Plan för
jämställdhetsintegrering
2016-2017
Plan
Diarienummer:
Dokumentansvarig:
Beredande politiskt organ:
Beslutad av:
Datum för beslut:
Giltighetstid:
Handläggare:
KS2015/310
Jämställdhetssamordnare
Personal och näringslivsutskottet
Kommunstyrelsen
2015-06-03
2017-12-31
Helen Nauber
1
2(8)
Innehåll
Jämställt Västra Götaland...................................................................................................................................... 3
Jämställdhetspolitikens mål i Sverige ................................................................................................................ 3
Jämställdhetsintegrering........................................................................................................................................ 3
Jämställdhetsbudgetering ..................................................................................................................................... 4
Kungälvs kommuns uppdrag ............................................................................................................................... 4
Genomförande och uppföljning........................................................................................................................... 4
Insatser för jämställdhetsintegrering i Kungälvs kommun ......................................................................... 5
Insats som berör ALLA verksamheter .................................................................................................................... 5
Insatser som främst berör Arbetsliv och Stöd och Folkhälsan ........................................................................... 5
Insats som främst berör Vård & äldreomsorg samt Arbetsliv och Stöd ............................................................ 5
Insatser som främst berör Folkhälsan ..................................................................................................................... 5
Insatser som främst berör Kultur och Samhällsservice ........................................................................................ 5
Exempel på jämställdhetsintegrering/jämställdhet i brukarmöten ......................................................... 6
3(8)
Jämställt Västra Götaland
Länsstyrelsen i Västra Götaland har i samarbete med Västra Götalandsregionen, på uppdrag av regeringen,
tagit fram en länsöverskridande strategi för jämställdhetsintegrering Jämställt Västra Götaland 2014-2017.
Strategin har vuxit fram för att motverka tendenser till att jämställdhetsfrågorna kommer i skymundan.
Syftet med strategin är att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på regional nivå.
Kungälvs kommun har skrivit under en avsiktsförklaring att arbeta utifrån denna strategi.
I strategin föreslås särskilda insatser med syfte att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen
betonar att varje insats kan anpassas till Kungälvs kommuns förutsättningar och behov. Framtagandet av
plan för jämställdhetsintegrering i Kungälvs kommun utifrån Länsstyrelsens strategi har förankrats i
förvaltningsledning och handlingsplanen är antagen av Kommunstyrelsen.
Sektorer ska i verksamhetsplaner för 2016 och 2017 beskriva hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska
ske med utgångspunkt från insatser angivna i denna plan.
Jämställdhetspolitikens mål i Sverige
Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv. För att förverkliga målet finns fyra delmål:
En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och
möjligheter att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om
utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet i livet ut.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma
ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt
och möjlighet till kroppslig integritet.
Jämställdhetsintegrering
Då jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste ett
jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Jämställdhetsintegrering innebär därför att ett
jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen.
Förslag, genomförande och utvärdering analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa
likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man
systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor och män, pojkar och flickor.
Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan
verksamhet. Jämställdhetsarbetet blir istället en del i det ordinarie arbetet och det ska utföras av
medarbetarna i organisationen och inte utav speciellt utsedda eller speciellt anställda personer.
I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetspolitiska
målet, att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.
4(8)
Jämställdhetsintegrering har i Kungälvs kommun tidigare benämnts jämställdhet i brukarmötet och funnits
med som ett resultatmål för 2013 och 2014 samt som ett avsnitt i Jämställdhetsplan 2012-2014.
Jämställdhetsbudgetering
Jämställdhetsbudgetering innebär att prioriteringar och tilldelning av resurser i största möjliga mån ska
främja jämställdhet och göra konkret skillnad i människors vardag, på kort eller lång sikt.
Jämställdhetsbudgetering innebär att göra jämställdhet till en aktiv del i verksamhetsutveckling och vid
behov undersöka alternativa lösningar, för att i slutändan kunna välja alternativ som bidrar bäst till
jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Jämställdhetsbudgetering berör de aktörer som
normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsbudgetering innebär en integrering av
jämställdhetsperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet.
En viktig del i jämställdhetsbudgering är att göra analyser utifrån statistik. Mycket av data
finns i verksamhetssystemen idag, men kan behöva föras över i rapporter för analys. En del av statistiken
kan behöva även manuell beräkning.
Kungälvs kommuns uppdrag
Kommunstyrelsen har skrivit under en avsiktsförklaring att ansluta sig till strategin Jämställt Västra
Götaland. I strategin föreslås särskilda insatser med syfte att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering.
