Grupp 15

Grupp 15
Josefin Danielsson 890813-6xxx
Ida Ulleryd 900725-3xxx
Olivia Sandelin 920513-4xxx
Frida Frykelid 900408-1xxx
Ghana
- Ett land i utveckling
TET-uppgift
Globalisering och Utveckling
Nationalekonomi
Termin: VT13
Lärare: Karl-Markus Modén
Innehållsförteckning
1. INLEDNING/SYFTE
1
2. METOD
2
3. TEORI
3
3.1 HANDEL OCH HANDELSPOLITIK
3.2 NATURRESURSFÖRBANNELSEN
3.3 INEFFEKTIVA INSTITUTIONER
3.4 EKONOMISK UTVECKLING
3
3
4
5
4. EMPIRI
7
4.1 HISTORIA
4.2 NATURRESURSER
4.3 EKONOMI
4.4 INSTITUTIONER
4.5 HANDEL
4.6 SOCIALA FAKTORER
7
8
8
9
9
10
5. ANALYS
11
6. SLUTSATS
14
7. KÄLLFÖRTECKNING
15
1. Inledning/syfte
I detta arbete följer vi Ghana, ett land som sett både mörka och ljusa dagar. Vi studerar dess
utveckling från att vara en brittisk koloni till att idag vara en av de stabilaste demokratierna i
Afrika söder om Sahara.
Syftet med detta arbete är att undersöka faktorer till varför Ghana är rikt alternativt fattigt
genom att applicera våra kunskaper inom det nationalekonomiska området. De
problemformuleringar vi initialt fokuserat på är om landet varit protektionistiskt eller öppet
för internationell handel samt om landet tillåter alternativt uppmuntrar utländska
direktinvesteringar. Om landet präglas av korruption och vilken effekt det kan ha på det
ekonomiska välståndet? Slutligen hur landets institutioner ser ut och om de har påverkat
landets utveckling.
1
2. Metod
Vi har i detta arbete valt att söka en stor del av vårt empiriska material på internet. Flera av
våra källor rekommenderas av Karlstads Universitetsbiblioteks databas vilket vi anser
legitimerar deras säkerhet. Ett annat skäl till vår användning av internetsidor är att dessa har
aktuell information som uppdateras kontinuerligt till skillnad mot tryckta böcker som i detta
fall tenderar att bli inaktuella i fråga om nutida information. Vi är dock medvetna om att viss
information på internet tenderar att vara felaktig. Vi har därför undersökt liknande
information från flera olika internetsidor för att försäkra oss om att informationen är korrekt,
samt främst nyttjat rekommenderade sidor. Teoretisk information har vi hämtat ifrån
rekommenderad kurslitteratur då dessa källor redan är familjära för oss. Vi har valt att ha ett
nära samarbete med varandra i gruppen för att få ett så sammanhängande arbete som möjligt.
Då hela gruppen varit delaktiga i samtliga moment och uttryckt sin åsikt har vi tillsammans
skrivit detta arbete.
2
3. Teori
3.1 Handel och handelspolitik
David Ricardo hävdade att handel kan gynna båda länderna om länderna specialiserar sig på
att producera de varor som de har en komparativ fördel i. En komparativ fördel innebär att
alternativkostnaden för att producera en viss vara är lägre i det ena landet jämfört med det
andra. Med alternativkostnad menas vad kostnaden blir av att producera en specifik vara
jämfört med den potentiella produktionen av en annan vara. Länderna producerar då det som
de har en komparativ fördel i och exporterar sedan det till det andra landet. Det finns olika
faktorer som avgör vad ett land är bra på att producera. En faktor är tillgång till teknik och en
annan faktor tillgången till resurser. Tillgången till arbetskraft kan också vara en faktor som
avgör vad landet bör specialisera sig på. Vissa varor kräver även mer kapital än andra och då
måste även tillgången på kapital vara stort. Olika länder har olika tillgång till dessa resurser,
och enligt Heckscher-Ohlin-teorin så har ett land en komparativ fördel i att producera varor
som behöver mycket av den resursen som landet är väl utrustat med. De syftar till faktorerna
arbete och kapital och anser vidare att teknologi har alla länder samma åtkomst till. Då
exporteras dessa varor och sedan importeras varor som kräver resurser som landet inte har
gott om. De resurser som landet är utrustat med ställs alltid i relation till varandra för att
avgöra vad landet har gott eller ont om jämfört med varandra. Resultatet av denna teori visar
bland annat att tillgången av produktionsresurser klargör handeln mellan hög- och
låginkomstländer. Höginkomstländerna exporterar varor som behöver mycket kapital för att
kunna produceras och får då i utbyte varor som behöver mycket arbetskraft från
låginkomstländer (Berg 2012).
Easterly (2009) menar att det har skapats få jobb i den formella privata sektorn. Denna sektor
skulle annars kunnat absorbera mycket av den utbildade arbetskraft som nu hamnat i den
informella sektorn med låga inkomster.
Det mest kända handelspolitiska verktyget är en tull, vilket är en slags avgift på utrikeshandel.
Tullar utgör en betydande del för statsinkomsterna i utvecklingsländerna, särskilt i de
afrikanska länderna med svaga skattesystem (Berg 2012).
