Social översiktsplan steg 3 Dokumenttyp: Plan Diarienummer: KS2015/2376 Beredande politiskt organ: Folkhälsoråd Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2016-03-23 Handläggare: Lars Berfenhag och Johan Sjöholm Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING .................................................................................................................. 3 1.1 Åtgärder steg tre social översiktsplan ...................................................................................................... 3 UPPDRAGET ................................................................................................................................ 6 BAKGRUND .................................................................................................................................. 6 3.1 Steg ett .................................................................................................................................................... 6 3.2 Steg två .................................................................................................................................................... 7 4. MÅL STEG TRE SOCIAL ÖVERSIKTSPLAN ............................................................................. 7 3.2.1 Minskad segregation ........................................................................................................................................... 9 3.2.2 Arbete/sysselsättning ....................................................................................................................................... 11 3.2.3 Tidiga insatser ................................................................................................................................................... 11 3.2.4 Hälsa .................................................................................................................................................................. 12 3.2.5 Trygghet ............................................................................................................................................................ 13 3.3 Finansiering och avtal ............................................................................................................................ 14 3.4 Prioriteringar extern finansiering 2016 .................................................................................................. 14 3.5 Uppföljning och utvärdering .................................................................................................................. 15 HANDLINGSPLAN STEG 3 .................................................................................................... 16 2 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 Sammanfattning Västra Götalandsregionen (2013) belyser social hållbar utveckling som en central utgångspunkt i arbetet med hälsa och jämlikhet. Begreppet relateras till uppväxtvillkor, utbildning, arbete, delaktighet, levnadsvanor och välfärd. Övergripande mål steg tre social översiktsplan, är att sträva efter att skapa ett socialt hållbart samhälle för medborgarna i Kungälvs kommun. I detta arbete ingår att i olika mening minimera utanförskapet. Delmål är att: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. Delmål är att: innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. Strategi för tillväxt utifrån ökat flyktingmottagande innefattar att alla nyanlända ensamkommande barn och familjer ska vara självförsörjande eller inom utbildning. Delmål är att: alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Ett socioekonomiskt investeringsperspektiv innebär långsiktiga effektiviseringar och vinster för Kungälvs kommun. År 2020 ska mål och delmål genomlysas. För att vidmakthålla långsiktigheten föreslås även år 2027 och 2037 utgöra kommande kontrollstationer. Uppföljning och utvärdering kommer att ske enligt särskild plan. 1.1 Åtgärder steg tre social översiktsplan Steg tre ska konkretiseras utifrån nedanstående åtgärder. Minskad segregation Utifrån analys social översiktsplan ska samhällskontrakt formuleras med näringslivet, civilsamhället, bostadsbolag, arbetsförmedling, kommunala bolag etc. Samhällskontrakten ska tecknas juni 2016. Vid nyproduktion, förtätning eller ändrade upplåtelseformer av bostäder ska det finnas ett tydligt socialt ansvarstagande. I samband med markexploatering sätter Kungälvs kommun ett krav på engagemang i sociala hållbarhetsfrågor. Kungälvs kommun ska undvika att anvisa nyanlända till bostadsområden som redan idag har hög andel utrikes födda. 