Länsstyrelsen betonar att varje insats kan anpassas till Kungälvs kommuns förutsättningar och behov.
Sektorer ska till verksamhetsplan för 2016 – 2017 beskriva hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska ske
med utgångspunkt från insatser ur denna plan.
Genomförande och uppföljning
Dokumentation av insatser för jämställdhetsintegrering sker i verksamhetsplaner 2016 och 2017, där det ska
framgå hur arbetet med jämställdhetsintegrering genomförs med utgångspunkt från insatser ur denna plan.
Uppföljning av jämställdhetsintegrering sker 2017 och 2018.
För att stödja det praktiska arbetet kommer information och länkar finnas på intranätet.
5(8)
Insatser för jämställdhetsintegrering i Kungälvs kommun
Insats som berör ALLA verksamheter
Verka för könsuppdelad statistik gällande kommunens serviceutbud med syfte att analysera och
eventuellt omfördela resurser för flickor och pojkar, kvinnor och män. Verka för könsuppdelad
statistik som ett led för jämställdhetsbudgetering
Insatser som främst berör Arbetsliv och Stöd och Folkhälsan
Arbeta för likvärdiga rutiner, stöd och behandlingsinsatser i hela länet för våldsutsatta barn som
lever med våld och våldsutövare genom att
- Säkerställa riktlinjer för att rutinmässigt och på indikation fråga om våld
- Tillhandahålla kunskap till yrkesverksamma för att identifiera tecken på våldsutsatthet
Insats som främst berör Vård & äldreomsorg samt Arbetsliv och Stöd
Inventera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av anhörigvårdare
Insatser som främst berör Folkhälsan
Genomföra kunskapshöjande insatser kring våld i nära relationer
Sprida kunskap, erfarenheter och verktyg för att minska självskadebeteendet hos unga kvinnor och
män
Utveckla och sprid kunskap om strategier för att hantera stress, särskilt riktat till unga kvinnor och
män
Genomföra utbildningsinsatser om internet som arena för grooming, sex mot ersättning,
prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Insatser som främst berör Kultur och Samhällsservice
Inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviteter för invånare genom att
genomföra könskonsekvensanalyser
o Vid fördelning av medel till idrottsföreningar och det fria kulturlivet
o Vid fördelning av träningstider
Jämställdhetsintegrera folkbibliotekets repertoar, besöks- och publikarbete genom att analysera
inkluderande/exkluderande faktorer samt vilka som upplever sig representerade i kulturutbudet
6(8)
Exempel på jämställdhetsintegrering/jämställdhet i brukarmöten
Exempel Skola
-
Ibland har man sett att man kanske främst ringt till mammor när barnen är sjuka, på förskolor och i
familjedaghem kanske man har klätt på barnen innan de hämtats av en pappa men inte av en
mamma. (Jönköpings kommun)
-
På ett antal förskolor har personalen satt på sig genusglasögonen och granskat den så kallade
väggdokumentationen. Vilka flickor och pojkar finns med på bilderna, och hur ofta har de
huvudrollen? Vidare, vilka flickor och pojkar är inte med på bilderna och vilken koppling har det till
status i gruppen? Kartläggningen blev en ögonöppnare. Pedagogerna har formulerat en
handlingsplan ”Utan spaning ingen aning”, där bl.a. ett antal frågor formulerats för att hjälpa
pedagogerna att ”se upp” med vad som hamnar på väggarna. (Järfälla kommun)
-
Anställda inom förskolor och grundskola har med hjälp av Kajsa Wahlström, pionjär inom
förskolans arbete med jämställdhet, filmat sin egen verksamhet och sedan analyserat filmerna.
Pedagogerna som låtit sig filmas är alla mycket positiva och berättar gärna om vad man ”ertappat”
sig med, men det bör poängteras att man måste vara medveten om att alla gör fel innan man filmar,
filmning kräver förkunskaper för att bli värdefullt. Alla deltagare vittnar om hur starkt
undermedvetet vissa handlingar och sätt att uttrycka sig sitter: en pedagog på en förskola upptäckte
hur en flicka fått sitta och be om mjölken en lång stund utan respons när en pojke i nästa vända bara
behövt utstöta ett grymtande, en pedagog på en skola upptäckte hur en flicka kunnat stå i en ”död
vinkel” och vänta på sin tur att få prata med läraren, men gett upp efter att ha väntat en lång stund.