3.2 Naturresursförbannelsen
Ett lands produktionsmöjligheter och komparativa fördelar är beroende av tillgången på dess
naturresurser. I och med detta bör god tillgång av naturresurser innebära att möjligheterna för
ekonomisk tillväxt ökar (Bigsten 2011). Sachs och Warner (1995, 1997, 2001) har istället sett
att vissa länder med stora naturresurser under 1900-talet hade lägre tillväxttakt än länder med
mindre naturresurser. Det är detta som definieras som naturresursförbannelsen. Det anses
finnas både ekonomiska och politiska förklaringar till denna förbannelse, där en ekonomisk
tolkning kallas utträngningseffekten. Det innebär att utvinningen av en viss resurs prioriteras
högst och tränger därmed ut andra aktiviteter som ur ett långsiktigt perspektiv kunde varit
viktigare för den ekonomiska tillväxten. Nästa exempel kallas Holländska sjukan, vilken
3
innebär att en nyupptäckt naturresurs ökar exportinkomsten. Till följd av detta kan
växelkursen apprecieras vilket i sin tur kan leda till att den blir övervärderad. Detta påverkar
andra aktörer i landet som är verksamma i den internationella handeln negativt, då de förlorar
i konkurrenskraft gentemot andra länder. Sachs och Warner menar även att det finns ett
politiskt perspektiv på naturresursförbannelsen. En stor del av inkomsten av en naturresurs
kommer till landet i form av en resursränta som staten sedan ska hantera. I ett land med dåliga
institutioner tenderar delar av intäkterna att försvinna genom bland annat korruption. Sachs
och Warner anser att institutioner skadas av att vara beroende av naturresurser genom att de
kan minska incitamenten att genomföra ekonomiska och politiska reformer samt skapa strider
om vem som ska kontrollera resurserna.
Brunnschweiler och Buite (2008) har dock en annan syn på hur stora naturresurser påverkar
länder. De menar att det inte är givet att stora naturresurser försämrar landets institutioner.
Istället menar de att länder med sämre institutioner misslyckas med att förvalta industrierna
för de övriga resurserna på ett bra sätt. Detta leder då fram till beroende av den stora
naturresurstillgången. Med andra ord anser de att grundproblemet ligger i svaga institutioner
och inte själva naturresurstillgången.
3.3 Ineffektiva institutioner
En vanlig produktionsfunktion visar att på lång sikt bestäms inkomsten av nivån på fysiskt
kapital, humankapital och produktionsnivån. Hall och Jones (1999) har analyserat vilka
faktorer som bestämmer nivån på investeringar i fysiskt kapital och humankapital samt vad
som bestämmer produktivitetstillväxten. Forskarna har sett att inkomst per capita avgörs
indirekt av mängden och kvalitén på landets sociala infrastruktur, med andra ord de
institutioner och den politik som skapar den ekonomiska miljön i landet. De bör stödja
utvecklande produktivitetssatsningar, investeringar i utbildning, ny och förbättrad teknologi
samt kapitalbildning. I Afrika är osäkerheten kring ekonomin hög, vilket hämmar den
ekonomiska expansionen och minskar utrymmet för specialisering. Rodrik (2000) har efter
forskning inom området tagit fram en lista på vilka krav ett lands institutioner bör följa för att
ekonomisk tillväxt ska uppnås.
3.3.1 Säkra äganderätter
North och Thomas (1973) samt North och Weingast (1989) visar att etablerandet av säkra
äganderätter är en grundläggande faktor för den ekonomiska utvecklingen i de västerländska
länderna. Dessa upprätthålls genom lagstiftning, privata normer och sedvänjor.
3.3.2 Institutioner som kontrollerar och reglerar marknaderna för varor, tjänster, arbete
och tillgångar
För att undvika att olika ekonomiska aktörer begränsar konkurrensen på marknaden eller utför
olika former av bedrägerier behövs någon form av opartiskt kontrollerande organ (Rodrik
2000).
3.3.3 Välfungerande finanspolitiska och penningpolitiska institutioner
För att en hälsosam ekonomi ska kunna existera och växa måste det finnas välfungerade
institutioner som bedriver en framgångsrik makroekonomisk stabiliseringspolitik. För att
4
åstadkomma detta behövs en effektiv centralbank och en välfungerande regering och
parlament (Rodrik 2000).
3.3.4 Institutioner för socialförsäkring
Rodrik (2000) menar att varje ekonomi bör ha någon form av socialförsäkringssystem. Dessa
är viktiga då de resulterar i social stabilitet och sammanhållning i landet samt att de
legitimerar den marknadsekonomi som kan ge långsiktig tillväxt.
3.3.5 Institutioner för konflikthantering
I ett och samma land kan det finnas grupper av många olika etniciteter och staten måste då ha
funktionella institutioner som behandlar konflikter mellan dessa. Sociala konflikter skapar
osäkerhet som i sin tur har negativa effekter på ekonomin (Rodrik 2000).
Forskning har visat att tillväxten i ett land är beroende av kvalitén på dess institutioner.
