• Tillräcklig grund för meddelande om ifrågasatt
ersättningsrätt saknades
Arbetsförmedlingen har inte haft fog för att lämna med­
delande om ifrågasatt rätt till ersättning. Motivet för
ifrågasättandet från arbetsförmedlingen är otillräckligt
eller bristfälligt underbyggt.
Sidan 19 (30) • Ofullständiga uppgifter om anvisat arbete eller
program
Arbetsförmedlingen har ifrågasatt ersättningsrätten efter
att ha anvisat sökande till arbete eller program, men till­
räckliga uppgifter om det anvisade arbetet/programmet
saknas i underlaget som lämnats till arbetslöshetskassan.
Uppgift saknas också om datum då den sökande avvisade
arbetet eller uppgift om sista ansökningsdag.
• Bristande underlag för arbetslöshetskassans beslut
Arbetsförmedlingens meddelande om ifrågasatt ersätt­
ningsrätt saknar relevant information för att beslut i
ärendet ska kunna fattas, exempelvis saknas uppgift om
arbetsgivare, arbetstider och den sökandes tidigare
arbetslivserfarenhet. Det rör sig om uppgifter som är
avgörande för att kunna bedöma om det anvisade
arbetet är lämpligt.
• Meddelandet lämnat senare än föreskrivet
Enligt föreskrifterna ska meddelande om ifrågasatt
ersättningsrätt lämnas samma vecka som orsaken till
meddelandet har inträffat. Meddelanden har lämnats
senare än föreskrivet.
• Brister i kommunikationen med den sökande
Enligt föreskrifterna ska arbetsförmedlingen alltid under­
rätta den sökande innan meddelande om ifrågasatt
ersättning lämnas till arbetslöshetskassan. Av det mate­
rial som IAF haft tillgängligt, framgår inte om kommu­
nicering mellan arbetsförmedlingen och sökanden skett i
samband med att ifrågasättandet lämnades.
Fel information om aktuell arbetslöshetskassa i AMS
sökanderegister
I arbetsförmedlingens sökanderegister (AIS) finns en
uppgift som avser vilken arbetslöshetskassa som ansvarar
för utbetalning av arbetslöshetsersättningen till den
sökande. Att denna uppgift är korrekt är av avgörande
betydelse för att säkra en korrekt hantering.
Vid IAF:s granskning av hanteringen av ifrågasättanden
har framkommit ett antal ärenden där arbetslöshets­
ersättning kommit att utbetalas under lång tid trots att
den enskilde inte varit aktuell vid arbetsförmedlingen.
Denna typ av felaktighet är dock av allt att döma ovanlig.
Den vanligaste orsaken torde vara att uppgiften om den
Sidan 20 (30) enskildes arbetslöshetskassa i AMS sökanderegister varit
felaktig eller inaktuell. Konsekvensen blir att information
om avanmälan respektive avaktualisering går till fel
arbetslöshetskassa. Rutinerna för att löpande säkra en
korrekt information om utbetalande arbetslöshetskassa är
på denna punkt bristfälliga.
Eftersom de sökande själva är arbetsförmedlingens pri­
mära källa till information om vilken som är den aktuella
arbetslöshetskassan är det inte överraskande att det ini­
tialt förekommer felaktig information om aktuell utbeta­
lande arbetslöshetskassa. I avsaknad av en systematisk
information för fortlöpande avstämning mellan arbetslös­
hetskassa och arbetsförmedlingen kan dessa brister ge
upphov till att viktig information från arbetsförmedlingen
till arbetslöshetskassan går till fel adressat. Detta kan i
sin tur leda till antingen att utbetalning av ersättning till
den enskilde försenas eller att ersättning fortsätter att
utbetalas till personer som borde ha varit avanmälda från
arbetslöshetsersättning.
Stora skillnader i hur behörigheten att återkalla med­
delande om ifrågasatt ersättningsrätt delegerats inom
länsarbetsnämnderna.
Det finns möjlighet för länsarbetsnämnden att återkalla
meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt. Ordningen för
detta är reglerad i 15 § AMS föreskrifter för länsarbets­
nämnderna om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet.
