Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till
analys och förbättring
Svensk jämställdhetspolitik
Vad?
Politik – Jämställdhetspolitiska mål
Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar
ett övergripande mål samt fyra delmål kring vilka det råder konsensus över blockgränserna.
Jämställdhetspolitiska mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv
Delmål
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
och att forma villkoren för beslutsfattandet
2. Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning
och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut
3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att
ge och få omsorg på lika villkor
4 .Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till
kroppslig integritet
Definition av jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling
och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv
införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen,
av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.
Källa: Europarådet
(…) en strategi som syftar till att samhällelig service och samhälleliga resurser
ska fördelas på lika villkor till kvinnor och män, flickor och pojkar.
Källa: SOU 2007: Stöd för framtiden: Om förutsättningar för jämställdhetsintegrering
Hur?
Strategi – Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är den officiella strategin för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Fokus ligger på den externa verksamheten, inte på personalfrågor
och andra interna frågor.
Varför?
Teori – Genussystemet
Begrepp myntat av forskaren Yvonne Hirdman som bygger på att vi håller isär och
värderar könen olika vilket leder till ojämställdhet i samhället
Diskussionsfråga:
Hur ser du genussystemet i din verksamhet: att kvinnor och män hålls isär
och värderas olika?
Utgångspunkter för jämställdhetsarbete
När det gäller svenskt jämställdhetsarbete finns det en del utgångspunkter som
betraktas som givna:
1. Sverige är inte jämställt – forskning och statistik stöder detta
2. Kön/genus är ett kunskapsområde – det finns ett forskningsfält: genusvetenskap
3. Jämställdhet handlar både om kvinnor och män (och personer som inte
identifierar sig som vare sig kvinna eller man)
4. Alla förlorar på ojämställdhet – se t.ex. utredningen Män och jämställdhet:
http://www.regeringen.se/sb/d/18285/a/233945
5. Jämställdhet är en förutsättning för jämlikhet – det går inte att nå jämlikhet utan
jämställdhet
6. Alla har rätt till likvärdig service oavsett kön – inte nödvändigtvis likadan, ibland
har män och kvinnor olika behov, men lika bra.
7. Oavsett könsfördelning i personalgruppen ska likvärdig och god service ges
oberoende av mottagarens kön – likvärdig service till samhället bygger inte på
könssammansättningen i personalgruppen.
8. Vi vet inte om vi levererar likvärdig service ur ett jämställdhetsperspektiv innan
vi tar reda på det – Det räcker inte att tro eller känna. Hur ser det faktiskt ut?
9. Jämställdhetsarbetes dilemma: vi måste synliggöra skillnader och stereotyper
kopplade till kön för att de ska sluta vara avgörande – det blir inte jämställt bara
för att vi slutar prata om det.
Identifiera
utvecklingsområde
Uppföljing/
utvärdering
Kartläggning
Genomförande
Analys
Mål (revidera)
Könsuppdelad statistik
Ovan ser du en generisk modell för verksamhetsutveckling. Den täcker hela
verksamheter och när du bedriver ett jämställdhetsarbete måste ett jämställdhetsperspektiv vara med genom hela kedjan. I det här materialet fokuserar vi på kartläggning och analys men kommer även beröra på de andra delarna för att få en
helhet och ett sammanhang.
Statistik och analys
Ofta saknas kunskap om de jämställdhetsproblem som finns i samhället. Sådan
kunskap kan vi få med hjälp av fakta – i form av statistik om kvinnor och män.
Definition av analys
”Att analysera ett material innebär att göra jämförelser för att kunna upptäcka
mönster eller undersöka samband mellan olika variabler. Det som från början
var meningslösa uppgifter skall omvandlas till meningsfull information. För att
lyckas med detta krävs inlevelse med undersökningsproblemet, annars urartar
den statistiska analysen till mekaniskt räknande.”
Källa: Undersökningar och statistik, Anders och Britt Wallgren, Natur och Kultur 1983.
För att ett jämställdhetsarbete ska fungera är det viktigt att ha tillgång till könsuppdelad statistik och bra analyser. Det är en förutsättning för att kunna skapa
mening, upptäcka mönster och samband och skapa förståelse för könsmönster,
dvs. se hur villkor för kvinnor och män ser ut, hänger ihop och vad de beror på.