3 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 Vidare i samband med förtätning och utbyggnation av serviceorter är det särskilt angeläget att investera i de mjuka värdena, såsom livet mellan husen, lekplatser, mötesplatser etc. Skolan utgör en central arena för minskad segregation. Forskning och erfarenheter visar på betydelsen av att elever med olika bakgrund och förutsättningar möts. Introduktion för nyanlända ska, via Välkomst 2.0, samordnas. Nyanlända elever i Kungälvs kommun ska, sett till geografin, gå i den närmsta grundskolan. Det civila samhället utgör en resurs och möjlighet för minskad segregation. Utgångpunkten är att beakta bredden av aktörer inom civila samhället som; idrotten, kulturen, religiösa samfund, hjälporganisationer, studieförbund etc. Socialt ansvarstagande ska ske via kontrakt och föreningsstöd. Via Idrottsrådet ska nuvarande Idrottsskolan utvecklas. Arbete och sysselsättning En ny samverkansgrupp med arbetsförmedlingen inrättas för att bättre stödja ”vägen till arbete” för nyanlända under deras etableringsperiod. Kungälvs kommun ska utifrån fler perspektiv få fler invånare i arbete och sysselsättning. Inom ramen för Delegation för Unga i Arbete (DUA) sker utökad satsning på ungdomar som varken studerar eller arbetar. För att genomföra proaktiva insatser, under nyanlända ungdomars etableringsperiod, ansöks medel via Plug In 2.0. Tillsammans med Samordningsförbundet genomförs utveckling av socialt företagande och livstilsgrupper. Med särskilt fokus på barnfamiljer i utsatta områden ska Kungälvs kommun prioritera barnfamiljer vid stödanställning. Internt ska även Kungälvs kommun, utifrån analys social översiktsplan, prioritera attraktivt arbetsgivarskap. Kungälvs kommun ska även vid upphandling hela tiden sträva efter fler i arbete. Tidiga insatser/hälsa Kungälvs kommun ska, dels vidareutveckla befintlig familjecentral i Ytterby, dels etablera en i centrala Kungälv. Öppen förskola, socialtjänst, MVC och BVC arbetar i familjecentralen med förebyggande insatser. Syftet är att erbjuda ett samlat stöd för både barn 0-6 år och deras föräldrar. För att realisera kommunfullmäktiges strategiska mål kring minskad segregation ska Kungälvs kommun effektivisera stödet för barn- och ungdomar mellan 0-24 år. Därför måste grundkonceptet familjecentral för 0-6 år kompletteras med ett utökat åldersintervall (7-12 år samt 13-24 år) och involvera andra samhällsfunktioner. Syftet är att erbjuda en samlande resurs i geografiskt bestämda områden. Målgruppen är barn, ungdomar och deras föräldrar. Prioriterat är att samordna utvecklingsarbetet med de tre pågående sociala 4 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 investeringsprojekten, men även Kungälvs resurscentrum. Våren 2016 ska förstudie kring vidareutvecklad familjecentral slutföras. För att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ska, i samverkan med socialtjänst, elevhälsa och regionen, så kallade SIMBA1-team etableras. Utifrån social investering riktad drogprevention ska förstudie initieras kring utvecklad gemensam mottagning i samverkan mellan kommun och region (Kungälvs Mini Maria). På nya Mimers Kulturhus ska Kungälvs kommun genom en bred verksamhet med kulturella upplevelser och aktiviteter ge barn och ungdomar en meningsfull tillvaro oavsett socioekonomiska förutsättningar. Resurser kommer att samordnas för att uppnå målsättningen med nya Mimers kulturhus. Trygghet Prioriteterat är att påbörja grannskapsarbete i geografiskt bestämda områden. Vid genomförande ska områdesbaserade tvärsektoriella team tillsättas. Viktiga aktörer i detta arbete är polis, räddningstjänst, bostadsbolag, föreningsliv, skola, trygga ungdomsmiljöer, fritid och kultur, näringsliv och andra myndigheter. De geografiska programmen