Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 1, 2017
Orf, Smittsamt muneksem hos får
Betydelse
Orf är en mycket smittsam virussjukdom som orsakar hudskador hos får och get men även
drabbar andra husdjur och vilda djurarter. Det är också en zoonos vilket innebär att den kan
drabba oss människor. Sjukdomen är spridd över hela världen och har konstaterats i samtliga
länder som bedriver lammproduktion. Den är vanligt förekommande i svenska besättningar
men hur många som är drabbade är inte känt.
Drabbas besättningen vid lamning kan sjukdomen orsaka ett stort djurlidande och merarbete
samt kostnader på grund av ökat antal behandlingar, uppfödning av övergivna lamm och
utslagning av tackor pga. juverinflammation.
Orf drabbar flera arter
Orf är vanligast bland får och getter men har även konstaterats hos kameldjur, myskoxe, ren,
hjort, människa med flera. Sällsynta fall hos katt och hund har rapporterats. Kaniner och
möss har kunnat infekteras experimentellt på labb.
Smittspridning
Orfvirus finns i hudförändringar och sårskorpor men kan också bäras av kliniskt friska djur.
Virus har kunnat konstateras på hud och päls upp till en månad efter det att
hudförändringarna läkt och kan överleva länge i torra sårskorpor vid låg temperatur (23 år
vid +7◦C!). Vid högre temperaturer och fuktighet försvinner smittsamheten relativt snabbt.
Smitta sker genom direktkontakt mellan djur eller via kontakt med viruset i miljön.
Symtom
Via små skador i huden får viruset chans att tränga in i cellerna, som dör. Förändringarna
börjar som rodnader och små vätskefyllda blåsor på huden ofta kring mun och näsborrar, se
bild 1, och upp över nosrygg. Ögonlock, öron, nedre delen av ben och klövar samt även
pungen kan drabbas. Förändringar kan även ses inne i munnen, speciellt på unga lamm. I
sällsynta fall har viruset även drabbat svalg, mag- och tarmkanal samt respirationsvägarna.
Diande ungar överför lätt viruset till tackan som får hudskador och sår på juver ofta vid
spenbas och på spenar, se bild 2.
Även stångskador uppe på baggarnas huvuden är inkörsport för viruset, varför förändringar
kan ses där.
Blåsorna torkar succesivt och övergår till krustor och skorpor. Papillom-/vårtliknande växt
kan även ses, se bild 3 på drabbat juver. Förändringarna blöder lätt om man försöker ta bort
en skorpa.
Hudförändringarna är mycket smärtsamma vilket kan leda till att tackan vägrar ge di/
ungarna vägrar dia med mjölkstockning, mastit och svält som resultat. Skador runt ben och
klövar kan orsaka hälta. Sekundära bakterieinfektioner kan uppträda i såren men
komplicerad Orf självläker ofta på 2-3 veckor och lämnar inga ärr.
Bild 1. Typiska förändringar på nosen av lamm.
Bild 2. Orf på juver/spenar försvårar digivnin.
Bilden visar hur lätt det börjar blöda när skorporna
nöts/tas av.
Bild 3: Orf kan även ge en vårtliknande växt.
Immunitet och sjuklighet
Ett utbrott varar oftast i 6-8 veckor och sjukligheten varierar beroende på djurens
allmäntillstånd och smitt trycket. Stressfaktorer ökar känsligheten och det är förmodligen det
som gör att sjukdomen inte sällan uppträder kring lamning. Unga djur drabbas oftare där
sjuklighet på 80 % har setts på djur under ett års ålder, dödligheten är oftast låg (1 %), men
kan öka om sekundära infektioner uppstår. Efter infektion uppstår viss immunitet och det är
oklart hur länge den håller i sig då äldre djur som haft infektionen kan drabbas (utslag på
juver ett typiskt exempel på detta). Hos tackorna är det största problemet sekundära
mastiter, i ett utbrott i en gotländsk besättning med 130 tackor behandlades exempelvis 12%
av tackorna mot juverinflammation och 30 % slogs ut p.g.a. juverförändringar inför följande
betäckning. Utbrott kan ske årligen i drabbade besättningar, men tenderar att bli mildare
med tiden, förmodligen på grund av uppbyggd immunitet.
Överlevnad av virus i inomhusmiljön i samt att tillsynes friska djur kan bära och sprida
viruset tros vara anledningen till att smittan överlever i drabbade besättningar.
Diagnostik
Diagnos ställs genom klinisk bild samt påvisande av virus från sår och sårskorpor.
