Strama-nytt juni 2008
Duration av fecesbärarskap hos patienter med ESBL-producerande E. coli och K.
pneumoniae
Kraftig men ofta reversibel ökning av andel resistens hos E. coli under och efter
antibiotikakur
Hög förekomst av MRSA-kolonisation hos svin och svinuppfödare i Kanada
Lästips Temanummer kring MRSA
Duration av fecesbärarskap hos
patienter med ESBL-producerande E.
coli och K. pneumoniae
Det är dåligt känt hur länge bärarskap av
ESBL-producerande E. coli eller K.
pneumoniae i feces varar. På ett sjukhus i
Thailand gjordes därför en kohortstudie av
24 patienter med bärarskap som vårdats
under perioden januari – juni 2007. Efter
utskrivningen odlades patienterna från
feces varannan vecka i upp till sex
månaders tid. Tjugofyra patienter med
fecesbärarskap av ESBL-producerande E.
coli eller K. pneumoniae följdes upp.
Medelåldern var 50 år och hälften av
patienterna var män. Medianvårdtiden på
sjukhus var 15 dygn (5-71 dygn).
Medianen för ESBL-bärarskapets längd
var 98 dygn (14-182 dagar). Åtta av de 24
patienterna var fortfarande bärare när
uppföljningstiden tog slut. Sex patienter
som fick oral antibiotikabehandling att ta
efter sjukhusvistelsen hade signifikant
längre bärarskap jämfört med dem som
inte fick antibiotika (154 jämfört med 56
dygn). Bärarskapets längd var inte relaterat
till demografiska faktorer, kliniska
karakteristika, typ av mikroorganism eller
sjukdomens svårighetsgrad.
Studien är liten, men pekar på att bärarskap
av ESBL-producerande E. coli eller K.
pneumoniae kan vara långdraget, vilket har
betydelse för hur vi hanterar dessa
patienter i sjukvården. Studien indikerar
också att antibiotikabehandling kan
medföra ett förlängt bärarskap vilket har
betydelse för vår antibiotikapolicy, både på
och utanför sjukhusen.
Apisarnthanarak A, Bailey TC, Fraser VJ.
Duration of Stool Colonization in Patients
Infected with Extended-Spectrum bLactamase–Producing Escherichia coli
and Klebsiella pneumoniae. CID
2008;46:1322-3.
Kraftig men ofta reversibel ökning av
andel resistens hos E. coli under och
efter antibiotikakur
En tysk forskargrupp genomförde
september 2003-till september 2004 en
populationsbaserad studie för att studera
effekten av antibiotikabehandling på
andelen resistenta E. coli i tarmfloran.
Fecesprov togs från 541 patienter som
sökte med febril infektion hos allmänläkare
i ett område i södra Tyskland före, under
och efter eventuell antibiotikabehandling.
Av dessa fick 287 patienter antibiotika
(53%). Samtliga patienter var 40 år eller
äldre. Känsligheten hos E. coli för de
vanligaste antibiotika mot gramnegativ
infektion mättes med MIC.
Andelen resistens mot antibiotika steg
under behandling från 18% till 38%
(betalaktamantibiotika), 29% till 58%
(doxycyklin) respektive 33% till 67%
(trimetoprimsulfa). Andelen resistens mot
andra antibiotika steg också, men
resistensfrekvensen var så låg att det var
svårt att beräkna eventuella skillnader.
Behandling med betalaktamantibotika,
doxycyklin, trimsulfa och kinoloner bidrog
även till ökad andel E. coli med resistens
mot andra antibiotika. Hos patienter utan
antibiotikabehandling var
resistensfrekvenserna oförändrade.
Förutom för trimsulfa minskade
resistensfrekvensen nästan till nivån före
behandling inom 2 veckor efter avslutad
behandling.
Denna studie visar att andelen
antibiotikaresistenta E. coli ökar snabbt
och signifikant under
antibiotikabehandling. Även om ökningen
var reversibel utgör perioden med ökad
andel resistenta bakterier en risk att
bäraren ska få infektion orsakad av den
resistenta bakterien, att bäraren under
denna period riskerar sprida resistenta
bakterier till sin omgivning samt att
resistensgener kan spridas mellan bakterier
i tarmfloran och mellan patienter.
Raum E, Lietzau S, von Baum H, Marre R,
Brenner R. Changes in Escherichia coli
resistance patterns during and after
antibiotic therapy: a longitudinal study
among outpatients in Germany. Clin
Microbiol Infect 2008; 14: 41-8.
Hög förekomst av MRSA-kolonisation
hos svin och svinuppfödare i Kanada
På grund av rapporter om förekomst av
MRSA hos svin och deras skötare
genomfördes en studie för att undersöka
prevalensen av MRSA-kolonisation hos
dessa, i Ontario i Kanada.
Nos- och rektalprov togs på 285 svin i tre
olika åldersgrupper från 20 gårdar.
Personalen på gårdarna provtogs från
näsan och fick fylla i ett frågeformulär.
Prevalensen av MRSA hos svin var 24,9%
(71/285) och hos skötarna 20% (5/25).
Man såg ingen skillnad mellan
åldersgrupperna hos svinen. Kolonisation
fanns på 45% av gårdarna (9/20). Det
fanns en korrelation mellan förekomst av
MRSA hos svin och människor på
gårdarna (p=0,001). Spa-typning visade att
en stam dominerade, spa typ 539 (Ridom
t0,34, clonal complex 398). Denna stam
stod för 59,2% av MRSA-isolaten och har
tidigare rapporterats hos svin i Europa. En
vanlig human epidemisk MRSA-klon
(CMRSA-2, USA100, clonal complex 5)
hittades också bland både människor och
svin. Identiska stammar hittades hos svin
och skötare på samtliga gårdar (n=5) som
hade MRSA-fall hos både svin och skötare.
Khanna T, Friendship R, Dewey C, Weese
J.S. Methicillin resistant Staphylococcus
aureus colonization in pigs and pig
farmers. Veterinary Microbiology 128
(2008) 298-303.
Lästips:
Temanummer kring MRSA i Clinical
Infectious Diseases Vol 46, Supplement 5,
1 June 2008, pp S339-S398
