Landfakta
Januari 2016
Bangkok
Landfakta - Filippinerna
Basfakta
Officiellt namn:
Huvudstad:
Folkmängd:
Yta:
Befolkningstillväxt:
Officiella språk:
Religion:
Statsskick:
Stats- och
regeringschef:
Utrikesminister:
Allmänna val:
Ekonomiska data
Valuta:
Växelkurs
BNP (nominell)
BNP/capita:
BNP-tillväxt:
Inflation:
Viktigaste näringar:
Viktigaste
handelspartner:
ADB = Asian Development Bank
EIU = Economist Intelligence Unit
VB = Världsbanken
Republic of the Philippines
Manila
100,1 miljoner (2014; VB)
Ca 300.000 km2, ca 7 100 öar
1,5 % (2008-2013; ADB)
Filipino (tagalog) och engelska.
80% katoliker, 5% muslimer,
9,5% protestanter och övriga kristna, samt
2,5% övriga trosinriktningar
Republik med stark presidentmakt efter
amerikansk modell
President Benigno Aquino III (30 juli 2010)
Albert Del Rosario (30 juli 2010)
9 maj 2016
Peso
100 kronor motsvarar f.n. ca 484 peso
13 972 miljarder pesos 2015 (EIU)
Ca 7 364 USD/capita 2015 (mätt i PPP, EIU)
5,7 % 2015 (EIU)
1,5 % 2015 (EIU)
Tjänster (52,7%), industri (36,8%), jordbruk
(10,5%) 2014 (CIA Factbook 2015)
Japan, USA, Kina, Singapore, EU
2
Kort historik
Spaniens kolonisering av Filippinerna inleddes 1564 under Filip II:s styre. En
filippinsk självständighetsrörelse, inspirerad av filosofen och frihetskämpen José
Rizal, uppstod under 1870-talet och i samband med det spansk-amerikanska kriget
1898-99 utropades en självständig republik.
USA gjorde efter krigsslutet öarna till amerikansk koloni. 1934 gavs Filippinerna
ökad självstyrelse. Ögruppen blev sedan skådeplats för blodiga strider under andra
världskriget och var ockuperat av Japan 1941-44. Den 4 juli 1946 blev Filippinerna
en självständig stat, men har fortsatt nära ekonomiska och politiska band med USA
liksom bl.a. med ASEAN-länderna.
Inrikespolitik
Filippinerna är idag en av Asiens demokratier. Landet är ett politiskt pluralistiskt
samhälle med en stark presidentmakt med flerpartisystem. Landet styrs av ett antal
inflytelserika familjer (klaner) som dominerar den politiska och den ekonomiska
sfären.
Valet 2010 blev slutet på tidigare presidenten Arroyos era. Hennes efterträdare,
Benigno ”Noynoy” Aquino III från det liberala partiet (LP) gick till val under
parollen ”utan korruption, ingen fattigdom” och har sedermera prioriterat kampen
mot korruptionen i landet. Benigno Aquino är son till landets tidigare president
Corazon Aquino (president 1986 – 1992), den första kvinnan att inneha den högsta
posten i Filippinerna. Under Aquinos tid som president har inrikespolitiken tagit
ett steg åt vänster. Presidentens parti kan kanske bäst beskrivas som socialliberalt.
På den ekonomiska fronten har Aquino prioriterat kampen mot arbetslösheten och
arbetat för att begränsa det offentliga budgetunderskottet. Allmänna val sker i maj
2016.
På de muslimskdominerade delarna av den stora ön Mindanao pågår en blodig
konflikt sedan flera decennier. Enligt vissa beräkningar har konflikten kostat över
150 000 människor livet. Flera separatistgrupper kräver ökat självbestämmande.
Aquino har satt fokus på konflikten på Mindanao; förhandlingarna med öns
upprorsmän har gjort betydande framsteg. I mars 2014 undertecknades ett
fredsavtal mellan centralregeringen och rebellrörelsen Moro Islamic Liberation
Front (MILF). Målsättningen med fredsavtalet är att skapa ett autonomt område på
Mindanao. Som ett led i processen har ett grundlagförslag för regionen, Bansamoro
Basic Law (BBL), lämnats in till kongressen för beslut. I januari 2015 resulterade en
polisräd i minst 44 dödsoffer från polisens specialstyrkor. Incidenten har lett till ett
minskat stöd hos allmänheten för ett ökat självstyre för rebellgrupperna. Med
anledning av valet som kommer hållas 2016 är det få som vill ta den politiska risken
att driva frågan om BBL i dagsläget.