för bl.a. Ytterby och Stadskärnan är delvis verktyg och bärare i detta arbete. Handlingsplanen kring våldsbejakande extremism ska kopplas till Toleransprojektet och Segerstedts-institutet. Våren 2016 ska befintligt samverkansavtal med Polisen revideras. Styrning och ledning Social översiktsplan och mål kring minskad segregation följs upp via ett framtaget årshjul för politik och förvaltning. Avrapportering kring konkreta aktiviteter och effekter sker i samband med tertialrapport till kommunstyrelsen samt löpande till Folkhälsorådet och Framtidsgruppen. Ansvarig för samordning med övriga aktörer och genomförande av steg tre social översiktsplan är kommunchefen som leder styrgruppen för social hållbarhet. Ansvarig tjänsteman för avrapportering är sektorchef Arbetsliv och Stöd. Styrgruppen har i uppdrag att tillse att kommunens egna resurser säkerställs. 1 SIMBA är en närvårdssamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. 5 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 Uppdraget Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål minskad segregationen gav kommunstyrelsen inför 2015 förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Processen kring social översiktsplan ska ses utifrån tre steg: Första steget innefattade en analys kring den sociala hållbarheten i Kungälvs kommun. Den 24 juni antogs steg 1 social översiktsplan av kommunstyrelsen. I det andra steget preciserades sju ramar kring fortsatt inriktning när det gäller; prioriterade områden, organisering och uppföljning. Den 16 december antogs steg två social översiktsplan. Förvaltningen fick i uppdrag att arbeta med ett tredje steg för den sociala översiktsplanen. Det tredje steget är en konkretisering av analys och ramar. Dokumentet innefattar mål, delmål och åtgärder. Bakgrund 3.1 Steg ett En övergripande slutsats är att Kungälvs kommun utifrån flera redovisade indikatorer ligger över det nationella och regionala genomsnittet. Bakom medelvärdets skugga finns en marginalisering, som till en viss del är jämnt fördelad i kommunen. Men marginaliseringen har också en geografisk dimension, där utanförskap i olika meningar är koncentrerat till vissa specifika områden. I steg ett social översiktsplanen analyserades olika indikatorer, som exempelvis standardinkomst, arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9, utbildningsnivå, sjukskrivningar, allmänna visstidsanställningar och lokalt aktivitetsstöd. Kungälvs kommun utgörs av ca 340 nyckelkodsområden (NYKO). Fokus för analysen är de NYKO, som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. Av den totala befolkningen bor ca 10 procent i dessa bostadsområden, där skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag är koncentrerade. (Social översiktsplan, 2015) För att beskriva välfärden i Kungälvs kommun är det extra angeläget att även belysa de medmänniskor som under 2015 och innevarande år, flytt till Kungälv från krig och oroligheter. Medmänniskor som kortare eller längre tid ska stanna i vår kommun. Kungälvs kommun kommer de närmaste två åren att ta emot drygt 600 flyktingar. Flyktingmottagandet är en del i Kungälvs tillväxt och innebär att den planerade tillväxten ökar med över 300 personer per år. Flyktingmottagandet ställer krav på hastigheten i tillväxten då 190 rumsboenden och 124 lägenheter måste tillskapas 2016-2017. Skolan beräknar att ta emot 80 6 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 nya barn i förskolan, 190 nya barn i grundskolan och 120 i gymnasiet. ( Strategi för tillväxt utifrån ökat flyktingmottagande, Dnr KS2016/0159-1) 3.2 Steg två Steg två social översiktsplan, som antogs av kommunstyrelsen den 16 december, innefattar sju övergripande ramar kring prioriterade områden, organisation och uppföljning: Kommande utvecklingsprojekt inom kommun planering ska beakta socialöversiktsplan. Utifrån mål och antagna dokument ska långsiktiga överenskommelser med samverkansaktörer tecknas, s.k. samhällskontrakt. Social översiktsplan synliggör behovet av ökad delaktighet i specifika bostadsområden. Samverkan och metoder kring lokala social mobilisering ska utvecklas. Utifrån dimensionen sociala hållbarhet prioriteras följande