Följdverkningar av blyförgiftning
Den mest utbredda av de toxiska (giftiga) metallerna i vår miljö idag är bly. Enligt vetenskapsakademin (the
National Academy of Sciences) tillförs atmosfären ungefär 600 000 ton bly varje år. Socialstyrelsen (the National
Health and Nutrition Survey) uppskattar att 1.9 % av USA:s befolkning har blodnivåer som överstiger acceptabla
gränsvärden och av den svarta befolkningen enbart, överskrider mer än 18 % normala värden. Dessutom
överskrider 4 % av barnen mellan 6 månader och 5 år, eller över trekvarts miljon barn, säkra blodnivåer.
Eftersom bly är känt för att vara kumulativt (det samlas i kroppen) och att det bidrar till en mängd neurologiska
störningar och åkommor, anses det var den farligaste av de toxiska metallerna och ett stort hot mot de
biologiska systemen både hos människor och djur.
Källor till blyförorening
Bly finns naturligt i jordskorpan och ökar allt eftersom radioaktiva ämnen bryts ner. Atmosfäriskt bly
däremot, har till största delen tillförts genom användandet av blyad bensin. Sedan 1974 har
bestämmelser som införts av Naturvårdsverket (the Environmental Protection Agency) minskat
mängden bly i olika bensinsorter med mer än 50 %. Över 500 000 ton per år används dock fortfarande
i motorfordon idag.
En annan källa till blyförorening är blybaserad färg. Även om sådan färg för inomhusbruk inte längre
används, är fortfarande den blyade färg som har använts i äldre hem en stor källa till förorening. En
undersökning har visat att ungefär 1/3 av familjebostäderna i USA byggdes före 1940 och under den
tiden användes blyad färg i stor utsträckning. Över hälften av våra nuvarande bostäder byggdes före
1960. Blybaserad färg kan ha använts i majoriteten av dessa hem eftersom den lagstiftning som
begränsade användningen inte trädde i kraft förrän 1971. Fast blyad färg inte har använts i någon
större omfattning sedan dess innebär det tidigare bruket fortfarande hälsorisker. Blybemängt damm
som kommer från renovering av gamla hem eller från rivning av gamla hus, har ökat koncentrationen
av bly i marken till extremt höga nivåer. Detta, jämte utsläppen från bilismen, skulle kunna förklara de
förhöjda blyvärdena hos barn som bor i storstäder.
Beroende på den stora mängden bly i vår omgivning är det inte förvånande att finna att mat är en
annan källa till att vi får i oss bly. Barn som har pica (omåttligt begär att äta jord) kan få i sig bly från
färgflagor, smuts och trycksvärta liksom från burkmat. Syrliga maträtter som förvaras i metallbehållare
kan laka ur bly från lödmetallen som används för att försluta burkarna. Detta innefattar sådana saker
som barnmat på burk, juicer och torrmjölk. Det enda livsmedel som har en acceptabel blynivå
upprättad av myndigheterna är torrmjölk, som får innehålla upp till 0.3 beståndsdelar/miljon.
Vatten kan också vara en blykälla. Fast nybyggnationen numera använder plast eller betong i
vattenledningarna, kan byggnader i äldre städer fortfarande ha kvar sina originalledningar av bly.
En person kan också utsättas för bly genom kosmetika, putsmedel för olika metaller och källor från
industrin, såsom smältare, glasproduktion, batteriframställning och galvanisering.
Det uppskattas att den dagliga mängden bly som vi kan få i oss från livsmedel och från luften kan
uppgå till 50-900 mikrogram per dag. Detta betyder nästan 1 milligram/dag för personer som bor i
områden med hög blykoncentration.
Befolkningsgrupper som är mest mottagliga för bly
Hela USA:s befolkning är utsatt för bly via atmosfäriska (inandade) källor eller via maten.
Hårmineralanalyser visar åtminstone spårmängder av bly i alla individer som har testats.