Behandling
Då det handlar om en virusinfektion så är behandling med antibiotika verkningslöst, såvida
inte en sekundär bakteriell infektion uppkommer. För att minska smärtan hos diande tackor
med utslag på juvret rekommenderar vi behandling med NSAID, juverinflammationer
behandlas med antibiotika. Sår som är nedsmutsade/börjar bli variga kan rengöras med
Blåspray eller liknande sårtvätt, en mjukgörande salva mjukar upp huden. Se till att lamm
som inte får dia får mjölkersättning. Tackor som fått juverinflammation skall slaktas ut innan
nästa betäckning. Tänk på att du kan smittas, använd engångshandskar och överdragskläder
vid hantering av sjuka djur.
Förebyggande åtgärder
Det finns idag inga vacciner som ger effektivt skydd mot smittsamt muneksem. Sjukdomen
blir mildare, men samtidigt med vaccinationen kommer det in virus i besättningen eftersom
viruset i vaccinet är levande. För närvarande anser vi inte att vaccination är en framkomlig
väg i kontrollen av smittsamt muneksem. Det finns heller inga test som visar om du har orf
eller inte i din besättning, varför förebyggande åtgärder och generellt smittskydd är viktigt
om du vill motverka utbrott.
Inköp av livdjur
Inspektera livdjuren noga, speciellt runt läppar och nos samt pung. Tänk på att virus
överlever länge i sårskorpor och ser du tecken på infektion såsom sår och/eller sårskoråpor
diskvalificerar det djuret från att säljas. Hör med säljaren om orf förekommit i besättningen.
Smittskydd/Karantän
Vi har länge rekommenderat att ni sätter era inköpta djur i karantän, minst 3 helst 6 veckor.
Inkubationstiden för orf tros vara kort, i kliniska studier har utslag setts 2-3 dagar efter
infektion. Under infasningsperioden i karantän utsätts fåren för negativ stress, vilket ökar
känsligheten för infektioner och gör att dom lättare visar symtom på sjukdomar dom
eventuellt bär på. Det är bra att ha några egna utslagsdjur/slaktdjur tillsammans med de
inköpta som markörer för inköpt smitta.
Tänk på att besökare såsom veterinärer, klippare, rådgivare och andra fårägare kan föra med
sig smitta och bör använda besättningsegna skyddskläder såsom overall och skor/stövlar.
Inköp 4-6 månader innan lamning
Eftersom oftast både de egna och de inköpta fårens status är okänd med avseende på orf bör
rekryteringar av nya får ske cirka fyra till sex månader före lamning. Om smittan trots
karantäniseringen kommer in hinner förhoppningsvis sjukdomen klinga av innan denna
känsliga period startar.
Minska risken för skador av huden
Då skador i huden är ingångsport för viruset gäller det att förhindra så bra som möjligt att
dessa uppkommer. Undvik att djuren äter för grovt foder då detta kan ge småsår i
munslemhinna och på nos/nosrygg. Ett bra exempel på detta är från en besättning som fick
ospecifika skador på nosrygg- se bild 4 och 5. Djuren åt grovt ensilage från foderhäckar. Efter
installning och övergång till spädare foder försvann förändringarna snabbt. Se över
fodertråg/-bord och inredning så att inga vassa detaljer förekommer. För att undvika skador
på ben och klövar så bör vass vegetation såsom tistlar och slånbuskar röjas/undvikas på
beten.
Bild 4. Skador på nosrygg, förmodligen
orsakade av grovt foder.
Bild 5: Skador avläkta efter ca 3 veckor efter
Insättning och utfodring med spädare foder.
Isolering av sjuka djur
Isolering av drabbade lamm och tackor kan minska spridningen vid utbrott,
viruset är förmodligen redan spritt bland djuren men viss dämpning av smittrycket sker.
Framför allt minskar man risken för att lamm tjuvdiar andra tackor och på så sätt sprider
smittan.
Tvätt och desinfektion efter utbrott
Då överlevnad i miljön tros vara en av anledningarna till att utbrott återkommer i drabbade
besättningar kan tvätt och desinfektion av fårhus och inredning efter ett utbrott minska
virusmängden i miljön, och därmed minska risken för ytterligare större utbrott.
Desinfektionsmedel med dokumenterad effekt mot virus som detta är t.ex. Virkon och
Parvocide.
Tänk på:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Kontroll av djur vid inköp, smittskydd vid besök
Karantän
Rekrytering 4-6 månader innan lamning
Reducera risk för hudskador
Isolering av sjuka djur
Tvätt och desinfektion efter utbrott minskar smittrycket i miljön
7. Skydda dig själv – använd engångshandskar samt overall vid hantering
av sjuka djur
Fredrik Engström
Fårhälsoveterinär, Gotland
Fotografer:
Bild 1 och 2: Katarina Gustafsson
Bild 3, 4 och 5: Fredrik Engström