Huvudelementen i denna diskussion är säkra äganderätter (ekonomiska institutioner) samt
restriktioner på politiker (politiska institutioner). Acemoglu och Johnson (2006) anser att
vilken typ av ekonomisk institution som existerar beror på fördelningen av den politiska
makten, vilket i sin tur beror på hur de politiska institutionerna är upplagda och vilken grad av
demokrati som råder. En god ekonomisk institution ser till hela samhällets fördel, och kan
sålunda förknippas med demokrati. Det anses dock inte givet att demokrati leder till välstånd,
eller vice versa. Nivån av demokrati och välstånd kan ses som ett resultat av
institutionsstrukturen (Acemoglu och Johnson 2006). Bristande legitimitet för staten
begränsar de politiska handlingsmöjligheterna. Det krävs lojalitet från samhället för att kunna
genomföra utvecklingspolitik. Många styrande har därför funnit det enklare att satsa på ett
auktoritärt styre. De har ignorerat institutionerna och tillåtit korruption (Bigsten 2011).
3.4 Ekonomisk utveckling
Bigsten (2011) har sammanställt en grundläggande lista för vad som krävs för att ett land ska
skapa en god ekonomisk utveckling.
Makroekonomiska aspekter
- Makroekonomisk stabilitet – Låg inflation och en långsiktig konsekvent ekonomisk
politik krävs för att skapa ekonomisk utveckling. Landet bör även ha ett
budgetunderskott inom rimliga gränser samt att penningmängden inte bör ökas för
fort.
- Internationell konkurrenskraft – Ett land bör ha en realistisk växelkurs som ej är
övervärderad för att kunna konkurrera på internationella marknader och öka sin
export.
Mikroekonomiska aspekter
- Fungerande och konkurrensutsatta inhemska marknader – För att nå ekonomisk
tillväxt måste marknaderna fungera väl utan statliga ingrepp i och med att detta är ett
måste för en effektiv resursallokering.
5
-
Ett stabilt finansiellt system - För att sparare och investerare ska ta risker krävs det att
det finansiella systemet är pålitligt, transparant och effektivt. Detta leder till att
finansiella resurser fördelas till de mest lönsamma sektorerna.
Mänskliga resurser och infrastruktur
- Humankapital. – Humankapitalet är en mycket viktig resurs och som måste förvaltas
väl genom högkvalitativ utbildning och god hälsovård.
- En effektiv fysisk infrastruktur - Ett krav för ekonomisk utveckling är att ha en
välutvecklad infrastruktur. Det innefattar vägar, telekommunikationer och energi. För
att landet ska locka utländska investerare så krävs det inte bara lågavlönad arbetskraft
utan även en välfungerande infrastruktur för att det ska anses lönsamt att investera i
landet.
Självtillit
- Begränsat biståndsberoende – För att på sikt uppnå självbärande tillväxt krävs det att
landets stat och politiker har ansvar och kontroll över dess ekonomi. Därmed bör
landet inte vara beroende av utländska bistånd.
- Hanterbar utlandsskuld – Många utvecklingsländer har extremt stora skulder på grund
av misslyckad ekonomisk politik. De får nu stöd med att minska sina skulder mot
kravet att de genomför behövliga förändringar i deras politik.
- Inhemskt sparande och utländska privata direktinvesteringar bör vara huvudkällorna
för investeringsfinansiering – Investeringar för att öka produktionen i
utvecklingsländerna bör i första hand finansieras av det inhemska sparandet. Ett andra
alternativ är att låta utländska investerare satsa i landet. Statliga företag och
statsgaranterade lån är sällan en fungerande metod.
God samhällsstyrning och politik
- Välfungerade offentliga institutioner – För att nå ekonomisk stabilitet krävs det att det
statliga verket är pålitligt och arbetar för det stora samhällets bästa.
- God samhällsstyrning. Det är viktigt att dra en klar gräns mellan den offentliga och
den privata sektorn för att undvika nepotism och korruption.
- Brett deltagande i samhället – Ett land bör ha en god förmåga att behandla
fördelningsfrågor och ständigt arbeta med fattigdomsbekämpning. För att ekonomin
ska ha en stabil och positiv kurs bör det inte finnas några akuta fördelningskonflikter.
- Politisk mognad – Liberaliseringsprocessen som nu skett i många länder i världen har
öppnat dörrarna för en mer öppen politisk miljö där flera konkurrerande
konstellationer nu kan agera. Politiken i ett land påverkar den ekonomiska
utvecklingen antingen direkt eller indirekt.