Cheraskin och Ringsdorff rapporterade i Journal of Orthomolecular Psychiatry viktiga upptäckter av
hårmineralanalyser på mer än 34 000 invånare. De avslöjade att den högsta procentsatsen av förhöjda
blynivåer hittades i åldersgruppen 0-4 år. Blykoncentrationen minskade sedan i håret hos ungdomar
för att sedan öka igen hos de äldre. I varje åldersgrupp hittades högre värden i den manliga delen av
befolkningen än i den kvinnliga. Samma rön har också rapporterats av andra forskare som har studerat
blynivåer i blodet hos stora befolkningsgrupper. Högre värden finns i stads- och låginkomstgrupper
och, som tidigare konstaterats, med en signifikant högre förekomst i den svarta gruppen.
Odensvivägen 5
731 34 Köping
Tfn: 0221-185 16
Fax: 0221-286 21
www.solpunkten.se
[email protected]
Retentionstal (Hur bly lagras i kroppen)
Normalt absorberas 1 till 10 % av det svalda blyet i kroppen och ungefär 30 till 50 % av det inandade,
beroende på formen. Studier har visat att en mycket högre upptagning av bly sker hos barn. De kan
absorbera så mycket som 50 % av det som sväljs, vilket skulle kunna förklara ökningen av
inlärningshandikapp och uppträdandestörningar hos barn i USA.
Effekter av bly på det biologiska systemet
Organ som påverkas av blyförgiftning är njurarna, levern och bukspottskörteln. Hjärnan, nervsystemet,
benmärgen, immunförsvaret och kollagensyntesen påverkas också negativt av för höga
blykoncentrationer. Bly gör också att produktionen av enzymer som är nödvändiga för normal
celloxidation minskar. Det är även välkänt att bly stör nästan alla enzymsteg som är inblandade i
blodsyntesen.
Fysiologiska och psykologiska symptom förknippade med överskottsbly
Tidiga tecken på blyinlagring kan vara vaga och omfatta sådana symptom som trötthet, blodbrist, orolig
mage, yrsel, huvudvärk, ledsmärta, ataxi(oförmåga att samordna muskelrörelser), darrningar, dålig
koordination och nedsatt minnesfunktion. Måttliga nivåer av bly kan bidra till nedsättning av
immunförsvaret, nefros (njursjukdom med riklig äggviteutsöndring i urinen), cancer, dödfödslar, karies,
ledinflammation och högt blodtryck.
Effekterna av bly på nervsystemet kan även innefatta att det är en viktig bidragande orsak till
hyperaktivitet, inlärningssvårigheter, uppträdandestörningar, schizofreni, autism, brister i
uppmärksamhet, depression och neurologiska sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom och MS (Multipel
Skleros). Färska rapporter har antytt att för hög absorption av bly hos spädbarn kan bidra till plötslig
spädbarnsdödlighet(SIDS). Man upptäckte att en ökad förekomst av SIDS kom en till två månader
efter förhöjda värden av bly i luften. Hårmineralanalyser på spädbarn som dog i SIDS avslöjade högre
blykoncentrationer än hos dem som dog av andra orsaker.
Näringsämnen i relation till bly
Det faktum att inte alla absorberar samma mängd bly, även med samma exponering, får oss att tro att
anlagen hos en person förklarar dessa skillnader.
Järn:
Det är välkänt att bly inverkar menligt på järnmetabolismen och bidrar till olika former av
anemi(blodbrist). Bly och järn tävlar också om upptaget i tarmsystemet. I samband med
järnbrist kan blyupptaget därför kraftigt öka.
Zink:
Eftersom bly påverkar zinkmetabolismen negativt, kan en zinkbrist också bidra till ökade
kroppsliga problem orsakade av bly.
Kalcium:
Kalk hämmar upptaget av bly och hindrar dessutom dess inlagring i ben och tänder. I
samband med en kalkbrist, kommer bly att lagras upp i ben och tänder på samma sätt
som kalk. Detta skulle kunna förklara den högre förekomsten av bly hos barn med en hög
frekvens av hål i tänderna. Tusentals hårmineralstudier på barn har avslöjat att de flesta
barn i åldersgruppen 0-4 år har låga vävnadshalter av kalcium och magnesium. Det här
kan vara en förklaring till den högre förekomsten av bly som man har funnit i vävnaderna
i denna åldersgrupp och varför det gör dem mer mottagliga för blyretention.
