GP (091018)

74
GÖTEBORGS-POSTEN SÖNDAG 18 OKTOBER 2009
SÖNDAG
R E P O R TA G E : F R I G A N E R
KRÖNIKAN
Ja tack till
matbank
DET PÅGÅR ETT BACILLKRIG I KÖKET. Smaka
eller inte smaka – det är frågan. Bäst-föredatumet är femte oktober för grädden, men
jag vägrar slänga.
”Smaka” väser jag, det är en av mina få
principer.
Pröva först, och släng sedan.
Vilket får till följd att det står tusen små
burkar i kylen, slattrester av ditten och datten och ibland har jag startat ett helt samhälle av organismer av det som en gång var
en snygg grönsaksröra.
Då slängs det.
Den bacillrädde maken vill slänga direkt.
Och vi nabbas.
Men allt är inte hans fel. Jag handlar för
mycket. Framför allt tomater och squash
och sallad som snabbt slokar dystert.
Vi slänger för mycket, trots smakfrenesin. Med ett dåligt samvete som följd, det
är ju mat!
En svensk matbank skulle knappast
kunna lägga detta beteende tillrätta, men
tänk om allt som slängs från matbutiker
och grossister i stället skulle kunna gå till
dem som behöver maten mest?
Kombinerat med att jag lärde mig packa
matsäck efter antal munnar?
I DANMARK HAR REGERINGEN precis gett drygt
tre miljoner kronor för sin danska matbank.
Nu, sent i oktober, räknar man med att starta
de första leveranserna. Till matbankerna,
stora kylrum, körs föda som passerat bästföre-datum men som inte är dålig, där är det
möjligt att få överbliven mat från grossister
och affärer.
Europeiska matbanker samlade förra året
in nära 280 000 ton mat till behövande.
I Sverige slänger handeln 100 000 ton
varje år. Mat som väger lika mycket som
världens största kryssningsfartyg, som nu
byggs i Finland. MS Oasis of the Seas är
360 meter långt. Här finns plats för 5 400
passagerare på de 16 passagerardäcken och
ombord finns också en utomhusstrand
med pool, ett köpcentrum, en amfiteater,
ett spa ...
VAD STOPPAR SVERIGE från att fixa matbanker?
Det pratas om lagar och pengar. Men lagstiftning bottnar i värderingar och pengar
är inget annat än prioriteringar.
Styr bacillskräcken även här?
Jag tänker fortsätta väsa ”smaka” när det
rynkas på näsor och blängs på bäst-föredatum i köket. Det funkar väl även i kylrummet i en matbank?
Och jag ska sluta att storhandla. Försöka
i alla fall.
Bekämpa och förtränga samlarkvinnan i mig som kickar igång
på bra-att-ha-flowet bland snyggt
staplad broccoli, välorganiserade
purjolökar och hyllorna där citrusfrukterna ligger på rad i fallande
färgskala.
Sarah
Britz
[email protected]
Slängd
Jero
75
GÖTEBORGS-POSTEN SÖNDAG 18 OKTOBER 2009
mat
nimos föda
SOPDYKARE.
Eller friganer. De
rör sig kring våra
stormarknader när
mörkret har fallit.
Dyker ner i
containrar och
tar hand om det
matberg som inte
tycks duga åt oss
andra.
GÖTEBORGS-POSTEN SÖNDAG 18 OKTOBER 2009
77
GREEN WASHING.
Dagens sopskörd
tvättas omsorgsfullt ren i badkaret
hemma hos Jeronimo Valdes.
76
GÖTEBORGS-POSTEN SÖNDAG 18 OKTOBER 2009
SÖNDAG
E
FRIGANER
n stor parkeringsyta. En ensam container
inklämd mellan två lastbilar.
Jeronimo Valdes glider snabbt fram på
sin racercykel. Han lägger cykeln och
ryggsäcken på marken och klättar upp
i containern. Söker frenetiskt igenom
soporna. Inget resultat. En liten lastbil
kör förbi. Föraren tittar misstänksamt. Vi
drar vidare. Cyklar längs med ett elstängsel
som börjat byggas kring området.