I Sverige finns det ett krav på att all individbaserad statistik bör vara könsuppdelad. Detta betyder att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska vara synliga i
”Individbaserad officiell statistik skall vara statistiken. All statistik som relaterar till
individer ska vara insamlad, analyserad
uppdelad efter kön om det inte finns
och presenterad efter kön. Detta eftersom
särskilda skäl mot detta”
vi måste veta hur det ser ut för att kunna
14 § i förordningen (2001:100)
rikta politiken åt rätt håll.
om den officiella statistiken
Vad kan kartläggas/analyseras?
• Resurser (Hur fördelas tid, pengar, personal, etc. i förhållande till kön?)
• Kvalitet (snabbhet, träffsäkerhet, uppmärksamhet)
• Bemötande (nöjdhet, förklaringsnivå)
• Beslut (konsekvenser frö kvinnor respektive män)
• Informationsmaterial (representation, bilder)
• Styrdokument (grad av jämställdhetsintegrering)
Ett gott exempel på kartläggning finns i Malmö stads utvecklingsplan:
http://video.malmo.se/?bctid=2172695078001
När brister det?
• Tabellbilagor tenderar att redovisa könsuppdelad statistik i större utsträckning
än ”snabba siffror” i brödtext
• Tabeller tenderar att vara könsuppdelade i högre utsträckning än diagram
• Statistik som redovisas med hjälp av kartor är sällan könsuppdelad
• Då statistik redovisas i form av tidsserier finns tendenser att enbart könsuppdela
uppgifter för det senaste året
• Redovisningen görs ibland för en grupp i sänder. Vissa redovisningsgrupper
redovisas förhållandevis ofta utan könsuppdelning
• När redovisning görs efter geografisk indelning tenderar en grövre indelning
att vara könsuppdelad i större utsträckning än en finare indelning
När ska du undvika att könsuppdela?
Det finns ett par godtagbara skäl:
1. Röjanderisk
2. När en urvalsundersökning inte möjliggör redovisning efter kön i kombination
med t.ex. åldersgruppsindelning, utbildningsnivåindelning, osv. Fundera då över
om en detaljerad redovisning verkligen är nödvändig.
Olika roller – Vad bör vi tänka på?
1. Beställare – gör rätt från början, beställ rätt statistik som behövs för analysen.
2. Granskare – är tabeller och diagram könsuppdelade? Finns genomgående
jämställdhetsperspektiv?
3. Skriva rapport – är kvinnor och män med från början fram till slutet?
4. Presentera och analysera – finns kön som övergripande indelningsgrund?
5. Lämna uppgifter – lämna könsuppdelad statistik, även när det inte efterfrågas.
Många kommer börja be om det när de sett poängen.
Diskussionsfråga:
Vilka jämställdhetsfrågor kan er verksamhet bidra med kunskap om?
Metoder för kartläggning och analys
Det finns ett flertal vedertagna metoder för kartläggning och analys. På Jämställ.nu
hittar du många olika exempel. I första hand ska ni använda de analysmetoder ni
redan har och anlägga ett genusperspektiv till dem. Välj utifrån vad som ska
analyseras och hur uppdraget ser ut.
Faktaruta – Exempel på metoder för kartläggning och analys
3R-metoden, 4R-metoden, analys lönelots, femman, fiskbensdiagram,
jämställdhetspolitiska mål, fokusgrupp, gender budgeting, genuscoaching,
jämkart, jämkas bas, jämkas plus, könskonsekvensanalys, könsuppdelad
statistik, observation, processkartläggning, undersök verksamhetsprocesserna, växthuset
Två metoder
Sjuan – metod för jämställdhetsanalys
Sjuan är en enkel frågeguide för dig som arbetar med verksamhetsförbättringar ur
ett jämställdhetsperspektiv. Frågorna hjälper dig att få överblick över jämställdhetsutmaningar i din verksamhet och vilka förbättringar du kan göra.
Skriv ner dina svar på alla frågor.
1.
Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?
