7891.
1369 juni 7.
Stockholm.
Kung Albrekt ger, trots att han själv och hans företrädare har förbjudit köp av skattejord under frälse, –
på begäran av Bo Jonsson, fogde i Stockholm – Ingemar Djäken, som har varit i kungens tjänst, rätt att fritt
köpa (och lägga under frälse) 16 örtugland skattejord i Berga i Ununge socken. Skulle han ha köpt något därav
tidigare stadfäster kungen detta. Likaså stadfäster han, fastän det var skattejord, 1 markland jord i Glömminge i
Ununge socken, som Bo Jonsson hade betalt honom med på kungens vägnar, vilken jord hade tillfallit Bo
Jonsson i sakfall förra gången han var fogde. Vidare får Ingemar rätt att lösa sin hustrus arvejord, nämligen 6
öresland skattskyldig jord i Danmark(s socken), och han och hans arvingar får hålla jorden under frälse.
Kungen beseglar.
Avskrift på papper (odaterad men på samma halvark som en avskrift av kung Kristian I:s stadfästelse av brevet 1463 27/4),
Ppr II, nr 15, Sv. Riksarkivet. – Vattenmärket har formen av ett p påminnande om det märke som återges i C. M. Briquet, Les
filigranes. Dictionnaire historique des marques du papier 1282–1600 (1907), nr 8529.
Regest: RPpH nr 15.
Om avskrifternas proveniens och om Ingemar Djäken se H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden
(1952), s. 166, 748 ff., 754 ff.
Ang. jorden i Ununge se Det medeltida Sverige. Uppland 1:4 (1974), s. 310, 312 och 314. Om Bo Jonsson som
Stockholmsfogde se B. Fritz, Hus, land och län 2 (1973, nytryck 1992), s. 19 och 148 f.; beträffande de i brevet i samband med
sakfallet åberopade rättskällorna se densamma, Spår av en förlorad stadga från 1200-talet? (Arkivvetenskapliga studier 6, 1987), s.
95 ff.
Om Ununge och Glömminge se C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge (1946), s. 441 ff.
Vij Albregh medh Gudz nade Swerigis Gøthe koningh och herre øffwer Skone helsom
alle the mæn som thette breff ssee eller høre æwerdelig medh Gud. Æn togh ath huoriom ath
wore fforældræ ffor oss och wẏ epter them haffua medh starke breff och priuileiæ fforbudith
och kwnnoth ath jngen mæn skulde ware skat gilde bonde jord køpe wnder ffrælsse eller i
ffrælsse holda nw ffor then skuld ath hederlig man Jngemar Diegen thenne brefførare haffuer
idelige i wores och wore wmbude tiænist och gagn waridh. Tha haffue wẏ honom och hans
æruingom ffor ærligx mandz bøn Boo Juansson ffogutte i Stokholm wnth och ffulle makt
giffuit aff wore kuningxlig node, æn thẏ amothe stondande ath thet om wore fforældræ och
oss fforbudit war, ssom fføre war sakt ath han maa ffrælseliga køpa wnder sig aff warom skat
gildom jordom j Bergæ i Wninge hæredz soken xvi ortugs land jordh. Haffwer han och
nogedh aff them xvi ortuger køpt fførre tha stadffestwm wẏ honom thet och hans ærfwingæ
alleledes til ffrælsse och ffrælsse ath holda. Ok stadffestwm wẏ och ffornemde Jngemar och
hans arffwom eth mark land jordh i Glømmẏnge i Wiiningea hæredz soken, som war
ffogutthe Boo Jwansson honom gwldeth haffwer aff ware wægnæ, hulken then sama Boo aff
retthen och 1-merkelikom sakom-1 ffallet war aff ware wægnæ, tha han fføre sinne wor
ffogutthe war, een tha ath thet war aff wore skat gilde jordh. Tha lothwm wẏ och wnna
ffornemde Jngemar och hans arffwm thet alleledes ffrælsst holda och wiliom wẏ och Jngemar
ath wnna loffligæ ath løse sin hustrv rætthe bẏrdh vj øres land jordh i Danmark skat gilde
jordh och henne ffrælss holda och hans arffwm som fforre ær sakth ffor then skẏld biudom
wẏ nw allom worom ffoguttom bade them som nw ære och them som fframdeless worda och
allom worom wmbudom hulke hande makt the haffua heltz ath the then ffornemde Jngemar
eller hans arwinga jnthe hindræ eller medh nogre hande domom, lagwm breffwom eller
fforbudom quæliæ i moth tesse ware breffue och stadffæstilsse swa fframth han wil ware
nadhe elskiæ och flẏ war kunungxlig hemd. Datum Stokholm anno Domini 2-M iij C-2 lxixo
in octaua Corporis Christi sub nostro sigillo [in]b testimonium premissorum.
a Beträffande läsningarna Wiininge resp. Wiminge se Ståhle ovan a.a., s. 441. b Saknas ms.
1–1 Härmed
väntat M ccc.
avses troligen en senare förlorad stadga, se Fritz ovan anförda uppsats från 1987.
2–2 Så
ms för