områden; minskad segregation, arbete/sysselsättning, hälsa, trygghet samt tidiga insatser barn- och ungdomar. Steg två innefattar en tydlig struktur kring organisation samt styr- och ledning av social hållbarhet i Kungälvs kommun. Tre centrala konstellationer är 1) Framtidsgrupp – tryggt och socialt hållbart Kungälv, 2) Råd social hållbarhet och folkhälsoråd samt 3) Styrgrupp social hållbarhet. Utifrån social hållbarhet ska Kungälvs kommun utveckla rutiner och koncept kring kortsiktig uppföljning och långsiktig utvärdering. Verksamhetsplan 2016 för folkhälsorådet och lokala samordningsförbundet ska sin utgångspunkt från social översiktsplan. 4. Mål steg tre social översiktsplan Plattformen för steg tre social översiktsplan är kommunfullmäktiges strategiska mål: I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Gör rätt från början - investera i barn och unga Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov) Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. Steg tre social översiktsplan tar sin utgångspunkt från kommunstyrelsens resultatmål Samordning av resurser för effekt i Kungälvssamhället. Övergripande mål, delmål samt åtgärder syftar till uppnå kommunstyrelsens resultatmål: Barnfattigdomen ska minska Öka integrationen för nyanlända och minska utanförskapet. Kungälvs kommun är drivande för tillväxt och fler i arbete. Via skolans kompensatoriska uppdrag minska segregationen och öka jämlikheten 7 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 En övergripande slutsats är att Kungälvs kommun utifrån flera redovisade indikatorer ligger över det nationella - och regionala genomsnittet. Enligt Välfärdsbokslut 2015 var andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll 5,6 procent (11,5 procent nationellt), andelen öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd 3,3 procent (8 procent nationellt) samt andelen kommuninvånare med försörjningsstöd 1,2 procent(2,4 nationellt). Dock visar socioekonomiska beräkningar att ”utanförskapets pris” för varje årskull i Kungälvs kommun uppgår sammantaget till 1 050 000 000 kr. Fördelat på olika aktörer är kostnaden 404 miljoner, varav kommun 156 miljoner. Därutöver tillkommer produktionsförluster på 494 miljoner kronor samt försörjningskostnader på 151 miljoner kronor.2 Noterbart att kalkylen bygger på att ett generellt antagande att 12,8 procent av varje årskull barn hamnar i ett livslångt utanförskap. Med stöd av ”akademin” ska beräkningar av utanförskapets pris relateras till lokala förutsättningar i Kungälvs kommun. Övergripande mål steg tre social översiktsplan, är att sträva efter att skapa ett socialt hållbart samhälle för medborgarna i Kungälvs kommun. I detta arbete ingår att i olika mening minimera utanförskapet. Delmål är att: innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. Delmål är att: innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. Strategi för tillväxt utifrån ökat flyktingmottagande innefattar att alla nyanlända ensamkommande barn och familjer ska vara självförsörjande eller inom utbildning. Delmål är att: alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Ett socioekonomiskt investeringsperspektiv innebär långsiktiga effektiviseringar och vinster för Kungälvs-samhället. År 2020 ska mål och delmål genomlysas. För vidmakthålla långsiktigheten föreslås även år 2027 och 2037 utgöra kommande kontrollstationer. 2 http://www.ideerforlivet.se/vi_bryr_oss/utanforskapets-pris/ 8 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 3.2.1 Minskad segregation Samhällskontrakt Kungälvs kommun ska formulera samhällskontrakt med olika externa aktörer såsom näringslivet, civilsamhället, bostadsbolag, arbetsförmedling, kommunala bolag etc. Samhällskontrakten ska vara övergripande, dit olika konkreta avsiktsförklaringar kan ”dockas in”. Utgångspunkten är måloch delmål steg tre social översiktsplan. Det ska finnas ett tydligt socialt ansvar vid nyproduktion, förtätning och ändrade upplåtelseformer av bostäder. I samband med markexploatering sätter Kungälvs kommun ett krav på engagemang i sociala hållbarhetsfrågor Kungälvs kommun är i färd med att teckna avsiktsförklaringar med Stiftelsen Kungälvs Bostäder