Facitfördiagnostiskaprovetigrammatik
Textutdrag:
De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest
sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954 Isabellor kallas
säkerligen Bella.
De tio vanligaste namnen på hanhundar i Sverige har samtliga också tvåbenta bärare.
Men det är bara tre av dem, Charlie, Sigge och Max, som har fler mänskliga bärare än
Bella på honhundarnas tiondeplats. Färst mänskliga bärare har Zorro med sexton
tvåbenta, varav tre som tilltalsnamn.
Ur. Hundars namn allt mänskligare. På Språktidningens blogg. Spraktidningen.se/blogg
1. Ge exempel på följande ordklasser ur texten i rutan ovan. Inte alla ordklasser
finns dock med i texten. När inget exempel finns i texten – ge en definition och ett
exempel på ordklassen som du själv hittar på.
Läs- och övningstips!
McGregor s. 83-85
Dahl Grammatik kap. 4, 5, 6, 11
Josefsson kap. 2
a. Verb:
b. Adjektiv:
c. Adverb:
d. Pronomen:
stycke 1
är, är, kallas
Stycke 2
har, är, har, har
Stycke 1
vanligaste, vanliga, sällsynt,
Stycke 2
vanligaste, tvåbenta, mänskliga, mänskliga,
tvåbenta (nominaliserat eller med elliptiskt substantiv)
Stycke 1:
också, mest?, åtskilliga?, säkerligen
Stycke 2:
samtliga?, också, bara, fler?, färst?, varav
Stycke 1:
mest?, åtskilliga?
Stycke 2:
samtliga?, det, dem, som?, fler?, färst?
Det, den, de – kan användas både som pronomen och som artikel. Ovan används de endast
som bestämd artikel.
Som – Klassas i Svenska Akademiens Språklära som en subjunktion. Den har dock setts på
olika sett. Josefsson (s. 80) nämner att som i traditionell grammatik sågs som pronomen.
Men att den numera brukar ses som subjunktion. Josefsson (s. 168) påpekar också att
ibland kan som ses som preposition. Detta gäller fall såsom ”Men han har inte sprungit lika
långt som dig.” (Josefsson s. 168).
Många, mycket, få, mest – denna typ av ord klassas av Svenska Akademiens Språklära som
myckenhetspronomen. Dock kan mängd och kvantitet också uttryckas av adverb, och adverb
används ofta som bestämning av adjektiv eller andra adverb, så kanske kan vi se mest, fler,
osv som adverb. (Ofta använder lingvister sig av en ordklass som kallas quantifiers på
engelska.) Därav kan det också vara så att dessa ord ses som pronomen när de bestämmer
substantiv och som adverb när de bestämmer adjektiv eller annat adverb (Stroh-Wollin s. 22).
e. Preposition Stycke 1
Stycke 2
f. Konjunktion Stycke 1
Stycke 2
g. Subjunktion Stycke 1
Stycke 2
på, i, med, av
på, av, på, med
men
men
som?
Exempel på subjunktioner vore:
Ex. Eftersom vi gillar språk läser vi lingvistik.
Medan de tittade på TV åt de chips och myste.
h. Räkneord
i.
Interjektion
Stycke 1
Stycke 2
Stycke 1
Stycke 2
tio, 1065, 11954
tio, tre, sexton, tre
-
Exempel på internjektioner vore:
Aj! Det där gjorde ont.
Hej! Hur mår du idag?
Jädrans.
2. Kalle växte upp i Stockholm men flyttade som 14-åring till Göteborg.
a. Vilket tempus är denna mening skriven i?
PRETERITUM
b. Ändra meningen till ett annat tempus:
Kalle har växt upp i Stockholm men nu, som 14-åring, ska han flytta till
Göteborg.
Kalle växer upp i Stockholm men flyttar som 14-åring till Göteborg.
Läs- och övningstips!
McGregor tempus s. 73
Dahl Grammatik tempus kap. 11, 12
Josefsson textbok tempus s. 76-77
3. Ordna följande nominalfraser i bestämda och obestämda:
De vanligaste namnen
Honhundar
Vanliga kvinnonamn
1065 bärare
landet
Sverige
Honhundarnas tiondeplats
Tilltalsnamn
BESTÄMDA NF
De vanligaste namnen
OBESTÄMDA NF
honhundar
Vanliga kvinnonamn
1065 bärare
Landet
Sverige
Honhundarnas tiondeplats
Tilltalsnamn
Lästips!
McGregor s. 107-110, 111-112 (fraser)
Dahl Grammatik s. 13, 14
En nominalfras är en fras vars huvudord är ett substantiv eller ett pronomen. En fras är
ett eller flera ord i en mening som tycks höra ihop. Man brukar använda olika
hierarkitester när man försöker bevisa att något är/inte är en fras (se McGregor s. 108110).
Bestämdhet (kallas även Species på svenska) uttrycks ofta av bestämda och
obestämda artiklar. Men vissa ord behöver inga artiklar för att visa om de är bestämda
eller obestämda. Egennamn (Sverige, Anna, etc.) är bestämda.
4. Ange om följande meningar är aktiva eller passiva:
a. Karin gav en bukett blommor till Per.
AKTIV
b. De åkte till Stockholm med tåget.
AKTIV
c. Studenterna fick diplom när de slutade. PASSIV
5. Komparera följande adjektiv:
a. En god kaka:
_god – godare - godast_________________
b. En dålig film:
_dålig – sämre – sämst, dålig – värre - värst
c. En rolig bok:
_rolig – roligare - roligast_______________
Komparation
Lästips!