Återkommande attacker från bl.a. Abu Sayyaf-milisen i kombination med
uppflammande strider mellan separatister och militär/polis har länge lett till
återkommande övergrepp och våld mot civilbefolkningen på Mindanao. Det
3
filippinska kommunistpartiets militära gren, New People's Army för en väpnad
kamp mot centralregeringen som också lett till många övergrepp mot
civilbefolkningen i Filippinerna.
Korruption är sedan länge ett stort gissel. Organisationen Transparency
International satte 2014 Filippinerna på plats 85 av 175 länder på sin årliga globala
korruptionslista. Trots att det har skett en tydlig förbättring jämfört med tidigare
år, genomsyrar korruptionen ännu stora delar av samhället, alltifrån poliskåren och
andra myndigheter till höga politiska befattningshavare. Straffriheten för
korruptionsbrott är utbredd, men landet gör nu tydliga framsteg i kampen mot
korruption.
Aquinos företrädare på presidentposten, Gloria Arroyo, är en av många högt
uppsatta politiker som har anklagats för korruption. Under den senare delen av
Aquinos mandatperiod har också han själv och flera i hans kabinett anklagats för
oegentligheter.
Det gäller i synnerhet en av huvudkandidaterna till
presidentposten, vice-president Jejomar Binay som fått sitt rykte skadat.
Den 15-19 januari 2015 besökte påve Franciskus Filippinerna. Besöket var det tredje
besöket till Filippinerna av en sittande påve. Intresset för Franciskus besök var
enormt. Vid påvens söndagsmässa i Manila närvarade uppskattningsvis 6 miljoner
människor. Förutom stoppet i Manila gavs påven också möjlighet att besöka de
områden som värst drabbades av orkanen Haiyan i november 2013.
Mänskliga rättigheter
Respekten för de mänskliga rättigheterna i Filippinerna har i flera avseenden visat
tecken på positiv utveckling sedan Aquino-regeringen tillträdde sommaren 2010.
Nuvarande regering arbetar aktivt med att stärka de mänskliga rättigheterna och
att implementera de FN-konventioner som skrivits under på området.
Vad gäller de mänskliga rättigheterna har frågan om utomrättsliga avrättningar
länge varit en särskild källa till oro. FN och EU tillhör de internationella aktörer
som aktivt engagerat sig för att lyfta frågan på den politiska dagordningen i syfte
att stoppa utvecklingen. Många mord förefaller ske i relation till den filippinska
arméns operationer mot en terroristklassad kommunistgerilla som kämpar mot
centralregeringen. Regeringen i Manila har i omgångar utrett frågan.
Utomrättsliga avrättningar av socialt utsatta människor och personer med
kopplingar till småbrottslighet var länge ett problem. Utredningarna av dessa brott
har sällan gjort framsteg och straffriheten är utbredd. Enligt rapporter från civila
samhället har antalet utomrättsliga avrättningar minskat sedan 2010.
EU bedriver ett tämligen omfattande utvecklingssamarbete i Filippinerna, bl.a.
inom ramen för EPJUST, ett stöd till rättsväsendet. Syftet med det europeiska
utvecklingssamarbetet inom denna sektor är att stärka det straffrättsliga systemet
4
och främja Filippinernas arbete med mänskliga rättigheter och bekämpa straffrihet
för allvarliga brott. Stöd ges även till civilsamhället.
Både våldtäkt och våld i hemmet är enligt lag förbjudet men civilsamhället
kritiserar staten för att den inte i tillräcklig mån skyddar offren. Sexturism är
förbjudet men förekommer i stor omfattning. Sexualitet och reproduktiv hälsa är
omtvistade frågor. Tillgängligheten till preventivmedel är begränsad för många,
särskilt landets fattiga. Abort är olagligt förutom vid allvarlig risk för kvinnans
hälsa. Religionen har stort inflytande i Filippinerna; över 80 procent av
befolkningen tillhör den romersk-katolska kyrkan som motsätter sig reformer på
området.