• Avgivet meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt
kan återkallas, om arbetsförmedlingen anser att
särskilda skäl föreligger.
• Återkallelsen måste ske innan kassan fattat beslut i
ärendet.
• Beslut om återkallelse fattas av länsarbetsnämn­
den, lämpligen inom dess kansli.
• Den som skrivit meddelandet får inte återkalla det.
• Begäran om återkallelse skall vara skriftlig och
ställas till länsarbetsnämnden. Bifalls begäran om
återkallelse, skall nämnden underrätta kassan om
sitt beslut samt informera sökanden.
Uppgifter från AMS visar på stora skillnader mellan
länen när det gäller hur man valt att delegera behörig­
heten att återkalla ifrågasättanden. I fjorton län har
länsarbetsnämnderna valt att ge behörighet till en per-
Sidan 21 (30) sonkrets på 1-4 personer och i elva av dessa län åter­
finns dessa personer på länsarbetsnämnden, d.v.s. enligt
föreskrift punkt 3 ovan. I övriga sju län har behörigheten
att återkalla ifrågasättanden delegerats till en väsentligt
större grupp personer, huvudsakligen chefer vid arbets­
förmedlingarna. Det rör sig om från fem personer i
Gotlands län, tio i Hallands län, elva i Västerbottens län ,
femton i Jönköpings och Värmlands län, 26 i Skåne län
och 46 personer i Västra Götalands län.
Bilden av hur olika länsarbetsnämnder delegerat rätten
att återkalla meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt är
inte enhetlig och tyder, trots ovanstående föreskrifter, på
att det i detta avseende saknas ett gemensamt förhåll­
ningssätt inom Arbetsmarknadsverket.
Sidan 22 (30) A f K u n d t j ä n s t o ch a rb e tsf ö r m e d l in g en s ko n ­
trollfunktion inom arbet s l ö s h e ts fö r s ä k ri n g e n
Arbetsförmedlingens uppgifter inom ramen för arbets­
löshetsförsäkringen har redovisats tidigare i denna rap­
port. Grundläggande är att arbetsförmedlingen ska till­
handahålla en god information om försäkringen till de
arbetssökande i de frågor som arbetsförmedlingen ansva­
rar för, samt kontrollera att de personer som söker och
uppbär ersättning uppfyller grundvillkoren enligt lagen
om arbetslöshetsförsäkring.
Regeringen har i vårpropositionen 2004 och i ett senare
fastställt uppdrag till AMS starkt understrukit vikten av
väl fungerande organisation och rutiner för detta upp­
drag. IAF noterar att Riksrevisionen, Statskontoret och
AMS internrevision i särskilda rapporter redovisat brister
i arbetsförmedlingens genomförande av uppdraget som
gäller arbetslöshetsförsäkringen. IAF har i rapport till
regeringen (se ovan) redovisat samma slutsatser. Det är
därför av stor vikt att alla förändringar som genomförs
av arbetsförmedlingens organisation, metoder och rutiner
också har den s.k. kontrollfunktionen som viktig
utgångspunkt.
Uppbyggnad av en separat kundtjänstorganisation inom
AMV
Den organisations- och metodutveckling som pågår inom
Arbetsmarknadsverket innebär att en allt större del av
kontakterna mellan den arbetslöse och arbetsförmed­
lingen framöver kommer att ske via självservicetjänster,
Internet och telefon. Ett annat tydligt inslag i denna
utveckling är att omfattningen och typen av kontakter
med de arbetssökande i ökande omfattning ska anpassas
till vad som bedöms vara den enskildes servicebehov. Till
denna bild ska också läggas en uttalad ambition från
AMS att en ökande andel av arbetsförmedlingens
resurser ska ägnas arbetssökande med en svag ställning
på arbetsmarknaden. En viktig del av denna utveckling
sker inom ramen för det s.k. KILA-projektet inom
Arbetsmarknadsverket.
IAF har granskat de dokument som AMS redovisat om
pågående utvecklingsarbete och konstaterat att frågorna
om arbetsförmedlingens roll i arbetslöshetsförsäkringen
och de formella krav som där ställs inte beaktats tillräck­
ligt inom ramen för KILA-projektet.