6
4. Empiri
4.1 Historia
1901 blev Ghana en brittisk koloni under namnet Guldkusten och en av Storbritanniens mest
framgångsrika och lönsamma kolonier. Under 1900-talets första del gjorde britterna stora
satsningar på guldgruvor, kakaoodlingar, järnvägar och hamnar. Investeringssatsningarna
gjordes främst av rika internationella affärsmän där satsningarna ledde till snabb utveckling
och relativt stort välstånd inom kolonin. Med tiden blev den inhemska befolkningen mer
politiskt medvetna och en välutbildad överklass växte fram. Det var inom denna rörelse som
motstånd mot britterna uppstod och som sedan eskalerade efter andra världskriget. Av alla
brittiska kolonier i Afrika söder om Sahara var Ghana den som först blev självständig. Detta
skedde 1957 och Ghana klassades då som ett av Afrikas mest välmående länder med
guldexport och världens största kakaoexport. Ungefär två decennier senare var Ghana ett av
världens tio fattigaste länder (Landguiden 2013). Denna stora nedgång berodde på att
militären tog över makten och landet präglades av ekonomisk misskötsel, politisk instabilitet
och korruption, men också fallande kakaopriser på världsmarknaden. Detta ledde till att landet
drabbades av en enorm skuld till utlandet. Dåliga skördar och höjda oljepriser ledde till
fortsatt urholkning av ekonomin (Landguiden 2012). Det militära styret ledde till fortsatta
ekonomiska problem och utmynnade i återkommande kupper. År 1979 tog löjtnanten Jerry
Rawlings över makten och gav civila politiker ett ultimatum att få ordning på landets
ekonomi, dock efter hot om nya kupper om de inte lyckades stabilisera ekonomin. Redan två
år senare, år 1981 tog Rawlings åter makten eftersom problemen kvarstod. Nu genomfördes
hårda utrensningar och korruptionsanklagade politikers förmögenheter beslagtogs. Omvärlden
berömde Ghana under Rawlings senare regeringsår för landets starka ekonomiska tillväxt.
Dock rådde det inom landet fortfarande stark missbelåtenhet med korruption, uteblivna
djupgående ekonomiska reformer och rättsligt godtycke (Holmberg & Holmertz 2013).
Under början av 1990-talet sköt tillväxten fart genom snabb demokratisering och minskning
av ekonomisk vanskötsel. Landet blev en av de västliga biståndsgivarnas favoriter. Det ökade
välståndet nådde dessvärre inte medborgarna i samma stora utsträckning.
Korruptionsanklagelser gjorde att Rawling år 2001 lämnade makten. År 2000 genomgick
Ghana sitt historiskt första demokratiska val som i efterhand beskrevs som det mest friaste,
mest rättvisa och bäst organiserade valet i Afrika. John Kufour som nu sattes till
presidentmakten betonade kamp mot korruption och utbyggnad av skola, sjukvård och
mödravård. Kufours ställning stärktes av att den bättre ekonomin nu även märktes i
befolkningens vardagsliv (Landguiden 2013).
Landets uppgång understöddes av höga guld- och kakaopriser. Ghana rankades år 2006 av
Världsbanken som nia i världen i frågan om förbättrat affärsklimat. Kufour och hans regering
förmådde att minska budgetunderskottet och även inflationen som sjönk från 40 procent till
11 procent mellan år 2000 – 2006. Med hjälp av internationella skuldlättnader kunde Ghanas
utlandsskuld mer än halveras till 3,3 miljarder dollar. Under år 2007 och 2008 ansågs
7
tillväxten vara fortsatt god, men då landets ekonomi är mycket beroende av
världsmarknadspriserna så hårdnade läget när världspriserna på bränsle och matvaror höjdes.
När den globala finanskrisen slog till sjönk efterfrågan på Ghanas exportvaror och både
skuldsättning samt budgetunderskott ökade. För att inte falla ur den positiva riktningen som
Ghana påbörjat så gav världsbanken landet räntefria lån på 1,2 miljarder dollar 2009
(Landguiden 2012). Idag sitter John Dramani Mahama som president sedan valet 24 juli 2012
(Central Intelligence Agency 2013).
4.2 Naturresurser
Det finns sedan långt tillbaka en klyfta mellan södra och norra Ghana. Merparten av
naturresurserna och de största investeringarna finns i söder, medan norra Ghana är torrare,
fattigare och mer glesbefolkat. Regeringen har på senare tid försökt att minska denna klyfta
genom att bland annat bygga ut elnätet i norr, förbättra vägar från norr till söder samt höja
utbildningsnivån (Regeringskansliet 2013). År 2010 stod jordbruket för ungefär en fjärdedel
av Ghanas BNP och sysselsätter mer än hälften av arbetskraften, främst små markägare
(Central Intelligence Agency 2013). Andelen brukbar jord av den totala landytan har från
1960-talet ökat från 7,5 procent till 19,3 procent år 2009 (Landguiden 2012). Kakao är
landets mest betydelsefulla gröda och upptar cirka 50 procent av den odlade ytan och den
odlas mestadels i söder (Rundqvist 2013). I den norra delen är regnet mer oregelbundet och
där odlas landets övriga matgrödor, till exempel majs, jams och matbananer. På 1960-talet var
Ghana världens största producent av kakao men strax därefter föll produktionen kraftigt
(Landguiden 2012). Detta var resultat av ett sjunkande världsmarknadspris men även interna
organisatoriska problem och kakaoträdens höga ålder. Produktionen återhämtade sig under
1990-talet och har stigit till att Ghana idag är en av världens tre största kakaoproducenter.
En fjärdedel av landets yta består av skog. Under 2000-talet har skogsindustrin expanderat
och timmer är en stor exportprodukt. Då nyplantering av skog inte skedde i samma
utsträckning som skövlingen har detta kommit att hota skogsbeståndet i landet. 2009 ingick
Ghana dock ett frivilligt avtal med EU om att endast tillåta export av timmer som avverkats
lagligt (Landguiden 2012).