– Det här skrämmer mig, säger Jeronimo,
kanske är det fem personer som kommer hit
och tar hand om slängd mat och så bygger
de ett jädra elstängsel. Och du vet, polis och
vakter bryr sig egentligen inte. De säger till
mig när jag är i en container, men jag säger
att jag behöver mat till min familj och då
lämnar de mig ifred.
Han är en del av en
spontan, oorganiserad rörelse som tar hand
om de sanslösa mängder ätbar mat som varje
dag slängs runtom i västvärlden. En rörelse
som består av allt ifrån radikala aktivister till
etablerade samhällsmedborgare med det gemensamma att de tycker hela livsmedelscirkusen är vansinnig.
– Du vet, jag är ju från Chile och normalt
sett skulle man som sydamerikan skämmas
för att gräva bland sopor, särskilt om man
som jag kommer från en aristokratisk familj.
Men jag berättar om detta med stolthet och
ju mer jag lyckas återvinna desto bättre. Ouaahh, nu har vi 90 % återvunnet till den här
middagen, liksom.
– Vi går ju mot en peak när det gäller resursslöseri och vi måste ändra på den kurvan. Vi är många som hävdar att vi redan har
verktygen att förändra världen. Det är bara
att sätta igång!
JERONIMO ÄR FRIGAN.
Är det
olagligt att
sopdyka?
Enligt Johnny
Calvin, biträdande chef på Göteborgspolisen,
kan det knappast
betraktas som
olagligt så länge
området är öppet
och containrarna
olåsta. Lagen är
dock inte solklar,
så det får nog
betraktas från
fall till fall.
– Det kan i vilket
fall inte kallas
stöld när man tar
något som uppenbart är slängt
och kasserat, säger han. Och jag
skulle aldrig säga
till våra poliser
att anmäla någon som plockar
bland sopor.
JOHANNA BERLIN GÅR IN genom de elektroniska grindarna på Maxi stormarknad. Hon
jobbar som livsmedelsforskare på SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik AB.
Det var SIK som stod bakom den studie
som förra året visade hur mycket duglig
mat konsumenterna varje år slänger – 100
kilo föda per svensk, lika med 900 000 ton
mat totalt.
Motsvarande utsläpp av växthusgaser från
460 000 oljeeldade villor eller 700 000 medelstora bilar under ett år.
Någon som undrar varför isarna smälter?
– Att åka och storhandla på stormarknader
innebär ju att vi köper så mycket mer, säger
Johanna, och däri ligger ett av problemen
varför vi slänger så mycket mat. Billighetskulturen skapar också problem. Faktum är
att vi lägger allt mindre del av vår inkomst
på mat. Om produkterna var dyrare skulle vi
ju vara räddare om dem, eller hur? Det ligger ett slags systemfel här. Att vi konsumerar
kvantitet och inte kvalitet.
Få saker stör ju oss konsumenter så mycket
som höjda priser. Ändå har vi råd att slänga
drygt 20 procent fullt ätbar mat av det vi
köper. Handlar vi för 1 000 spänn slänger vi
alltså i snitt 200 kronor i soporna.
Mycket tyder på att vi är väldigt fixerade
vid en renlighetskultur där vi helt enkelt har
blivit rädda för att mat kanske kan vara för
gammal. Samtidigt som vi tappat förmågan
att själva avgöra när något är dåligt. Vi är i
stället slavar under datummärkningen.
– Jag vet inte riktigt var detta renhetstänk
kommer ifrån, säger Johanna. Ta min morfar
till exempel, han skulle ju inte slänga frukt
bara för att det råkar vara en fläck någonstans.
Flinka
fingrar
plockar
bland
paprikor,
salladshuvuden,
zucchinis
och mängder av
vindruvor
i plastförpackningar.