Utrikespolitik
Tyngdpunkten i Filippinernas utrikespolitik utgörs av de nära politiska,
ekonomiska och kulturella förbindelserna med den tidigare kolonialmakten USA.
Över 3 miljoner filippiner lever i USA, som också utgör ett eftertraktat mål för den
dryga miljon filippiner som årligen lämnar sitt land i syfte att söka en bättre
framtid utomlands. Filippinernas styrande elit har, med få undantag, fått sin högre
utbildning i USA. USA står även för en betydande del av de utländska
investeringarna i Filippinerna. Även om USA 1992 tvingades lämna sina
militärbaser på Filippinerna utgör den amerikansk-filippinska biståndspakten från
1952 en viktig garant för landets säkerhet. Under president Aquino har åter
Filippinernas militära relationer med USA fördjupats. Avtal har ingåtts som ger
USA tillgång till ett antal filippinska militärbaser, bland annat i syfte att stärka den
militära kapaciteten kring den Sydkinesiska sjön.
Filippinerna är medlem av den sydostasiatiska samarbetsorganisationen ASEAN.
Vänskapsavtal har ingåtts med Kina, Indien, Japan och Korea. Den kanske
viktigaste geopolitiska konflikten rör Sydkinesiska sjön, som i Filippinerna kallas
Västfilippinska sjön. Området är rikt på naturresurser och flera länder i regionen
har territoriella anspråk i området. För filippinsk räkning har konflikten avseende
Sydkinesiska sjön påverkat relationen till Kina negativt. I oktober 2015 beslutade
den permanenta skiljedomstolen i Haag att den har jurisdiktion i frågan, något
som Filippinerna har drivit. Kinesiska myndigheter har redan sagt att de inte
kommer erkänna några beslut som tas av domstolen. Filippinerna verkar för att
ASEAN skall enas kring en gemensam ståndpunkt avseende Sydkinesiska sjön,
något som i dagsläget ser svårt ut att uppnå. Filippinerna och Vietnam ingick i
november 2015 i ett strategiskt partnerskap.
Som ett led i kampen mot den internationella terrorismen har Filippinerna ingått
avtal om ett nära underrättelse- och gränsövervakningssamarbete med
grannländer som Malaysia och Indonesien.
Europeiska unionen är en viktig handelspartner och biståndsgivare till
Filippinerna. I december 2014 beslutade Europaparlamentet om att inkludera
5
Filippinerna i sitt allmänna tullpreferenssystem, GSP+. Genom systemet beviljas
därmed ett stort antal filippinska produkter tullförmåner på den europeiska
marknaden. Inom ramen för det institutionella samarbetet mellan EU och Asien
(ASEM) utgör Filippinerna en intressant partner genom sitt engagemang för MRfrågor och sin till viss del pådrivande roll för ett fördjupat regionalt samarbete.
Inom ASEM-samarbetet har Sverige tillsammans med Filippinerna och Thailand
haft ett särskilt engagemang för frågorna rörande människohandel.
Ekonomiska huvuddrag
Den filippinska ekonomin går på högvarv. Tillväxttakten under 2014 var höga 6.0
procent, och förväntas fortsätta på samma nivå kommande år, enligt statistik
publicerad av Världsbanken. Viktiga reformer i kampen mot korruptionen har gett
utslag på internationella korruptionsindex. Det ekonomiska och det politiska livet
präglas dock ännu av drag av klientelism och oligarki som hämmar landets
ekonomiska utveckling.
Till skillnad från de flesta länderna i Sydostasien drivs tillväxten i första hand inte
av exportsektorn, utan av inhemsk efterfrågan, som motsvarar sjuttio procent av
BNP. Miljontals filippinier i utlandet står för en betydande del av inflödet av
utländskt kapital. Under 2013 skickade den filippinska diasporan hem likvider
motsvarande 23 miljarder dollar, den högsta siffran någonsin. De utländska
remitteringarna står därmed för en stor del av landets tillväxt. Remitteringarna
utgör cirka tio procent av BNP. Trots hög tillväxt är inflationstakten under
kontroll; för närvarande ligger inflationen på omkring 1,5 procent.