Sidan 23 (30) Det finns således anledning att granska den pågående
utvecklingen mot bakgrund av arbetsförmedlingens ovan
beskrivna uppgifter inom ramen för arbetslöshetsförsäk­
ringen. En ökande allokering av resurser till arbets­
sökande med en svag ställning på arbetsmarknaden
innebär att en ökande andel av kontakterna som övriga
arbetssökande med arbetslöshetsersättning har med
arbetsförmedlingen kommer att äga rum via kundtjänst­
enheter och Internet. Det tycks vara en inriktning för
AMS att klara en stor del av uppgifterna inom ramen för
arbetslöshetsförsäkringen på annat sätt än genom per­
sonliga kontakter med arbetsförmedlingen på aktuell ort.
Även om en sådan prioritering kan vara motiverad med
utgångspunkt från enskilda arbetssökandes behov av ser­
vice så finns med denna utveckling en uppenbar risk för
att arbetsförmedlingens möjligheter att fullfölja sin kon­
trollfunktion inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen
försvagas ytterligare.
IAF kommer mot denna bakgrund att genomföra ett mer
omfattande tillsynsprojekt med detta som utgångspunkt.
Projektet inriktas främst på den av AMS etablerade
kundtjänsten i Sollefteå, eftersom den bedöms komma
att utgöra modell för de kundtjänster som AMS kommer
att bygga upp under 2005. Även de sedan tidigare exi­
sterande länsvisa kundtjänsterna kommer dock att berö­
ras i det följande.
Sidan 24 (30) N å g r a s lu t s a t s er a n g å en d e A f K u n d t jä n s t
oc h arb e tsförme d li n g e n s kon tro llfu n k tio n
inom arbetslöshetsförsäkringen
Kundtjänsten i Sollefteå, som betjänar de områden som
är anslutna till KILA-projektet, har ett 60-tal anställda.
Dessa kundtjänsthandläggare besvarar i genomsnitt 1200
samtal per dag. Rutiner och arbetssätt som tillämpas
torde komma att fungera som modell för de två nya
kundtjänstkontor som enligt AMS planer ska etableras i
Karlskoga och Luleå under 2005.
Metod- och stöddokumentet för kundtjänsten i Sollefteå
kan säkert ge ett gott stöd för arbetet sett ur ett service­
perspektiv, men brister när det gäller arbetsförmedling­
ens roll inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.
Af Kundtjänst
arbetssökande
tar
inte
initiativ
till
kontakter
med
Det är den enskilde sökanden som själv, eventuellt efter
överenskommelse med den lokala arbetsförmedlingen,
initierar kontakterna med kundtjänsten. Af Kundtjänst tar
inte själv initiativ till någon aktiv eller riktad uppföljning
av huruvida de arbetssökande fyller villkoren för att
uppbära arbetslöshetsersättning.
Otydliga instruktioner för hur samverkan
lokala arbetsförmedlingen ska fungera .
med
den
Instruktionerna är bristfälliga för hur Kundtjänsten skall
säkerställa att information om avanmälningar, avaktuali­
seringar och annan information av vital betydelse för
arbetslöshetsersättningen kommuniceras med och åtgär­
das av den lokala arbetsförmedlingen så att denna kom­
mer berörd arbetslöshetskassa till del.
Kundtjänsthandläggaren ska hänvisa den sökande till den
lokala arbetsförmedlingen, varför ingen garanti finns för
att uppföljning av avanmälan görs. Enligt instruktionerna
ska avaktualiseringsdatum eller ny sökandekategori sättas
från den dag då den sökande ringer, och inte från det
tidigare datum då händelsen inträffade. Detta medger att
den sökande kan komma att erhålla arbetslöshetsersätt­
ning för perioden mellan arbetets startdatum och datum
för avanmälan/avaktualisering.
Sidan 25 (30) Kundtjänsten följer inte upp upp sina platsanvisningar
Af Kundtjänst i Sollefteå har en ambition att anvisa
arbete till alla inskrivna arbetssökande som tar kontakt.