Det finns en tendens att flickor får utförligare förklaringar i större utsträckning än pojkar som oftare
får korta förmaningar. Men man har inte bara upptäckt problem, man har även kunnat se hur ett
medvetet språk och hur medvetna handlingar kan ge påtagliga förbättringar; hur man kan stödja
barn och elevers utveckling av sidor de kanske inte annars fått utveckla, oavsett vilket kön de har.
(Jönköpings kommun)
-
En skola har uppmärksammat, efter analys av filmning i klassrummen. att de i sitt bemötande av
barngrupper, namnger varje pojke medan flickor gruppanges. (Halmstad kommun)
-
På en av Halmstad grundskolor, har det framkommit att fokus för jämställdhetsarbetet ska vara: hur
talutrymme fördelas mellan flickor och pojkar. Vid kartläggning (husmodellen, filmning och
observationer på varandras lektioner), som utfördes av såväl pedagoger som elever, framkom att
uppfattningen om fördelningen inte var lika, och i handlingsplaner beskrevs åtgärder. (Halmstad
kommun)
-
En skola gör årligen könsuppdelad kartläggning med analys av hur pojkars och flickors skolvardag
ser ut. Könsuppdelad elevenkät ingår också i likabehandlingsarbetet. Stödfrågor med
jämställdhetsperspektiv finns i analys. Ändrade rutiner i bl.a. omklädningsrum, rastvärdsschema och
kapprum har lett till att pojkars och flickors trygghet har stärkts. (Halmstad kommun)
-
En skola har förändrat formuleringar i blanketter som skickas till föräldrar, då kartläggning visat på
att blanketten innehöll traditionell formulering (pappa-mamma). (Halmstad kommun)
-
Könsuppdelad statistik. Om statistiken endast tas fram på barn/elever oavsett kön, finns det ingen
möjlighet att kartlägga effekterna av kommunens service för kvinnor och män, flickor och pojkar.
Vid uppföljningar på resultaten i de nationella proven, har det upptäckts brister. Utifrån nya
frågeställningar kan utvecklingsinriktningarna utvecklas för jämställda resultat. (Halmstad kommun)
7(8)
Exempel Vård
-
Studiecirkel i jämställd vård för personal vid Västerviks sjukhus avslöjade olikheter i bemötandet.
Deltagarna funderade mycket på vårdpersonalens attityder och hur man som personal reagerar olika
på manliga och kvinnliga patienter. Kvinnorna upplevs till exempel oftare som mera ifrågasättande,
allmänt gnälliga och besvärliga. Om en manlig patient ringer efter kisseflaska så upplevdes det ok,
medan man blev irriterad om en kvinna ringer efter ett bäcken. Kvinnliga patienter erbjöds inte ett
bäcken utan hänvisas till toaletten, medan manliga patienter får en ”kisseflaska” vid sängkanten.
-
Vid Landstinger i Kalmar län upptäckte man att kvinnliga patienter med diabetes får lära sig att
själva dra upp insulin medan manliga diabetiker inte behövde lära sig detta, utan det är istället
fruarna som utbildas.
-
Vid en hudklinik i Stockholm funderade man över varför vissa tvättsäckar var fulla och andra
halvfulla.. Man upptäckte då att männen fick hjälp med att smörja in sig efter ljusbehandling på
kliniken, medan kvinnor fick ett recept och fick smörja sig själva i hemmet. Dessutom fick kvinnor
färre ljusbehandlingar.
Exempel Könsuppdelad statistik
-
Kundtjänst i Järfälla har under året omorganiserats och siktar mot att erbjuda landets bästa
kundtjänst. Självklart ingår ett jämställt bemötande i denna vision. Efter insamling av statistik kring
hur många kvinnor/ män som besöker lokalen i vilket ärende har även handläggarnas bemötande
observerats. Aspekter som hur lång servicetid samt i vilken utsträckning ärendet lösts har kartlagts.
Glädjande visade resultaten att de verkar vara besökarens ärende och inte kön som har betydelse för
ärendets längd och lösningsgrad. I framtiden kommer bland annat den utbildning som erbjuds vid
nyrekrytering att jämställdhetsintegreras så den goda trenden kvarstår. (Järfälla kommun)
-
Biståndsbedömning som granskats ur ett jämställdhetsperspektiv enligt LSS är beviljade insatser för
personlig assistans och lägerverksamhet för pojkar och flickor under 18 år. I dessa granskades:
• Hur omfattande utredningen är för brukaren när det gäller beskrivningen under Social
situation och Aktuell situation
• Vilka ord som används i utredningen för att beskriva vad brukaren tycker om att göra (t ex
läsa och leka) och hur hon/ han upplever sin situation och mår (t ex självständig,
ledsen).