Först av allt måste du ha uppdraget klart för dig. För vem finns verksamheten? Vad
ska verksamheten leverera? Uppdraget kanske redan finns formulerat i dina verksamhetsplaner. Annars kan du hitta det i politiskt styrande dokument eller i lagstiftningen på området.
2.
Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?
Fundera över jämställdhetsutmaningar i din verksamhet. Du kan hitta uppslag från
tidigare forskning (se till exempel de faktablad som ingår i utbildningsmaterialet)
eller så har du egna erfarenheter från verksamheten. Du kanske redan känner till
flera jämställdhetsutmaningar. I så fall ska du välja en till att börja med. Alternativt
kan du utgå från det som betraktas som verksamhetens största utmaning och
anlägga ett jämställdhetsperspektiv på det.
Här är frågor som hjälper dig att anlägga ett jämställdhetsperspektiv:
• Uppfyller verksamheten sina mål lika väl för kvinnor som för män?
• Kan kvinnor och män påverka verksamheten lika mycket?
• Fördelas resurser (utbildning, material, personaltid, lokaler med mera)
jämnt mellan kvinnor och män?
3.
Vilken är din fråga?
Nu behöver du formulera en fråga. Den ska utgå från den jämställdhetsutmaning
som du har identifierat i verksamheten.
4.
Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?
Ledtrådar kan vara olika typer av statistik, verksamhetsrapporter, foton, intervjuer,
enkäter och observationer med mera. Har du rätt material för att kunna besvara din
fråga? Behöver du fler ledtrådar för att besvara frågan? Ska du leta efter mer
material eller ska du göra en egen undersökning för att komplettera det material du
redan har?
Det kan finnas många ledtrådar. Du behöver kunna motivera vilket material du använder, men också vilket du väljer bort och varför du väljer bort det. Var inte rädd
för att välja bort, det sparar mycket tid.
5.
Vad säger ledtrådarna?
Det är under detta steg du faktiskt besvarar din fråga från punkt 3. Studera ditt
material och svara på frågorna: ”Vad säger det?” och ”Vad säger det inte?”. Vad ser
du för könsmönster? Jämför resultatet med tidigare resultat om det finns. Jämför
med andra kända studier, nationella resultat eller forskning på området.
Tolka de ledtrådar du har ur ett könsperspektiv. Är mönstren ett problem? Vad
beror de på? Vilka konsekvenser får de? Vad behöver åtgärdas?
Skriv ner dina resonemang och besvara din fråga från punkt 3.
För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete. Skriv
ner vad du har gjort och hur du har tänkt.
Lägg krutet på det som är specifikt för din verksamhet. Definitioner av till exempel
genussystemet, jämställdhet, jämställdhetspolitik, kön och genus kan du hämta från
Jämställ.nu.
•
•
•
•
Dokumentera varje steg av Sjuan
Beskriv med text vad grafer och tabeller visar
Var noga med källhänvisningar i texten
Skriv texten så att en oinsatt men intresserad läsare kan förstå. Testa ditt utkast
på en kollega
Att dokumentera analysen är viktigt eftersom det tydliggör dina resonemang för
både dig själv och andra. Det är också viktigt att analyser dokumenteras för att de
ska finnas kvar i organisationen över tid.
6.
Analysen är klar – föreslå åtgärder
Nu är analysen klar och förbättringsområden identifierade. Sannolikt går det att se
vilka åtgärder som verksamheten behöver genomföra. Presentera analysen och
diskutera åtgärderna med både din uppdragsgivare och de medarbetare som berörs
av verksamheten. Syftet med att presentera analysen för dina kollegor är att ni
tillsammans ska kunna formulera åtgärder. För att åtgärderna ska kunna lyckas
behövs det beslut om ansvar, befogenheter, tidsramar, budget och sist men inte
minst, mål med projektet. Åtgärderna ska vara realistiska på både kort och lång
sikt. De ska vara genomförbara inom verksamheten och syfta till en bättre måluppfyllelse.
7.
Värdera förslagen till åtgärder
Det är viktigt att värdera åtgärderna utifrån om de är lätta eller svåra att genomföra
och om de förväntas ge liten eller stor effekt. De bästa åtgärderna är naturligtvis de
som är lätta att genomföra och samtidigt ger stor effekt. För att jämföra de olika
förslagen kan du placera in dem i ett koordinatsystem, där y-axeln går från ”svårt”
till ”lätt” och x-axeln går från ”liten effekt” till ”stor effekt”.