Vitamin D:
Forskning har visat att vitamin D ökar upptaget av bly i tarmsystemet. Detta skulle kunna
förklara ökade blynivåer hos barn under sommarmånaderna beroende på att solljuset
ökar syntesen av detta vitamin. Hyperaktivitet orsakad av bly kan också öka under
sommarmånaderna.
Protein:
Lågt proteinintag är förknippat med ökad blyupptagning. Dålig diet kan bidra till ökade
blyrelaterade kroppsbelastningar i låginkomstgrupperna, vilka som tidigare nämnts ligger
högre än genomsnittet i dessa avseenden. Andra näringsämnen såsom mineralerna
magnesium, koppar, krom, vitamin C och B-vitaminerna har visats kunna skydda mot
effekter av bly, antingen genom att minska dess upptagning och deponering i
vävnaderna, eller genom att reducera eller blockera effekterna av bly på
enzymsystemen.
Odensvivägen 5
731 34 Köping
Tfn: 0221-185 16
Fax: 0221-286 21
www.solpunkten.se
[email protected]
Kriterier för blyförgiftning
Nästan allt bly som cirkulerar i blodet återfinns i de röda blodkropparna. Ett kliniskt kännetecken på
blyförgiftning, eller plumbism, är basofilisk (förmåga att dra till sig basiska ämnen) punktering av röda
blodceller. Den övre gränsen för friska blodnivåer av bly är 30 mikrogram per deciliter. Denna nivå är
för närvarande omstridd beroende på rön att nivåer gott och väl under dessa gränser har förändrat
funktioner i det centrala nervsystemet hos barn. Om njurarna påverkas av överskottsbly, kan förhöjda
mängder av aminosyror, fosfater och glukos finnas i urinen. Reducerade nivåer av 1.25dihydroxycholecalciferol kan också finnas. Eftersom bly stör blodbildningsenzymer kan förhöjd
urinutsöndring av protoporfyrin öka i de röda blodkropparna.
Hårmineralanalys (HMA)
Eftersom bly normalt avskiljs från blodet för att lagras i sådana vävnader som ben, tänder och hår, kan
HMA vara ett korrekt kontrollverktyg för inlagring av toxiska metaller. Det är också en ekonomisk
metod och hår är en lättåtkomlig vävnad. Hår har varit en av de vävnader som utvalts av
Miljöskyddsstyrelsen (Environmental Protection Agency) för att bestämma toxisk metallexponering. En
EPA-rapport från 1980 slog fast att hår från en människa effektivt kan användas för biologisk kontroll
av giftiga metaller. Denna rapport bekräftade forskningsresultaten i andra studier, i vilka man drog
slutsatsen att HMA kan vara en mer lämplig metod för att studera toxisk metallexponering i en
folkgrupp än blod eller urinanalys. Forskare i Japan, Sverige, Kanada och USA har visat att
koncentrationen av grundämnen i hår ger en korrekt och varaktig exponeringsbild.
Avlägsnande av bly från kroppen
EDTA(ethylenediaminetetraacetic acid) är ofta använd för svårare fall av blyförgiftning. Penicillamin
och BAL(British Anti-Lewisite), som båda är motgiftsmedel mot tungmetaller, används också som
terapeutiska medel vid akut blyförgiftning. Bevis finns nu för att till och med låga blynivåer kan menligt
inverka på neurologiska funktioner. Då torftig diet har förknippats med högre blyansamling, är det
möjligt att terapeutisk kosttillämpning kan lindra måttlig blyförgiftning och de störningar som därmed
följer. Alginat och pektin har konstaterats minska upptaget av bly tillfört via födan. Kalcium,
magnesium, zink, koppar och järn hjälper inte bara till att skydda mot upptag av bly, utan kan även
påskynda dess utrensning när de används på rätt sätt.