I den sydvästra delen av landet, söder om staden Oubasi ligger en av världens 10 största
guldgruvor. Här är flera utländska företag aktiva, men staten har en form av vetorätt i bolaget
AngloGold Ashanti för att stödja landets intressen. Fram till 2010 var guld den största
exportvaran i Ghana (Landguiden 2012). Samma år började landet även utvinna olja i Jubileefältet som ligger utanför Ghanas kust. Redan efter ett år hade oljan gått upp på förstaplats av
landets viktigaste exportvaror (Landguiden 2012).
4.3 Ekonomi
Ghana fortsätter att visa goda resultat på demokratisk samhällsstyrning vållade av starka
flerpartisystem, växande mångfald i medierna och ett aktivt civilt samhälle. Detta resultat
avspeglar de positiva följderna av förbättrad miljö för demokratisk samhällsstyrning
tillsammans med förbättrade offentliga institutioner, och ihållande ekonomisk tillväxt samt
ihållande minskning av fattigdomen. Ekonomin i Ghana växer mer än genomsnittet i Afrika
8
med en bruttonationalprodukt på 8 procent år 2010, 14,4 procent år 2011 och beräknades ha
en tillväxt på cirka 7 procent år 2012. Detta till följd av en stark kakaoproduktion, den fortsatt
ökade guldproduktionen och kommersialiseringen av olja. Under år 2009 – 2011 flödade
utländska direktinvesteringar in, till ett belopp av 3 miljarder dollar per år.
Bytesbalansunderskottet låg kring 7 till 8 procent av BNP under åren 2009 – 2010 men ökade
under 2011 till 9,8 procent av BNP. Bytesbalansen ökade under 2012 på grund av minskad
oljeimport samt ökade nettofaktorinkomster (The World Bank 2013). Ghana tecknade under
2009 ett treårigt avtal om Poverty Reduction and Growth Facility med IMF för att förbättra
den makroekonomiska stabiliteten, utvecklingen av mänskliga resurser, konkurrenskraften i
den privata sektorn, samt gott styre och medborgerligt ansvar (Central Intelligence Agency
2013).
4.4 Institutioner
Landets rättsväsen är föremål för politisk påverkan och även här pågår korruption, dock i
något mindre utsträckning än på andra håll i Afrika. I domstolarna avyttras ärenden långsamt
och de möter motgångar i att genomdriva beslut till stor del av institutionell ineffektivitet och
begränsade resurser. Processen att starta upp nya företag har på senare tid blivit mindre
besvärlig. Det tar dock upp till 218 dagar att få de tillstånd som är nödvändiga för att få starta
upp företaget och kostar över fyra gånger mer än den genomsnittliga årsinkomsten. Trots
pågående modernisering av arbetslagstiftningen återstår mycket av arbetskraften i den
informella ekonomin. Den genomsnittliga tullsatsen i landet är fortfarande relativt hög då den
ligger på 8,6 procent och icke-tariffära handelshinder hindrar handeln ytterligare. I allmänhet
är inte staten emot utländska investerare förutom i sina viktigaste sektorer. Den finansiella
sektorn har genomgått privatiseringar, banksektorn är dock underkapitaliserad vilket leder till
att tillgängligheten till finansiering via bankerna är begränsad (The Heritage Foundation
2013). Korruptionen i landet ligger på 3,9, mätt i skala 0-10 där 10 är bäst (Globalis 2013).
4.5 Handel
Ghanas viktigaste exportvaror är guld och kakao och motsvarar två tredjedelar av landets
export. Då landet är mycket beroende av världsmarknadspriset på råvaror så bidrar stora
svängningar i priser till att ekonomin kan drabbas hårt. Ghana ses som en av världens största
exportör av både guld och kakao, men främst kakao (Landguiden 2012). Landets viktigaste
handelspartners är Frankrike, Nederländerna, USA, Storbritannien Italien, Kina och Nigeria,
där exporten sker främst till Frankrike och importen från Kina. Förutom guld och kakao
exporteras även trävaror, mangan, diamanter, tonfisk, aluminium och bauxit (Central
Intelligence Agency 2013). Under år 2010 började Ghana utvinna olja vilken numera är en av
de viktigaste exportvarorna tillsammans med guld och kakao. Landet har länge haft
underskott i handelsbalansen, men exporten av olja har bidragit till att underskotten minskat.
De importerar dock fortfarande mer än vad de exporterar (Landguiden 2012). Exporten av
varor och tjänster uppgår till 25 procent av BNP medan importen av varor och tjänster ligger
på 38 procent av BNP (Globalis 2013). De varor som de främst importerar är kapitalvaror,
olja och livsmedel (Central Intelligence Agency 2013). Kommunikationen i landet sker främst
genom landsväg, detta för att transport via landsvägarna är ett snabbare alternativ än via
9
järnväg. På järnvägen är det främst godstrafik som transporteras. Konstgjorda djuphamnar har
gjort att godstrafiken ökat i hamnarna (Landguiden 2012).