Tillväxten kommer dock inte alla till del. För de flesta av Filippinernas miljontals
fattiga har livet knappast förbättrats. Fyra av tio lever på under två dollar om dagen
och klyftan mellan rik och fattig är stor. De fattigas villkor uppmärksammas också i
förhållandevis liten utsträckning i dynamiska Manila.
God ekonomisk tillväxt skall viktas mot den höga befolkningstillväxten, som ställer
höga krav på kontinuerligt hög jobbtillväxt. Nativiteten är sålunda en viktig faktor i
landets utveckling. Födelsetalen har de senaste åren långsamt fallit, från höga
nivåer; en nyligen antagen lag som garanterar tillgång till preventivmedel förväntas
bidra till denna trend.
Utrikeshandeln ligger en bit efter grannländerna i regionen; exporten är liten i
förhållande till BNP. Diskriminerande lagstiftning begränsar utländska investerares
möjlighet att verka i landet. Filippinerna har utmaningar vad gäller affärsklimatet,
inte minst för utländska aktörer. Bland dessa nämns ofta osäker politisk situation,
bristande respekt för ingångna avtal, svårighet att få utländsk kompetens att flytta
till Filippinerna, förbud mot utländskt majoritetsägande och korruption. På flera av
dessa områden gör landet dock framsteg. Ett exempel som syftar till att främja
företagsklimatet är regeringens initiativ om etableringen av särskilda exportzoner,
där utländska företag får producera varor för exportmarknaden. Flera svenska
6
företag har etablerat sig på den filippinska marknaden; viktiga sektorer är
telekommunikation, vitvaror, fordon och spel.
En allt viktigare del av den filippinska ekonomin är business process outsourcing,
en sektor som vuxit snabbt det senaste decenniet. För närvarande genererar hela
outsourcingsektorn intäkter motsvarande omkring 11 miljarder dollar årligen enligt
Världsbankens beräkningar. Uppskattningsvis två miljoner arbetstillfällen har,
direkt eller indirekt, skapats i Filippinerna genom outsourcinginvesteringar.
Konkurrenskraftiga löner, generellt goda engelskkunskaper och utbyggd
infrastruktur för telekommunikation är viktiga orsaker till denna snabba
utveckling.
Tillverkningsindustrin består främst av tillverkning av elektroniska komponenter,
kläder, bilar och bildelar, läkemedel och färg. Cirka 40 procent av Filippinernas
landyta används för jordbruk och inom jordbruksnäringen har Filippinerna haft en
jämn tillväxt. Sektorn dras dock med produktivitetsproblem och är
underkapitaliserad. Frågan om landreform har diskuterats länge, men ännu ägs
betydande landarealer av ett antal rika familjer.
Filippinerna är rikt på mineraler. De viktigaste malmerna är koppar, guld, silver,
nickel, krom, järn och bly, men det finns även fyndigheter av zink, kobolt, mangan,
svavel och bauxit. Den filippinska turistindustrin fortsätter att växa även om den
fortfarande är på en låg nivå jämfört med grannländerna.
President Aquinos regering genomför också satsningar på infrastrukturprojekt,
delvis genom s.k. Private-Public-Partnerships, samarbetsprojekt mellan det
offentliga och privata företag.
Filippinernas har traditionellt ett betydande – men minskande –
handelsunderskott. Filippinernas främsta handelspartner är Japan som står för 14,5
procent av den totala handeln, därefter följer USA (12,9 procent) och Kina (12,7
procent). Exporten domineras av elektronikkomponenter, halvledare och
hårddiskar. Därefter följer kläder, maskinutrustning, kokosnötolja, koppar och
frukt, bananer och ananas.
Presidenten Aquinos regering har gjort insatser för att stärka välfärden och minska
de stora klassklyftorna i samhället. Ansträngningar och projekt för att förstärka
sjukvården samt utbildning och skola har getts stort utrymme i budgeten. En stor
informell sektor begränsar skatteuppbörden, som sett som andel av BNP ännu är
liten.
Sveriges relationer med Filippinerna
Förbindelserna mellan Sverige och Filippinerna är goda. Besöksutbytet på hög,
politisk nivå är begränsat. Hösten 2015 beslutade regeringen att öppna ambassad i
Manila.