Ansvaret för att följa upp och vidta åtgärder med anled­
ning av platsanvisningar som görs av kundtjänsten ligger
helt på den lokala arbetsförmedlingen. Samtidigt saknas
rutiner för att säkerställa att den lokala arbetsförmed­
lingen gör detta. Kundtjänsten har själv inget ansvar för
att ifrågasätta ersättningsrätten för en enskild sökande.
Det kan finnas formella problem när det gäller myndig­
hetsutövning gentemot enskild i det att kundtjänsten till­
hör en annan myndighet än den arbetsförmedling man
samarbetar med. Det kan också finnas säkerhetsfrågor
när kontakten upprätthålls via telefon eller Internet som
är problematiska när det gäller hantering som avser
enskilds rätt till arbetslöshetsersättning. IAF kommer att
ta upp dessa frågor i den fortsatta granskningen.
Platsanvisningar utanför den sökandes tidigare yrkesom­
råde och bostadsort kräver i regel en personlig kontakt
med den enskilde arbetssökande och en god kännedom
om den regionala arbetsmarknaden. Den typen av anvis­
ningar är samtidigt ofta nödvändiga för att bryta
arbetslöshet och av central betydelse för att pröva om
den enskilde är beredd att söka arbete i enlighet med
reglerna för arbetslöshetsersättningen. Kundtjänstens
arbete när det gäller anvisningar till arbete kommer att
bli föremål för fortsatt granskning från IAF:s sida.
Risk för försvagning av kontrollfunktionen
Af Kundtjänsts huvuduppdrag är att avlasta den lokala
arbetsförmedlingen när det gäller information och vissa
tjänster. Dess uppgifter vad gäller kontrollfunktionen
inom arbetslöshetsförsäkringen bygger dock på att den
lokala arbetsförmedlingen slutför det kundtjänsten
påbörjat. Med en ökande andel av sökandekontakterna
via kundtjänsten finns, med ovan påtalade brister, en
påtaglig risk för att arbetsförmedlingens samlade kon­
trollfunktion försvagas.
Sidan 26 (30) Iakttagelser och slutsatser om övriga ku nd­
t j ä n s t e r i l än s ar b e t s n ä mnd e rn a s re g i
Tre län (Kronoberg, Skåne och Västernorrland) samt
Göteborg Stad ingår i det så kallade KILA-projektet till
vilken den av AMS uppbyggda centrala kundtjänsten i
Sollefteå är knuten. Av resterande länsarbetsnämnder har
åtta telefonkundtjänster i egen regi eller i samarbete
med angränsade län.
Resurserna i form av heltidsårstjänster varierar kraftigt
mellan dessa länskundtjänster. Länskundtjänsterna varie­
rar också kraftigt vad gäller ambitionsnivå och uppdrag.
Oenhetliga metoder inom länens kundtjänstorganisation
Brist på samordning och gemensamma rutiner för kund­
tjänsterna i olika delar av landet bidrar till brister i lika­
behandlingen av arbetssökande när det gäller att kon­
trollera huruvida de uppfyller grundvillkoren för rätten
att uppbära arbetslöshetsersättning.
Otydligt uppdrag för länskundtjänster
IAF noterar inte bara skillnader utan även otydligheter
vad gäller befogenheter för länskundtjänsterna. Det sak­
nas rutiner och instruktioner för många av de situationer
som en kundtjänsthandläggare kan komma att hamna i
vid sin kontakt med en arbetssökande i frågor som gäller
arbetslöshetsförsäkringen.
Instruktioner och rutiner om hur kundtjänsterna ska upp­
rätthålla kontakt med och ge information till de lokala
arbetsförmedlingarna är generellt sett bristfällig.
Information som kommer till kundtjänsternas kännedom
och som kan påverka den enskildes rätt till arbetslös­
hetsersättning dokumenteras endast i begränsad omfatt­
ning.
Sammantaget finns en påtaglig risk för att
negativa konsekvenser för arbetsförmedlingens
att utöva kontrollfunktionen inom ramen för
hetsförsäkringen på ett korrekt, rättssäkert och
sätt.
detta ger
möjlighet
arbetslös­
likformigt
Brister i rutinerna för av- och påanmälan
Rutinerna och befogenheterna för av- och påanmälan av
arbetssökande uppvisar generellt sett stora brister och är
i något fall direkt felaktig genom att sökande kan påan-
Sidan 27 (30) mälas för ersättning utan att ha besökt den lokala
arbetsförmedlingen.