4.6 Sociala faktorer
Tittar man på folkhälsan och sociala förhållanden så tyder de på att Ghana är ett fattigt land,
men på senare tid har situationen förbättrats i många avseenden. Milleniemålet om att halvera
fattigdomen till 2015 anses vara på god väg att förverkligas. År 2000 beräknades att andelen
invånare som levde på mindre än en dollar om dagen vara 40 procent, år 2011 låg det på 28
procent (Landguiden 2012). Endast en femtedel av invånarna är anställda i den formella
sektorn. Av denna andel återfinns 55 procent som arbetare i jordbruket, 30 procent inom
tjänstesektorn och 15 procent i industrin. Flertalet invånare odlar i huvudsak för sin egen
försörjning och hamnar därför utanför den formella ekonomin (Landguiden 2012). Det finns
ungefär 80 olika etniska grupper i Ghana, och många religioner i landet (Ovesen 2013). Det
talas olika språk runtom i landet, men det officiella språket är engelska (Retsö 2013). Även
fast det förekommer många olika etniska grupper som pratar olika språk är det få oenigheter
mellan grupperna, däremot är det stor skillnad mellan grupperna i norr och söder. Grupperna i
söder har under lång tid influerats av europeisk livsstil och utbildning samt kristendom
(Ovesen 2013). I storstäderna återfinns den största delen av den utbildade befolkningen,
medan fattigdom råder i många av förorterna och på landsbygden, särskilt i norr.
Savannregionen i norr har inte gynnats nämnvärt av den ekonomiska utvecklingen
(Landguiden 2012).
Könsdiskriminering är förbjudet i Ghana och sedan 1994 är även könsstympning förbjuden.
Kvinnans position i samhället varierar då de städerna har det generellt sett bättre och många
kvinnor där är välutbildade (Landguiden 2012). Trots att diskriminering är förbjudet så finns
det fortfarande sociala strukturer i samhället som gör att kvinnan är underordnad mannen
(Hansson 2013). På landsbygden har kvinnor oftast inte rätt att äga mark eller ärva tillgångar
(Landguiden 2012).
10
5. Analys
Landet har en komparativ fördel i kakao- och guldproduktion och detta har de lyckats skapa
med hjälp av en god tillgång av naturresurser samt ett gynnsamt klimat. Denna produktion
kräver också mycket arbetskraft och det gör att Ghana klassas som ett arbetskraftsrikt land
enligt Heckscher-Ohlin teorin. Det gör att de importerar kapitalvaror då de inte har tillräckligt
med resurser för att producera dessa själva. Genom att de exporterar arbetskraftsintensiva
varor tyder detta enligt teorin på att Ghana är ett låginkomstland (Berg 2012).
Oljan som visat sig gett en god tillväxt är en tillgång som de kan dra nytta av både nu och i
framtiden. Frågan är hur landet bör lägga upp sin taktik för att landet som helhet ska lyckas
förbättra välfärden och inte bara för att snabbt öka bruttonationalprodukten. Många teoretiker
har åsikter om att tillväxt baserad på tillverkningsindustrin har haft en större effekt på
institutionerna än naturresursbaserad tillväxt. De menar att ett beroende av jordbruk hämmar
tillväxten (Acemoglu et al. 2005). I Ghanas fall där landet inte domineras av
tillverkningsindustri krävs det uppbyggnad av goda institutioner som i sin tur kan leda till
hållbar tillväxt.
Under 1970-talet betraktades Ghana som ett av världens tio fattigaste länder trots den goda
tillgången av naturresurser. Detta berodde delvis på ekonomisk misskötsel, politisk instabilitet
samt korruption. Eftersom Ghana då präglades av instabila institutioner så kan det kopplas
ihop med den så kallade naturresursförbannelsen. De senaste åren har landet upplevt en god
ekonomisk tillväxt som tyder på att institutionerna förbättrats och satsningarna på minskad
korruption lyckats. Vidare kan deras analys kopplas ihop med att Ghana erfarit
utträngningseffekten. Satsningar på naturresurser bidrar till att insatser i andra sektorer inte
görs (Sachs & Warner 1995, 1997, 2001). Detta kan ses i Ghanas fall där till exempel
satsningar i tillverkningsindustrin och moderna sektorn skulle kunna vara viktiga för Ghanas
tillväxt. Då Ghana nu är alltför beroende av dessa naturresurser kan stora fluktuationer i
världspriser och förändringar i klimat bidra till svårigheter att hålla ekonomin stabil.
Produktionen inom tillverkningsindustrin är numera ofta uppdelad i olika moment. Det
betyder att det räcker med att ha komparativa fördelar i en viss komponent av varan för att
produktionen ska löna sig enligt Heckscher-Ohlin-teorin. Detta kan vara till fördel för länder
som Ghana som då kan bli konkurrenskraftiga genom att utnyttja redan utvecklad teknik och
kunskap. Då landet är mer arbetskraftsrikt än kapitalrikt så bör de satsa på en
tillverkningsindustri som är arbetskraftsintensiv.