UTE HAR MÖRKRET LAGT SIG. Hyreshus vars
kroppar sträcker sig runtomkring en stor
låg byggnad. En man kommer ut från ett
förråd och Jeronimo Valdes tar en omväg på
sin cykel. Mannen far iväg i sin bil med öppen
bagagelucka. Dörrarna till soputrymmet har
han lämnat öppna. Jeronimo glider in i det
kompakta mörkret, tänder en ficklampa och
hoppar spindelmansvigt upp i containern.
Flinka fingrar plockar bland paprikor, salladshuvuden, zucchinis och mängder av
vindruvor i plastförpackningar. Han stannar
upp och granskar.
– Kolla! Helt galet! Inget fel alls.
Allt som är ok lägger han ner i en trälåda.
En del slängs åt sidan. När lådan är mer än
fylld langar han ut den och hoppar själv efter.
Lägger ner maten i ryggsäcken och så snabbt
upp på cykeln.
– Inget kött i dag, säger han, så det får bli
vegetariskt till middag.
Vi cyklar hemåt. Han berättar om sin familj, flickvän och dotter, om hur tufft det varit med både bostad och mat. Ibland har de
haft så lite pengar att det handlat om ett överlevnadsbehov att sopdyka. Men oftast har det
handlat om ett sätt att i praktisk handling
visa på vansinnet med vår överkonsumtion.
Och att göra mat åt andra. En slags ideell catering-verksamhet där Jeronimo kan jobba
en hela dag för att göra soppa till 100 personer. På idel råvaror som vi andra ratat.
INNE PÅ MAXI får livsmedelsforskaren Johanna Berlin syn på en låda med lite brunfläckiga
bananer och en skylt som förkunnar att barn
upp till 15 år kan ta gratis. Hon påpekar direkt
att detta är väldigt bra ur svinnsynpunkt.
– Frukt och grönt är det största problemet
när det gäller svinn. Det är här vi slänger
UTANFÖR OCH INNANFÖR. Jeronimo Valdes plockar ut duglig mat bland matsopor som olagligt dumpats på en parkeringsplats. Johanna Berlin är livsmedelsforskare och
försöker hitta lösningar på hur vi ska minska på den enorma mängd mat som slängs i väl butiker som hushåll.
78
SÖNDAG
GÖTEBORGS-POSTEN SÖNDAG 18 OKTOBER 2009
FRIGANER
FESTMÅLTID PÅ SOPOR. Jeronimo Valdes och Filippa Beijer(t v) får ofta gäster. Tillsammans njuter de av den fullt ätbara mat som vår överflödssamhälle kasserat.
Morgonekot förkunnar att
handeln
slänger mer
än 100 000
ton mat för
över två
miljarder
kronor om
året.
mest. Och just nu jobbar vi med en studie
som ska visa huruvida frukt bevaras bäst med
eller utan förpackning. Vi har kanske stirrat
oss lite för blinda på förpackningar som ett
problem, men om det är så att frukt och grönt
håller bättre i förpackningar kan det faktiskt
innebära en miljövinst.
Kyldiskar fyllda med ostar. Starka, svaga,
mjuka, mögliga, med vitlök och utan; kanske kantarellsmak skulle passa eller en smula
whisky? Ett biträde plockar på nya varor. Alla
tomma hål måste fyllas igen. Annars blir det
så ödsligt och trist. ”Det vill kunderna inte”,
säger biträdet, och trycker in ytterligare en
dessertost. Och Johanna förklarar att om
vi bara kunde acceptera att varorna ibland
tar slut så skulle inte butikerna behöva beställa så mycket i onödan. Och svinnet skulle
minska.
– Att vi har så oerhört många olika sorter
av allt gör också att svinnet ökar, både i produktions- och konsumtionsled.
– Vi försöker minska svinnet så mycket vi
kan, säger biträdet som vill vara anonym.
Kanske bäst så, med tanke på att morgonekot två dagar senare förkunnar att handeln
slänger mer än 100 000 ton mat för över två
miljarder kronor om året.