4R-metoden
4R-metoden ger en:
• Bild av kvinnor och mäns närvaro inom en organisation olika delar
• Bild av hur resurser fördelas mellan kvinnor och män
• Bild av de könsmönster som råder i organisationen och vilka effekter de får
• Plan för att åtgärda brister
1. Representation – Målgrupp – ger en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer:
• Vem är brukare, kund, mottagare?
• Vem fattar besluten?
• Vem genomför besluten?
2. Resurser
• Hur fördelas gemensamma resurser mellan kvinnor och män?
• Exempel att kartlägga: tid, lokaler, pengar, information, insatser, utvecklingsmöjligheter, med mera
3.
•
•
•
•
Realia
Vilka könsmönster ser vi?
Vems behov möts?
Tillgodoses kvinnors och mäns intressen och önskemål i lika stor utsträckning?
Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan kvinnor
och män, flickor och pojkar ser ut som den gör?
• På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av
verksamheten?
• Är det ett problem att det ser ut som det gör?
4.
•
•
•
•
Realisera
Bestäm vilka åtgärder som krävs för att rätta till eventuella sneda könsmönster
Bestäm när målen ska vara uppnådda
Bestäm när och på vilket sätt utvärdering och uppföljning ska ske
Avsätt resurser
Analys för förändring
När statistiken väl är könsuppdelad ska den användas. Det är först då som
verksamheten kan förändras till det bättre. Resultaten måste alltså tillbaka in i
kärnverksamheten.
Varför ska vi leta efter genus?
• För att inkludera istället för att (o)medvetet exkludera
• För att den person som verkar mitt i normen också ska kunna förstå, se och
känna trots att den inte är drabbad
• För att kunna skapa en jämställd norm
Några modeller för integrering:
Assimilering – normalisering – kunskapen insoci
aliseras i kärnverksamhetens norm och kultur
utan förändring/förbättring.
Marginalisering – kunskapen särkopplas från
kärnverksamheten – det nya läggs vid sidan av
den ordinarie verksamheten.
Transformering – lyckad jämställdhetsintegrering –
skapandet av en ny jämställd norm och kultur.
Att synliggöra genus – vad ska vi leta efter?
1. Hirdmans genussystem – horisontell och vertikal könssegregering – vad värderas
högt och lågt och hur är det könsmärkt? Var finns kvinnor, var finns män; både
inom hierarkin och olika sektorer. När du funnit svaren i statistiken, fundera på vad
du vill uppnå, vilket är ditt jämställdhetsmål? I det här fallet är det att bryta
glastaket och komma åt ojämställda livs- och arbetsvillkor.
2. Symboler, föreställningar och diskurser om kön. Det räcker inte att bara titta
på det explicita, t.ex. vem som har en viss befattning, utan också på vad som
händer under ytan. Det formella når vi via regler (får/ska, styrdokument/lagstiftning). Det informella kommer fram genom normer (bör, värderingar), och kultur
(hur det verkligen görs). Hur pratar vi om kön? Vilka förutfattade meningar lutar
vi oss mot? Jämställdhetsmål: eliminera stereotypa könsbegränsningar.
3. Ojämställd interaktion mellan kvinnor och män – maktrelationer – hur ser de ut?
Vem sitter på makten? Jämställdhetsmål: bemästra härskartekniker med
demokratitekniker, se till att alla har tillgång till information inför beslut, att alla
får ta plats, etc.
4. Individens identitet i förhållande till vad som förväntas – hur ska en riktig kvinna
eller en riktig man vara? Jämställdhetsmål: att individen ska ha kraft att forma
sin egen identitet
Endast en aspekt syns i statistiken – den första. För de övriga krävs kvalitativa
bedömningar. Det innebär att genusrelationer måste undersökas empiriskt i varje
kontext. Varför ser det ut som det gör? Varför är det till exempel så få män som
jobbar i förskolan? Det är olika för varje miljö.