och Förbo i ett gemensamt långsiktigt program som skall utmynna i ett antal aktiviteter som syftar till att minska det sociala utanförskapet i bostadsområdena. Bostadsbolagen kommer att engageras i ett lokalt anknutet förändringsarbete utifrån en helhetssyn på boendemiljön i olika områden (socialt och fysiskt). En liknande avsiktsförklaring har ingåtts med Ikano Bostads AB i samband med deras byggnation i Kungälv. Avsiktsförklaringen reglerar ett bredare samarbete under åren 2016-2020. Socialt hållbar kommunplanering Analys och slutsatser utifrån social översiktsplan ska integreras i befintliga konstellationer och ordinarie process kring planeringen av det framtida Kungälvs kommun. Representanter från styrgrupp social hållbarhet ska delta i dels styrgrupp kommun planering, dels i t.f. beredningsgrupp kommun planering. Social hållbarhet ska var en av dimensionerna i den kommande omvärldsanalysen, som ska vara ett underlag inför kommunens rambudgetarbete, förvaltningens arbete med årsplan, samt kommunens årsredovisning. Samhällsplanerings geografiska program ska, utifrån analysen i social översiktsplan, möjliggöra åtgärder och bidra med aktiviteter, som genomför steg tre social översiktsplan. Kungälvs kommun ska undvika att anvisa nyanlända till bostadsområden som redan idag har hög andel utrikes födda. Vidare i samband med förtätning och utbyggnation av serviceorter är det särskilt angeläget att investera i de mjuka värdena, såsom livet mellan husen, lekplatser, mötesplatser etc. Utredning för en ny multiarena Utifrån Utredning för en ny multiarena - Ytternområdet (Dnr KS2014/2107) fattade kommunstyrelsen den 27 maj 2015 beslut: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en förstudie/ramhandling för en multiarena på Yttern-området. Multiarenan ska innehålla publik arena för bandy, ishockey och konståkning. Dessutom 9 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 gemensamma ytor som entréhall, café/restaurang, möteslokaler, omklädningsrum, kanslilokaler och uppvärmningsytor. Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med föreningarna tillse att multiarenan blir en mötesplats för alla. Föreningarna skall ta ett medvetet socialt ansvar som särskilt skall rikta sig mot integration. Syfte, mål och handlingsplan tas fram i samverkan med förvaltningen. Skolans kompensatoriska uppdrag Skolan utgör en central arena för minskad segregation. Forskning och erfarenheter visar på betydelsen av att elever med olika bakgrund och förutsättningar möts. Våren 2016 presenteras förstudie kring samlokaliserad högstadieskola. Välkomsten i Kungälvs kommun är en mottagande verksamhet för nyanlända elever vid grundskolan, som startat upp läsåret 2015/2016. Verksamhetens uppdrag är att kartlägga elevens tidigare skolbakgrund, kunskap och erfarenheter för att stödja elevens måluppfyllelse och lärande. Kungälvs kommun ska inom grundskolan, via Välkomst 2.0, utveckla ett tidigt och samordnat stöd för nyanlända. Syftet med förberedelsegrupperna är att ge eleverna en lugn och trygg start i den svenska skolan. För att minska segregationen beslöt sektor skola, inför läsåret 2015/2016, att förberedelsegrupperna vid Thorildskolan och Sandbackaskola inte ska vara kommunövergripande. Idag går nyanlända elever i Kungälvs kommun, sett till geografin, i den närmsta grundskolan. 10 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 3.2.2 Arbete/sysselsättning Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun skall som arbetsgivare förhindra att medarbetare försätts i långvariga otrygga anställningar som i förlängningen leder till minskad social rörlighet och psyko social ohälsa. Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Kommunala aktivitetsansvaret innebär att ungdomar i åldern 16-20 år som inte är inskrivna och fullföljt gymnasieskolan ska följas upp för erbjudande om sysselsättning. Detta arbete sker i samarbete med skolan och socialtjänsten genom ”Navetgruppen”. En ny samverkansgrupp med arbetsförmedlingen inrättas för att bättre stödja ”vägen till arbete” för nyanlända under deras etableringsperiod. Kungälvs kommun ska ansöka om medel från Europeiska socialfonden för att delta i det GR-gemensamma projekt ”Plug in 2.0”, som syftar till att förbättra utbildningsmöjligheter för nyanlända ungdomar. Kungälvs kommun och Arbetsförmedlingen har, inom ramen för Delegation unga i arbete (DUA), tecknat en överenskommelse, som innebär en utökad satsning på ungdomar som varken studerar eller arbetar. Syftet med Utgångspunkten är att tidigt och snabbt kunna sätta in relevanta åtgärder, så att ungdomar som är/riskerar att bli ”utförsäkrade”, får förutsättningar att kunna arbeta, utbilda sig, delta i annan aktivitet och/eller uppnå bättre livskvalitet. Via ansökan till DUA, mars 2016, ska Kungälvs kommun och arbetsförmedlingen utveckla Utgångspunkten. Vidare ska barnfamiljer prioriteras vid stödanställning. Särskilt fokus sker utifrån barnfamiljer i utsatta områden. Via Samordningsförbundet ska socialt företagande utvecklas. I samverkan med Sahlgrenska akademin ska inledd förstudie kring socialt företagande slutföras våren 2016. Av ”Upphandlings- och inköpspolicy för Kungälvs kommun och dess helägda bolag” framgår bland annat att koncernen ska ta sociala hänsyn när detta är möjligt samt att koncernens upphandlingar ska verka för att öka möjligheten till sysselsättning, praktik och utbildning vilket ska ske i samverkan mellan koncern och leverantörer. 3.2.3 Tidiga insatser Vidareutveckla Familjecentral Kungälvs kommun ska, dels vidareutveckla befintlig familjecentral i Ytterby, dels etablera en i centrala Kungälv. Öppen förskola, socialtjänst, MVC och BVC arbetar i familjecentralen med förebyggande insatser. Syftet är att erbjuda ett samlat stöd för både barn 0-6 år och deras föräldrar. För att realisera kommunfullmäktiges strategiska mål kring minskad segregation ska Kungälvs kommun effektivisera stödet för barn- och ungdomar mellan 0-24 år. Därför måste 11 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 grundkonceptet familjecentral för 0-6 år kompletteras med utökade åldersintervall (7-12 år samt 13-24 år) och involvera andra samhällsfunktioner. Syftet är att erbjuda en samlande resurs i geografiskt bestämda områden. Målgruppen är barn, ungdomar och deras föräldrar. Våren 2016 ska förstudie kring vidareutvecklad familjecentral slutföras. Prioriterat är att samordna utvecklingsarbetet med de tre pågående sociala investeringsprojekten, men även Kungälvs resurscentrum. Våren 2016 ska förstudie kring vidareutvecklad familjecentral slutföras. Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Det civila samhället utgör en resurs och möjlighet för minskad segregation. Utgångpunkten är att beakta bredden av aktörer inom civila samhället som; idrotten, kulturen, religiösa samfund, hjälporganisationer, studieförbund etc. Socialt ansvarstagande ska ske via kontrakt och föreningsstöd. I socialöversiktsplan konstateras en systematisk skillnad kring föreningars aktivitetsstöd, dels mellan kön samt utifrån geografiskt områden. Denna snedfördelning kommer att beaktas i dialogen med föreningslivet i Kungälvs kommun. Under 2016 ska Kungälvs kommun tillsammans med olika aktörer, utifrån social översiktsplan, arbeta för bland annat minskad segregation och stödja föreningslivets roll att integrera nyanlända i föreningslivet. Via Idrottsrådet ska Idrottsskolan utvecklas. På nya Mimers Kulturhus ska Kungälvs kommun genom en bred verksamhet med kulturella upplevelser och aktiviteter ge barn och ungdomar en meningsfull tillvaro oavsett socioekonomiska förutsättningar. Målgruppen är barn och ungdomar i 10-25 årsåldern. Minst 200 barn och ungdomar i veckan ska aktivt delta och bygga verksamheten. Nuvarande anställda pedagogerna på kulturskolan och bibliotek kommer att delvis få tjänstgöring inom den nya verksamheten samt medarbetare från Trygga Ungdomsmiljöer. Enligt tidsplanen ska nya Mimers Kulturhus starta upp verksamheten hösten 2016. 3.2.4 Hälsa Barn- och ungdomars psykiska hälsa För att möta utmaningen kring barn- och ungdomars psykiska hälsa ska, utifrån SIMBA´s kartläggning av första linjens hälso- och sjukvård, drivas vidare. Kartläggningen synliggör tydligt behovet av samordning och en samlad brukarprocess. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med de ingående kommunerna i Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale säkerställt finansieringen av SIMBA fas två projektet ”Barn och ungas psykiska hälsa”. Finansieringen om totalt 1 mkr ska under 2016 användas till projektledarstöd med uppdrag att formulera och realisera en samverkansmodell samt som stöd i implementeringsarbetet. Kungälvs kommun avsätter 190 500 kr. 12 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 Sett utifrån socialinvestering riktad drogprevention har behov formulerats kring att utveckla Kungälvs ”Mini Maria, dvs. förfina befintlig öppenvårdsmottagning för ungdomar upp till 21 år med narkotika-och/eller alkoholproblem. Livsstilgrupper i samverkan Välfärdsbokslut 2014 redovisar, under en treårs-period, markant ökning av sjuktalet bland kvinnor. Folkhälsorådet ska under 2016 tillsammans med Samordningsförbudet samt hälso- och sjukvården utveckla och initiera livsstilsgrupper inom primärvården. Folkhälsorådet avsätter 100 000 kr och Samordningsförbundet 400 000 kr. Insatser sker utifrån analys social översiktsplan. 3.2.5 Trygghet Social mobilisering geografiska områden Arbetsgrupp sociala investeringar har, utifrån analys social översiktsplan, formulerat behov av att möta barn- och ungdomar utifrån ett helhetsperspektiv. Exempel finns från Spånga-Tensta stadsdel i Stockholm som arbetat med ”tillitsfulla relationer”, där förskolan, skolan, räddningstjänst, fältverksamhet, hälso- och sjukvård, polisen, föreningar etc. verkar utifrån ett gemensamt mål och koncept. Prioriteterat är att påbörja grannskapsarbete i geografiskt bestämda områden. Vid genomförande ska områdesbaserade tvärsektoriella team tillsättas. Viktiga aktörer i detta arbete är; polis, räddningstjänst, bostadsbolag, föreningsliv, skola, Trygga Ungdomsmiljöer. Ett arbete pågår, tillsammans med Polisen och Bohus Räddningstjänstförbund, för att ta fram ett samverkansavtal kring trygghetsskapande åtgärder. Karriärvägar på bostadsmarknaden Förslag ska tas fram hur bostadsförsörjning ska utformas för att skapa ”karriärvägar på bostadsmarknaden”. Våldbejakande extremism Kungälvs kommuns pågående Toleransprojekt är utgångspunkten för arbete med värdegrund och likabehandling. Tillkomsten av Segerstedts Institutet ger möjlighet till kompetensstöd och fortbildning för personal. Handlingsplanen kring våldsbejakande extremism ska kopplas till ovanstående aktiviteter. 13 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 3.3 Finansiering och avtal Följande analys har genomförts: Ska målsättning om ett socialt hållbart samhälle för medborgarna i Kungälvs kommun uppnås förutsätts en gemensam tvärsektoriell fokusering. Utgångspunkten är mål- och delmål steg tre social översiktsplan. Samhällskontrakten ska tecknas med en bredd av aktörer från offentliga myndigheter, näringslivet och civila samhället. Dessa ska övergripandet beskriva gemensamma målsättningar om ökad social hållbarhet. Målet är att integrera steg tre social översiktsplan i mer konkreta avtal och avsiktsförklaringar med exempelvis Polisen, Bohus Räddningstjänstförbund, Arbetsförmedlingen och bostadsbolagen. I samband med omförhandlingar av hälso- och sjukvårdsavtalen inom Västra nämnden kommer kommunens satsningar inom olika insatsområden att beaktas, särskilt de satsningar som Västra nämnden gör kring familjecentraler. Mål och delmål social översiktsplan kommer att tas med i förhandlingar av folkhälsoavtalet som kommer att ske våren 2016 samt nytt avtal för ungdomsmottagningar som kommer att gälla från och med den 1 januari 2017. Sett till finansiering är det prioriterat att i samverkan med externa aktörer växla upp kommunens befintliga och kommande investeringar. 3.4 Prioriteringar extern finansiering 2016 Extern finansiering är betydelsefulla för genomförande av steg tre social översiktsplan. Styrgrupp social hållbarhet kommer att bevaka regionala-, nationella- samt internationella utlysningar som berör steg tre social översiktsplan. Kungälvs kommun ska ansöka om deltagande i GR´s gemensamma satsning ”Plug-In 2.0”. Fokus är nyanländas deltagande i utbildning för ungdomar i ålder 15-24 år. Pilot- och metodutvecklings projekt grannskapsmedverkan Målet innan 2020 är att halvera utanförskapet i mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. För att realisera mål förutsätts social innovation, dvs. utveckla nya former av metoder, arbetssätt och tvärsektoriell samverkan för att uppnå effekt. Utgångspunkten är att ta vara på områdets kvaliteter och verka från begreppet som egenmakt, delaktighet och social mobilisering. Sonderande samtal är inledda med GR för att söka till pilotprojekt utifrån Europeiska social fonden (ESF). Kungälvs kommun ska slutföra denna inledda ansökningsprocess. 