7
HM Kungen besökte Filippinerna (Manila och Tacloban) i januari 2014 och i
november 2015, i sin kapacitet som hedersordförande i World Scout Foundation.
Under sitt besök i Manila 2014 träffade kungen bl.a. president Aquino. En svensk
riksdagsdelegation besökte Manila tillsammans med Rädda Barnen i januari 2012.
Statssekreteraren vid filippinska handels- och industriministeriet, Ponciano C.
Manalo, besökte Stockholm i oktober 2013 för överläggningar med stassekreterare
Gunnar Oom.
Bilaterala konsultationer mellan Sverige och Filippinerna har ägt rum i februari
2012 (Stockholm), februari 2013 (Manila), och senast i februari 2015 i Stockholm.
Nya konsultationer väntas äga rum i Manila senast 2017. Konsultationerna
behandlar ett brett fält av bilaterala frågor, bl.a. avseende handel och politik.
Bilaterala avtal har ingåtts beträffande investeringsskyddsavtal (1999), undvikande
av dubbelbeskattning (2003) och socialförsäkringsavtal (2015).
Svensk-filippinska handelsförbindelser och investeringar
Den svensk-filippinska handeln är förhållandevis begränsad. Enligt
Kommerskollegiums statistik exporterade Sverige varor för omkring 936 miljoner
kronor 2014, huvudsakligen verkstadsprodukter. Importen motsvarade omkring
236 miljoner kronor och bestod till stor del av råvaror och bränslen samt
verkstadsprodukter.
Svenska företag har de senaste åren investerat i outsourcingsektorn i Filippinerna.
Till exempel har flera stora svenska bolag, verksamma inom spelindustrin etablerat
sig i Filippinerna.
Totalt finns ett trettiotal företag med svenska intressen etablerade i Filippinerna.
Bland företag med lokal produktion märks bl.a. Swedish Match och Tetra Pak. Som
ett led i en större etablering i landet öppnade H&M i oktober 2014 sin första butik i
Filippinerna.
I Manila finns också den regionala utvecklingsbanken ADB (Asiatiska
utvecklingsbanken). Banken har omfattande projektverksamhet i Asien och
Stillahavsområdet – bl.a. med svensk finansiering. Svenska företag, bl.a.
konsultföretag deltar i bankens upphandlingar.
En svensk handelsdelegation, ledd av UD och ambassaden i Bangkok i samarbete
med Business Sweden, besökte Manila i februari 2013. Delegationen besökte bl.a.
Asiatiska utvecklingsbanken. Ambassaden i Bangkok medverkade även i de
handelsdelegationer med fokus på infrastruktursatsningar och kris- och
katastrofberedskap som arrangerades av Business Sweden under 2014 och 2015.
Utvecklingssamarbetet
8
Sverige stödjer genom ett beslut från 2006 den världsbanksadministrerade
Mindanao Trust Fund med 30 miljoner kronor. Sveriges bidrar till utvecklingen i
Filippinerna genom det regionala utvecklingssamarbetet i Sydostasien samt genom
multilaterala kanaler (däribland EU, FN, Världsbanken och ADB). Under 2013 gav
Sverige humanitärt stöd till Filippinerna motsvarande omkring 200 miljoner
kronor, bl.a. till offren för orkanen Haiyan/Yolanda.
Sveriges representation i Filippinerna
I slutet av 2015 beslutade regeringen att en svensk ambassad ska öppnas i Manila
under 2016. Sveriges har sedan 2008 ett honorärt generalkonsulat i Manila.
Konsulatet kan bl.a. utfärda provisoriska pass. Honorär generalkonsul är Carla
Limcaoco. I samband med öppnandet av den nya ambassaden 2016 kommer
honorärkonsulatet i Manila avvecklas.
Honorärkonsulatet i Cebu inrättades 1960 (då som vicekonsulat) och har
jurisdiktion för öarna Bohol, Cebú, Leyte, Mindanao, Negros, Panay, Samar och
Sulú.
Honorärkonsul är José Sala.
Ambassaden i Bangkok ansvarar förnärvarande för de bilaterala relationerna med
Filippinerna. Filippinernas representation i Sverige hanteras från landets ambassad
i Oslo.