Ideala proportioner mellan bly och näringsämnen
Trace Elements Inc. har fastställt den övre "acceptabla" gränsen för bly i vävnad till 0.5 milligram
procent eller 5 delar per miljon (ppm). Eftersom det finns belägg för att blytoxitet existerar långt under
de nivåer som anses som signifikanta, bör man betrakta blynivån i förhållande till andra mineralnivåer
som mera viktig för diagnos snarare än enbart blynivån i vävnaden. Om någon av de nedanstående
proportionerna ligger under det normala , kan vi förmoda att bly kan störa den mineralens deltagande i
enzymfunktionerna.
Ideala näringsämnesnivåer
Ideala miniblyförhållanden
Ca……………42 mg.%
Ca/Pb……………84 till 1
Mg…………….6 mg.%
Mg/Pb…………..12 till 1
Cu…………….2.5. mg.%
Cu/Pb……………5 till 1
Zn…………….20 mg.%
Zn/Pb……………40 till 1
Fe……………..2.8 mg.%
Fe/Pb……………5.6 till 1
Utvärdering av data som rapporterats av Marlowe, Cossairt, Stellern och Errera i Journal of
Orthomolecular Psychiatry avslöjade viktiga värden för näringsmineraler i förhållande till bly hos 28
autitiska barn som jämfördes med 18 barn i en kontrollgrupp. Även om resultaten av
vävnadsblykoncentrationerna ej ansågs signifikanta, 6.28+-2.12 ppm (0.26+-0.21 mg.%) för den
autistiska gruppen och 6.66+-2.49 ppm (0.66+-0.24 mg.%) för kontrollgruppen, visar utvärderingar av
näringsförhållanden att bly kan vara en signifikant faktor i den autistiska gruppen. Ca/Pb-förhållandet
(kalcium/bly) i den autistiska gruppen var i genomsnitt 38 till 1 jämfört med kontrollgruppens 158 till 1.
(Minimiidealet är 84 till 1). Mg/Pb-förhållandet (magnesium/bly) låg i snitt på 3.3 till 1 i den autistiska
gruppen och på 11 till 1 i kontrollgruppen. (Lägsta idealtalet är
12 till 1).
Odensvivägen 5
731 34 Köping
Tfn: 0221-185 16
Fax: 0221-286 21
www.solpunkten.se
[email protected]
Terapi
Tillskott av enskilda mineraler rekommenderas om det konstateras att lägre mineral- proportioner än
normalt förekommer. Lämpliga vitaminer bör också användas i kombination med förändringar i
kosthållningen, vilket skulle ytterligare hjälpa till att minska blyets belastning på kroppen. Att undvika
att få i sig alla former av osmältbart (indigestible) bly är absolut nödvändigt om något
näringsmineralförhållande är lägre än idealet. Undvik all konserverad mat där burken är försluten med
blyad lödmetall, eller syrliga matvaror som har förvarats i lergodskärl. Undersök om vattenledningar av
bly används. Om så är, antingen filtrera vattnet eller gå över till vatten på flaska. Undvik, om möjligt,
livsmedel som odlats nära motorvägar. För att skydda sig mot luftburet bly bör man undvika att jogga
nära starkt trafikerade vägar. Att öppna fönstren i hemmet åtminstone en gång i veckan för att minska
koncentrationen av bly som samlats i väl isolerade byggnader är också att rekommendera.
Slutsats
Toxiskt bly anses vara den farligaste av alla de toxiska metallerna. Barn, de äldre och gravida kvinnor är mest känsliga
för effekterna av bly d.v.s upptag och inlagring. Eftersom till och med låga nivåer av bly kan påverka fostret och bidra till
inlärningssvårigheter, uppträdandestörningar, emotionella och fysiska hälsoproblem, skulle rutinundersökningar av
patienter som uppvisar dessa symptom kunna avslöja låggradig blyförgiftning.
Mikael Gunnarsson
Näringsmedicinare
Odensvivägen 5
731 34 Köping
Tfn: 0221-185 16
Fax: 0221-286 21
www.solpunkten.se
[email protected]