Dahl Grammatik s. 56
6. Visa vad kongruens är med hjälp av följande ord:
a. God
En god banan, ett gott äpple, flera goda äpplen, den
goda bananen, det goda äpplet, de goda äpplena
b. Dålig
En dålig bok, ett dåligt skämt, flera dåliga böcker, den
dåliga boken, det dåliga skämtet, de dåliga skämten
c. Rolig
En rolig bok, ett roligt skämt, flera roliga böcker, den
roliga boken, det roliga skämtet, de roliga böckerna
Kongruens / Agreement
Lästips!
McGregor s. 63, 123, 317
Dahl Grammatik s. 82, 56
7. Ange om det understrukna verbet är finit eller infinit
a.
b.
c.
d.
e.
Vi tågluffade genom Europa i somras.
De skulle ha köpt huset om de hade haft råd.
De skulle ha köpt huset om de hade haft råd.
De skulle ha köpt huset om de hade haft råd.
De skulle ha köpt huset om de hade haft råd.
Finit
Infinit
Infinit
Finit
Finit
Lästips!
Dahl Grammatik, s. 31, 81
I svenska finns idag bara TRE finita verbformer – presens (köper), preteritum
(köpte) och imperativ (köp!). Presens och preteritum kallas för olika tempus,
medan imperativ är ett modus.
8.
Hur många genus har svenska substantiv?
____2 genus. I dialekter kan dock
fortfarande maskulinum, femininum och neutrum förekomma.___________
a. Vad kallas de? ____Neutrum/ t-genus och utrum / n-genus___
b. Ge exempel på dessa genus. ___en bil – bilen, ett hus - huset___
Läs- och övningstips!
Dahl Grammatik s. 41-42, 82
Josefsson textbook s. 66, 80
9. Verb: Ange vilket tempus verben i nedanstående meningar står i! (De aktuella
verben är markerade med fetstil!)
a. Ring senare, jag handlar mat nu!
PRESENS
b. Jag kommer att handla imorgon.
FUTURUM
c. Jag handlade mat tidigare.
d. Jag har handlat till grillningen ikväll.
PRETERITUM
(IMPERFEKT
PERFEKT
)
Läs- och övningstips!
McGregor tempus s. 73
Dahl Grammatik tempus kap. 11, 12
Josefsson textbok tempus s. 76-77
10. Ange vilka ordklasser “kalla” och “för” tillhör i meningarna nedan! (De sista tre
exemplen med “för” är lite svårare.)
a. “kalla”:
i. Hon lade en kalla på graven.
ii. Nu får vi kalla vindar ifrån norr.
iii. Jag ska kalla på honom.
SUBSTANTIV (en blomma)
ADJEKTIV
VERB
b. “för”:
i. Han för så bra.
ii. Katten satt i båtens för.
iii. Du kom för tidigt.
iv. Hon gjorde det för friheten.
v. Hennes kjol blev våt för det regnade.
VERB
SUBSTANTIV
ADVERB
PREPOSITION
KONJUNKTION
Läs- och övningstips!
McGregor s. 83-85
Dahl Grammatik kap. 4, 5, 6, 11
Josefsson kap. 2
11. Vilket av följande påståenden är korrekt ifråga om begreppen ‘ordklass’ och
‘satsdel’?
a. hur ett ord sorteras i en bestämd ordklass har en exakt motsvarighet i hur
det används som satsdel.
b. ordklass har att göra med ett ords böjning och betydelse, medan
satsdel anger hur ett ord används i en sats.
c. ordklass rör bara substantiv och adjektiv, satsdel bara verb.
Lästips!
Dahl Grammatik, s. 19-22
12. Ange satsdel för de markerade konstituenterna i meningarna nedan (dvs de som
står inom parenteser)!
a. (Hunden)
SUBJEKT
b. (Imorgon)
ADVERBIAL
c. (Katten)
SUBJEKT
(jagar)
PREDIKAT
(börjar)
PREDIKAT
(är)
PREDIKAT
(katten).
DIREKTOBJEKT
(allvaret).
SUBJEKT
(rädd).
PREDIKATSFYLLNAD / (PREDIKATIV)
d. (Hunden)
SUBJEKT
(ger)
PREDIKAT
(en fågel)
DIREKTOBJEKT
(ACKUSATIVOBJEKT)
(till katten).
PREPOSITIONSOBJ /
(INDIREKT OBJEKT) /
(DATIVOBJEKT)
(BUNDET ADVERBIAL) /
(OBJEKTADVERBIAL)
13. Vad är en bisats? Vilka är bisatserna i meningarna nedan?
a. När Olof var sju år var han en baddare på att klättra i träd.
b. Mannen som sitter på bänken där borta är min bror.
SVAR: En bisats är en sats som är underordnad en annan sats. För sig själv är en bisats inte
en fullständig sats.
Lästips!
Dahl Grammatik s. 100
McGregor s. 110-111 – independent and dependent major clauses
Diagnostiskt prov sammanställt av Torbjörn Westerlund & Therese Lindström
Tiedemann.
Inlämning senast: 4/9 2013
Källor:
Dahl, Ö. Grammatik. 2:a utg.
Hultman, T. Svenska Akademiens språklära.
Josefsson, G. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2:a utg.
McGregor, W. Linguistics – an introduction.
Stroh-WOllin, U. Koncentrerad nusvensk formlära och syntax.