– En del butiker har jättekoll på sitt spill
och det vägs in i ekonomin, fortsätter Johanna, inte heller hon medveten om kommande
nyheter. Det bästa exemplet är en ICA-butik i
Lund som gör färdigrätter av sitt spill.
VI GÅR FÖRBI KÖTTDISKAR med jätteförpackningar för lägre kilopris än de mindre. ”Inte
bra”, muttrar Johanna, ”mindre förpackningar ger mindre spill och borde ha samma
kilopris.”
I charkdisken säljer de faktiskt ut färskt
kött som närmar sig utgångsdatum. Men i
många butiker bara slängs det. Kanske skulle
man helt enkelt slå igen butikerna och i stället låta hushållen beställa varor via internet
och få det hemkört?
– Egentligen en jättebra idé, säger Johanna.
Det finns ju redan företag som gör det och
då blir det nog så att folk mer köper det som
verkligen behövs. Så ska vi inte heller glömma att alla individuella hemtransporter av
mat står för det mesta av transportutsläppen
när det gäller livsmedel.
– Men om vi konsumenter bara slutar
slänga ätbar mat skulle vi komma jättelångt.
JERONIMO VALDES SLÄNGER in ryggsäcken i
badrummet och börjar sortera bland dagens
fynd. Han sköljer allt noggrant i badkaret
och använder lite tvål för att vara på den
säkra sidan.
– Det är ju intressant för mig som kock att
lära mig att bara använda den mat jag hittar,
säger han.
Hans sambo Filippa Beijer kommer med en
kastrull och hämtar grönsaker som ska kokas. Inne i köket står en vanlig kyl och frys.
”
Ibland
lever vi i
stort sett
till 100
procent på
återvunnen
mat, men
när vi
jobbar
mycket
har vi inte
riktigt tid.
Bredvid den en läskkyl med genomskinlig
dörr.
– Den bara stod ute på stan, berättar Filippa, med en lapp där det stod ”varsågod”.
I stället för att bara slänga den. Där försöker
vi förvara alla varor vi hittar.
Olika sorters kakor och flera storpack
med polarbröd samsas om utrymmet i den
för tillfället avstängda kylen. Först när dagens skörd av grönsaker ska in slås kylen
åter på.
– Ibland lever vi i stort sett till 100 procent
på återvunnen mat, men när vi jobbar mycket
har vi inte riktigt tid, fortsätter Filippa.
– Du vet, det tar lång tid att bara göra i ordning all mat, fyller Jeronimo i där han nu står
vid spisen och viftar med en kniv i ena näven
och en paprika i den andra.
Någon timme senare står ugnsgrillade
paprikor fyllda med en blandning av ris,
plockade kantareller och återvunna grönsaker på bordet. Några vänner har dykt upp.
Allt som oftast gör olika vänner det. Man
måste liksom hjälpas åt för att göra slut på
Göteborgs matsopberg. Till slut är bara en
av paprikorna kvar.
– Men du behöver inte oroa dig, säger Jeronimo. Vi slänger den inte.
Text: ANDERS SPORSÉN ERIKSSON
031-62 40 00 sö[email protected]
Bild: ERIK ABEL
031-62 40 00 sö[email protected]
Friganer tar avstånd
från konsumism
Friganism kommer från engelskans freeganism, som är en kombination av orden free
och veganism. Det finns en stark koppling till
veganrörelsen, men alla friganer är inte veganer och inte ens vegetarianer. För många är
det viktigaste att ta till vara på allt som vårt
överflödssamhälle annars låter gå till spillo.
Friganer tar avstånd från konsumismen, de
försöker leva på ett minimalt utnyttjande av
jordens resurser och är ofta starkt kritiska till
det tillväxtekonomiska samhället.
* Gå in på www.frigan.se om du vill veta mer.
Vill du lära dig mer om hur vi hanterar våra sopor
kan du läsa boken Skräp av Mattias Hagberg.