Enligt flertalet teoretiker så är det svårt att uppnå en hållbar ekonomisk tillväxt genom att
enbart satsa på naturresurser och jordbruk. En industri baserad på tillverkning har på senare
tid varit en betydande faktor till flera utvecklingsländers positiva ekonomiska tillväxt (Bigsten
2011). En medverkande kraft har hos dessa länder varit öppenhet för utländska
direktinvesteringar. Appliceras detta tankemönster i Ghanas fall så bör landet bli mer öppet
11
för investerare från utlandet. Som belägg för detta kan den ekonomiska tillväxten som landet
fick erfara under 2009-2011 tas i beaktande. Under de åren sågs ett samband mellan inflöde
av utländska direktinvesteringar och ekonomisk tillväxt. En alternativ förklaring till att fler
inte investerar är inte att det ger låg avkastning, utan snarare förknippat med hög risk. Av
landets historia att utläsa har tillväxten varit fluktuerande och aldrig konstant vilket gett
belägg för osäkerhet hos utländska investerare. Ghana har genom tiderna lidit av korruption
vilket har avskräckt investerare då de riskerar att förlora delar av kapitalet på grund av osäkra
äganderätter. Kostnaderna tenderar även att öka då korruption ofta kännetecknas av mutor.
Att landet präglas av jordbruk ses ofta som en indikator till att landet har svårt att nå en
självbärande tillväxt (Acemoglu et al. 2005). Detta kan ha bidragit till att ytterligare hämma
investeringar i landet. Då det inhemska sparandet är nästintill obefintligt till följd av låga per
capita inkomster och tidigare instabila institutioner, så vore det gynnsamt för Ghana att få in
kapital via investerare. Det gäller även i deras viktigaste sektorer där de tidigare varit relativt
protektionistiska mot investeringar.
Det är konstaterat att en stor del av landets arbetskraft återfinns i den informella sektorn med
låga inkomster. Trots att utbildningsnivån på senare år har ökat i landet så har det inte givit
någon avsevärd inverkan på formell sysselsättning och tillväxt. Huvudproblemet tordes vara
att det inte skapats tillräcklig efterfrågan på arbetskraft inom denna sektor. Detta för att
kapitaltillväxten inte varit tillräcklig. Ghana skulle således behöva utöka den formella privata
sektorn och inte fokusera all arbetskraft på jordbruk och naturresurser. Tillväxt i den formella
privata sektorn utanför jordbruk kan skapa arbetstillfällen, stimulera framsteg i teknik samt
reducera känsligheten för väderchocker. Detta kan på sikt minska fattigdomen (Bigsten 2011).
För att industriländer ska överväga att lägga delar av produktionen i andra länder så krävs en
välfungerande infrastruktur så att varor kan fraktas på ett okomplicerat och kostnadseffektivt
sätt (Bigsten 2011). Kommunikationerna inom landet är nu under uppbyggnad och på sikt
kommer de kunna få en förbättrad infrastruktur vilket ger utländska investerare incitament att
vilja investera i landet. På sikt kommer Ghana då kunna öka handeln med andra länder och
därmed öka inkomsterna till landet, samtidigt som direktinvesteringarna kan gynna tillväxten
(Bigsten 2011). Det finns goda förutsättningar för landet i framtiden att öka exporten då olja
börjat utvinnas de senaste åren. Oljan är numera en av de största exportvarorna och på sikt
kan det leda till en minskning i underskottet av handelsbalansen. Det skulle då kunna ha en
positiv inverkan på budgetunderskottet.
Jordbrukspolitiken som bedrivs i industriländerna bidrar starkt till att öka fattigdomen i
världen då bland annat EU har ett tullskydd för jordbruksvaror (Bigsten 2011). Det gör att
länder som Ghana som är beroende av jordbruk har svårt att exportera till Europa, och det
hämmar dess handel samt håller nere inkomsterna. Landet har fortfarande höga tullsatser trots
att många länder i världen har sänkt den kraftigt eller tagit bort den helt. Att de bibehåller
tullen beror främst på att de behöver ha in tullintäkter till staten för att minska
budgetunderskottet. I och med att en stor del av befolkningen befinner sig i den informella
sektorn och inte alla där betalar skatt så är inte skatteintäkterna tillräckligt höga för att
finansiera landet. Genom att öppna upp mer för handel och utländska investeringar kan landet
12
lättare få åtkomst till ny teknologi, vilket kan utvidga den formella sektorn ytterligare. Lyckas
landet med att skapa fler arbeten i den formella sektorn, där de då registreras hos
myndigheter, kan det öka landets skatteintäkter genom att fler betalar skatt istället för att vara
så beroende av tullintäkterna.
13
6. Slutsats
Ghana klassas, likt de flesta andra länder i Afrika söder om Sahara, som ett utvecklingsland
där fattigdomen fortfarande är utbredd. Sedan självständigheten från den brittiska
kolonialmakten år 1957 har landets styre präglats av korruption och instabila institutioner. De
ineffektiva institutionerna har berott på att de styrande i landet varit korrupta och satt sina
egna intressen framför befolkningens och landets bästa. Detta har i sin tur hämmat
investeringar då företag tvivlar på landets förmåga att förhålla sig till säkra äganderätter och
regler i allmänhet. Den ekonomiska tillväxten i landet skulle främjas av att få in kapital via
utländska direktinvesteringar då det inhemska sparandet inte är tillräckligt för att öka
kapitalstocken.