• Vilka målsättningar och hur många målsättningar brukaren har för beviljad/-e insats/-er.
(Botkyrka)
-
Dagliga verksamheter har bl.a. kartlagt hur kvinnliga och manliga deltagare introduceras till olika
aktiviteter. En intressant upptäckt var de ledande namnen på delar av utbudet, t ex ”sygruppen” och
”snicken”. Namnen planeras bli mer könsneutrala, men redan nu har personalens medvetenhet om
genus och bemötande fått effekt. Fler kvinnor och män har breddat sitt deltagande i olika grupper
och vid självskattning uppgett att detta varit positivt. (Järfälla kommun)
-
Samhällsbyggnadssektor gjorde en översyn av blanketter om de är ”jämställda”. Resultatet blev att
blanketten för bygglovsansökan förändrades så att det finns möjlighet för två personer att skriva
under ansökan om Bygglov. Det har visat sig att då båda skriver under, t ex både mannen och
kvinnan, då beviljas ansökan oftare jämfört med om enbart mannen skriver under. (Kungälvs
kommun)
8(8)
-
Inom ramen för social hållbarhet är tanken att lyfta fram jämställdhet i miljöarbetet. I Järfälla
kommun ska 60 kommunala verksamheter och 40 bolag ha miljödiplomerats år 2020. Känt är att
kvinnor lämnar ett mindre ekologiskt fotavtryck än män. Forskning visar att kvinnor i större
utsträckning reser kollektivt, handlar ekologiskt och soppsorterar. Exempel på områden som kan
vara lämpliga att sätta under genusluppen i detta sammanhang är transportmönster och konsumtion.
(Järfälla kommun)
-
För alla processer med ett identifierat könsperspektiv är planen att en checklista ska upprättas med
ett antal punkter för tjänstemannen att tänka på innan beslutet ska fattas. Det är vår tro att den
enskilde tjänstemannen dels behöver denna hjälp i den aktuella stunden för att fatta rätta och
jämställda beslut, men också att systemet skapar en systematik som blir oberoende av vilken
tjänsteman som innehar en viss roll vid ett visst tillfälle. Ett exempel på en process som inte har ett
könsperspektiv är processen Tomtkö. I detta fall finns ett regelverk som förenklat innebär att man
erbjuds en kommunal tomt beroende på vilken köplats man har – alltså hur länge man stått i
tomtkön. Här är det inte en enskild tjänsteman som beslutar om vem som ska få en tomt utan ett
regelverk. (Jönköpings kommun)
-
Fritidscenter har i sin årliga brukarenkät delat upp svaren på kön. Uppfriskande resultat visar att
kvinnor och män är lika nöjda med utbud, kvalitet och känsla av trygghet. För att behålla dessa
jämställda resultat ska enkäten även i fortsättning redovisas på kön. (Järfälla kommun)
-
Man har även sett över föreningsstödet i vissa åldersgrupper för att kontrollera hur resurser fördelas.
Även denna kartläggning visade på jämn fördelning för flickor och pojkar. (Järfälla kommun)
-
När vårdpersonalen på kliniken för rehabilitering och geriatrik vid Västerviks sjukhus gick en
studiecirkel i jämställd vård, upptäckte de till sin förvåning att patientens kön påverkade både
bemötande och omvårdnad. Deltagarna funderade mycket på vårdpersonalens attityder och hur man
som personal reagerar (Karolinska Institutet)
Övrigt
- Genusmanual Göteborg – något att använda i brukarperspektivet?
-
Förändring i mall för tjänsteskrivelse med ny ordalydelse under punkten bedömning ”Bedöm
ärendets konsekvenser ur ett könsperspektiv – på vilket sätt påverkas kvinnor respektive män av
beslutet”. (Lycksele kommun)
-
Platsannons - I den här kommunen arbetar vi med jämställdhetsintegrering (Göteborgs stad)
-
Startade en medborgardialog på hemsidan med rubriken ”Får du likvärdig service? Berätta!”. Där
kan medborgarna beskriva och tycka till om det förekommer bemötanden, situationer, service eller
annat som de inte betraktar som likvärdigt. Synpunkterna är inte offentliga utan kommer enbart till
projektledningen som sedan skickar vidare till ansvarig tjänsteman eller nämnd som får behandla
frågan. (Lycksele kommun)