Jämställdhetsintegrering som mål- och resultat
Hur kan jämställdhet integreras i kärnverksamheten och ingå i ordinarie styrning?
Vad får det för konsekvenser?
Normal styrning av en kärnverksamhet kan gestaltas på följande vis:
Resurser – processer – prestationer – effekter
Mål- och resultatstyrning fokuserar på prestationer och effekter, exempelvis de
jämställdhetspolitiska målen. Ett sätt att jobba med målstyrning är att använda
SMART-kriterier, det vill säga fokusera på om målet är specifikt, mätbart,
accepterat, realistiskt och tidssatt. De politiska målen ska sen göras till operativa
mål i verksamheten som fungerar på kortare sikt.
Men vad är egentligen mätbart? Det finns något som kallas mätbarhetsfällan:
jämnare könsfördelning medför inte alltid jämställdhet. SMART-kriterier reducerar
kvaliteter till siffror som kan vara irrelevanta. Här gäller det att ta på genusglasögon.
Jämför t.ex. antalet kvinnor och män som deltog i ett möte med vad som verkligen
hände på mötet: vem tog plats, vem tog besluten, vem tolkningsföreträde, etc.
Mål och resultatstyrning kan leda in statistik i en återvändsgränd och reducera
jämställdhet till ett kvantitativt perspektiv på kön istället för ett kvalitativt genusperspektiv på kärnverksamheten.
Styrkan med modellen är att den kan få upp jämställdhetsfrågor på agendan och
att statistik och nyckeltal kan väcka väsentliga frågor. Men då får vi inte stanna vid
att bara ta fram statistik, den måste diskuteras också.
Lyckade modeller för integrering i kärnverksamhet
Resursstyrning med jämställdhetsintegrering som medel, kunskap om genus
som en resurs, styrning av jämställda värderingar i arbetsprocesserna:
• Genusbudgetering: vid genusbudgetering går det att spåra hur pengarna
fördelas mellan könen.
• Räkna utbildningstillfällen och deltagare som fått kunskap om genus och
jämställdhet – kan ge en grund för värderingsstyrning.
Process- och handlingsstyrning:
• Räkna framtagna handlingsplaner och checklistor för jämställdhetsintegrering i
kärnverksamheten.
Prestationsmätning:
• Räkna huvuden, inte kroppar – glöm inte erfarenheter, vad kommer de olika
förslagen ifrån, vilka är det man lyssnar på, etc.
• Räkna genomförda aktiviteter i jämställdhetsintegrerande syfte – var noga med
analysen, har vi verkligt gjort det vi sagt att vi skulle göra?
Effekter:
• Följ upp och arbeta med könsuppdelad statistik för att kunna urskilja trender
över tid
Bortom mätbarheten:
• Visa goda exempel på jämställdhetsintegreringens effekter genom berättelser
och bilder
Diskussionsunderlag
Del 1
• Vilken typ av individbaserad data använder ni?
• I vilken utsträckning finns den uppdelad på kön?
• I vilken utsträckning analyserar ni den?
• I vilken utsträckning analyserar ni den utifrån kön?
Del 2
• Identifiera 4 hinder som finns idag för att få fram befintlig statistik
könsuppdelad i högre utsträckning.
• Identifiera 4 lösningar för att rasera vart och ett av hindren.
Del 3
• Identifiera 4 hinder som finns idag för att i högre utsträckning analysera
individbaserad statistik på kön.
• Identifiera 4 lösningar för att rasera vart och ett av hindren.
Vill du läsa mer?
Klicka dig fram till handboken Könsuppdelad statistik, ett nödvändigt medel
för jämställdhetsanalys: www.scb.se/le0201
Om dokumentationen
Detta material togs fram 23 april 2014 vid utbildningen ”Från statistik och analys till förbättring”
inom ramarna för satsningen Jämställdhetsintegrering i Myndigheter (JiM). Utbildningen leddes
av Lillemor Dahlgren och Mikael Almén från Nationella sekretariatet för genusforskning. Föreläsare var Helena Löf från Statistiska Centralbyrån och Eva Wittbom från Akademin för ekonomistyrning
i staten vid Stockholm Business School. Materialet har sammanställts av Cecilia Köljing, Nationella
sekretariatet för genusforskning.