Under 2000- talet har landet upplevt en god ekonomisk tillväxt till följd av att landets
institutioner förbättrats och satsningar på minskad korruption lyckats. Detta har resulterat i att
utländska direktinvesteringar börjat flöda in i landet och är fortsatt signifikant för ihållande
tillväxt och utveckling. Som helhet kan man säga att landet i och med förbättrade institutioner
och mer demokratisk politik tillåter direktinvesteringar i större utsträckning nu än förr. Det
vore dock inte missgynnsamt om Ghana gick mot att uppmuntra detta ännu mer. Gällande
landets institutioner så kan det konstateras att sedan landet blivit fria från militärstyre så har
institutionerna successivt blivit stabilare. De har visat goda resultat på förbättrad miljö för
demokratisk samhällsstyrning tillsammans med förbättrade offentliga institutioner.
Följaktligen har landet på senare år åstadkommit en ihållande ekonomisk tillväxt och därmed
minskat sin fattigdom.
I sin helhet är Ghana relativt öppna för internationell handel men skulle inte ta skada av att
öppna upp mer för handel och utländska direktinvesteringar. De existerande importtullarna är
inte avsedda att vara protektionistiska mot handel, snarare för att få viktiga intäkter till staten.
Slutligen bör det poängteras att Ghana initialt ska fortsätta lägga resurser på det som de har en
komparativ fördel i, nämligen naturresurser, kakao, olja och guld. Det angelägna är att vidga
sitt fokus och satsa mer på den formella privata sektorn för att möjliggöra chanserna att nå en
stabilare och självbärande tillväxt.
14
7. Källförteckning
Acemoglu, D. & Johnson, S. (2006). ”Paths of Economic and Political Development”. I: The
Oxford Handbook of Political Economy, Oxford University Press.
Berg, C. (2012). Global Ekonomi. Stockholm: SNS Förlag
Bigsten, A. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur AB
Brunnschweiler, C. N. & Buite, E. H. (2008). “The resource curse revisited and revised: A
tale of paradoxes and red herrings”, Journal of Environmental Economics and Management
55: 248-264.
Central Intelligence Agency (2013). Government. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gh.html [2013-05-20].
Easterly, W. (2009). ”Can the West Save Africa?”, Journal of Economic Literature 47(2):
373-447
Globalis (2013). Ghana. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Laender/Ghana/(show)/indicators [2013-05-23].
Hall, R. & Jones, C. (1999). ”Why Do Some Countries Produce So Much More Output
thanOthers?”, Quarterly Journal of Economics, vol 114, s 83-116.
Hansson, A. Ghana: Sociala förhållanden. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/ghana/sociala-f%C3%B6rh%C3%A5llanden [201305-20].
Holmberg, Å. & Holmertz, G. Ghana: Historia. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/ghana/historia [2013-05-20].
Landguiden (2012). Arbetsmarknaden. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Arbetsmarknad [2013-05-23].
Landguiden (2012). Ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Ekonomi [2013-05-20].
Landguiden (2012). Jordbruk & Fiske. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Jordbruk-Fiske [2013-05-23].
Landguiden (2013). Modern Historia. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Modern-Historia [2013-05-20].
Landguiden (2012). Naturtillgångar & Energi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Naturtillgangar-Energi [2013-05-23].
Landguiden (2012). Sociala förhållanden. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Sociala-Forhallanden [2013-05-23].
15
Landguiden (2012). Utrikeshandel. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Utrikeshandel [2013-05-23].
Landguiden (2013). Äldre Historia. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Ghana/Aldre-Historia [2013-05-20].
North, D. C. & Thomas, R. (1973). The rise of the western world: A new economic history.
Cambridge: Cambridge University Press.
North, D. C. & Weingast, B. R. (1989). “Constitutions governing public choice in seventeenth
century England”. Journal of Economic History, 49:777-803.
Ovesen, J. Ghana: Befolkning & Etnografi. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/ghana/befolkning-och-etnografi [2013-05-24].
Regeringskansliet (2013). Ghana. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/2574/a/75481 [2013-05-20].
Retsö, J. Ghana: Språk. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/ghana/spr%C3%A5k [2013-05-24].
Rodrik, D. (2000). Institutions for High-Quality Growth: What They Are and How They
Acquire Them, NBER Working Paper No. 7540, Cambridge Mass.
Rundqvist, F. M. A. Ghana: Näringsliv. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/ghana/n%C3%A4ringsliv [2013-05-23].
Sachs, J. D. & Warner, A. M. (1995). Natural Resource Abundance and Ecomomic Growth,
NBER Working paper 5398, Cambridge Mass.
Sachs, J. D. & Warner, A. M. (1997). ”Sources of Slow Growth in African Economies”.
Journal of African Economies, 6(3): 335-376.
Sachs, J. D. & Warner, A. M. (2001). ”The Curse of Natural Resources”. European
Economic Review, 45(4-6): 827-838.
The Heritage Foundation (2013). Ghana. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.heritage.org/index/country/ghana [2013-05-23].
The World Bank (2013). Ghana Overview. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.worldbank.org/en/country/ghana/overview [2013-05-23].
16