14 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 3.5 Uppföljning och utvärdering Kungälvs kommun har utarbetat ett årshjul för att systematisera uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska mål. I samband med uppföljning av minskad segregation sker redovisning av social översiktsplan. Uppföljning till kommunstyrelsen sker i samband med tertialrapporter. Avrapportering kring konkreta aktiviteter och effekter sker löpande till Folkhälsorådet och Framtidsgruppen. Ansvarig tjänsteman för avrapportering är sektorschef Arbetsliv och Stöd. Den sociala översiktsplanen kommer att följas upp genom att åter använda de nyckelindikatorer som låg till grund för översiktsanalysen i steg ett. De enskilda sociala investeringsprojekten följs upp utifrån respektive projektdirektiv som fastslås av styrgruppen. Ansvarig för samordning med övriga aktörer och genomförande av steg tre social översiktsplan är kommunchefen som leder styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen har i uppdrag att kommunens egna resurser säkerställs. Finansiellt mål social investeringar Den socioekonomiska kalkylen som finns framtagen inför beslut i kommunstyrelsen för respektive investeringsobjekt utgår från den modell för socioekonomiska beräkningar som utarbetats av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Omvärldsanalysen belyser behov av ett långsiktiga perspektiv och behovet av att följa upp välfärdseffekter. Styrgrupp social hållbarhet får i uppdrag revidera finansiellt mål social investeringar. Välfärdsbokslut 3.0 Styrgrupp social hållbarhet har i uppdrag att formulera förslag till uppföljningsområden, samt nyckeldata för dessa och sammanställa en särskild rapport. Framtagande av Välfärdsbokslut 3.0 görs via kompetensstöd från Samordningsförbundet. Välfärdsbokslut 3.0 ska presenteras inför Framtidsgruppen och kommunfullmäktige hösten 2016. 15 Steg tre social översiktsplan KS2015/2376 2016-03-23 Handlingsplan steg 3 År Steg 3 social översiktsplan 2016 2017 2018 Prioriterade områden Tidiga insatser Familjecentral Befintliga social investeringar SISU Idrottsutbildare integration/värdegrund Förstudie Projektering Genomförande Genomförande Genomförande Projektering Mimers kulturhus Hälsa Projektering Livstilsgrupp primärvården Kungälvs Mini Maria Simba team Projektering Projektering Projektering Förstudie Förstudie Uppföljning Genomförande Genomförande Genomförande Genomförande Uppföljning Arbete och sysselsättning Socialt företagande Stödanställningar analys SÖP Delegation för arbete (DUA) Förstudie Projektering Projektering Projektering Genomförande Genomförande Genomförande Uppföljning Minskad segration Multiarenan Yttern Sammanhällen högstadieskola Plug in 2.0 utbildning nyalända Välkomsten 2 Förberedelseklasser grundskola Lärlingsplatser Vården Komvux Projekt Grannskapssamverkan Förstudie Förstudie Ansökan Genomförande Genomförande Genomförande Genomförande Förstudie Projektering Genomförande Trygghet Utveckla operativ samverkansmodell polisen Projektering Genomförande U Projektering Projektering Genomförande Genomförande U U Organisation Samordning nyanlända Områdesbaserade tvärsektoriella team Uppföljning Uppföljning Tertial rapport Välfärdsbokslut 3.0 SÖP 2.0 Följeforskning "Akademin" U U T1 T2 T3 Projekt. T4 U T1 Redovisas T2 Projekt. T3 Redovisas T4 T1 T2 Projektering T3 T4 Redovisas Sondering Samhällskontrakt Avsiktsförklaringar aktörer Framtidsgruppen Folkhälsoavtal Samverkansavtal polisen Avtal ungdomsmottagning Samverkansavtal Bostadsbolag G U U U U U U Projektering G Projektering G Se särskild bilaga! 16 U U Genomförande U U Genomförande U U U U U U U U U U U U U U U U U