Ett annat exempel på brister vad gäller avanmälan är att
det förekommer instruktioner om att kundtjänsten istället
för att avanmäla den sökande endast ska göra en dag­
notering då en sökande utan giltigt skäl meddelar för­
hinder att delta i en gruppaktivitet. Det innebär således
att arbetslöshetsersättning betalas ut felaktigt.
Sidan 28 (30) Granskn in g av A M S u tb e taln in g av stats ­
b id r ag t il l a rb e ts lö s h e t s kas s o r n a
Enligt regleringsbrev för 2004 avseende Arbetsmark­
nadsverket (AMV) disponeras anslaget 22:2 ap.2 bidrag
till arbetslöshetsersättningen av AMS och får användas
för statsbidrag enligt förordningen (1997:836) om
arbetslöshetskassor. Anslagsbeloppet får bl.a. även
användas för ersättning till sökande från annat EU/EES­
land.
För att kunna genomföra en systematisk granskning av
AMS utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna
har IAF gjort en förstudie i form av en processbeskriv­
ning av betalningsströmmarna samt de rutiner och behö­
righeter som finns på AMS idag. Med utgångspunkt från
detta har områden som kan bli föremål för IAF:s fortsatta
granskning sorterats fram.
Slutsatser om utbetalningen av statsbidrag
Slutsatserna från nämnda förstudie är att det finns klara
rutiner för hur statsbidragsutbetalningarna skall genom­
föras. Inga uppenbara brister i form av odokumenterade
rutiner står således att finna. Rutinbeskrivningarna som
AMS utgår från är mycket detaljerade, vilket utifrån en
säkerhetsaspekt är värdefullt.
Av genomgången av utbetalningsprocessen framgår att
den värdering som AMS utför för att säkerställa att de
belopp arbetslöshetskassorna ansöker om är korrekta
utgörs av en rimlighetskontroll. Huruvida denna kontroll
tillsammans med övriga avstämningar och kontroller, dvs.
kontroll av namnunderskrifter samt avstämning mellan fil
och faxunderlag, är tillfyllest för att statsbidraget skall
kunna betalas ut på ett korrekt sätt har inte studerats
närmare av IAF i genomförd förstudie. Att tillförlitliga
kontroller och avstämningar görs vid ett förfarande som
detta är av sådan vikt att det kommer att bli föremål för
granskning från IAF:s sida framöver.
Kontroll av namnunderskrifterna på statsbidragsansökan
är den säkerhetskontroll som görs i processen. Därmed
torde det vara av stor vikt för AMS att de individer som
skriver under inte bara stämmer mot behöriga på en lista
utan även att det ställs krav på vem hos kassan som kan
få behörighet att skriva under statsbidragsansökan. I
dagsläget är det dock kassan som utser vilka som har
behörighet att skriva under statsbidragsansökan. Detta
Sidan 29 (30) förfarande kan ifrågasättas. Möjligen kan AMS ställa krav
på vem en arbetslöshetskassa får utse som behörig att
underteckna statsbidragsansökan.
Då fel uppstår i processen har AMS framfört att det i
regel handlar om differenser mellan EES-specifikationen
från arbetslöshetskassorna och underlaget från IAF. I
sådana situationer görs manuella ändringar i STEAK.
Detta är ett problem som kommer att bli föremål för
vidare granskning från IAF:s sida både beträffande
orsaken till differensen samt tillvägagångssättet vid
genomförandet av ändringen.
Sammanfattningsvis tycks AMS utbetalning av statsbidrag
enligt den granskning som IAF hittills genomfört i allt
väsentligt fylla kraven. Det kan behövas mer strikta krav
på vem en arbetslöshetskas sa får utse att underteckna
statsbidragsansökan. Differenser mellan EES-specifikatio­
nen från arbetslöshetskassor och underlaget från IAF
behöver redas ut.
Sidan 30 (30)